Lokal arbetsplan 2017/2018
Näsbydals RO
Innehållsförteckning
Ledningsdeklaration ... 3
Skolans verksamhet ... 4
Organisation ... 5
Skolans systematiska kvalitetsarbete ... 7
Uppdrag ... 11
Prioriterade områden för förbättringar ... 11
Normer och värden ... 12
Arbetssätt ... 13
Kunskaper ... 16
Arbetssätt ... 18
Elevers inflytande ... 19
Arbetssätt ... 20 Medarbetarengagemang ...Fel! Bokmärket är inte definierat.
Arbetssätt ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Ekonomi ...Fel! Bokmärket är inte definierat.
Arbetssätt ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Ledningsdeklaration
Rektor har ansvar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet på skolenheten. Näsbydals rektorområde består av 2 skolenheten med samman- lagt hundra medarbetare och runt 850 elever.
Täby skolors vision "Alla elever - varje elev - här öppnas dörren till framtiden" står i fokus.
Rektors pedagogiska grundsyn
Min pedagogiska grundsyn har två bärande delar:
Den första innebär en stark tilltro till individen, dess förmåga och därmed höga förväntningar. Att alla är kompetenta, nyfikna och har förmåga att utvecklas och ta ansvar.
Den andra bärande delen handlar om vikten av tillitsfulla relationer både mellan lärare och elev, och elev och elev. Socialiseringsfunktion är viktig, det är en förut- sättning för lärande, en faktor för elevens välbefinnande och en förberedelse för en tillvaro tillsammans med andra.
Rätten till lärande och trygghet
Lärandet ska ständigt vara i fokus och lärmiljön i Näsbydals rektorsområde ska vara utformad så att alla elever kan inhämta och utveckla kunskaper och värden dvs. den ska vara tillgänglig för alla. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Att utveckla verksamhetens tillgänglighet innebär att vi anpassar den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till elevers lärande. Arbetet ingår i verksamhetens kvalitetsarbete, i det pedagogiska utvecklingsarbetet och som ett stöd för likabehandlingsarbetet.
Mitt mål är att alla elever med vår utbildning ska få en positiv självbild och uppnå en hög kunskapsnivå. Eleven ska ha en djup demokratisk insikt och kompetens samt ha både breda och djupa kunskaper på områden som bidrar till en fortsatt effektiv kunskapsutveckling.
Rektorsområdets hörnstenar för ett tillgängligt lärande
Alla arbetar systematiskt på skolan på olika plan med att få en trygg lärmiljö ge- nom demokratiuppdraget och skolans arbetsmiljöarbete. Alla arbetar aktivt för att främja delaktighet i samspel och gemensamma aktiviteter och erbjuder alla ele- ver del i gemenskapen varje dag. Värdegrundsarbetet bidrar till utveckling av ele- vernas demokratiska kompetens för vår gemensamma framtida demokrati. Ele- ver ska få kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati. Dessa kunskaper får eleverna genom teori men också genom demokratiskt arbetssätt, där elevens inflytande och delaktighet är central. Demokratiska förmågor utvecklas i möten med andra, genom samtal och i relationer.
Information och upplägg i undervisning presenteras på ett varierat sätt. Kopp- lingar, mönster, idéer, bakgrundsinformation och sammanhang synliggörs för ele- verna.
För att eleverna ska bli självständiga och kunna vara målinriktade ska pedagogen ge eleven struktur att navigera i sin lärmiljö. Genom formativt lärande och inform- ation får eleven veta vad den ska lära, hur och när. Eleven får feedback samt lämpliga utmaningar i sitt lärande.
Läraren ska lära eleven att planera sitt lärande strategiskt. För att eleverna ska bli engagerade och motiverade i sitt arbete ska läraren skapa förutsättningar så att eleverna reflektera och sätter mål för sitt lärande.
Läraren använder arbetsätt och metoder i undervisningen som gör att eleverna lär sig klara ansträngning och motgång t.ex. grupparbete, feedback, stöd, pro- gression och regler.
Elevhälsan är ett kompletterande stöd för pedagoger och övrig personal i arbetet med att anpassa och utveckla tillgängliga lärmiljöer som främjar elevens lärande, utveckling och hälsa.
Tillsammans skapar vi den skola vi vill ha.
