Bra och mindre bra bygghandlingar

25

se hur det fungerar på byggarbetsplatserna skulle det bli mycket enklare för konstruktören att förstå vilka delar i bygghandlingarna som är viktiga.

”Jag upplever att konstruktörer inte har koll på det som är viktigt och vad som behövs, och det är ju omöjligt att veta det om du kommer direkt från skolan. Då har du all teori men du vet inte hur du ska använda det. Det kan hända att den detaljen vi faktiskt behöver är dåligt ritad, men den som vi absolut inte behöver är lagt jättemycket tid på.”

Olika åsikter

Entreprenörens uppfattning av bristfälliga bygghandlingar stämmer ibland inte överens med projektörens eller beställarens synsätt. Projektören kan tycka att handlingen är nog komplett utifrån den beställning de har fått från sin beställare, och entreprenören vet i sin tur inte hur denna beställning såg ut. Beställaren kan ha varit otydlig med sin beställning till projektören, men det är ingenting entreprenören har någon vetskap om. Dessutom vet entreprenören heller inte hur mycket projektören har fått betalt för att upprätta bygghandlingarna, och beroende på denna ersättning lägger projektören en viss tid på att ta fram bygghandlingarna. Anledningen till bristfälliga bygghandlingar kan alltså också handla om hur mycket projektören får betalt och hur beställningen av handlingarna är utformad.

Entreprenörens granskning

Då anbudstiden ofta är kort kan det vara svårt för entreprenören att hinna granska alla handlingar i anbudsskedet. Det innebär att om handlingarna är bristfälliga kommer det mest troligt att uppdagas på byggarbetsplatsen när arbetsmomentet ska startas. Hade anbudstiden varit längre finns förutsättningar att tänka igenom allt och upptäcka brister tidigt i projektet, men det finns inte tid och resurser att granska handlingarna varken före eller under projektets gång i den utsträckning som skulle behövas.

4.1.2 Bra och mindre bra bygghandlingar

Bra bygghandlingar karaktäriseras som tydliga, granskade, samordnade med övriga discipliner (VS, ventilation och el), genomtänkta och byggbar direkt. Med byggbar direkt menas att personen som tittar på ritningen ska förstå vad den ska göra utan att behöva stanna upp och fundera om utförandet är korrekt. Alla uppgifter ska finnas med för att entreprenören ska kunna utföra en komplett kalkyl på jobbet, det vill säga att mått, ritningar, utförande och material är angivna. Det ska finnas rätt uppgifter i rätt handling och handlingen ska förstås direkt den läses, av såväl tjänsteman som hantverkare. Olika personer har olika erfarenhet och kunskap när det kommer till att läsa ritningar, men på det stora hela ska det framgå klart och tydligt, annars är det ett informationsflöde som inte fungerar. Bra bygghandlingar innebär även att all nödvändig information ingår och att det inte förekommer några ÄTA-jobb. Ett bra flöde från start till mål är ett tecken på bra bygghandlingar.

Mindre bra bygghandlingar är otydliga, ogenomtänkta och inte granskade eller samordnade. Ibland är informationen fel angiven, men det kan även saknas uppgifter såsom mått, antal, ytor eller sektioner. Ibland är detaljer avsiktligt utelämnade och projektören tycker att entreprenören kan lösa det på plats. Vid otydligheter ödslas tid på arbetsplatsen och

entreprenören måste fundera istället för att ha möjlighet att planera upp hela bygget direkt, beställa allt material och ha ett bra arbetsflöde. Den som överlämnar handlingen har ett ansvar att den ska kunna förstås och kunna användas.

