Efter projektet

65

För att ekonomiskt lyckas med projektet ska entreprenören ha en bra produktion, kontroll på ekonomin och ha en bra kontraktsadministration. Med kontraktsadministration menas sättet att hantera frågor som dyker upp angående hur kontraktet är skrivet och att entreprenören håller sig till det, exempelvis sättet att hantera frågor till och från beställaren under

kontraktstiden. Det innefattar även hur entreprenören väljer att presentera ÄTA-arbeten, vilket är viktiga faktorer till ett lyckat projekt. Om kontraktsadministration inte är väl fungerande under projektet resulterar det i bekymmer i slutändan, såsom att frågor och ÄTA-arbeten som dyker upp i byggskedet inte hinner hanteras.

4.3.3 Efter projektet

Efter genomfört projekt har entreprenörens tjänstemän och hantverkare fått ytterligare erfarenheter och kunskaper gällande bristfälliga bygghandlingar. Det kan dock vara svårt att använda i nästkommande projekt, då varje projekt ser olika ut med olika spelregler. Detta innebär att även om någon från entreprenörens sida har erfarenheter från ett tidigare projekt kan det vara svårt att använda det och göra någonting i förväg i nästkommande projekt. Det entreprenören styr över och kan göra efter ett projekt är att redogöra för de fel och brister i bygghandlingarna som uppdagades under projektets gång. Detta kan sedan tas vidare till projektörerna. På så sätt får projektörerna mer och mer rutin och vetskap om hur

bygghandlingarna ska utformas för att vara kompletta, förståeliga och praktiskt användbara på bygget. Följaktligen kan yngre projektörer med tiden komma ikapp den tappade kompetensen och rutinen som fanns bland den äldre generationen.

66

5 Analys

I detta avsnitt jämförs resultatet av intervjuerna med den relaterade forskningen där följande aspekter analyseras: Ekonomiska konsekvenser, bygghandlingarnas försämring, orsaker till brister i bygghandlingarna, ÄTA-arbeten, konsekvenser av bristfälliga bygghandlingar och dess medföljande ÄTA-arbeten samt respondenternas förbättringsförslag kontra litteraturen.

5.1 Ekonomiska konsekvenser

Hansson et al. (2015) definierar ett ekonomiskt mål som att funktionen ska uppnås inom en fastställd tid samtidigt som den ekonomiska ramen vidhålls, se Figur 2. Enligt Hansson et al. (2015) inträffar en ekonomisk konsekvens om den beräknade kostnaden inte kan hållas inom den bestämda ekonomiska ramen. Detta kan liknas med resultatet från intervjustudien där alla respondenter menar att en ekonomisk konsekvens innebär avsteg från den tänkta

anbudskalkylen, vanligtvis på ett negativt sätt. En jämförelse av Figur 2 och respondenternas svar visas i Figur 9. Som Hansson et al. (2015) och respondenterna beskriver sker alltså en ekonomisk konsekvens om denna ram inte kan hållas, vilket innebär avsteg från

anbudskalkylen och tidsförseningar.

På ett liknande sätt diskuterar Tonnquist (2006) ekonomiska konsekvenser men med ett annat ord. Han menar att ett projekt har en ekonomisk resursbrist om projektets ekonomi inte håller sig till kalkylen och om kostnaderna för de planerade aktiviteterna är högre än planerat, med andra ord om budgeten som sattes initialt inte hålls. Detta liknar förklaringen för Figur 9 och respondenternas åsikter gällande deras definition av ekonomiska konsekvenser för ett projekt. Studien visar att ekonomiska konsekvenser även är förknippat med tidsförseningar, eftersom tidsförseningar av olika moment kan leda till total försening av hela projektet. Detta kan i sin tur leda till viten, vilket innebär att varken den ekonomiska eller tidsmässiga ramen hålls för projektet. Det kan även leda till att kommande moment blir försenade och detta kan medföra prisändringar över tid. Detta är något som Hansson et al. (2015) beskriver på liknande sätt och menar att framgångsfaktorer för ett lyckat projekt är att projektet uppnått fastställda tekniska-, ekonomiska- och tidsmässiga mål samt haft en god process utan upplevda problem.

Söka ram

•Upprättandet och arbetet med anbudskalkylen kan betraktas som ”Söka ram”, då entreprenören söker ett pris att lämna som anbud.

