78
bygghandlingar finns i avsnitt 4.2.3. I utförandeentreprenader är brister i bygghandlingarna ingenting som egentligen har med entreprenören att göra. Hade det förekommit kompletta bygghandlingar hade entreprenören inte behövt stå för alla dessa extrakostnader. Författaren håller med en respondent som menar att det är anmärkningsvärt att entreprenören ska lägga ner tid och pengar på bygghandlingar som egentligen skulle ha varit kompletta från början.
6.2 Utförande
Metoden för denna rapport grundar sig i en utförd intervjustudie för att kunna besvara frågeställningen. Kvaliteten för arbetet har säkerställts på det sätt som Figur 8 i avsnitt 3.4.2 beskriver. Detta har medfört att resultatet för intervjustudien i allra högsta grad är trovärdigt samt att studien mätte vad den skulle mäta. Då handledaren på Peab har varit superengagerad och hjälpsam har inbokningen och utförandet av intervjuer gått bra. En positiv aspekt var att intervjuerna spelades in eftersom alla svar inte hann antecknas under intervjuns gång. På så sätt kunde inspelningen lyssnas på i efterhand för att inte missa eller glömma bort viktig information.
Svårigheter med examensarbetet har varit, som nämnt tidigare, att få fram exakta värden för hur entreprenörens ekonomi har påverkats av bristfälliga bygghandlingar och ÄTA-arbeten. Dessutom är några av projekten avslutade för ett flertal år sedan, vilket gjorde att några av respondenterna inte kom ihåg alla delar av projektet. Detta ledde ibland till kortfattade svar eller inget svar på vissa frågor. Hade alla respondenter lagt ner mer tid för förberedelse av intervjufrågorna hade kanske fler djupgående svar erhållits. Dock är det förståeligt om
respondenterna inte har tid att lägga ner flertalet timmar på att förbereda sig för en intervju, då de har andra arbetsuppgifter och pågående projekt som de behöver lägga sin tid på.
Utförandet av examensarbetet hade kunnat genomföras på andra sätt. Ett exempel är enkät istället för intervju. Fördelarna hade varit att fler personer hade kunnat frågas under samma tid och på så sätt hade ett ännu bredare perspektiv kunnat undersökas. Nackdelarna är att det finns risk för bortfall av svarsblanketter samt att följdfrågor och förtydliganden inte hade gått att genomföra. Ett annat utförande hade kunnat vara om tre projekt valts ut från Peab och tre projekt från en annan byggentreprenör. Hur svaren hade varierat är svårt att säga, men det hade kanske kommit fram fler förbättringsförslag som kunnat interagerats med varandra företagen sinsemellan. Dock kanske det hade varit svårare att hitta en tydlighet och en generalisering av vissa frågor om svaren då hade spridit sig mer.
6.3 Förbättringar
6.3.1 Respondenternas förslag
I intervjustudien ställdes en fråga angående hur risken för ekonomiska konsekvenser för entreprenörer kan minskas gällande problematiken med bristfälliga bygghandlingar.
Respondenternas idéer kring detta återfinns i avsnitt 4.3, där generella lösningar tas upp inom byggbranschen. Åtgärder för projektör och beställare, som beskrivs i avsnitt 4.3.1.1, kan vara svårt att påverka för entreprenören. Entreprenören anser att bygghandlingarna bör upprättas och granskas mer noggrant, men det ställer mest troligt krav på fler arbetstimmar för
projektören, vilket beställaren i sin tur måste vara villig att betala för. Dock skulle denna och liknande studier kunna påvisa för beställaren att det är mer lönsamt att vara noga i
projekteringsstadiet istället för att upptäcka problem i byggskedet. Många respondenter har beskrivit att kompletta handlingar är mest ekonomiskt lönsamt för både entreprenör och
79
beställare. I denna studie kartläggs även beställarens oförutsedda kostnader, där största delen är ÄTA-arbeten. Detta skulle kunna motivera beställaren att lägga ner tiden och resurserna som krävs i arbetet mot kompletta bygghandlingar. Det gäller bara att få beställaren att förstå att kompletta bygghandlingar även är en vinning för beställaren och att det inte enbart är lönsamt för entreprenören även om det är entreprenören som påpekar det.