Ett tillåtande klimat, tillitsfulla relationer och att ingen kränks, är förutsättningar för en god lärandemiljö. Värdegrunden som uttrycks i läroplanen präglas av vad vi gör och säger. Vi har alla ett gemensamt ansvar för vår arbetsmiljö och studie- miljö. Vi bedriver ett kontinuerligt och medvetet arbete utifrån skollagen, arbets- miljölagen och arbetarskyddslagstiftningen.
Skolans verksamhet
Verksamhetsområde
Näsbydals rektorsområde består av två skolenheter med sammanlagt ca 850 ele- ver. Ytterbyskolan är en f-6 skola där det går ca 320 elever. På grund av plats- brist får eleverna i årskurs 6 sin undervisning i Näsbydalskolans skolhus.
Näsbydalskolan är en 7-9 skola som inräknat med eleverna i år 6 har ca 520 ele- ver.
Ca 90% av eleverna i vårt skolpliktsbevakningsområde väljer skola i vårt rektors- område. Förutom elever i skolpliktsområdet väljer elever som kommer från Dan- deryd, Vaxholm, Norrtälje, Vallentuna och Österåker våra skolor.
Medarbetare
Rektorsområdet har ca 100 medarbetare: Lärare för fritids och förskoleklass, lä- rare med behörighet för grundskolans tidiga och senare år, skolledning som be- står av rektor och 3 biträdande rektorer, administration, intendent, vaktmästare, elevhälsa, elevassistenter, bibliotekarier och en yrkes- och studievägledare.
Inriktning Näsbydalsrektorsområde Täby musikklasser år 4-9
I Näsbydals rektorsområde finns Täby Musikklasser. Täby Musikklasser grunda- des 1984 och är Täbys ledande musikskola med inriktning på körsång. Musik- klasserna är kommunala grundskoleklasser med utökad musikundervisning.
Varje år antas en klass i årskurs 4 med 30 elever som går tillsammans från års- kurs 4-9 i grundskolan.
Näsbydalskolan - naturvetenskaplig inriktning
Näsbydalskolans har en naturvetenskaplig inriktning. Den innebär att alla elever har utökad undervisningstid i matematik och att laborationstid är en viktig del av undervisningen i no och teknik. Som elevens val väljer eleverna inriktning mellan No, Teknik samt Bild och Design.
Organisation
Skolledning
Skolledningen i Näsbydals rektorsområde består av 4 personer: En rektor och tre biträdande rektorer. Två av de biträdande rektorerna har sin placering på
Näsbydalskolan och en på Ytterbyskolan.
Skolledningen arbetar i ett team med uppdelat ansvar utifrån verksamhet och områden. Skolledning för hela rektorsområdet träffas en gång i veckan. Skolled- ning för verksamheten träffas 2 gånger i veckan.
Organisationsstruktur
Lag av pedagoger Ytterbyskolan
På Ytterbyskolan ingår alla fritidspedagoger, förskollärare, lärare och assistenter i
ett arbetslag.
Arbetslag: Förskoleklass, 1-3, 4-5, fritids och assistenter.
Kommunikationsväg: Arbetslagen träffas regelbundet enligt kalendarium för att dels planera och utvärdera undervisningen, dels med frågor som rör hela verk- samheten som t ex värdegrundsarbete, utvecklingsarbete och IKT strategier.
Arbetsenhet: Arbetsenheten består av alla vuxna runt en årskurs.
Kommunikationsväg: Arbetsenheten träffas en gång i månaden för pedago- giska diskussioner med fokus på elevens lärande och utveckling.
Rektor och biträdande rektor träffar skolans två specialpedagoger en gång i veckan. Specialpedagogerna representerar arbetslag och arbetsenhet.
Näsbydalskolan
Ämneslag: På Näsbydalskolan tillhör alla lärare ett ämneslag .
Kommunikationsväg: Ämneslagen träffas regelbundet för utveckling och samar- bete inom ämnet, dels med frågor som rör hela verksamheten som t ex värde- grundsarbete och IKT strategier.
Arbetslag: Alla lärare ingår i ett årskursarbetslag.
Kommunikationsväg: Arbetslaget träffas ett par gånger per termin enligt kalen- darium för att planera aktiviteter som tillhör årskursen t ex föräldramöten och te- madagar.
Rektor och biträdande rektorer träffar representant från ämneslag två gånger i månaden.
Elevhälsoorganisation i Näsbydals rektorsområde
Elevhälsoteamet leds av rektor. I teamet ingår speciallärare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator, studie- och yrkesvägledare och biträdande rektorer.
