Projektspecifika förbättringsåtgärder

58 Projekt 2 – Förskola ny- och ombyggnad

Vid upptäckten av bristfälliga bygghandlingar fördes en dialog med beställaren om uppkomsten av ett ÄTA-arbete. Sedan skickades en blankett eller ett mejl till beställaren i form av en ÄTA-avisering. I det här projektet ville beställaren enligt AF-delen ha prissatta ÄTOR. I de fall det var svårt att prissätta användes självkostnadsprincipen, det vill säga att jobbet utförs och entreprenören verifierar till vilken kostnad de utfört arbetet.

Projekt 3 – Förskola ny- och ombyggnad

I dagboken antecknades fel och brister som uppstod och dessa togs även upp på byggmöten. Vid uppkomsten av brister i bygghandlingarna togs det tag i direkt, i vissa fall diskuterades det med kollegor inom Peab innan beställaren informerades. En skriftlig ÄTA-avisering skickades ut i form av mejl och arbetet påbörjades inte innan beställaren gav ett godkännande. I projektet var beställaren bra och tillmötesgående gällande ÄTA-arbeten och försökte

tillsammans med entreprenören komma fram till en lösning. Projekt 4 – Hyresgästanpassning ombyggnad

I detta projekt hanterades bristfälliga bygghandlingar på liknande sätt som i Projekt 2. Hur entreprenören skulle gå tillväga vid bristfälliga bygghandlingar hade angivits i AF-delen. Underlag för relationshandlingar lämnades in efter att arbetena färdigställts.

Projekt 5 – Kontorshus nybyggnad

Om entreprenören ansett att fel, brister eller avsaknad av uppgifter funnits i bygghandlingarna ligger bevisbördan på entreprenören. För att bättre hålla koll på alla dessa frågor och förhindra att någon fråga skulle falla mellan stolarna användes därför fråga/svar i detta projekt, där frågor jobbats fram under projektets gång. Då glöms inte vad som är sagt och datum kan noteras när beslut har tagits. På så sätt blir det väldokumenterat, betydligt lättare att härleda kostnader och allt är samlat på samma plats. Täta möten hölls för att hålla reda på hur frågan såg ut och om den utvecklades på något sätt. Inga beslut gällande bristfälliga bygghandlingar togs muntligt, endast skriftligt.

En samlingsplats för alla involverade i projektet användes som kallas ”iBinder”. Där lade entreprenören kontinuerligt ut uppdaterade versioner av fråga/svar-dokumentet vartefter frågor och svar tillkom. Telefonkontakt användes också som även förts ner skriftligt. Mejlkontakt förekom också.

Projekt 6 – Skola ombyggnad

Hanteringen av bristfälliga bygghandlingar hanterades som i Projekt 2.

4.2.8 Projektspecifika förbättringsåtgärder

Projekt 1 – Förskola nybyggnad

När det gäller uttorkningen av betongen för platta på mark kunde beställaren eller projektören valt ett annat byggmaterial för ytskiktet, exempelvis klinker, platonmatta eller andra

alternativ. Konsulten skulle ha upptäckt att torktiden förmodligen inte skulle klaras med den betong som var föreskriven och då valt något annat material, eller löslägga mattorna. Detta borde ha varit bestämt från början. Problemet togs upp och frågan om en plan B ställdes från entreprenör till beställare, om det under byggskedet skulle visa sig att uttorkningstiden inte

59

stämde. Entreprenören fick inget svar på denna fråga, trots att det uppmärksammades på flera byggmöten. Det dröjde alltså ett tag innan entreprenören tog till metoden med löslagda mattor. Oavsett så ledde problematiken med betongens uttorkning till ekonomisk förlust för både entreprenör och beställare.

Beträffande problematiken med takstolarna bör dessa handlingar ingå från början av beställarens projektör. Detta skulle innebära att otydligheter och oförutsedda kostnader kan undvikas. Beställaren ansvarar för att entreprenören får rätt handlingar och att de är byggbara. Enligt en respondent bör inte ansvar läggas över på entreprenören eller dess UE att göra klart och komplettera ritningarna. Handlingarna bör vara kompletta från början så alla

entreprenörer vet vad som ska räknas på och att det inte tillkommer extra moment eller material senare som inte är inräknat i kalkylen.

Generellt hade även konstruktören kunnat projektera och samordnat handlingarna bättre för att minska brister och fel i bygghandlingarna. Då entreprenören inte har någon projektering i utförandeentreprenader går problemen tillbaka till beställarens projektör. Entreprenören hade kunnat tillsätta resurser att granska handlingarna innan projektet påbörjats, men tillsätts för mycket resurser är det svårt att vinna anbudet gentemot de andra företagen.

Projekt 2 – Förskola ny- och ombyggnad

I det här fallet hade en annan entreprenadform troligen varit bättre, exempelvis partnering. Då är entreprenören involverad i projekteringsstadiet vilket kan öka kunskapen både hos entreprenören men likaså hos projektören genom att ge tips båda vägarna. Vid partnering väljer beställaren en entreprenör, och projektören väljs i sin tur tillsammans för att sedan projektera huset gemensamt och slutligen bygga det.

