69
I intervjustudien framkom att den mest problematiska bygghandlingen är ritningar, då det är där de flesta felen upptäcks. Detta är något som även framträder i Hultqvist & Janssons (2013) studie, där analysen beskriver att de tydligaste och mest frekvent förkommande bristerna i bygghandlingar påträffas i ritningarna. Flertalet av respondenterna i denna studie menar även att det brister i alla bygghandlingar mer eller mindre, och att det utöver ritningar finns brister i den tekniska beskrivningen samt i rumsbeskrivningen. Detta är något som framkommer i studierna gjorda av Sigfrid & Månsson (1989), Badran & Zetterlind (2013) och Tremm (2015), där de beskriver många fel och brister i både ritningar och beskrivningar. Denna studie i enlighet med tidigare studier ger intryck av att det förekommer brister i både ritningar och beskrivningar, och olika mycket beroende på vilket projekt som avses. En aspekt som denna undersökning tar upp är att det vid ombyggnationer ofta brister i den tekniska beskrivningen.
I intervjustudien framkom att de delar i bygghandlingarna som brukar ha bristfällig
information varierar mellan armeringsritningar, K-ritningar, dörrar, betongytor, infästningar, inredningar och håltagning. När det kommer till vilka delar i ritningarna som ofta leder till ÄTA-arbeten var respondenternas svar innerväggar, detaljer, motstridiga uppgifter,
infästningar, inredningar samt håltagningar. Infästningar, inredningar och håltagningar är alltså något som både brukar ha bristfällig information och samtidigt ofta leder till ÄTA-arbeten. Svaren på frågorna gällande vilka byggdelar som brukar ha bristfällig information samt vilka delar i ritningarna som ofta leder till ÄTA-arbeten har inte tydliggjorts på samma sätt i tidigare forskning.
5.3 Orsaker till brister i bygghandlingarna
Respondenterna upplever att bygghandlingarna inte granskas och samgranskas på samma sätt som tidigare och inte lika noggrant, vilket även Axelsson (2005) och Hultqvist & Jansson (2013) beskriver som en orsak till att bristfälliga bygghandlingar uppstår. I denna
intervjustudie framkommer även att tekniken kan vara en orsak, då det har blivit enkelt att kopiera och klistra in mellan olika projekt. Detta är något Tremm (2015) också beskriver. I intervjuerna framkom att kompetens- och erfarenhetstapp på grund av generationsväxlingar kan vara en orsak, både för beställare, projektör och entreprenör. På liknande sätt beskriver Boverket att bristande erfarenhet på grund av generationsskifte i byggbranschen är en bidragande faktor till bristfälliga bygghandlingar. Hultqvist & Jansson (2013) menar att det också kan bero på att det råder kunskapsbrist inom byggnadsfysik och fuktmekanik. Enligt Badran & Zetterlind (2013) kan oklara önskemål av beställaren också försvåra arbetet med att ta fram bygghandlingar, vilket även respondenterna för studien menar är ett upphov till brister och fel.
Flertalet respondenter upplever att projektörerna generellt inte besöker byggarbetsplatser för att se hur det ser ut i verkligheten. Detta kan medföra att projektören inte har koll på vad som i synnerhet är viktigt att inkludera i bygghandlingarna. Byggentreprenören upplever att de flesta konstruktörer inte vet hur det går till i produktionen. Det kan hända att viktiga detaljer är dåligt ritade, medan andra som inte är lika väsentliga har hög detaljeringsgrad. Axelsson (2005) beskriver på liknande sätt att bygghandlingarna ibland inte är produktionsanpassade
70
och Boverket (2018) menar att vissa lösningar inte är genomförbara i produktionen. Boverket (2018) beskriver på liknande sätt som respondenterna att projektörerna vanligtvis inte besöker arbetsplatserna, vilket kan vara ytterligare en orsak till bristfälliga bygghandlingar.
I intervjustudien uttrycks att projektörerna inte är jätteengagerade gällande bygghandlingarnas riktighet i produktionen. Efter avslutat projekt hålls vanligtvis ett avslutningsmöte där bland annat fel och brister i bygghandlingarna diskuteras. Byggentreprenörens uppfattning är att projektörerna inte är motiverade att delta, vilket hade varit en bra chans för att lära av sina misstag och bli bättre. Beställaren deltar oftast men byggentreprenören har ingen vetskap huruvida informationen tas vidare till projektörerna. På liknande sätt beskriver Hansson et al. (2015) att det ofta sker ett dåligt samarbete mellan projektering och produktion, men att anledningen kan vara att återkoppling från produktion till projektörer oftast är undermålig. Enligt intervjustudien är inte information gällande bristfälliga bygghandlingar från produktion till projektörer problemet, utan att det mer handlar om att byggentreprenören försöker ge feedback på exempelvis avslutningsmöten, men att projektören visar på ointresse att delta. Dessutom framkommer att det inte är byggentreprenörens ansvar att återkoppla till
projektören utan att det är beställarens ansvar. En respondent påpekar även att återkoppling sker till projektören, men att det tenderar till att inte ha någon verkan.