26

Respondenterna har olika definitioner på vad som anses vara en brist i en bygghandling, men de flesta är överens om att det är då produktionen stannar upp, funderingar hur saker ska göras uppstår och att bygghandlingen inte förstås direkt. Det kan vara två ritningar som inte

stämmer överens med varandra, att det saknas armeringsspecifikationer eller att ett moment är omöjligt att genomföra. Andra brister i bygghandlingar anses vara motstridiga uppgifter, exempelvis att det framgår olika uppgifter i A-handlingarna och K-handlingarna eller olika i ritning och beskrivning. Att uppgifter som tillhör en viss bygghandling placeras i en annan bygghandling än vad som är logiskt är också en typ av brist som brukar uppstå, eftersom informationen då lätt kan missas. En respondent beskriver problematiken:

”Ibland kan det finnas ett motiv av beställaren att handlingar kompletterar varandra och att entreprenören ska missa det och därigenom få ett lägre pris. Rent produktionsmässigt tror jag det är ett hinder då det är någonting som tappas bort på vägen. Det uppdagas sent och det blir kostnader i och med det istället. Den vanligaste bristen är att handlingar ska komplettera varandra och att man inte tagit sig tiden att rita ordentligt.”

I vissa fall har bygghandlingarna olika struktur, exempelvis vid ombyggnationer. Till vissa ritningar kan det finnas rivningshandlingar, men på andra kan det vara kombinerat ritning och rivning på samma handling. På grund av detta uppstår otydligheter vilket kan leda till brister i anbudet. Handlingarna för ett projekt ska vara konsekventa, annars är de bristfälliga. Andra brister som uppstår vid ombyggnationer är då handlingen inte stämmer med verkligheten, det vill säga om en del av byggnaden på byggarbetsplatsen inte ser ut som den är ritad eller beskriven.

4.1.3 ÄTA-arbeten

4.1.3.1 Orsaker till ÄTA-arbeten

Flertalet deltagande i studien hävdar att uppkomsten av ÄTA-arbeten framförallt beror på bristfälliga bygghandlingar, som ofta innebär likställda ÄTA-arbeten. Dessa uppkommer när någonting är felaktigt utifrån hur det är beskrivet eller ritat i FFU. Det är framförallt likställda ÄTA-arbeten som entreprenören vill slippa, men det föredras även att ”vanliga” ÄTA-arbeten undviks om det är möjligt. Med ”vanliga” ÄTA-arbeten menas de ÄTA-arbeten som

uppkommer när beställaren vill beställa till något utöver FFU eller ändra exempelvis ett material till ett annat. Entreprenören accepterar ”vanliga” ÄTOR på ett annat sätt än de

likställda, eftersom likställda är jobbigare. Ofta står det inskrivet i kontraktet att entreprenören ska klara av att utföra ÄTA-arbeten upp till 5–10% av anbudssumman under samma tid som kontraktsarbetena, vilket då inte ger rätt till tidsförlängning. Det är inte vanligt att ÄTA-arbetena överstiger den angivna procenten för att få tidsförlängning. Några respondenter påstår att ungefär hälften av ÄTORNA är likställda och hälften är ”vanliga” ÄTOR.

Otydliga handlingar kan leda till tolkningsfrågor mellan entreprenören och beställaren om vad som ingår i kontraktet. Ibland har beställaren inte genomtänkta förfrågningsunderlag samt att de inte har tagit brukarnas synpunkter i beaktning redan från början. Flertalet av

respondenterna menar att vid offentliga beställare är det inte ovanligt att ÄTOR kan uppstå på grund av ändrad verksamhet, sena beslut från verksamheter och att verksamheten har

involverats för sent i projektet. Detta kan resultera i att lösningar får göras om eller bytas ut. En respondent exemplifierar problematiken:

27

”Ett exempel var när vi byggde ett boende åt trafikskadade ungdomar med ett fristående garage och garageportar. Vi besiktade allt och allt var klart, men när de flyttade in visade sig att de hade speciella bilar som inte kom in i garaget. Garageportarna var cirka 30 cm för låga. Detta var ett resultat av att beställaren inte visste vad de ville ha exakt.”

Många ÄTOR uppkommer på grund av glömda och ej kalkylerbara detaljer som skulle ha ingått i bygghandlingarna. Om detaljer saknar materialval och dimensioner kan inte

kalkylatorn mängda och räkna på rätt sätt, vilket resulterar i att entreprenören måste se till att få betalt för detta under byggtiden via ÄTOR. Denna typ av ÄTA innefattar mycket pengar. ÄTOR kan också uppstå vid ändringar såsom byte av materialval, om beställaren vill lägga till exempelvis ett fönster i byggskedet eller vid avgående arbeten. Tilläggsarbeten är vanligt framförallt vid ombyggnationer. Generellt accepterar beställaren dessa typer av ÄTA-arbeten och det är i regel inga bekymmer för entreprenören att ta betalt. En respondent menar att entreprenören tjänar mer på ett avgående arbete än ett tillkommande.