Det gemensamma för elevhälsans alla idéer är att de indirekt ska ge nytta för ele- ven i dess sociala utveckling och kunskapsutveckling. Elevhälsan ansvarar för att arbetet kring elever utgår från hälsofrämjande och förebyggande aspekter.
Elevhälsan som organisation vänder sig till fyra parter: arbetslag/ämneslag/arbet- senhet, elev, vårdnadshavare och skolledning.
Rektorsområdet har arbetsgång och rutiner för skolpliktsbevakning, arbetsmodell från extra anpassningar till särskilt stöd och arbetsgång för när eventuell kränk- ning uppstår som elevhälsan utgår ifrån i sitt arbete
Kommunikationsväg: Elevhälsan träffas en gång i veckan i ett EHT.
Väg in till elevhälsan: l arbetslag/ämneslag eller arbetsenhet genom att bjuda in elevhälsan.Speciallärare/specialpedagoger arbetar i team med ansvar mot en årskurs.Möjlighet till konsultaton en gång i veckan i form av pedagogiskt sam- råd/önskemöte.
Pedagogisk utvecklingsgrupp
Förstelärare är en tjänst som går att ansöka till varje läsår. Försteläraruppdraget är en utvecklingstjänst under en tvåårsperiod. Verksamhetens behov och antal platser styr vem som kan få uppdraget.
Rektorsområdet har åtta förstelärare som tillsammans med skolledning bildar en pedagogisk utvecklingsgrupp. Utvecklingsgruppens uppdrag är att planera stu- diedagar tillsammans med skolledning, analysera och tolka skolans resultat, vara samtalsledare samt bidra till ett kollegialt lärande.
Kommunikationsväg: Den pedagogiska utvecklingsgruppen träffas en gång i
månaden. Den pedagogiska utvecklingsgruppen leds av skolledning i rektorsom- rådet.
Skolstöd
Näsbydals rektorsområde består av ett system av yrkesgrupper som knyts sam- man med kommunikationsvägar för att uppnå mål genom gemensamt uppsatta arbetssätt. Varje yrkesgrupp har en viktig funktion i rektorsområdets arbete med att skapa förutsättningar för att eleven ska nå så långt som möjligt i sin sociala- och kunskapsmässiga utveckling.
För att verksamheten ska fungera väl krävs att lärare, elevhälsa och skolledning samarbetar med skolans olika stödfunktioner. Stödfunktionernas uppdrag är att vara möjliggörande för hela verksamheten. Skolstöd består av skolintendent, ad- ministrativ assistent, 2 vaktmästare och 2 skolbibliotekarier.
Skolans systematiska kvalitetsarbete
Vi vill vara en lärande organisation, därför ska våra möten och skolans utveckl- ingsarbete kännetecknas av ett gemensamt, kontinuerligt och systematiskt lärande och problemlösande.
För att skapa hög kvalitet i den pedagogiska verksamheten utgår vi från Helene Timperleys (2013) cykel/modell i vårt reflektions-, problemlösnings- och analysar- bete.
Analysarbetet handlar om att förstå samband mellan det man gör och det man uppnår. Varaktig förändring behöver föregås eller åtföljas av nya lärdomar. Att lära om och förstå hur man på sin egen nivå kan bidra till kvalitet i det pedago- giska mötet är den primära utgångspunkten för kvalitetsarbetet.
Skolledningens kvalitetsarbete och dess process
Syftet med kvalitetsarbetet är att bidra till en allt högre kvalitet i elevernas lärande och utveckling. Det är i det pedagogiska mötet mellan elever och pedagoger som kvalitet och kvalitetsutveckling tar gestalt och visar sig. Det betyder att kvalitet i kvalitetsarbetet behöver bedömas utifrån hur väl det bidrar till kvalitet i det peda- gogiska vardagsarbetet. Den samlade bild som kommer fram ligger sedan till grund för de arbetssätt vi formulerar i den lokala arbetsplanen. Det viktiga är hel- heten och hur dess delar samspelar för att ge en hög kvalitet i förhållande till hela uppdraget.
Skolledningen håller sig ajour med forskning kring vad som kännetecknar bra undervisning för att i ett första led kunna bedöma vad vi behöver finna bevis för i klassrummet.
På skolan använder vi oss i huvudsak av sex sätt för att identifiera utveckl- ingsbehov i relation till den målbild som finns.
