Före projektet

61

bygghandlingarna troligen hade varit mindre bristfälliga då. Beställaren hade sluppit betala vissa delar av projekteringen två gånger i och med att entreprenören har arbetat om vissa handlingar som redan var framtagna av en annan projektör. Det har lett till stora ekonomiska konsekvenser för beställaren.

Projekt 6 – Skola ombyggnad

I det här projektet skulle beställaren och projektören satt sig in mer i arbetet än vad de har gjort. De har generaliserat lösningar lite för mycket. De kunde ha projekterat mer, men det finns alltid en gräns för hur mycket tid och pengar som läggs på projekteringen.

4.3 Generella förbättringsåtgärder

Ekonomiska konsekvenser till följd av bristfälliga bygghandlingar kan enligt respondenterna minskas i olika skeden. Det kan ske före projekt; i projekteringsskedet, anbudsskedet eller när entreprenören har vunnit anbudet. Det kan även ske under projekt, alltså i byggskedet, och även efter projekt som en form av erfarenhetsåterföring. Respondenternas förslag på förbättringsåtgärder framgår nedan i avsnitt 4.3.1, 4.3.2 och 4.3.3.

4.3.1 Före projektet

4.3.1.1 Åtgärder för projektör och beställare

Flertalet respondenter anser att mer tid bör läggas initialt vid upprättandet av

bygghandlingarna. Bygghandlingarna bör vara upprättade med ytterligare noggrannhet än i dagsläget samt att en granskande resurs tillsätts i ett så tidigt skede som möjligt. Förslagsvis bör projektörer och beställare granska handlingarna i större omfattning än i nuläget, vilket troligen skulle medföra kompletta bygghandlingar i högre grad redan innan entreprenörer räknar på jobbet. En respondent menar att kostnaden för en granskande resurs troligen inte skulle vara hög i jämförelse med kostnaden som uppstår under projektets gång till följd av bristfälliga bygghandlingar. Framtagandet av kompletta bygghandlingar kan även förbättras genom att lägga mer tid på förprojekteringen så att beställaren redan då vet vilka lösningar och vilken utformning av byggnaden som önskas. Samordning mellan de olika disciplinerna är också en problematik, där handlingarna ska vara samordnade enligt god sed enligt AB04. För att eliminera fel och brister kan beställaren anställa en projektledare som granskar och ser till att handlingarna är samordnade enligt föreskrifterna. Detta skulle bidra till färre ÄTA-arbeten och kvalitetsbrister på byggena.

”Vi har några gamla handlingar från 50- och 60-talet och det är så ohyggligt välritat. Det är ritat varenda detalj och då hade de gjort en standard när man byggde bostäder. Det var inga konstigheter, de visste nog exakt vad ett hus kostade.”

För att projektet ska flyta på och bli lyckat bör spelreglerna och hur kontraktsadministrationen ska fungera vara klart från starten på projektet. Att beställare och entreprenör är överens om det är något som båda parter vinner på. Om det sker många förändringar och uppkommer många frågor kring olika saker under projektet underlättar det om det är bestämt hur frågorna ska hanteras. Spelreglerna kan skrivas in i kontraktet men även i startmötesprotokollet eller i något byggmötesprotokoll. En annan åtgärd beställaren kan påverka är anbudstiden och tiden från att entreprenören vunnit anbudet till dess att bygget startar. Båda dessa tider hade kunnat förlängas för att ge entreprenören möjlighet att läsa in sig på projektet bättre samt att granska handlingarna mer innan projektets start. Även byggtiden hade kunnat förlängas så att projektet

62

slipper drivas i ett ursinnigt tempo. Då skulle alla parter ha mer tid att reflektera och granska handlingarna.