En annan orsak till att ÄTA-arbeten uppstår kan bero på oförutsedda moment. Vid

ombyggnationer kan det finnas dolda oförutsedda saker som upptäcks under projektets gång. Beställaren står för dessa kostnader om det är någonting som inte är tillgängligt och

entreprenören inte kunnat kontrollera på förhand. Moment som kan kontrolleras, exempelvis om det är föreskrivet lösull på en vinda och det upptäcks efter anbudsinlämning att det är sågspån, får entreprenören stå för eventuella extrakostnader som medföljer. Detta på grund av att det tekniskt sett var möjligt för entreprenören att åka till den befintliga byggnaden och kontrollera detta. I vissa fall är det otydligt vad som innebär tillgängligt och inte, men i de allra flesta fall kan entreprenören och beställaren jämka.

4.1.3.2 Bygghandlingar som leder till ÄTA

Rumsbeskrivning, teknisk beskrivning och ritningar ska synkas ihop med varandra för att bygghandlingarna ska vara så kompletta som möjligt. Här kan problem uppstå på grund av att dessa inte hänger ihop med varandra, samt att de inte är korrekt samordnade med övriga discipliner. Majoriteten av respondenterna menar att den bygghandling som ofta leder till ÄTA-arbeten är ritningarna, men att det även är en kombination av alla bygghandlingar beroende på vilken beställare det är och vem som har projekterat. En respondent diskuterar orsaken till ÄTA på grund av bristfälliga bygghandlingar och påstår:

”Jag kan inte avgöra om projektören är dålig eller om beställaren har betalat för lite pengar, eftersom jag inte har koll på det förloppet.”

Respondenterna har beskrivit deras uppfattning av vilka delar i ritningarna som ofta leder till ÄTA-arbeten, vilket listas nedan.

• Håltagningar • Inredningar • Innerväggar

28

på i projekteringen vilket kan medföra att det anges enkelgips istället för dubbelgips som det egentligen skulle vara. Detta för att projektören angivit fel vägg på fel ställe. • Detaljer

• Infästningar

• Motstridiga uppgifter

Arkitekt- och konstruktionsritningar, förkortat A- och K-ritningar, kan ha motstridiga uppgifter mellan varandra eller mellan dessa och beskrivningen. Det finns en

ordningsföljd som ska följas vid motstridiga uppgifter och entreprenören ska generellt räkna på det billigaste alternativet. Ibland kanske det inte var den billigaste varianten beställaren ville ha, det kanske var den dyraste vilket kan leda till ÄTA-arbeten. 4.1.3.3 Vill entreprenören ha ÄTA-arbeten?

Studien åskådliggör ÄTA-arbeten som ekonomiskt negativt för entreprenören. Alla respondenter är av samma åsikt att kompletta bygghandlingar är något som är mycket

eftertraktat i alla projekt, vilket skulle förhindra ÄTA-uppkomsterna för likställda arbeten till följd av bristfälliga bygghandlingar. ÄTA-arbeten leder ofta till stopp, en försämrad

produktion samt störningar i tidplanen vilket är ekonomiskt ogynnsamt för entreprenören. Ett likställt ÄTA-arbete innebär alltid att både beställare och entreprenör på något sätt måste stanna upp och fundera på något förhållande där det saknas uppgifter, att uppgifter behöver kompletteras, att moment behöver planeras om eller att fler inköp behöver göras. Detta görs ofta till ett dyrare pris än om arbetet initialt hade ingått i förfrågningsunderlaget. Även om entreprenören får betalt för ÄTA-arbeten handlar det ofta om att gå från att utföra

kontraktsarbetena till att parallellt, eller i vissa fall före kontraktsarbetena, utföra ÄTA-arbeten för att komma vidare i projektet. Denna störning är det som gör att det är mycket dyrare totalt sett att arbeta med mycket ÄTA-arbeten istället för att enbart utgå från kontraktsarbetena. Störningar är inte inräknat i kalkylen och ett projekt som flyter på som planerat är mest ekonomiskt lönsamt för alla parter.