Lektionsbesök: observationer och intryck från skolledningens besök samlas i en
gemensam sammanställning för att kunna göra oss en bild av behoven i verk- samheten i stort. Utgångspunkt i våra besök är beskrivning av vad undervis- ningen ska innehålla som finns under rubriken tillgängligt lärande (huvudrubrik rektors vision)
Uppföljning och utvärdering av hur tillgänglig vår lärmiljö är
Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Att utveckla sin verksam- hets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den so- ciala miljön i relation till barns och elevers lärande.
Spsm enkät och skolans enkät
Skolans lärplattfrom- Vklass: Pedagogisk planering, läxor och prov, skriftliga om- dömen.
Ämnesutvärdering och uppföljning: Uppföljning och utvärderingar med eleverna är ett av våra viktigaste utvecklingsredskap. Ämnesutvärderingen återkopplas till de elever som besvarat den och den enskilda lärarens reflektioner används som underlag för att sätta upp individuella mål i medarbetarsamtalet och ämneslaget.
Ämneslaget/arbetslaget följer upp det samlade resultatet för olika årskurser. I skolledningen kan vi använda resultaten för jämförelser på många olika nivåer och över tid för att identifiera möjliga utvecklingsbehov i hela eller delar av verk- samheten.
Medarbetarsamtal: medarbetarna ombeds lyfta vilka utvecklingsbehov de ser att de har för att kunna arbeta mot målen i arbetsplanen. För lärare, fritidspedagoger och förskollärare finns yrkesspecifika förväntningar som utgår från områdena re- sultat, lärande, undervisning och utveckling, ledarskap, samarbete och admin- stration. Den egen analys av resultatet och den individuella reflektion som varje medarbetare gör i slutet av läsåret är ett viktigt underlag.
Resultatanalys och resultat uppföljning: Uppföljning sker utfrån ett årshjul, det finns årshjul för lärare, speciallärare, elevhälsa och rektor. Uppföljning sker tre gånger per läsår. I slutet av läsåret gör arbetslagen/ämneslagen en resultatana- lys, där de identifierar ämnesspecifika utvecklingsbehov när det gäller undervis- ningen. En aspekt i deras analys att identifiera de faktorer som bidrar till att ele- verna inte når ett godkänt resultat. De formulerar därefter tillsammans åtgärder för att utveckla undervisningen i de delar som särskilt identifierats som svåra.
Uppföljning av normer och värden
När det gäller värdegrundsarbetet så samlar vi årligen in information genom fram- förallt två undersökningar: arbetsmiljö- och värdegrundsenkäten (vår egen under- sökning som omfattar alla årskurser och utgår från tillgängligt lärande ) samt ex- terna undersökningar, VågaVisa.
Verksamhetens egen uppföljning av normer och värden följs upp enligt årshjul i skolan och i fritidsverksamheten. Vid tre tillfällen under läsåret följer skolledning tillsammans med elevhälsan upp resultaten på individ, grupp och organisations- nivå. Alla klasser/årskurser diskuterar enkätresultatet för att vi ska få en fördju- pande bild av hur eleverna upplever skolan.
VågaVisa som är en extern undersökning görs av vårdnadshavare och elever i f- klass, år 3 och år 8.
Resultaten har stor bäring på vårt arbete, då de till stor del ligger till grund för de åtgärdande och förebyggande insatser vi beslutar om för hela skolan och som finns i både vår likabehandlingsplan och i arbetsplanen. Den är även ett värdefullt
verktyg för planering och prioriteringar i elevhälsans arbete.
Uppföljning av ansvar och inflytande
När det gäller ansvar och inflytande så samlar vi årligen in information genom framförallt två undersökningar: arbetsmiljö- och värdegrundsenkäten (vår egen undersökning som omfattar alla årskurser) samt externa undersökningar, Våga- Visa.
Verksamhetens egen uppföljning av normer och värden följs upp enligt årshjul i skolan och i fritidsverksamheten. Vid tre tillfällen under läsåret följer skolledning tillsammans med elevhälsan upp resultaten på individ, grupp och organisations- nivå. Alla klasser/årskurser diskuterare enkätresultatet för att vi ska få en fördju- pad bild av hur eleverna upplever skolan. Diskussionerna dokumenteras
VågaVisa som är en extern undersökning görs av vårdnadshavare och elever i f- klass, år 3 och år 8.
Extern enkät av CMA Research AB i matematik och svenska i år 7-9 för elever och vårdnadshavare.
