74
av bristfälliga bygghandlingar. Detta beror mycket på styr-entreprenaden som var helt bortglömd i bygghandlingarna från början.
Sun & Mengs (2008) mening gällande 10–15 % kan mycket väl stämma om entreprenörens extrakostnader till följd av bristfälliga bygghandlingar kan tas fram och adderas till den extrakostnad som uppstår för beställaren till följd av bristfälliga bygghandlingar. Då är det troligt att projektets totala extrakostnader till följd av bristfälliga bygghandlingar slutar på 10– 15 % av kontraktssumman. I jämförelse med Hansson et al. (2015) som nämner 2–10 % är detta något som redan ”uppfylls” med endast beställarens extrakostnader i beaktning. Som beskrivits innan skulle även denna procentsats kunna vara rimlig om entreprenörens extrakostnader till följd av bristfälliga bygghandlingar adderades för att totalt mäta hur projektet påverkats ekonomiskt av bristfälliga bygghandlingar.
5.6 Förbättringsförslag respondenter kontra litteratur
Projektör
Enligt respondenterna bör projektörerna vara mer noggranna vid upprättandet av
bygghandlingarna samt utveckla sina kunskaper och kompetens. Detta är något Hansson et al. (2015) också beskriver som en förbättringsåtgärd för att minska brister i bygghandlingarna. Respondenterna, Hansson et al. (2015) samt Hultqvist & Jansson (2013) är överens om att mer granskning och samgranskning av handlingarna samt BIM-modeller bör införas.
Ytterligare ett förslag som Hultqvist & Jansson (2013) tar upp är att mer frekvent användning av standardiserade lösningar vid framställning av bygghandlingarna bör ske. Detta är inte något som respondenterna har föreslagit.
Förbättringsförslag som intervjustudien resulterade i, som inte tidigare forskning inkluderat i denna rapport, är att platsbesök bör införas för att projektörerna ska få en bättre förståelse för material och arbetsmetoder i produktionen. Projektörer bör även avsätta tid för möten med entreprenören och vara öppen för feedback.
Beställare
Boverket (2018) anser att beställaren bör öka sina kunskaper och kompetens gällande
byggandet. Detta är något som respondenterna också menar är en viktig del för att minska fel och brister i bygghandlingarna. Hultqvist & Jansson (2013) beskriver att beställaren skulle kunna tillsätta en granskningsgrupp som bistår med kompetens vid granskning av
bygghandlingar. Respondenterna beskriver detta på liknande sätt, men föreslår en
projektledare istället för granskningsgrupp. Ytterligare föreslår Hultqvist & Jansson (2013) att beställare bör ställa tydligare krav på konstruktörer när det gäller samordning, deadlines och kvalitet på bygghandlingarna samt vad som ska ingå, vilket respondenterna också
understryker. Vidare beskriver Hultqvist & Jansson (2013) att valet av projektörer bör göras med en kontinuitet eftersom det är enklare att styra arbetet med standardiserade lösningar. Detta är ingenting som framkom i intervjustudien.
Förbättringsförslag som tidigare forskning inte berört, men som framkom i intervjustudien är att beställaren bör vara mer noggrann initialt med vilka handlingar som beställs, beställa BIM-samordning av projektören för att sedan delge 3D-modellen till entreprenörerna redan i anbudsskedet samt utreda ombyggnadsprojekt mer noggrant, exempelvis genom att göra en
75
materialinventering. Beställaren bör även bli duktigare på att veta vad som är köpt och vad som ingår i kontraktsarbetena, öka sina kunskaper gällande AB04 samt ha klart från start hur spelreglerna och kontraktsadministrationen ska fungera.
Entreprenör
Enligt respondenterna bör entreprenören delta redan i projekteringsstadiet för att bistå med sina erfarenheter. Erfarenhetsåterföring är också en viktig aspekt. Detta är något som Hultqvist & Jansson (2013) också påpekar som ett förslag för att minska ekonomiska konsekvenser i byggprojekt. Respondenterna och Hultqvist & Jansson (2013) är även av samma åsikt gällande att goda kommunikationskanaler mellan beställare, projektör och entreprenör är viktigt för att effektivisera samordningen. Båda anser även att återföringen gällande brister och fel till konstruktörerna är viktig, och att det bör återkopplas på ett
effektivare sätt. Både Hultqvist & Jansson (2013) och respondenterna menar att entreprenören också bör granska handlingarna, men skillnaden är att respondenterna anser att det bör ske via en expert medan Hultqvist & Jansson (2013) föreslår att det kan ske via arbetsberedningarna. Det finns alltså flera likheter mellan relaterad forskning och resultatet för intervjustudien, men det som skiljer är att Hultqvist & Jansson (2013) har ytterligare förslag, såsom att det bör införas arbetsmetoder för kontroll och uppföljning samt att det tydligt bör framgå på vilket sätt produktionspersonal skall bistå med kompetens i projekteringsskedet. Aspekter som tidigare forskning inte behandlat men som intervjustudien resulterade i var att entreprenören bör vara väl förberedd inför frågestunden som hålls innan anbudstiden är slut, räkna på lämpligt antal projekt, lägga mer fokus på totalentreprenader och minska andelen utförandeentreprenader samt möjligen använda juristers hjälp i större utsträckning.