Önskemålet om att projektörer bör besöka byggarbetsplatser i större utsträckning för att utöka sin förståelse för arbetsmoment och materialval är något som också kan vara svårt för
entreprenören att påverka, då det är någon som måste finansiera den tiden. Entreprenörerna vill mest troligt inte finansiera det eftersom projekteringsföretag och personer varierar för olika projekt, och att lära upp projektörer är ingenting entreprenören kan bekosta.
Projektörerna själva vill mest troligt inte heller bekosta detta då de oftast inte ser
konsekvenserna av bristfälliga bygghandlingar. Beställaren skulle kunna stå för kostnaden att ”lära upp” projektörerna genom att de får besöka arbetsplatser, men frågan är då i vilken utsträckning? Ska beställaren lära upp alla projektörer som de brukar ha att göra med eller bara några? Eller ska beställaren börja arbeta med ett projekteringsföretag som alltid tar fram deras bygghandlingar för att slippa lära upp flera och därmed slippa stora kostnader för detta. Frågeställningen är komplex och landar i ”vem ska betala?”
I avsnitt 4.3.1.2 beskrivs generella förbättringsförslag som entreprenören kan påverka, exempelvis att anställa en expert som enbart arbetade med att granska bygghandlingarna innan anbud lämnas. Det föreslås även att entreprenören kan vara delaktig redan i projekteringsstadiet. Om detta skulle genomföras måste fler timmar inräknas i kalkylen eftersom fler timmar läggs ner i projektet jämfört med i dagsläget. Författaren tror det skulle vara svårt då det oftast är den entreprenör som lämnar det lägsta anbudet som vinner, och tillsätts för mycket resurser är det svårt att vinna anbudet gentemot de andra företagen. Skulle fler timmar räknas in i projektet i form av experthjälp skulle anbudet bli dyrare och det är då inte säkert att Peab Skellefteå skulle få jobbet eftersom andra entreprenörer kanske inte tillsätter någon expert. Författaren tror även att de kan vara svårt för Peab Skellefteå att få igenom dessa typer av beslut, då Peab AB är ett stort företag och vissa beslut måste tas högre upp i organisationen. Att tillsätta en extra resurs i varje projekt eller att entreprenören ska lägga fler timmar i kalkylen för att vara delaktiga i projekteringen kanske inte godkänns om inte andra entreprenörer gör detsamma, för då tävlar inte alla på lika villkor. Aspekter som entreprenören kan ändra på utan att ekonomin drabbas bör kunna utföras utan yttre påverkan, såsom att ”vara het på gröten” vid frågestunder innan anbudslämning, välja antalet projekt som ska räknas på, använda fråga/svar samt försöka få fram feedback till projektörerna. I avsnitt 4.2.8 beskriver respondenterna vad de anser hade kunnat göras annorlunda vid de aktuella problemen som uppstod gällande bristfälliga bygghandlingar i projekt 1–6. Dessa förslag riktar sig mer mot åtgärder gällande specifika byggdelar eller utföranden som uppstått i projekt 1–6. Förslagen kan också användas som lärdomar inför kommande projekt då
liknande situationer troligen kommer uppstå. Avsnitten 4.3 och 4.2.8 sammanställs kortfattat i Bilaga 2, Bilaga 3 och Bilaga 4. Där inkluderas utöver respondenternas förbättringsförslag även kortfattat författarens egna förslag.