Resultaten har stor bäring på vårt arbete, då de till stor del ligger till grund för de åtgärdande och förebyggande insatser vi beslutar om för hela skolan och som finns i både vår likabehandlingsplan och i arbetsplanen. Den är även ett värdefullt verktyg för planering och prioriteringar i elevhälsans arbete.
Uppföljning av kunskapsresultat
Vilka kunskapskrav når eleverna som får ett C inte upp till för att kunna nå ett högre betyg? Vilka mönster identifierar ni?
Vilka kunskapskrav når eleverna som får ett E inte upp till för att kunna nå ett högre betyg? Vilka mönster identifierar ni?
Hur har arbetet sett ut kring de elever som riskerat ett F och som nått ett godkänt betyg?
Därefter identifierar arbetslagen/ämneslagen vilka åtgärder de planerar att ge- nomföra kommande läsår för att hjälpa eleverna nå högre måluppfyllelse. Den generaliserbara input från detta arbete som bedöms vara relevant för skolans ge- mensamma arbete med skolutveckling tas med i arbetsplanen för kommande läsår.
Arbetsplanen som strategisk vägledning i verksamheten
Arbetsplanen är vägledande i vårt arbete under året, bland annat vid medarbetar- samtal, på arbetslagsmöten/ämneslagsmöten och personalmöten. Målen finns med som punkt i rektors månadsbrev. Arbetsplanens mål bearbetas och följs upp i olika forum under läsåret. Målen är synliga på personalenshemsida och är upp- satta i personalrum och arbetsrum.
Översiktligt så ser arbetet ut på detta sätt:
I början av läsåret läser alla medarbetare kvalitetsredovisningen och ett utkast av den lokala arbetsplanen presenteras. Ytterligare input samlas in, utkastet revide- ras och färdigställs. De prioriterade områdena baseras på vad som betonas i vårt kärnuppdrag, resultaten från föregående års uppföljning samt skolans eventuella övriga behov och uppdrag - huvudmannens verksamhetsplan, ekonomi, elevun- derlag etc. I arbetsplanen beskrivs vilka arbetssätt vi ska använda för att nå må- len.
Mittuppföljning av arbetsplanen som helhet sker på konferensdagen i januari. Då gör vi en avstämning av hur långt vi har kommit i arbetet med våra prioriterade områden och vilka insatser vi behöver prioritera under andra halvan av läsåret. I juni gör vi gemensamma analyser av resultaten från föregående läsår och dessa läggs in i kvalitetsrapporten, som ligger till grund för kommande läsårs arbets- plan.
Uppdrag
Näsbydals rektorsområdes uppdrag är att bedriva undervisning och omsorg uti- från mål och intentioner i nationella och kommunala styrdokument.
Prioriterade områden för förbättringar
Fördjupa analyskompetensen hos samtliga medarbetare
Syftet med kvalitetsarbetet är att bidra till en allt högre kvalitet i elevernas lärande och utveckling. Det är i det pedagogiska mötet mellan elever och pedagoger som kvalitet och kvalitetsutveckling tar gestalt och visar sig. Det betyder att kvalitet i kvalitetsarbetet behöver bedömas utifrån hur väl det bidrar till kvalitet i det peda- gogiska vardagsarbetet. För att kunna göra den bedömningen behöver vi för- djupa vår analyskompetens t.ex. genom att utgå från lärande samtal eller modell för framåtsyftande återkoppling i vårt analysarbete.
Tillgängligt lärande
Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Området förutsättningar för lärande samlar övergripande indikatorer för social, pedagogisk och fysisk miljö. Kvalitetsredovisningens analys visar att vi behöver fokusera på spsm indi- katorer inom följande tre områden:
1. Förutsättningar för lärande: Rätten till lärande och trygghet, delaktighet och elevhälsa.
2. Social miljö: Gemenskap
3. Pedagogiska miljön: Pedagogiska strategier och stödstrukturer och IKT i lä- randet.
1 och 2 Förutsättningar för lärande och socialmiljö
Rätten till lärande och trygghet och gemenskap - Genom att följa årshjul och ta in elevernas åsikter, arbeta systematiskt på skolan på olika plan med att få en trygg lärmiljö. - Arbetar aktivt för att främja delaktighet i samspel och gemen- samma aktiviteter och erbjuder alla elever del i gemenskapen varje dag.
Delaktighet och gemenskap
- Arbeta aktivt med att alla elevers får förutsättningar att uppleva delaktighet. t.ex.
diskussioner av elevresultat, enkäter, uppföljningar och utvärderingar.
