Fortsatt arbete - Bristfälliga bygghandlingar, ÄTA-arbeten och dess medföljande ekonomiska kons

86 Beställare

Beställare kan bidra med att lägga ner mer tid i förprojekteringen, exempelvis ha klart för sig vilka lösningar och utformningar som de önskar samt ta fram rätt antal handlingar initialt. De bör även fundera över valet av entreprenadform samt beställa BIM-samordning av

projektören. Kompletta bygghandlingar kan bättre säkerställas genom att utöka beställarens kunskaper gällande vad som är köpt, AB04/ABT06 samt utförande av arbetsmoment och materialval. Beställaren kan själv, eller via en anställd projektledare, granska handlingarna i större omfattning innan de lämnas till entreprenörerna för anbudsarbete.

7.4 Fortsatt arbete

Detta examensarbete syftar endast till att studera ekonomiska konsekvenser till följd av bristfälliga bygghandlingar utifrån relaterad forskning samt tankar, åsikter och erfarenhet från byggentreprenörernas perspektiv. Under arbetets gång har funderingar uppstått som inte gått att besvara i denna studie, då det är beställarna eller projektörerna som besitter svaren gällande följande frågor:

Varför är handlingarna så bristfälliga?

Är beställningen av handlingar från beställare till projektör undermåliga? Är projekteringen för dyr för att kunna ta fram kompletta bygghandlingar? Varför görs inte kompletta handlingar redan från början?

Vill inte beställaren, likt entreprenören, ha kompletta bygghandlingar?

Hur granskar projektören och beställaren bygghandlingarna innan de lämnas till entreprenörerna?

Får projektörer feedback när bristfälliga bygghandlingar uppstått?

Varför deltar inte projektörerna alltid på avslutningsmötena som hålls efter varje projekt?

Vill projektörerna och beställarna bli bättre på att lämna ut kompletta bygghandlingar? Varför besöker inte projektörerna projekten i produktionsskedet i större utsträckning? Varför förbättras inte arbetet mot kompletta bygghandlingar?

Som nämnt ovan har många frågor dykt upp längs arbetes gång som denna studie inte kunnat utreda. Därför skulle vidare studier kunna innefatta en liknande undersökning men sett från projektörernas och beställarnas perspektiv. De kan ha andra åsikter gällande detta område och en studie från ett annat perspektiv skulle kunna bredda vyn för problematiken gällande

bristfälliga bygghandlingar, ÄTA-arbeten och dess medföljande ekonomiska konsekvenser. Det är troligt att beställarna och projektörerna inte ser det på samma sätt som entreprenörerna. Ett annat förslag på fortsatt arbete är att vidare studera vad bristfälliga bygghandlingar och ekonomiska konsekvenser kan leda till för personer i projektet. Det kan exempelvis omfatta om det medför sämre kvalitet, hur entreprenören arbetar i projektet när det blir stressigt, om det personligen påverkar medarbetare eller om det förorsakar arbetsplatsolyckor.

Ytterligare fortsättningsarbeten skulle kunna vara att utveckla ett enkelt system för erfarenhetsåterföring av bristfälliga bygghandlingar och ÄTA-arbeten som uppstår,

förslagsvis en app i telefonen som är smidig och tidseffektiv att använda för både tjänstemän och hantverkare.

8 Referenser

Andersson, R., & Svensson, E. (2019). Jämförande analys av kopplingen mellan projektering

och produktion. Malmö: Malmö Universitet.

Axelsson, H. (2005). Bättre kvalitet i handlingar och byggande – slutrapport. Region Mälardalen: Vägverket.

Badenfelt, U. (2010). Fixing the contract after the contract is fixed: A study of incomplete contracts. International Journal of Project Management, 568-576.

Badran, M., & Zetterlind, S. (2013). Fel i byggskedet som kan härledas till projekteringen. Karlstad: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap.

Bajari, P., Houghton, S., & Tadelis, S. (2014). Bidding for Incomplete Contracts: An

Empirical Analysis of Adaptation Costs. The American Economic Review, 1288-1319. Berglund, J. (2018). Projekterings- och granskningsförbättringar: Identifiering av brister och

förbättringsförslag för dessa i projekterings- och granskningsprocessen av arkitekthandlingar. Umeå: Umeå Universitet.