Respondenterna föreslog även att ett möte med projektör, beställare, entreprenör samt UE bör införas direkt då entreprenören vunnit anbudet för att ta upp fel och brister redan då. För att ytterligare minska risken för ekonomiska konsekvenser föreslås att entreprenörer använder fråga/svar-metoden i sina projekt, har en bra kontraktsadministration, dokumenterar alla brister samt för statistik för både entreprenörens och beställarens ekonomiska påverkan.
76
6 Diskussion
I detta avsnitt diskuteras resultatet samt analysen via författarens egna tankar och förslag på förbättringsåtgärder lyfts fram. Här reflekteras även över de metoder som använts samt med- och motgångar som upplevts under arbetets gång.
6.1 Allmänt
Syftet med arbetet var att undersöka och få förståelse för hur bristfälliga bygghandlingar ekonomiskt påverkar enskilda byggprojekt i byggskedet samt att ge förslag på
förbättringsåtgärder. Detta har förklarats genom hela arbetet där respondenterna gett en bild av hur byggbranschen generellt ser ut gällande bristfälliga bygghandlingar samt hur det har sett ut i olika byggprojekt. Arbetet att ta fram exakt hur bristfälliga bygghandlingar har påverkat ekonomin i de utvalda projekten har varit svårt eftersom det är många faktorer som spelar in. Ett sätt att mäta ekonomiska konsekvenser är ÄTA-arbeten till följd av bristande bygghandlingar, men det finns kostnader som inte hinner fångas upp. Som nämnt tidigare i rapporten kan det exempelvis handla om tid som läggs på att utreda alternativa lösningar, korta förskjutningar av tidplanen, tid som inte fångas upp eftersom entreprenören i stunden tycker att tidsspillet är kort eller för att det glöms bort samt att det blir mindre tjänstemannatid som egentligen kunde lagts på planering och uppföljning av projektet. Omkostnadsspill är även en del som är svår att dokumentera i minsta detalj samt kunna ta betalt för fullt ut. Det är lätt att saker faller mellan stolarna i samband med bristfälliga bygghandlingar och ÄTA-arbeten.
Kostnader för ÄTA-arbeten som beställaren varit kostnadsansvarig för har enkelt tagits fram från ÄTA-listor via Peabs projektportal, där material och timmar ingår för varje moment. Som respondenterna beskrivit är det svårt att kartlägga alla omkostnader som uppstår i samband med ÄTA-arbetena samt de extra timmar exempelvis EI, PC eller AL lägger ner för att reda ut otydligheter och brister som inte ingår i kalkylen. I en intervju förklarade en av
respondenterna:
”Även om entreprenören får betalt för ÄTA-arbeten handlar det ofta om att gå från att utföra kontraktsarbetena till att parallellt, eller i vissa fall före kontraktsarbetena, utföra ÄTA-arbete för att komma vidare i projektet. Den störningen är det som gör att det är mycket dyrare totalt sett att arbeta med mycket ÄTA-arbeten istället för att enbart utgå från kontraktsarbetena. Störningar är inte inräknat i kalkylen och ett projekt som flyter på som planerat är mest ekonomiskt lönsamt för alla parter.”