- Alla ska medvetandegöra för eleverna vad de kan ha inflytande över och med- vetandegöra dem när de har inflytande.
- Alla ska få hög medvetenhet om delaktighetens betydelse för hälsa och lärande - Vklass det som är beslutat ska vara där: läxor, prov, planeringar
Elevhälsan
- Elevhälsan ska bli ett kompletterande stöd för pedagoger och övrig personal i arbetet med att anpassa och utveckla tillgängliga lärmiljöer som främjar elevens lärande, utveckling och hälsa.
- Elevhälsans uppdrag ska tydliggöras för elever, pedagoger och vårdnadsha- vare.
- Elevhälsan ska fokusera på främjande och förebyggande insatser.
- Elevhälsan går utbildning genom spsm - att höja skolans elevhälsokompetens.
3. Pedagogiska miljön:
Pedagogiska strategier och stödstrukturer - Agenda eller startblock
- Information och upplägg i undervisning presenteras på ett varierat sätt. Kopp- lingar, mönster, idéer, bakgrundsinformation och sammanhang synliggörs för ele- verna
- För att eleverna ska bli självständiga och kunna vara målinriktade ska läraren ge eleven struktur att navigera i sin lärmiljö. Genom formativit lärande och inform- ation får eleven veta vad den ska lära, hur och när. Eleven får feedback samt lämpliga utmaningar i sitt lärande.
- Eleverna ska få läras sig studieteknik i alla ämnen: Pedagogen ska lära eleven att planera sitt lärande strategiskt.
- Pedagogen använder arbetsätt och metoder i undervisningen som gör att ele- verna lär sig klara ansträngning och motgång t.ex. grupparbete, feedback, stöd, progression och regler.
Höja den digitala kompetensen inom alla professioner i förskoleklass, skola och fritids med utgångspunkt i reviderad upplaga av Lgr 11.
Dagens elever lever i ett allt mer digitaliserat samhälle och därför har regeringen beslutat om förändringar i styrdokumenten för grundskole-, gymnasie- och vuxen- utbildningen. De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar för- ståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om att stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. Förändringen träder i kraft den 1 juli 2018 men det är möjligt för skolor att arbeta utifrån de reviderade styrdokumen- ten redan 1 juli 2017.
Normer och värden
Läroplanen
kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
respekterar andra människors egenvärde,
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behand- ling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare
perspektiv.”
Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsindi-
kator
Förtroendet för de pe- dagogiska verksam- heterna är högt
Eleverna är trygga
Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola
minst 93 % Andel elever som anger att eleverna re- spektera varandra
minst 75 %
Andel elever som an- ser att skolan arbetar mot kränkande be- handling
minst 90 % Andel elever som anger att lärarna på skolan tar hänsyn till elevernsa åsikter.
minst 90 % Andel elever som känner sig trygga i fritidsverksamheten
minst 96 % Andel elever i år 3 som anser att vuxna säger till när någon elev säger eller gör något dumt mot en annan elev minst 90 %
Arbetssätt
Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter
Proaktivt förhållningssätt för likabehandlingsarbetet
Planen mot kränkande be- handling ska vara känd för all personal, vårdnadshavare och elever.
Personal och elever ska göras delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet. Därför ska elever och personal vara med från utvärdering till att upprätta nya arbetsätt för att
Skolledning och mento- rer/klasslärare
Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter nå målen.
Årshjul med uppföljning av normer och värden
All personal reagerar på tuff jargong
Alla utreder och anmäler ev kränkningar
Resultat av enkäter rörande normer och värden diskuteras med eleverna för att göra dem delaktiga i arbetet.
Fler vuxna i matsalen med uppdrag att vara matvärdar.
En matvärd sitter och äter med eleverna samtidigt som man håller uppsikt att det är en trivsam och trygg miljö
Rastaktiviteter
Med syfte till social träning och meningsfull sysselsätt- ning.
Cafeterian öppnar och utveck- las rastaktiviteter på
Näsbydalskolan
Friitids och rastvärdar
Informationsbrev till vård- nadshavare
Information en gång i måna- den från skolledning till vård- nadshavare om skolornas ar- bete med normer och värden och annat.
Rektor
Uppstartsdagar/vecka
Syfte att eleven ska få bra för- utsättningar för utveckling och lärande. Det sker genom t.ex.
lekar/övningar för att lära känna, viktig information osv.