80
6.3.2 Författarens förslag
I intervjuerna har respondenterna föreslagit många bra förbättringspunkter både för projektörer, beställare och entreprenörer. Under arbetets gång har författaren tagit fram rekommendationer för hur risken för ekonomiska konsekvenser kan undvikas utöver de förslag som respondenterna angivit. Rekommendationerna baseras på innehållet i resultatdelen i avsnitt 4.1 och 4.2, vilket diskuteras nedan.
6.3.2.1 Projektörer
Enligt respondenterna brukar projektörerna inte delta på avslutningsmöten och den feedback som ges verkar inte ha någon effekt. Därför bör projektörerna vara mer öppna för feedback på sitt eget arbete samt avsätta mer tid för fler möten med entreprenören för att kunna förbättra sitt arbete mot kompletta bygghandlingar.
Projektörerna bör även i byggentreprenörens bygghandlingar inkludera arbeten som uppstår för byggentreprenören på grund av arbeten i installatörernas handlingar. I vissa fall kan installatörens ritning medföra extra arbete för byggentreprenören och är det inte redovisat på byggentreprenörens ritning är det vanligt att det missas.
6.3.2.2 Beställare
Här finns inget att tillägga utöver respondenternas rekommendationer. 6.3.2.3 Entreprenörer
Projekteringsfasen
Entreprenören har möjlighet att påverka vilka jobb de väljer att göra ett anbud på. Peab hade kunnat räkna på fler totalentreprenader och minska antalet utförandeentreprenader. Med detta tillkommer en osäkerhet om det finns nog många totalentreprenader ute på räkning för att kunna kompensera för de utförandeentreprenader som räknas på idag. Dessutom kanske entreprenören i dagsläget inte har nog med anställda för att kunna ta på sig en stor mängd totalentreprenader eftersom det kräver mer av projekteringen inom företaget. Det positiva vid totalentreprenader är att entreprenören har möjlighet att påverka projektet och uppkomsten av bristfälliga bygghandlingar på ett annat sätt än i utförandeentreprenader. Gällande
entreprenadform har även problem uppstått i Projekt 5 där delar av en utförandeentreprenad togs över av entreprenören. På grund av entreprenadformen samt bristfälliga bygghandlingar i samband med detta har ekonomiska konsekvenser för entreprenören uppstått, exempelvis gällande ingjutningsplåtar och brandskyddsmålning. Dessa typer av projekt bör undvikas, det vill säga projekt där entreprenören tar över projekteringen av beställaren, då det under
projektets gång i Projekt 5 har lett till ekonomiska konsekvenser som är utom entreprenörens kontroll.
Enligt respondenterna bör fast pris på ÄTA-arbeten eftersträvas eftersom möjligheten att inkludera alla omkostnader finns. Trots detta tillvägagångssätt finns en risk för ekonomisk förlust, men fast pris innebär färre diskussioner med beställare och betalning sker enligt det fasta priset utan ytterligare förhandling.
Kunskaper
81
och med att entreprenören då har koll på hur man kan få betalt i olika situationer och hur dessa situationer ska lösas. Därför skulle juridikutbildningar inom företaget kunna bidra till ökade kunskaper som i sin tur kan medföra minskade risker för ekonomiska konsekvenser i projekt.
Granskning
I intervjustudien framkom att de byggdelar som brukar ha bristfällig information är
håltagning, inredningar, infästningar, armeringsritningar, K-ritningar, dörrar och betongytor. De delar i ritningarna som ofta leder till ÄTA-arbeten är håltagningar, inredningar,
infästningar, innerväggar, detaljer samt motstridiga uppgifter. Eftersom detta är generella problem bör dessa delar i bygghandlingarna granskas noggrannare av entreprenören i
anbudsskedet. På så sätt kan eventuellt frågor ställas vid frågestunden och fel och brister kan upptäckas i ett tidigt skede. Om denna information dessutom delges till projektörer och beställare skulle de kanske vara mer uppmärksamma gällande dessa delar och på så sätt minska uppkomsten av fel. En god kommunikation med projektör och beställare gällande denna typ av information skulle därför vara värdefullt i arbetet mot kompletta
bygghandlingar.