Björkman, G. (1990). Slarv i bygghandlingar dyrt för bygget. Byggforskning, ss. 23-24. Boverket. (2018). Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn. Karlskrona:

Boverket.

Bowin, J. (2008). Bygghandlingar 90 Del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning. SIS Förlag AB.

Carmines, E. G., & Zeller, R. A. (1979). Reliability and validity assessment. Calefornia: Sage Publications.

Eriksson, J., & Heikkilä, M. (2019). Vad brister i bygghandlingar mellan arkitekt och

leverantör? Uppsala: Uppsala Universitet.

Golafshani, N. (den 4 December 2003). Understanding Reliability and Validity in Qualitative Research. The Qualitative Report, ss. 597-607.

Gäfvert, F., & Hollbeck, S. (2017). Granskningsprocessen av bygghandlingar. Stockholm: KTH.

Hansson, B., Olander, S., Landin, A., Aulin, R., & Persson, U. (2015). Byggledning

Projektering. Lund: Studentlitteratur AB.

Hansson, B., Olander, S., Landin, A., Aulin, R., Persson, U., & Persson, M. (2017).

Byggledning Produktion. Lund: Studentlitteratur AB.

Hultqvist, A., & Jansson, D. (2013). Brister i bygghandlingar. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola.

Hwang, B.-G., & Low, L. K. (2011). Construction project change management in Singapore: Status, importance and impact. International Journal of Project Management, 817-826.

Höjenberg, B. (1991). Bygghandlingar stämmer inte. Bofast 4, 10-11.

Ibbs, W. C., & Ashley, D. B. (1987). Impact of various construction contract clauses. Journal

of Construction Engineering and Management, 501-521.

Karlsson, R. (2011). Orsaker till att byggprojekt blir försenade och vad det innebär

ekonomiskt. Linköping: Linköpings Universitet.

Karlsson, R., & Andersson Markkanen, J. (2012). Hantering av bygghandlingar. Klarin, N. (2011). Leverans av bygghandlingar. Norrköping: Linköpings Universitet. Kylén, J.-A. (2004). Att få svar. Vellinge: Bonnier Utbildning AB.

Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur AB.

Nagendiran, J., & Wigren, T. (2008). Kvalitetssäkring och förbättringsarbete vid

projekteringsuppdrag. Luleå: Luleå Tekniska Universitet.

Nessmar, S. (2016). Ska vi ÄTA eller ska vi bråka? Lund: Lunds Universitet.

Nilsson, J. (2015). Problem med bygghandlingar. Luleå: Luleå Tekniska Universitet. Nordstrand, U., & Révai, E. (2002). Byggstyrning. Stockholm: Liber AB.

Nozhatzadeh, G., & Saeed, I. A. (2015). Kommunikationsåtgärder för att minska

ÄTA-arbeten. Eskilstuna: Mälardalens Högskola.

Palm, G. (2005). Kostnadsjakt leder till sämre markarbete. Husbyggaren nr 1, ss. 28-32. Peab . (u.d.). Peab. Hämtat från Affärsområde Bygg:

https://peab.se/om-peab/var-verksamhet/ao-bygg/

Peglowski, B. (2004). Incomplete document management. Hämtat från Penn State College of Engineering:

https://www.engr.psu.edu/ae/thesis/portfolios/2004/brp126/Incomplete%20Documents %20Thesis.pdf

Sigfrid, L., & Månsson, K. (1989). Bygghandlingar stämmer dom? Examensarbete om

kvaliteten på dagens bygghandlingar. Lund: Institutionen för Byggnadsekonomi,

Lunds Tekniska Högskola.

Skoglind, J. (den 8 Maj 2020). Bakgrund till exjobb från Peab. Piteå.

Sun, M., & Meng, X. (2008). Taxonomy for change causes and effects in construction projects. International Journal of Project Management, 560-572.