Ett annat förslag på förbättringsåtgärder är att projektörerna bör inkludera tidsåtgången för uttorkningen av betong, eller att projektören skulle ha föreskrivit en betong med högre kvalitet. Enligt en respondent känns det inte alltid som att projektörerna har koll på vilken betong som ska användas med avseende på torktider. Vid gjutning av bostäder och liknande används exempelvis en betong med högre kvalitet där det ska läggas mattor om entreprenören själv får välja.

Projekt 3 – Förskola ny- och ombyggnad

När projektet är igång upptäcks ofta fel och brister under byggtiden och det är då svårt att göra något eftersom ritningarna då är stämplade som bygghandlingar. Det uppkommer många frågor men det är mest relevant att försöka minska antal fel i projekteringsstadiet.

Handlingarna skulle ha varit granskade både från konsulten och beställaren innan de lämnades till entreprenörerna.

I detta projekt hade fråga/svar kunnat användas för att hålla bättre koll på frågor under utredning samt vilka av frågorna som eventuellt kunde generera ÄTA-arbeten, så att det inte tappas bort längs vägen.

Problemet gällande takkilen och ventilationen fördes på tal till beställaren om att det inte såg riktigt rätt ut innan det upptäcktes på byggplatsen, men frågan togs inte längre än så. Både entreprenör och beställare hade kunnat undersöka detta bättre för att kunna förebygga

60

ekonomiska konsekvenser. Handlingarna skulle ha granskats i ett tidigare skede och redan då hade entreprenören och beställaren kunnat ta tag i otydligheter på ett djupare sätt direkt. Gällande takkilen tillkom en 3D-ritning under projektets gång där alla visuellt kunde se att ventilationen krockade, men detta hade inte förts över på 2D-ritningarna. Om en 3D-ritning hade använts initialt kunde detta ha upptäckts redan i projekteringsstadiet och därmed eliminerat krockar och liknande.

Projekt 4 – Hyresgästanpassning ombyggnad

Entreprenören hade inte kunnat göra mycket annorlunda då det är en utförandeentreprenad med färdiga bygghandlingar som ska följas. När det gäller ombyggnadsprojekt bör mer tid läggas på att undersöka arbetsplatsen noggrant innan projektet kommer ut på räkning, exempelvis genom att ta hål för att se hur väggar är uppbyggda. Då kan uppkomsten av oförutsedda arbetsmoment som inte är inräknat eller planerat minskas. Om noggranna

undersökningar inte genomförs innan bygghandlingarna ges ut kommer brister och fel vara ett faktum, eftersom relationshandlingar från tidigare byggnationer inte alltid är framtagna eller korrekta.

När det gällde uttransporterna och ventilationsaggregatet borde information ha funnits med på handlingarna om att montering av aggregatet även innefattade ett transporthål och ett

rivningsarbete. Detta är något som BAS-P borde tänka på redan i projekteringen eftersom den rollen bland annat innefattar att ange hur olika saker ska monteras, vilka arbetsmetoder som ska användas och vilka säkerhetsåtgärder som behövs.

Projekt 5 – Kontorshus nybyggnad

Beställarens och entreprenörens ekonomiska konsekvenser hade kunnat vara mindre om handlingarna hade varit bättre samordnade och granskade innan de blev bygghandlingar. Framförallt gäller det från beställarens sida men även från entreprenörens sida. Dock är den korta tiden entreprenören sitter med anbudet alldeles för knapp för att hinna läsa in sig på både ritningar och beskrivningar och kunna dessa utantill, som de flesta kan i slutet av projektet. Tiden är alltid knapp men om handlingarna hade varit bättre samordnade och granskade hade entreprenören sparat tid i byggskedet och i slutändan hade beställaren sparat tid och pengar också. I detta projekt var det snarare ett arbete med att beskriva varför

entreprenören ska få betalt för att komma med bättre lösning eller ha svar på saker som saknas i handlingarna.

Beställaren hade med fördel kunnat ha haft en projektledare med produktionserfarenhet som styrt projektet. Detta hade kunnat minska många brister i bygghandlingarna, såsom där hård enkelgipsskiva föreslogs utan någon bakomliggande träskiva. Om beställaren eller

projektledaren hade haft den erfarenheten hade risken för denna typ av fel kanske undvikits. I det här projektet var det redan problem från start att köpa in rätt utifrån den projektering som utförts. I detta fall hade det kanske varit bättre att välja totalentreprenad som entreprenadform direkt för att slippa utgå från tidigare projektering, eftersom handlingar som tillhörde

utförandeentreprenaden innehållit en hel del brister. Förslaget gällande totalentreprenad hade varit bäst för både entreprenör och beställare. Entreprenören hade inte behövt komma med flertalet lösningar och försökt övertyga beställaren om att betala för detta samt att

61

bygghandlingarna troligen hade varit mindre bristfälliga då. Beställaren hade sluppit betala vissa delar av projekteringen två gånger i och med att entreprenören har arbetat om vissa handlingar som redan var framtagna av en annan projektör. Det har lett till stora ekonomiska konsekvenser för beställaren.

Projekt 6 – Skola ombyggnad

I det här projektet skulle beställaren och projektören satt sig in mer i arbetet än vad de har gjort. De har generaliserat lösningar lite för mycket. De kunde ha projekterat mer, men det finns alltid en gräns för hur mycket tid och pengar som läggs på projekteringen.