Låsa ram

•”Låsa ram” kan betraktas som det pris som lämnas där

entreprenörernas anbudskalkyler tävlar mot varandra om lägsta pris. Det vinnande anbudet låser då ramen med sitt pris.

Hålla ram

•Om entreprenören får jobbet gäller det att ”Hålla ram”, som

identifieras som att anbudskalkylens ekonomiska och tidsmässiga ram ska hållas.

Figur 9. Jämförelse mellan Hansson et al. (2015) och intervjustudien gällande ekonomiska konsekvenser

Författarens tolkning av svaren i intervjustudien Enligt relaterad

67 Hansson et al. (2015)

Hansson et al. (2015) konstaterar att ekonomiska konsekvenser ofta kan bero på någon form av misstag i tidigare skede som måste korrigeras. Enligt Tonnquist (2006) är andra orsaker oplanerat extraarbete under genomförandet som uppstått eller att ett moment inte gick att genomföra med den tänkta lösningen. Likaså anser respondenterna att misstag i form av bristfälliga ritningar, förändringar och störningar under projektets gång upplevs leda till ekonomiska konsekvenser. Vid bristfälliga handlingar kan tjänstemän behöva granska

ritningar på heltid som egentligen skulle varit granskade och dessa timmar finns inte inräknat i kalkylen, vilket innebär att den ekonomiska ramen inte hålls. Studien visar även att

förändringar ofta resulterar i ÄTA-arbeten, vilket sällan är en ekonomisk vinning för entreprenören. Respondenterna uttrycker även att lösningarna som beskrivs av bygghandlingarna inte alltid går att genomföra.

Hansson et al. (2015) förklarar att det finns ett antal anledningar till varför vissa projekt inte håller sig inom de beslutade kostnadsramarna. Dessa anledningar jämförs med

intervjustudiens resultat där flertalet exempel återfinns när entreprenören inte hållit sig inom de beslutade kostnadsramarna, se Figur 10.

A n le dni n g a r v a rf ö r pr o je k t in te h å ll er si g in o m d e be sl ut a d e k o st n a d sr a m a rn a Använda kalkylmetoder stämmer inte

De uppgifter som används i kalkylen stämmer inte

Fel eller för få uppgifter används i kalkylen för att handlingarna är bristfälliga

eller ej kalkylerbara

Timmar läggs på att utreda fel och brister, vilket inte

ingår i kalkylen

Kan leda till extrakostnader för entreprenören såsom i exemplet med cc-avstånd på

takstolarna

De som hanterar kalkylen kan tolka den på olika sätt

Beställaren och entreprenören är inte alltid

överens vad som ska ingå och inte. Entreprenören har

en kalkyl de anser är rätt och beställaren kan anse att

vissa saker ska ingå utöver kalkylen

Entreprneören har inte tagit med alla kostnader och måste utföra arbeten utöver

kalkylen

Personer på plats klarar inte av att driva projektet inom

de fastställda ramarna

Fel angivna uttorkningstider kan leda till att projekt inte

går att driva enligt de tidsramar som satts initialt

Ekonomin påverkas då detta kan leda till viten, forceringskostnader mm

Figur 10. Jämförelse mellan Hansson et al. (2015) och resultatet i examensarbetet gällande varför projekt inte håller kostnadsramar

Potentiella ekonomiska konsekvenser Respondenter

68

5.2 Bygghandlingarnas försämring

Majoriteten av respondenterna delar åsikten om att bygghandlingar har blivit sämre över tid och att det i dagsläget är vanligt förekommande med bristfälliga och inkompletta

bygghandlingar. Detta är något som även Svensk Byggtjänst (2014), Boverket (2018), Axelsson (2005) samt Sigfrid och Månsson (1989) beskriver. Alla dessa menar att

bygghandlingar vanligen innehåller fel och brister i byggprojekt. Enligt respondenterna är en brist i en bygghandling då produktionen stannar upp, funderingar hur saker ska göras uppstår och att bygghandlingen inte förstås direkt. På liknande sätt beskriver Hultqvist & Jansson (2013) att brister medför att produktionspersonalen behöver lägga extra resurser på att tolka eller omarbeta handlingen utöver det som förväntas.