Svensk Byggtjänst. (2014). Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i

Söderberg, J. (2011). Att upphandla byggprojekt. Lund: Studentlitteratur AB. Tonnquist, B. (2006). Projektledning. Stockholm: Bonnier Utbildning. Torst, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Tremm, K. (2015). Vem ansvarar för projekteringsfel? Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet. Wallin, M. (November 2004). Pengar kan sparasgenom färre fel. Husbyggaren nr 6, ss. 18-24. Wästfeldt, L. (den 27 November 2012). Sveriges Byggindustrier. Hämtat från Använd en

konstruktör som samordnare!: https://www.byggindustrin.se/artikel/debatt/anvand-en-konstruktor-som-samordnare-18697

BILAGOR

Bilaga 1 Intervjufrågor

Intervjufrågorna är ställda till platschefer, entreprenadingenjörer och inköpare för olika projekt inom Peab Skellefteå, affärsområde bygg.

• De ifyllda punkterna är huvudfrågor

o De ofyllda punkterna är potentiella följdfrågor beroende på respondenternas svar Inledning

• Kan du berätta lite om din bakgrund, om du har någon utbildning, vad du har jobbat med tidigare och hur länge du jobbat på Peab?

• Vad har du för roll inom Peab?

• Vilka typer av projekt arbetar Peab Skellefteå med och inom hur stort geografiskt område?

o Finns det både lokala och regionala beställare?

• Vilka rutiner har Peab gällande hantering av bristfälliga bygghandlingar idag? Brukar det specificeras i kontrakten?

• Vad anser du vara en brist i bygghandlingar?

• Vad anser du vara en bra bygghandling, och en mindre bra? Inom specifika projekt

• Stämmer det att du varit platschef/entreprenadingenjör/inköpare i projekt X? • Kan du kortfattat beskriva projektets omfattning?

• Hur definieras en ekonomisk konsekvens för ett projekt? o Avsteg från kontrakt/produktionskalkyl?

o Är en ekonomisk konsekvens bara om entreprenörens ekonomi påverkas negativt eller är det sett till alla i hela projektet?

• Vilka problem gällande bristfälliga bygghandlingar uppstod på byggarbetsplatsen som påverkade Peabs ekonomi inom projektet?

o På vilket sätt påverkades ekonomin?

o Uppstod någon brist som inte påverkade ekonomin eller påverkade ekonomin positivt?

o Vilka brister i bygghandlingarna har lett till de största kostnaderna för projektet?

o Har någon brist lett till att förseningar har uppstått? ▪ Vilka konsekvenser fick förseningarna?

o Vilka typer av fel/brister i den specifika bygghandlingen uppstod? Exempelvis om en ritning var bristfällig, var det fel mått eller att något mått inte var utsatt eller att detaljen på ritningen var fel.

▪ Vad var orsaken till dessa fel/brister?

• Har ÄTA-arbeten uppstått till följd av bristfälliga bygghandlingar? o Hur har ekonomin påverkats av dessa ÄTA-arbeten? • Hur hanterades bristfälliga bygghandlingar inom projektet?

• På vilket sätt underrättades beställaren om eventuella brister i bygghandlingarna? • Vad hade kunnat göras annorlunda i dessa fall för att minska de ekonomiska

konsekvenserna?

• Görs någon erfarenhetsåterföring till nya projekt angående bristfälliga bygghandlingar och i sådant fall hur?

Allmänt

• Finns det brister i bygghandlingarna som typiskt kopplas till ekonomiska konsekvenser för entreprenören eller typiskt kopplas till beställaren?

o Kan du ge exempel? o Varför är det så?

• Vilken typ av bygghandling anser du generellt är den mest problematiska när det kommer till brister i underlag?

• Finns det någon typ av byggdel som brukar ha bristfälliga handlingar? Exempelvis platta på mark, armeringsritningar, kulörer i rumsbeskrivningar eller liknande. • Finns det någon typ av bygghandling som ofta leder till ÄTA-arbeten?

• Generellt, brukar entreprenören tjäna pengar på ÄTA-arbeten eller leder det ofta till ogynnsamma aspekter?

o Kan du ge exempel?

• Vad brukar orsaken vara till att ÄTA-arbeten uppstår?

o Hur vill man att det ska vara med ÄTA, vill man som entreprenör ha ÄTA-arbeten för att försöka tjäna pengar på det eller vill man att handlingarna ska vara kompletta så att ÄTA undviks?

• Hur kan i allmänhet risken för ekonomiska konsekvenser för entreprenörer minskas gällande problematiken med bristfälliga bygghandlingar?