Ytterbyskolan prövar på en ny modell med basgrupper och ett tema varje dag elevens första vecka
Undervisande lärare tillsam- mans med arbetslag
Arbeta med aktiva åtgärder utifrån fyra steg - ny lag dis- krimineringsgrunderna
Ta fram plan Skolledning
Pedagogerna medvetande- görs om delaktighets bety- delse för trygghet
Modul skolverket delaktighet Förstelärare
Ledarskap i klassrummet
Pedagogen har en tydlig lekt- ionsstruktur som gör att ele- verna förstår vad de ska lära och vad som förväntas av dem.
Undervisande lärare
Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter
Läraren gör klassrumsplace- ringar och styr gruppindel- ningen utifrån pedagogiska principer.
Arbetssätt används som gör att elever klarar ansträngning och övar på att arbeta tillsam- mans med andra t.ex. grupp- arbete, feedback osv. Mindset och grit diskuteras pratas om vid inlärning
Arbetar aktivt med att få ele- verna är delaktiga
På arbetslagsmöten/ämnes- möten delar lärare erfaren- heter och lära av varandra gällande arbetsro och trygg- het
Lären tar hjälp av elevhälsan Lärare med särskilt komplexa undervisnings situationer er- bjuds handledning
Sammarbete och samver- kan mellan elevhälsan och arbetslag/ämneslag
I de klasser där arbetsron och tryggheten är otillfredsstäl- lande genomför elevhälsan särskilda insatser i samråd med undervisande lärare.
Elevhälsan tillsammans med undervisande lärare
Skolledningen syns i verk- samheten
Lektionsbesök Matsalen Centralhallen Delatar vid olika råd
Skolledning
Alla undervisning utgår från våra hörnstenar för tillgäng- ligt lärande
Alla arbetar systematiskt på skolan på olika plan med att få en trygg lärmiljö genom de- mokratiuppdraget och skolans arbetsmiljöarbete. Alla arbetar aktivt för att främja delaktighet i samspel och gemensamma aktiviteter och erbjuder alla elever del i gemenskapen varje dag. Värdegrundsar- betet bidrar till utveckling av elevernas demokratiska kom- petens för vår gemensamma framtida demokrati. Elever ska få kunskaper om mänsk- liga rättigheter och demokrati.
Dessa kunskaper får eleverna genom teori men också ge- nom demokratiskt arbetsätt, där elevens inflytande och
Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter delaktighet är central. Demo-
kratiska förmågor utvecklas i möten med andra, genom samtal och i relationer.
Information och upplägg i undervisning presenteras på ett varierat sätt. Kopplingar, mönster, idéer, bakgrundsin- formation och sammanhang synliggörs för eleverna.
För att eleverna ska bli själv- ständiga och kunna vara mål- inriktade ska läraren ge ele- ven struktur att navigera i sin lärmiljö. Genom formativit lä- rande och information får ele- ven veta vad den ska lära, hur och när. Eleven får feedback samt lämpliga utmaningar i sitt lärande.
Läraren ska lära eleven att planera sitt lärande strate- giskt. För att eleverna ska bli engagerade och motiverade i sitt arbete ska läraren skapa förutsättningar så att eleverna reflektera och sätta mål för sitt lärande.
Läraren använder arbetsätt och metoder i undervisningen som gör att eleverna lär sig klara ansträngning och mot- gång t.ex. grupparbete, feed- back, stöd, progression och regler.
Elevhälsan är ett komplette- rande stöd för pedagoger och övrig personal i arbetet med att anpassa och utveckla till- gängliga lärmiljöer som främ- jar elevens lärande, utveckling och hälsa.
Kunskaper
Läroplan
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt
sätt,
kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i var- dagslivet,
kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsve- tenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera stånd- punkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och väster- ländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och histo- ria,
kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar ut- veckling,
har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kul- turutbud,
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kom- munikation, skapande och lärande,
och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinrikt- ning.
Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsindi-
kator
Eleverna når högt ställda kunskapskrav
Skolan har en till- gänglig lärmiljö
SPSM för området pedagogisk miljö
minst 70
Elever som har kun- skaper som motsva- rar E i alla ämnen årskurs 1-5
minst 94 % Elever som har kun- skaper som motsva- rar minst E i alla äm- nen årskurs 9 minst 94 %
Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsindi- kator
Lärarna på skolan hjälper mig i skolarbe- tet
minst 85 % Andel elever som anger att deras lärare förklar vad de ska kunna i de olika äm- nena
minst 85 % Andel elever som anger att de är med och utvärdera under- visningen
minst 93 %
Meritvärde i samtliga ämnen för år 9.
minst 264
Arbetssätt
Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter
Ledarskap i klassrummet. Se normer och värden Alla
Ämneslagen/arbetslag har avsatt tid vid tillfällen för valt arbetsätt för att ut- veckla undervisningen uti- från de tre prioriterade om- rådena
Varje arbetslag/ämneslag for- mulerar egna arbetssätt och beskriver hur vi ser det i deras undervisning och vad de kom- mer att ge för resultat.