Oförutsedda kostnader är något som uppkommer i samband med ÄTA-arbeten och det är lätt att missa tidsåtgång för något moment. Det är heller inte alltid lätt att förutse om någonting kommer störa nästa moment som sedan kan leda till extrakostnader. Nedan listas ett antal citat från respondenterna som tydliggör entreprenörers ställningstagande beträffande ÄTA-arbeten.

”Kompletta handlingar skulle jag föredra alla dagar i veckan. Då är det ganska lätt att bygga ett hus.”

”Man vill att handlingarna ska vara så kompletta som möjligt så att alla vet kostnaderna och tiden för projektet.”

”Ett bygge utan ÄTOR vore guld. Vi strävar inte efter att få ÄTOR för att kunna tjäna på det, aldrig.”

”ÄTOR är bara ett elände. Vi gör allt för att komma upp till plus minus noll för att inte gå back. Det är inget bra alls att ha ÄTOR. Det kostar bara tid och kraft från vår personal”

29

”ÄTA kostar alltid pengar. Där är entreprenören förlorare för alla måste lägga tid på det. Det är en konsekvens av dåliga handlingar.”

”Vi vill inte ha ÄTOR. Entreprenören är alltid förlorare på en ÄTA.”

”ÄTA arbeten i sig är inte någonting som vi blir rika på. Det allra bästa är färdiga

handlingar som man kan bygga efter på en gång där allting är klart och tydligt hur man ska utföra momenten. Det är det som är det absolut mest ekonomiskt lönsamma.”

Flertalet respondenter förklarar att om ÄTA-arbeten uppstår rekommenderar entreprenören ett fast pris eftersom möjligheten att inkludera alla omkostnader finns. En kalkyl upprättas där det finns möjlighet att ta höjd i pris för osäkra poster. Trots detta tillvägagångssätt finns en risk för ekonomisk förlust, men fast pris innebär färre diskussioner med beställare och betalning sker enligt det fasta priset utan ytterligare förhandling. Fast pris förekommer sällan vid ÄTA-arbeten, istället är det vanliga förfarandet löpande räkning enligt

självkostnadsprincipen. Det innebär att entreprenören ska dokumentera allt material och arbete som utförs för att sedan få ett godkännande och betalning av beställaren. Vid anbudslämnandet anges ofta en viss timpenning för arbetet där timmar för tjänstemän, hantverkare och i vissa fall omkostnader ska ingå. För att entreprenören ska få betalt måste det finnas spårbarhet på allt, det ska vara väldokumenterat varenda timme, var materialet kommer från och dessutom ska relationshandlingar ritas. Det är lättare att få betalt för hela ÄTA-arbetet och gå med vinst om entreprenören istället får lämna ett fast pris. En annan aspekt är att ÄTA-hanteringen är komplex och kräver mycket av arbetsledaren, platschefen eller entreprenadingenjören i form av tid och energi. De har andra arbetsuppgifter som egentligen ska avsättas tid för och om ÄTA-arbeten uppstår tillkommer timmar som inte är tänkt i projektet från början.