III

Bilaga 2 Rekommendationer för entreprenörer

Förbättringsmöjligheterna i Bilaga 2, Bilaga 3 och Bilaga 4 bör betraktas som generella rekommendationer och baseras mestadels på resultatet från intervjustudien, men även på författarens egna åsikter utöver respondenternas intervjusvar. Rekommendationerna är uppdelade i kategorier för att läsaren enklare ska kunna följa med.

Projekteringsfasen

• Delta redan i projekteringsstadiet för att kunna ge förslag på utförande och material • Passa på att ställa frågor under anbudstiden, tillåtet vanligtvis tills en vecka återstår av

anbudstiden

• Ställa frågor gällande ansvar för ID06, framförallt i delad entreprenad

• Värdera anbudstiden i form av att räkna på ett lämpligt antal projekt för att inte göra misstag på grund av tidsnöd

• Lägga mer fokus på totalentreprenader och minska andelen utförandeentreprenader • Undvika alla projekt liknande Projekt 5 där entreprenören tar över ansvaret endast för

delar av projekteringen

• Arbeta med fast pris vid ÄTA-arbeten Kunskaper

• Erbjuda entreprenadjuridiska utbildningar inom företaget

• Delge projektörer och beställare informationen gällande vilka byggdelar som brukar ha bristfällig information enligt avsnitt 4.1.4, vilka delar som ofta leder till ÄTA-arbeten enligt avsnitt 4.1.3.2 samt kräva en noggrann projektering av dessa områden • Informera projektör och beställare gällande avsnitt 4.1.6.2 och 4.1.6.3 och redogöra

vilka brister i bygghandlingarna som typiskt kopplas till ekonomiska konsekvenser för entreprenören och typiskt till beställaren samt kräva en noggrann projektering av dessa områden

Granskning

• Anställa en expert som enbart arbetar med att granska bygghandlingarna innan anbud lämnas, och räkna in dessa arbetstimmar i kalkylen. Alternativt sätta en AL eller PC på detta arbete för att testa i ett projekt om det sker en förbättring

• Använda juristers hjälp i större utsträckning

• Granska de delar i bygghandlingarna som ofta brukar ha bristfällig information innan anbud lämnas, se avsnitt 4.1.4

• Granska de delar i bygghandlingarna som ofta leder till ÄTA-arbeten innan anbud lämnas, se avsnitt 4.1.3.2

• Granska de delar i bygghandlingarna som innefattar avsnitt 4.1.6.2 och 4.1.6.3, vilket omfattar vilka brister i bygghandlingarna som typiskt kopplas till ekonomiska

konsekvenser för entreprenören och typiskt för beställaren

• Granska de delar i bygghandlingarna som har ett visst fabrikat så att det är angivet samma fabrikat i beskrivning och ritning, exempelvis på vitvaror. Detta bör ske innan beställning sker

• Vid medföljande av håltagningsspecifikation bör ändå ritningarna granskas för att se om det tillkommer fler hål på ritning än vad specifikationen säger

Samordning

• Ha ett samordningsmöte med projektör, beställare och installatörer direkt då

entreprenören vunnit anbudet, där entreprenören får möjlighet att ta upp fel och brister som upptäckts i bygghandlingarna samt de extrakostnader som uppstår till följd av bristerna och felen

• Försöka ha en bra ton, bra dialog och samspel med beställaren om hur saker och ting ska utföras

• Ge konstruktiv kritik till projektören och beställaren under projektets gång • Följa upp och undersöka otydligheter direkt det upptäcks

Dokumentation

• Använda sig av fråga/svar för att dokumentera och bevisa att entreprenören har rätt till ersättning

• Ha en bra kontraktsadministration

• Testa i ett projekt att dokumentera alla fel och brister som uppstår för att dokumentera entreprenörens alla ekonomiska konsekvenser till följd av bristfälliga bygghandlingar • Föra statistik för att tydligt visa hur bristfälliga bygghandlingar påverkar både

entreprenörens och beställarens ekonomi, samt delge det till beställaren Erfarenhetsåterföring

• Utveckla en erfarenhetsbank via en app där fel och brister enkelt och tidseffektivt läggs in under projektets gång. Det ska vara ett system som fungerar och att det är enkelt för användaren

• Få projektören att delta på avslutningsmöten alternativt hålla ett separat möte där fel och brister tas upp och utvärderas