Studien visar att brister i bygghandlingarna anses vara avsaknad av mått, antal, ytor, detaljer eller sektioner samt beteckningar. Avsaknaden av ventilation är också en brist. Det kan även vara fel mängd på exempelvis väggytor, olämpliga materialval, otydliga

monteringshänvisningar eller brister i kvalitetskrav. Ibland stämmer inte ritningarna överens med varandra eller med verkligheten, exempelvis i ombyggnadsprojekt. En brist anses även vara om beställaren är obeslutsam, att beslut kommer sent eller att moment är omöjligt att utföra produktionsmässigt, vilket leder till otydligheter i utförandet. Andra brister som nämns i studien är om handlingarna inte är granskade eller samordnade mellan olika discipliner och inkonsekventa bygghandlingar. Att det förekommer generella lösningar såsom detaljer, motstridiga uppgifter samt att uppgifter som tillhör en viss bygghandling placeras i en annan än vad som är logiskt är också nämnda brister. Brister i bygghandlingarna innefattar även om ÄTA-arbeten uppstår, att projektören inte vet vad som är viktigt samt när det är mycket ”klipp och klistra” från andra projekt.

Undersökningarna gjorda av Sigfrid & Månsson (1989), Badran & Zetterlinds (2013), Tremm (2015) och Boverket (2018) påvisar de vanligaste felen och bristerna i bygghandlingarna och vilka brister som är upptäckta i olika projekt. Dessa undersökningar påvisar nästan identiskt samma sak som resultatet för denna studie, nämnt i stycket ovan. Det som skiljer tidigare studier från resultatet i denna intervjustudie är Badran & Zetterlinds beskrivning gällande att brister även innefattar när måttkedja vid ritningar saknas, ändringar tillkommer så

branddokumentationen inte godkänns samt om granskningshandlingar inte blir

bygghandlingar på grund av dålig framförhållning. Tremm (2015) beskriver att ytterligare brister är när toleranser redovisas dåligt eller att projektörer inte begriper AMA:s

pyramidregel. Dessa brister framkommer inte i denna studie.

Resultat från tidigare studier är extremt liknande innehållet i denna rapports resultat-del gällande vad en brist är och vilka brister som har uppstått i byggprojekt. Det kan tolkas som att det finns en röd tråd i byggbranschen för vad en brist är och vilka typer av brister som brukar uppstå i byggprojekt. De jämförda studierna är genomförda med ett spann från 2013 till 2020, med undantag för Sigfrid & Månsson som gjordes 1989. Detta visar på att

problemen redan då började uppdaga sig och har fortsatt ända fram till nutid. Det ser ut som att ett stort antal personer inom byggbranschen upplever bristfälliga bygghandlingar som ett vanligt problem och att det är något som behöver förbättras avsevärt jämfört med dagslägets situation.

69

I intervjustudien framkom att den mest problematiska bygghandlingen är ritningar, då det är där de flesta felen upptäcks. Detta är något som även framträder i Hultqvist & Janssons (2013) studie, där analysen beskriver att de tydligaste och mest frekvent förkommande bristerna i bygghandlingar påträffas i ritningarna. Flertalet av respondenterna i denna studie menar även att det brister i alla bygghandlingar mer eller mindre, och att det utöver ritningar finns brister i den tekniska beskrivningen samt i rumsbeskrivningen. Detta är något som framkommer i studierna gjorda av Sigfrid & Månsson (1989), Badran & Zetterlind (2013) och Tremm (2015), där de beskriver många fel och brister i både ritningar och beskrivningar. Denna studie i enlighet med tidigare studier ger intryck av att det förekommer brister i både ritningar och beskrivningar, och olika mycket beroende på vilket projekt som avses. En aspekt som denna undersökning tar upp är att det vid ombyggnationer ofta brister i den tekniska beskrivningen.

I intervjustudien framkom att de delar i bygghandlingarna som brukar ha bristfällig

information varierar mellan armeringsritningar, K-ritningar, dörrar, betongytor, infästningar, inredningar och håltagning. När det kommer till vilka delar i ritningarna som ofta leder till ÄTA-arbeten var respondenternas svar innerväggar, detaljer, motstridiga uppgifter,

infästningar, inredningar samt håltagningar. Infästningar, inredningar och håltagningar är alltså något som både brukar ha bristfällig information och samtidigt ofta leder till ÄTA-arbeten. Svaren på frågorna gällande vilka byggdelar som brukar ha bristfällig information samt vilka delar i ritningarna som ofta leder till ÄTA-arbeten har inte tydliggjorts på samma sätt i tidigare forskning.