Projektörernas kunskaper gällande hur arbetsmoment utförs och vilka byggnadsmaterial som fungerar att använda bör utvecklas för att bygghandlingarna ska övergå till det bättre. En respondent föreslår att projektörer bör besöka arbetsplatser för att uppleva hur det ser ut i verkligheten. Ibland finns inte förståelsen för hur byggandet går till, vilket skulle vara en fördel vid upprättandet av bygghandlingarna. Respondenten är övertygad om att projektörerna skulle vilja besöka arbetsplatser för att utöka sina kunskaper, men att den tiden inte är

inräknad i arbetet. Kunskaper bygger även på erfarenhet och det är förståeligt att en projektör inte alltid har det, speciellt när det gäller nyanställda. Det är många av de äldre som har denna erfarenhet som i dagsläget är på väg mot pension, och att lära ut den erfarenheten till nya kan vara svårt. Beställarens kunskaper skulle också kunna utvecklas gällande AB04 för att undvika de ekonomiska konsekvenserna. En respondent beskriver att ”Jag tror att vi har hamnat i att våra beställare idag inte kan ABT06 och AB04, de vet att de finns men de försöker krypa undan hela tiden.” Beställarna måste även bli duktigare på att veta vad de har köpt och vad som ingår, annars faller saker bort mellan stolarna redan i ett tidigt skede. Detta leder till konsekvenser senare för både beställare och entreprenör.

En svår fråga gällande bygghandlingar är antalet handlingar som tas fram. I

utförandeentreprenader blir det mer kostsamt för beställaren ju fler handlingar som framställs, vilket ibland är en orsak till att ett mindre antal handlingar tas fram i vissa projekt. I

byggskedet innebär det att entreprenören arbetar med de handlingar som finns för att sedan upptäcka att det finns brister och fel. Från entreprenörens perspektiv leder detta till

ogynnsamma aspekter eftersom brister i handlingarna ofta innebär ÄTA-arbeten. Ur

beställarens synvinkel kan det vara en vinst med färre antal handlingar och att problemet löste sig med exempelvis en extra ritning i ÄTA-hanteringen istället för fler bygghandlingar initialt. Även om beställaren kan spara pengar om ett mindre antal handlingar upprättas skulle det vara bättre ur ett helhetsperspektiv om beställaren var mer noggrann med handlingarna initialt och att delar inte är missade. Kompletta bygghandlingar är någonting hela projektet och alla parter gynnas mest av.

Ett förslag är att arbeta med BIM-samordning och mängder från modeller. Med detta verktyg kan brister och krockar elimineras i ett tidigt skede där projektören, beställaren och

entreprenören visuellt i 3D kan identifiera brister via programmet innan det upptäcks på byggarbetsplatsen. Att upptäcka felen och bristerna i förväg ”på ritbordet” istället för på byggplatsen sparar mycket pengar för både beställare och entreprenör. Denna typ av arbetssätt sker mestadels vid totalentreprenader, eftersom entreprenören då bestämmer

tillvägagångssättet i projektet. Detta fungerar även vid utförandeentreprenader, men då måste beställarens projektör utföra BIM-samordningen vilket de gör om beställaren beställt

entreprenaden på det viset. Varför det i många utförandeentreprenader inte sker BIM-samordning kan bero på att det krävs ytterligare en tjänst från projektören, att samgranska modeller i 3D, vilket blir mer kostsamt för beställaren. Respondenten menar att oavsett arbetssätt ska bygghandlingarna granskas, så samgranskning i 3D rekommenderas starkt eftersom projekteringen då troligen skulle få en positiv utveckling. I totalentreprenader

63

används alltid BIM-samordning på avdelningen Peab Skellefteå. I vissa

utförandeentreprenader äger bara konstruktören 3D-modellen och då kan ingen ta del av den. Ibland köper beställaren 3D-modellen av konstruktören och delger den redan i anbudsskedet. Den lösningen borde ske oftare då 3D-modeller helt klart är en nytta att ha på arbetsplatsen. Vissa delar, såsom armering i plattor och väggar, ses på ett helt annat sätt i 3D än 2D och att handlingarna är förståeliga är en fördel eftersom det sparar pengar för alla aktörer.