Några fler faktorer som respondenterna menar är orsaken till bristfälliga bygghandlingar är att kostnaden för projekteringen har blivit dyr och beställaren kanske i vissa fall inte vill betala det pris som krävs för kompletta handlingar. Nya lösningar och ”One-off” blir alltmer vanligt vilket innebär att det blir svårare för projektör, beställare och entreprenör att repetera.
Projektören kan även tycka att de har utfört kompletta handlingar utifrån den beställning de har fått, vilket entreprenören inte har någon uppsikt över. Dessutom är anbudstiden ofta kort vilket innebär att granskning av handlingarna inte hinns med i den utsträckning som krävs för att upptäcka alla brister och fel innan byggskedet. Dessa faktorer är ingenting tidigare studier, rapporter eller undersökningar tar upp.
5.4 ÄTA-arbeten
I intervjuerna framkom att bristfälliga bygghandlingar ofta leda till ÄTA-arbeten, vilket Svensk Byggtjänst (2014) också har identifierat i sin studie. Denna rapport åskådliggör ÄTA-arbeten som ekonomiskt negativt och helst är något som entreprenören undviker. Hwang & Low (2011) beskriver på liknande sätt att ÄTA-arbeten kan påverka ett projekt i form av tid, ekonomi och kvalitet. Enligt Wallin (2004) kan många fel uppstå i bygghandlingarna vilket ofta leder till extrakostnader. I och med att fel i bygghandlingarna ofta leder till ÄTA-arbeten och ÄTA-arbeten i sin tur ofta leder till ekonomiska konsekvenser kan Wallins (2004)
uttalande också tolkas som att bristfälliga bygghandlingar generellt leder till ekonomiska konsekvenser.
I tidigare studier konstateras endast att ekonomiska konsekvenser är en följd av bristfälliga bygghandlingar och ÄTA-arbeten, men det utreds inte närmare på vilket sätt detta praktiskt uppstår i projekt och på vilket sätt det påverkar ekonomin för både beställare och entreprenör. I avsnitt 4.1.3.3 återfinns på vilket sätt ekonomiska konsekvenser uppstår på grund av ÄTA-arbeten och varför entreprenörer i största möjliga mån vill undvika detta. Detta går inte att
71
jämföra med relaterad forskning, då författaren inte hittat någon annan studie eller
undersökning som specifikt fördjupat sig inom detta. I avsnitt 2.5.3 beskrivs några exempel på när beställaren och entreprenören är oense och att detta kan leda till tvister. Det redovisas dock inga summor eller procent av entreprenadsumman, endast scenarion där tvister förekommit i byggprojekt till följd av ÄTA-arbeten.
Faktorer som ger upphov till ÄTA-arbeten har visats sig vara många enligt en studie gjord av Hwang & Low (2011), se Figur 4. Dessa jämförs med resultatet från intervjuerna, vilket presenteras i Figur 11.
Både Hwang & Lows (2011) studie och resultatet i denna rapport visar många likheter enligt Figur 11. Olikheterna mellan studierna visar att ”Otillräcklig hantering av förändringar” i Figur 11 inte är något som respondenterna angett som en orsak till att ÄTA-arbeten uppstår. På liknande sätt har respondenterna förklarat att en annan orsak till att ÄTA-arbeten uppstår kan bero på oförutsedda moment. Det kan finnas dolda oförutsedda saker som upptäcks under projektets gång, speciellt vid ombyggnationer. Detta är ingenting som Hwang & Low (2011) identifierat som en orsak till ÄTA-arbeten. Då dolda fel vanligtvis uppkommer i
ombyggnationer kan det vara en anledning till varför Hwang & Low (2011) inte inkluderar denna aspekt i sin undersökning.
Orsaker till ÄTA-arbeten
Designfel Designfel kan uppstå, exempelvis i Projekt 1 och Projekt 3 gällande avsaknad av isolering.
Utelämnande/ändring av ritningar
Inte ovanligt med ändrad verksamhet, sena beslut samt att verksamheten har involverats för sent i
projektet.
Ändringar såsom byte av materialval eller ändring av fönstertyp.
Dålig projektdefinition av beställare
Otydliga handlingar kan leda till tolkningsfrågor mellan entreprenören och beställaren om vad som
ingår i kontraktet. Otillräcklig
förplanering
Glömda och ej kalkylerbara detaljer, ogenomtänkt FFU eller inte tagit med brukarnas beaktning redan
från början. Otillräcklig hantering av förändringar Dålig kommunikation mellan beställare, projektör, entreprenör
Samordningsfrågor samt krockar mellan olika discipliner.
Produktionsanpassade lösningar ignorerade i
designprocessen
Projektörer anpassar inte vissa lösningar till produktionen vilket måste justeras.
Hwang & Low (2011) Respondenternas svar i intervjuerna
72
I intervjuerna framkom att förhandlingar gällande ÄTA-arbeten kan ske då beställaren och entreprenören är oense. Tvister kan uppstå och jurister kan kopplas in om parterna fortfarande är oense efter förhandlingen. Nessmar (2016) anser på liknande sätt att tvister i samband med ÄTA-arbeten är vanligt förekommande när beställaren och entreprenören är oeniga.