Det är alltså svårt att kostnadsmässigt kartlägga alla moment som uppstår i samband med bristfälliga bygghandlingar och ÄTA-arbeten. ”Störningen”, som respondenten förklarar, kan påverka entreprenörens ekonomi olika beroende på vilket projekt och moment det handlar om. Många exempel ges i avsnitt 4.2.3 där läsaren får en överblick om många arbeten som har påverkat entreprenören ekonomiskt negativt. Trots att exakta siffror inte kunnat tas fram kan vi i alla fall via detta examensarbete konstatera att bristfälliga bygghandlingar och ÄTA-arbeten är något som entreprenören vill undvika till största möjliga mån. Intervjustudien framhäver även att bristfälliga bygghandlingar till majoriteten av fallen påverkar
entreprenören ekonomiskt negativt. Att jobba med kompletta bygghandlingar önskas av alla respondenter. Trots svårigheten med exakt kartläggning av ekonomiska konsekvenser till följd av bristfälliga bygghandlingar i olika byggprojekt, har detta gjorts i Tabell 1. Värdena i
77
tabellen är trovärdiga då dessa är framtagna i samarbete med Peab Skellefteå, dess personal som deltagit i projekten samt deras ÄTA-sammanställning från de aktuella projekten. I Tabell 1 redovisas den största kostnaden för entreprenören till följd av bristfälliga
bygghandlingar och det varierar mellan 25 000 kr till 600 000 kr. Den största kostnaden på 600 000 kr är omkostnader som entreprenören egentligen skulle fått betalt för. I de övriga projekten har ingen uppskattning, kartläggning eller beräkning utförts som berör
omkostnader, men som nästan alla respondenter beskriver är omkostnader en stor post som medför extrakostnader vid bristfälliga bygghandlingar och ÄTA-arbeten. I Tabell 1 redovisas även totala ÄTA-arbeten i procent av kontraktssumman samt ÄTA-arbeten som förorsakats av bristfälliga bygghandlingar. Det sistnämnda är alltså de extrakostnader beställaren har fått stå för till följd av bristfälliga bygghandlingar. Via Tabell 1 konstateras att det uppstår många extrakostnader till följd av bristfälliga bygghandlingar för beställaren, vilket skulle kunna undvikas om kompletta bygghandlingar togs fram redan från början. Den sista raden i Tabell 1 skulle då kunna minskas rejält och de enda ÄTA-arbetena som skulle uppstå i projekten är beställda ÄTA-arbeten, som enligt respondenterna oftast inte är lika besvärliga som likställda ÄTA-arbeten.
Som nämnt tidigare har entreprenörens extrakostnader till följd av bristfälliga bygghandlingar varit svårt att ta fram, då det inte är dokumenterat på samma sätt som ÄTA-listan för vad beställaren har betalat. Detta är en kritik mot entreprenören som inte har dokumenterat kostnaderna som de själva anser vara ett problem i många projekt. Dock beskrivs att det kan vara svårt att dokumentera då mycket ”faller mellan stolarna” när det gäller bristfälliga bygghandlingar. I rapporten framgår att alla respondenter tycker att det är ett stort problem med bristfälliga bygghandlingar och att det väldigt ofta påverkar entreprenören ekonomiskt negativt. Detta framgår även med många exempel i de projekt som studerats. I dagsläget är det inte möjligt att ta fram exakta siffror på hur mycket entreprenörens ekonomi totalt
påverkats av bristfälliga bygghandlingar i projekt. Om detta skulle börja dokumenteras under projektets gång redan från start tror författaren att åtgärder för problematiken skulle vidtas direkt då entreprenören själva kan se hur mycket det faktiskt handlar om i antal kronor. Detta skulle även vara ett bevis mot beställaren, och det skulle kunna vara så att det är lättare att ta betalt för sådant som annars skulle ha ”fallit mellan stolarna”. Huruvida detta är möjligt är svårt att säga eftersom tiden i projektet oftast precis räcker till att göra ”det man ska göra”. Om det ska tillsättas en till arbetsuppgift, det vill säga dokumentera varje liten detalj som ekonomiskt uppkommer till följd av bristfälliga bygghandlingar och ÄTA-arbeten, skulle det behöva avsättas extra tid av någon anställd av entreprenören. Det innebär fler timmar i
kalkylen, ett dyrare anbud och risk för att entreprenören inte vinner anbudet. Extra resurser är alltid en avvägning, men om ett test skulle utföras på ett projekt där entreprenören försöker dokumentera varje liten detalj inom bristfälliga bygghandlingar och ÄTA-arbeten skulle en jämförelse kunna göras. Via detta skulle det komma fram om entreprenören tjänar på att tillsätta en sådan resurs gentemot att påverkas av de ekonomiska konsekvenser som uppstår om en resurs inte tillsätts.
De extrakostnader som har kunnat tas fram för entreprenören är de största kostnaderna för projektet, se Tabell 1. ”Största kostnaden för entreprenör” i Tabell 1 avser endast den största kostnaden som uppstått för entreprenören till följd av bristfälliga bygghandlingar. Det varierar mellan 0,1–1,4 % av anbudssumman i de olika projekten. Detta är som sagt enbart den största kostnaden, fler exempel på tillfällen då entreprenören fått betala extra på grund av bristfälliga
78
bygghandlingar finns i avsnitt 4.2.3. I utförandeentreprenader är brister i bygghandlingarna ingenting som egentligen har med entreprenören att göra. Hade det förekommit kompletta bygghandlingar hade entreprenören inte behövt stå för alla dessa extrakostnader. Författaren håller med en respondent som menar att det är anmärkningsvärt att entreprenören ska lägga ner tid och pengar på bygghandlingar som egentligen skulle ha varit kompletta från början.