4.3.1.2 Åtgärder för entreprenör

För att minska de ekonomiska konsekvenserna som uppstår under projektets gång skulle entreprenören kunna anställa en expert som enbart arbetade med att granska

bygghandlingarna innan anbud lämnas. På så sätt besparas hantverkarna, arbetsledarna och platscheferna granskning av handlingarna på byggarbetsplatsen vilket vanligtvis innebär en ekonomisk förlust då denna tid inte är inräknat i kalkylen. Dessutom har de annat att göra då och hinner oftast inte granska handlingarna på ett sådant sätt för att hitta fel och brister. I anbudsskedet läser entreprenören alltid in sig på handlingarna, men mer ur ett

produktionsperspektiv för att bland annat lägga upp en tidplan. I utförandeentreprenader ligger dock det största ansvaret för granskning av handlingar på projektören eller beställaren, för att kunna leverera korrekta bygghandlingar.

Problematiken med bristfälliga bygghandlingar skulle även kunna minskas om entreprenören är delaktig redan i projekteringsstadiet. I en utförandeentreprenad är handlingarna redan klara när projektet kommer ut på räkning och beställaren har inte handlat upp en byggentreprenör i det stadiet. Att entreprenören skulle vara delaktig i projekteringen kan följaktligen vara en komplexitet just vid denna typ av entreprenadform, men om detta är möjligt kan brister och fel i bygghandlingarna minskas.

Innan entreprenörer räknar på ett jobb brukar en frågestund hållas. För att minska de

ekonomiska konsekvenserna i byggskedet kan entreprenören vara ”het på gröten” och ställa förberedda frågor angående oklarheter. På så sätt införskaffar entreprenören information om vad som ska räknas på och på vilket sätt, vilket ger förutsättningar för att ekonomiska konsekvenser kan undvikas i byggskedet. En respondent föreslår mer samordning i form av att exempelvis ett möte hålls med projektören direkt då entreprenören vunnit anbudet, där entreprenören får möjlighet att ta upp fel och brister som upptäckts i bygghandlingarna samt de extrakostnader som uppstår till följd av bristerna och felen.

I dagsläget finns problematiken att beställaren ofta ser till vilken kostnad som uppstår nu och inte totalt för hela projektet. Exempelvis kan förundersökningar avstås för att sedan upptäcka oväntade saker i byggskedet. Detta kan leda till extrakostnader jämfört med om planering och förberedelser genomförts. En respondent förklarar att en materialinventering kommer föreslås i ett nuvarande projekt innan projektet startar för att ta den kostnaden i förväg. Skulle inte en materialinventering genomföras och exempelvis asbest upptäcks under byggskedet resulterar det i stopp i produktionen, vilket totalt sett leder till mer kostnader än om en

materialinventering utförts från början.

I en utförandeentreprenad har entreprenören begränsad påverkan på projektet, där beställaren mestadels bestämmer. En aspekt som entreprenören kan påverka är hur anbudstiden värderas.

64

Entreprenören kan välja om de ska räkna på alla byggprojekt som kommer ut på räkning eller en mindre mängd. Om entreprenören tar på sig för många projekt samtidigt finns risken att tidsnöd uppstår vilket kan orsaka att granskningen av handlingarna och det kalkylerade materialet inte hinns med på ett optimalt sätt. Finns inte tillräckligt med tid för att kalkylera, anbudsbereda och gå igenom projektet på rätt sätt ligger entreprenören dåligt till före

projektets start. Entreprenören kan även kontrollera vilken typ av projekt de väljer att räkna på. De skulle kunna ta beslut om att inte räkna på utförandeentreprenader eftersom denna entreprenadform ofta medför en högre andel brister och fel i bygghandlingarna jämfört med totalentreprenader. Dock innebär detta att entreprenören har en begränsad marknad då många projekt är just utförandeentreprenader. Ett förslag vid utförandeentreprenader är att använda jurister i större omfattning. En respondent förklarar ”Det här med att ha jurister i företaget som inte sitter på en lokalkännedom är också en liten brist. Jag skulle vilja ha en jurist i Skellefteå eller Umeå så man får träffa dem och ha de på plats.”