I avsnitt 4.1.6.2 och 4.1.6.3 kom det fram att vissa brister i bygghandlingarna typiskt kopplas till ekonomiska konsekvenser för entreprenören och vissa typiskt för beställaren. Dessa delar bör också granskas mer för att minska risken för ekonomiska konsekvenser. Detta kan delges både projektörer och beställare så att de i projekteringsskedet kan försöka förhindra brister i dessa delar.
Ibland kan olika fabrikat ha angivits i olika typer av handlingar, såsom i Projekt 3. Där hade ett fabrikat angivits i ritningen men ett annat i beskrivningen. Text går före ritning och om entreprenören i detta fall hade beställt vitvarorna utifrån ritningen och inte fått lämna tillbaka dessa hade entreprenören tvingats beställa enligt beskrivningen och stå för kostnaden för de felaktiga vitvarorna. Varor av ett visst fabrikat bör därför dubbelkollas i både ritning och beskrivning för att undvika ekonomiska konsekvenser av detta slag.
Ibland ingår en håltagningsspecifikation, vilken ofta kan vara bristfällig gentemot ritningarna. Om en sådan medföljer bör den granskas kritiskt då det förekommit vid flertalet tillfällen att entreprenören fått stå för delar av håltagningskostnader som inte är inräknat i kalkylen. Detta på grund av att kalkylen baserats på håltagningsspecifikationen och om den inte stämmer kan entreprenören bli kostnadsskyldig att ta hålen som finns på ritningarna utöver
håltagningsspecifikationen. Beställarna har i de fallen åberopat principen att handlingarna kompletterar varandra. Därför bör entreprenören, oavsett om håltagningsspecifikation medföljer eller inte, utföra en egen håltagningsspecifikation utifrån ritningar och beskrivningar i FFU.
Samordning
Som tidigare nämnt står entreprenören för samordning av både UE och sidoentreprenörer i en delad entreprenad. I avsnitt 4.2.3 – Projekt 2 beskrivs att det inte var angivet i kontraktet att sidoentreprenörernas ID06 skulle bekostas av byggentreprenören. Detta drevs med jurister men byggentreprenören fick betala ändå. Därför bör entreprenören i en delad entreprenad där det är angivet att ID06 ska användas, ställa denna fråga vid frågestunden, alternativt räkna in ID06-användning för alla sidoentreprenörer i kalkylen för att inte påverkas ekonomiskt
82
negativt i ett senare skede. Dock kan medräkning i kalkylen för osäkra poster leda till att anbudet går förlorat om dessa typer av kostnader räknas in i kalkylen.
Dokumentation
Ett förslag är att entreprenören kan försöka föra statistik och dokumentation under projektets gång, både gällande entreprenörens och beställarens ekonomiska påverkan av bristfälliga bygghandlingar. Detta kan bidra till att beställaren och projektören ser konsekvenserna och förstår att det blir dyrare om det slarvas från början för att senare rätta till felen. Det kan vara svårt att ändra projektörens förhållningssätt kring hur de ska arbeta då de sällan ser
konsekvenserna av bristerna i bygghandlingarna. Som nämnt tidigare kan detta dock leda till att en extra resurs måste tillsättas, vilket innebär att anbudet blir dyrare. Ett alternativ är att AL, PC eller EI för projektet tar på sig detta, men det är inte säkert att det hinns med för alla andra arbetsuppgifter som ska utföras.
Erfarenhetsåterföring
Enligt intervjustudien tas viss erfarenhet till vara på och förs vidare, bland annat via
avslutningsmöten, AC-möten, interna PC-träffar samt via databaser i Peabs intranät. Flertalet respondenter konstaterar att erfarenhetsåterföring är något som avdelningen är dåliga på och att det inte utnyttjas på grund av att det tidsmässigt inte hinns med samt att det är krångligt och för jobbigt. Peab har ett system för detta på sitt intranät, men det krävs ett system som fungerar smidigare och är mer användarvänligt än det som finns idag för att reducera tiden det tar att registrera erfarenheterna. Om det sker via en app i telefonen som är tidseffektiv skulle det kanske motivera anställda att använda den, tjänsteman som hantverkare.