Flertalet respondenter understryker problematiken gällande ersättning för alla kostnader som uppstår vid ÄTA-arbeten samt att dokumentera dessa. Generellt resulterar detta i negativa ekonomiska konsekvenser för entreprenören. Entreprenören får aldrig ersättning för allt som innefattar ett ÄTA-arbete, framförallt inte för omkostnaderna såsom hyra på maskiner, el-centraler, belysning och baracker. Det är svårt att specificera och ta betalt för alla detaljer och det är alltid någonting med ÄTOR och kostnader som faller mellan stolarna. Exempelvis kan kranen, baracklägret och maskiner bli kvar längre än beräknat i kalkylen, och dessa kostnader kan vara svårt att specificera och få ersättning för. Vid väldokumenterade ÄTA-arbeten kan vissa omkostnader betalas av beställaren, såsom saxlift eller ställning. Det är även komplext att bevisa ”hur mycket skulle vi kunna ha gjort andra saker på den här tiden”. Där skulle tiden kunnat användas för att planera bättre, göra bättre materialinköp, göra mer genomtänkta tidplaner, utförda arbetsberedningar med arbetslaget eller lägga tid på andra projekt. Detta är tid som måste läggas på ÄTA-arbeten istället, men det är svårt att säga exakta siffror på sådana aspekter. I vissa fall kan entreprenören tycka att ÄTA-arbetena har lett till ekonomiskt positiva effekter, men det är ofta en villfarelse. Oftast ökar det kanske omsättningen och att det täcker upp för de kostnader som finns plus lite till för någon vinst. Dock är vinningen i att ha en inarbetning på tiden som finns i kalkylen på färdiga handlingar som är byggbara och kompletta, betydligt större än den vinst som entreprenören kan göra på ÄTA-arbeten.

30

Det kan också vara knepigt att visa på en konsekvens i form av hur stor tidsförskjutning en brist eller fel har inneburit för entreprenören. Det ställer stora krav på att tidplanen är

resurssatt efter ett tänkt utförande i kronologisk ordning med ett visst antal hantverkare, samt att tidplanen dessutom är avstämd så att den stämmer från ett kalkylunderlag med de ritningar som finns mot verkligheten. Om dessa förutsättningar är uppfyllda kan tidsförskjutningen beräknas. Mycket skrivs i dagboken, men det är svårt att få med alla detaljer av betydelse. Beställaren vill ofta begränsa entreprenörens rätt att ta betalt vid uppkomsten av ÄTA-arbeten. Vissa beställare har en förutfattad mening om att entreprenören tjänar pengar på ÄTA-arbeten och att ÄTA är något som eftersträvas som entreprenör. Tiden som

entreprenören lägger ner på att utreda felaktigheter i handlingen som ibland leder till ÄTA-arbeten är svår att bevisa och hålla reda på. Detta gäller framförallt den egna tiden som läggs ner för att försöka utreda hur det egentligen ska vara. I slutändan kan entreprenören kanske ta betalt för material och utförande av arbetet för hantverkare och eventuellt UE då det är lätt att fakturera kostnaden för det. Det som däremot kan glömmas bort är tid för utredningsarbete, samordning och kontroll av hur det egentligen ska utföras. Ofta äts den totala kostnaden upp av sådana saker. Entreprenören går inte minus på arbetet men tjänar inte de pengar som egentligen finns rätt till. ÄTA-arbeten i form av tillkommande arbeten kan alltså innebära en vinst, men det genererar inte så stor vinst som rättfärdigar att entreprenören eftersträvar ett stort antal ÄTA-arbeten. Det som är absolut mest ekonomiskt fördelaktigt är om det är så pass bra bygghandlingar att det kan byggas efter dem på en gång samt att entreprenören har en inarbetning, får ett flyt i projektet och slipper ÄTA-arbeten. Det är mest ekonomiskt gynnsamt för både beställare och entreprenör.

Även om entreprenören vill undvika ÄTA-arbeten finns det tillfällen då ekonomisk vinst inträffar. Det sker oftast då det är väldigt stora ÄTOR eller om det är något speciellt arbetsmoment där entreprenören kan ta extra betalt. Det kan även bero på om beställaren accepterar priserna för ÄTORNA. Tycker beställaren att det irrelevanta priser eller tider godkänns inte ÄTA-arbetena. Då sker förhandlingar mellan entreprenör och beställare för att komma överens om ett nytt pris. Om entreprenör och beställare efter förhandlingen

fortfarande är oeniga kan en jurist behövas kopplas in. Jurister anlitas alltmer för att lösa oenigheter och konflikter inom olika byggprojekt, ungefär 10–12 gånger per år. En

respondent menar att projekten mer och mer kommer handla om juridik i framtiden, och helst i förväg för att se till att komplikationer med bristfälliga bygghandlingar, ÄTOR och dess konsekvenser i form av tid och pengar undviks.