Arbetsätten följs upp och ut- värderas enligt modell för sys- tematiskt kvalitetsarbete Ytterbyskolan: Vi ska komplet- tera vår bas till att gälla nyan- lända
Ämneslaget/ arbetslag
Digitalisering
Skolverkets moduler Skolverkets stödmaterial
Skolledning tillsammans med förstelärare
Alla pedagoger i fritidshem, skola och förskoleklass deltar
Elevhälsans är ett komplet- terande stöd för pedagogen och övrig personal.
Elevhälsan går utbildning ge- nom spsm att utveckla sko- lans elevhälsoarbete Drop-in möten på skolan Mentorer i EHT på Näsbydal
Rektor tillsammans med elev- hälsan
Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter Elevhälsans uppgifter görs
tydliga för elever, pedagoger och vårdnadshavare
Skolan har tydliga modeller och arbetssätt
Modell för elev i eventuellt be- hov, arbetsgång kränkande behandling och skolpliktsbe- vakning
Alla
Uppföljning utifrån årshjul
Analysmodell används i elevhälsan
Modell och spsm verktyg an- vänds när elevhälsan analy- serar miljön och hittar lös- ningar på dilemman
Rektor tillsammans med skol- ledning
Elever och vårdnadshavare får den information som ger inflytande och delaktighet och möjlighet till lärande
Information om läxor, prov, bedömningar, pedagogiska planeringar läggs i Vklass, for- mativt lärande
Undervisande lärare
Fördjupad analyskompe- tens till alla
Modell används vid analys av resultat t.ex. lärande samtal eller modell för kollegialt lä- rande
Skolledning
Uppföljning av elevers re- sultat vid klasskonferenser och EHT
Årshjul för lärare, spec, elev- hälsan och rektor
Klassöverskit med helheten dokumenteras
Rektor
All undervisningsplanering och genomförande utgår från rektorsområdets hörnsterna för tillgängligt lärande
Se normer och värden eller
ledningsdeklaration Undervisande lärare
Elevers inflytande
Läroplan
tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och
har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att ar- beta i demokratiska former
Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsindi-
kator
Eleverna når högt ställda kunskapskrav
Eleverna har reellt in- flytande på sitt lä- rande
Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker
minst 80 %
Andel elever i årskurs som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta
Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsindi- kator
med olika arbetsupp- gifter
minst 80 % Andel elever som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete
minst 75 % Andel elever i som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker
minst 75 %
Arbetssätt
Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter
Arbetssätt som främjar an- svar och delaktighet
T.ex. formativt förhållningsätt i klassrummet, de 5 nyckelstra- tegierna i bedömning för lä- rande. Utvecklingsarbete med gemensamt satta arbetssätt i ämneslag och för den egna undervisningen. Genom att göra eleverna delaktiga i sitt eget lärande och i undervis- ningen blir eleverna delaktiga i sitt lärande.
Diskussioner rörande resulta- ten
Undervisande lärares egna mål och ämneslagets mål Utbildning på konferenstid
Alla medarbetare görs med- vetna om vikten av delaktig- het för möjlighet till ansvar och inflytande
Skolverkets modul delaktighet i ämneslag eller arbetslag
Skolledning tillsammans med förstelärare
Eleverna görs delaktiga.
Information
Vi tar med eleverna mer i ut- värdering t.ex. genom dis- kussioner på klassråd
Undervisande lärare, elevhäl- san och skolledning
Månadsbrev från skolled- ning till vårdnadshavare
Syfte att informera om det ar- bete som pågår kring skolans uppsatta arbetssätt, lyfta bra saker och skapa delaktighet och begriplighet
Rektor
Ledarskap se normer och värden Alla
Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter
Utvecklingssamtalet
Utvecklingssamtalet är en vik- tig del i att stärka elevens an- svar och inflytande för sitt eget lärande.
Elevledda samtal
Klasslärare/mentor
All undervisning utgår från rektorsområdets fyra hörn- stenar
se normer och värden Alla
