• No results found

i Praktbok om Oland

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "i Praktbok om Oland"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Recension

Praktbok om Oland

Forslund., M. (red.) 2001. Natur och Kul- tur Oland. Länsstyrelsen i Kalmar

län. 463 sidor. ISBN 9l-973802-4-5.

Pris 240 kr plus porto om man beställer direkt från länsstyrelsen i Kalmär.

Länsstyrelsen i Kalmar län har presenterat sin natur. För fem år sedan kom "Natur i östra Små-

land", en praktfull bok om länets fastlandsdel som recenserades i ET 120, s. 11, och nu denna bok om Öland, detta rika för oss fastlänningar nästan exotiska landskap. I ingen annan del av Sverige zir mänsklig aktivitet, från urminnes tider fram till idag, en påtaglig och positiv del av naturen som på Öland. Detta belyses kanske bäst av Stora Alvaret, som för de flesta av oss är en av

den specifika geologin skapad, unik naturtyp med exklusiva växt- och djurarter och därför i

högsta grad skyddsvärt. Men detta är bara en del

av sanningen. I boken kan man läsa att södra Öland har en flertusenårig odlingstradition där människan utifrån geologiska och topografiska förhållanden format ett landskap, där Stora Alva- ret, en av betning skapad naturtyp, är ett domine- rande inslag. Det ih alltså inte bara alvaret utan hela södra Oland som är unikt och som därför ut- setts till vrirldsarv, vilket innebiir att man tagit ett

kraftfullt helhetsgrepp för att säkerställa Stora Alvarets framtid.

Vad kan man i övrigt läsa i boken? Allt man

rimligtvis vill veta om Öland skulle jag vilja

säga. Om hur ön Oland bildas för n;irmare 500 miljoner år sedan, när kalkbergel avlagrades med de djur som fanns då och som i fossil form finns i

sådan mängd i kalkstenen. Om inlandsisen, havs- nivåförändringar och annat som format öns yta och om hur växter och djur kom till ön. Naturligt- vis presenteras de olika naturtyperna samt växt- och djurvärlden. Spåren av mänsklig aktivitet Öland är många, inte bara i odlingslandskapet utan också i arkeologin som redskap, gravar, res-

ter av bebyggelse etc. alltifrån stenåldern till

medeltiden och senare. AIlt detta är utförligt be- skrivet i boken.

64

Ent. Tidskr. 123 (2002)

Boken är inte bara tänkt att vara en presenta- tion av Öland för en intresserad allmänhet. Syftet

är också sammanfatta vad man vet om det skyddsvärda på Öland. Något mer än halva bo- ken är en förteckning över områden med särskilt stort värde, områden som bör prioriteras i natur- och kulturmiljöarbetet, vilket tillsammans är en hel del. Hela södra, det mesta av mellersta och en betydande del av norra Öland. Exakt vad som är skyddsvärt kan man för övrigt se på en karta i skala l:80 000 som levereras med boken.

Som det står i inledningen har man i denna bok velat sammanfatta det man vet om natur- och kulturmiljöer på Öland för att ha ett underlag för fortsatt arbete med natur- och kulturmiljöfrågor och för samhällsplanering i stort. Det är en bok

som länsstyrelsen själv och andra myndigheter har nytta av. Men även vi andra natur- och./eller kulturintresserade har stor glädje av att läsa om alla värdefulla områden. Det är här man får reda på detaljerna, vilket man inte utan stor möda eller kanske inte alls kan få på annat hå11.

Till bokens många förtjänster hör illustratio- nerna. Det finns mellan 1 och 4 bilder (ofiast fbton) per uppslag, så gott som alla av yppersta kvalitet. En annan sak som förtjänar extra beröm är artförteckningen. Där är alla omnämnda arter (av växter, svampar, lavar och djur) ordnade alfa- betisk efter det svenska namnet med det veten- skapliga efter. Detta är guld värt for oss biologer som kan de vetenskapliga namnen men inte hun- nit lära, eller överhuvudtaget inte vill/kan 1ära sig de svenska. Med ett finger i artförteckning kan man lätt ta reda på vad som döljer sig bakom dys- terlöpare, svartpalpvikbladmal, baltisk sandväg- stekel och andra nyskapade svenska namn allt- efter som man stöter på dem i texten.

Markus Forslund & Co. ska ha mycket beröm

för det sätt de presenterat sitt län på i dessa två böcker. Det kunde knappast gjorts bättre och det visar hur andra länsstyrelser skulle kunna göra, även om det nog inte finns något annat län som det finns mycket att skriva om som Kalmars.

Per Douwes

References

Related documents

trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat Europeiska unionen Remissinstanser Arbetsförmedlingen Barnombudsmannen (BO) Centrala Studiestödsnämnden (CSN)

Beslut om detta remissvar har fattats av chefsjuristen Åsa Lindahl efter föredragning av verksjuristen Cecilia Ljung.. I arbetet med remissvaret har även verksjuristen Annika

Vid den slutliga handläggningen har också följande deltagit: överdirektören Fredrik Rosengren, rättschefen Gunilla Hedwall, enhetschefen Pia Gustafsson och sektionschefen

Socialstyrelsen har inget att erinra mot promemorians förslag om ändringar i lag- stiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat

Samhällsvetenskapliga fakulteten har erbjudits att inkomma med ett yttrande till Områdesnämnden för humanvetenskap över remissen Socialdepartementet - Ändringar i lagstiftningen

Områdesnämnden för humanvetenskap har ombetts att till Socialdepartementet inkomma med synpunkter på remiss av Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att

Sveriges a-kassor har getts möjlighet att yttra sig över promemorian ”Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat

- SKL anser att Regeringen måste säkerställa att regioner och kommuner får ersättning för kostnader för hälso- och sjukvård som de lämnar till brittiska medborgare i