För att bygghandlingarna ska bli mer kompletta och minska risken för ekonomiska
konsekvenser bör även projektörerna ta del av den erfarenhet och lärdomar som uppdagas i projekten. Förslagsvis kan entreprenören försöka få projektören att delta på
avslutningsmötena eller hålla ett separat möte med projektörerna där fel och brister gås igenom, vilket bör vara ett standardutförande för att nå en positiv utveckling. Detta för att projektörerna ska lära av sina misstag och förbättra sig.
6.3.3 Litteraturens förslag
Litteraturen har tagit upp några förslag utöver respondenternas förslag på förbättringar. Exempelvis föreslår Hultqvist & Jansson (2013) att mer frekvent användning av
standardiserade lösningar vid framställning av bygghandlingarna bör ske. Detta känns svårt att uppnå i och med att det byggs mycket ”one-off” som en respondent förklarade. Det kan då vara komplext att genomföra framställningen av bygghandlingar på samma sätt då det är stor skillnad mellan projekten. Vidare beskriver Hultqvist & Jansson (2013) att valet av
projektörer bör väljas med en kontinuitet, då det är enklare att styra arbetet med standardiserade lösningar. Det är svårt att säga något om detta, då denna studie endast fokuserar på entreprenörernas perspektiv. På vilket sätt beställarna väljer sina projektörer är ingenting som tagits upp i denna studie.
Hultqvist & Jansson (2013) menar att entreprenören bör granska handlingarna via
arbetsberedningar och att det är där tid för granskningen från entreprenörens sida ska ske. Som diskuterat tidigare kan det vara svårt att lägga in timmar i kalkylen för att entreprenören
83
ska granska handlingarna eftersom andra entreprenörer kanske inte gör det. Då kanske entreprenören inte vinner anbudet gentemot de andra som tävlar.
6.3.4 Anmärkning på förbättringsförslag
Studien visar att det finns ett flertal förbättringsförslag som kan genomföras, både för
entreprenör, projektör och beställare. Samtliga förbättringsförslag avsedda för projektörer och beställare är åtgärder som är svåra att kontrollera och påverka för entreprenören.
Entreprenören kan givetvis föreslå förbättringarna som ett önskemål, men huruvida
projektörer och beställare anammar informationen och feedbacken är bortom entreprenörens kontroll. Som exempel kan entreprenören inte direkt styra om handlingarna upprättas, granskas och samgranskas noggrant av beställaren och projektören. Det kan även vara svårt att påverka projektörens möjligheter både i form av tid och pengar att besöka
byggarbetsplatser samt att öka deras förståelse för byggbara och icke byggbara lösningar i produktionen. Ytterligare aspekt som är svår att påverka är beställning och betalning från beställare till projektör. Förhållandet mellan dessa aktörer, beställning och betalning är ingenting entreprenören har någon kontroll över. Detsamma gäller vilken anbudstid
beställaren sätter. Om beställaren väljer för snäv anbudstid kanske entreprenören inte hinner med att granska handlingarna eller inte hinner upptäcka fel och brister som senare påverkar ekonomin. Därför måste förändring i alla led ske i alla led, både hos entreprenör, projektör och beställare för att utforma mer kompletta bygghandlingar och minska risken för
84
7 Slutsatser
I detta avsnitt presenteras de viktigaste slutsatserna av arbetet och summerar förslaget på hur risken för ekonomiska konsekvenser kan minskas. Motiveringen till förslaget återfinns i avsnitt 6. Samtliga frågeställningar besvaras och förslag ges på vidare studier.