Bilaga 3 Rekommendationer för projektörer

Projekteringsfasen

• Noggrannare arbete generellt vid upprättandet av bygghandlingarna

• Ta del av avsnitt 4.1.4 där det framgår vilka delar i bygghandlingarna som ofta brukar ha bristfällig information, och projektera detta noggrant

• Ta del av avsnitt 4.1.3.2 där det framgår vilka delar i bygghandlingarna som ofta leder till ÄTA-arbeten, och projektera det noggrant

• Ta del av avsnitt 4.1.6.2 och 4.1.6.3, vilket omfattar vilka brister i bygghandlingarna som typiskt kopplas till ekonomiska konsekvenser för entreprenören och typiskt för beställaren, och projektera det noggrant

• Arbeta med BIM-samordning i 3D och mängdavtagning från modeller

• Projektören bör upprätta alla handlingar i en utförandeentreprenad, även handlingarna för byggentreprenörens UE. På så sätt kan liknande problem undvikas som i exemplet med takstolar eller betongstommen i avsnitt 4.2.3 – Projekt 1. Alternativt att

projektören inte ritar eller beskriver något gällande detta utan överlåter det helt till leverantören

• Om installatörens ritning medför att byggentreprenören måste utföra något arbete bör detta vara inritat även på byggritningen

Kunskaper

• Öka sina kunskaper gällande hur arbetsmoment utförs och vilka byggnadsmaterial som fungerar att använda. Förslagsvis genom att besöka arbetsplatser för att uppleva hur det ser ut i verkligheten eller via utbildningar

• Vid uttorkning av betong för platta på mark bör ytskiktet på golvet och dess

egenskaper vara synkat med torkningstiden för den betong som är vald. Exempelvis kan inte limmade mattor väljas om torktiden för den valda betongen är för kort • Projektörer bör ha vetskap om betongens uttorkningstid och välja en betong med

högre kvalitet i vissa sammanhang. De bör även ha koll på tidsåtgången för uttorkningen så att andra moment inte påverkas om tiden överskrids

• Avsätta tid för att delta på avslutsmöten samt vara öppen för feedback för att förbättra sitt arbete

Granskning

• Tillsätta en granskande resurs som granskar bygghandlingarna i större omfattning än i dagsläget, innan de lämnas ut till entreprenörer

• Granska delar i bygghandlingarna som ofta brukar ha bristfällig information, de delar som brukar leda till ÄTA-arbeten samt de brister som typiskt kopplas till ekonomiska konsekvenser för entreprenör respektive beställare, se avsnitt 4.1.4, 4.1.3.2, 4.1.6.2, 4.1.6.3

Bilaga 4 Rekommendationer för beställare

Projekteringsfasen

• Lägga ner mer tid i förprojekteringen så att det är bestämt redan då vilken typ av lösningar och vilken utformning av byggnaden som önskas

• Ta fram rätt antal handlingar från början istället för att komplettera under projektets gång, alltså vara mer noggrann initialt med vilka handlingar som beställs

• Beställa BIM-samordning av projektören och delge 3D-modellen till entreprenörerna redan i anbudsskedet

• Bör fundera över valet av entreprenadform och välja partnering eller totalentreprenad i fler sammanhang.

• Lägga mer tid på att undersöka arbetsplatsen noggrant innan projektet kommer ut på räkning i ombyggnadsprojekt, exempelvis genom att ta hål för att se hur väggar är uppbyggda eller kontrollera höjder

Kunskaper

• Bli duktigare på att veta vad som är köpt och vad som ingår i kontraktsarbetena • Öka sina kunskaper gällande AB04/ABT06, utförande av arbetsmoment och

materialval Granskning

• Anställa en projektledare, helst med någon form av produktionserfarenhet, som granskar och ser till att handlingarna är samordnade enligt föreskrifterna

• Ha klart från start hur spelreglerna och kontraktsadministrationen ska fungera

• Se till att information finns tydligt beskrivet gällande hur olika saker ska monteras och vilka arbetsmetoder som ska användas, så att exemplet i avsnitt 4.2.8 – Projekt 4 gällande ventilationsaggregatet kan undvikas

In document Bristfälliga bygghandlingar, ÄTA-arbeten och dess medföljande ekonomiska konsekvenser: Husbyggnadsprojekt och utförandeentreprenader (Page 97-106)