Faktorer som påverkar patientsäkerheten på en röntgenavdelning
Jenny Bäckström Josefine Bäckström
2016
Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Institutionen för hälsovetenskap
Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180hp
Faktorer som påverkar patientsäkerheten på en röntgenavdelning
Factors which affect patient safety in a radiology department
Josefine Bäckström Jenny Marklund Bäckström
Examensarbete, 15 hp Höstterminen 2015
Faktorer som påverkar patientsäkerheten på en röntgenavdelning En litteraturöversikt
Josefine Bäckström Jenny Marklund Bäckström
Institutionen för Hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet
Abstrakt
Inledning: Patientsäkerhet är ett problem på röntgenavdelningar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur patientsäkerheten på röntgenavdelningar påverkas av stress, strålsäkerhet och röntgensjuksköterskans kommunikation. Dessa tre huvudområden valdes att studeras närmare eftersom författarna ansåg dessa som de tre största och vanligast problemområdena på röntgenavdelningen. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar ingår. Resultat:
Resultatet påvisade att stress, strålsäkerhet och kommunikation kan förorsaka en lägre patientsäkerhet om det hanteras på fel sätt. Slutsats: Patientsäkerhet på röntgenavdelningen är ett område inom hälso- och sjukvården som behöver studeras mer. Genom denna litteraturöversikts resultat kunde vi dra slutsatsen att de faktorer så som stress, strålsäkerhet och kommunikation kunde påverka patientsäkerheten negativt. Dock skulle patientsäkerheten kunna höjas om faktorerna åtgärdades genom att öka bemanningen, förbättra utbildning i strålskydd och ha en bättre dialog mellan röntgensjuksköterska och annan hälso- och sjukvårdspersonal samt mellan röntgensjuksköterska och patient.
Nyckelord: patientsäkerhet, röntgensjuksköterska, stress, strålskydd, kommunikation, röntgenavdelning, strålning, litteraturöversikt.
Factors which affect patient safety in a radiology department A literature review
Josefine Bäckström Jenny Marklund Bäckström
Institution for health science Luleå University of Technology
Abstract
Introduction: Patient safety is a problem in radiology departments. Purpose: The purpose of this literature review was to investigate how patient safety in radiology departments was affected by stress, radiation safety and communication. These three areas were chosen to be studied further because the authors considered these as the three biggest and most common problem areas in the radiology department. Method: The study was written as a literature overview in which both quantitative and qualitative peer reviewed articles were included.
Results: The results showed that stress, radiation safety and communication can lower patient safety if handled improperly. Conclusion: Patient safety in the radiology department is one area in healthcare that needs more study. Through this literature review, we concluded that factors such as stress, radiation safety and communication could have a negative impact on the patient safety. However, patient safety would be increased if the factors were rectified by increasing staffing, improving education in radiation protection and having a better dialogue between the radiographer and other healthcare professionals and between radiographer and patient.
Keywords: patient safety, radiographer, stress, radiation protection, communication, radiology department, x-ray, literature review.
Begreppet patientsäkerhet innebär att patienter ska skyddas från skador när de vårdas inom hälso- och sjukvården. Patientsäkerheten kan påverkas av röntgensjuksköterskors arbetsmiljö.
Arbetsmiljö omfattar fysiska förhållanden på arbetsplatsen till exempel ljud, ljus, relationer mellan anställda och samverka med andra på arbetet (Zanderin, 2005, s. 11-17). Enligt Arbetsmiljölagen (AML, 2013:610, kap 2, § 1) ska inte arbetstagaren utsättas för fysiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall, därför är det bra med variation mellan arbetsuppgifterna i den mån det går, ett fint samarbete och en god sammanhållning mellan arbetstagarna underlättar arbetet.
Patientflödet på de flesta röntgenavdelningar är högt, det genomförs 5,4 miljoner
röntgenundersökningar per år i Sverige (Stråhle, 2011). Det höga tempot kan leda till att personalen drabbas av stress på sin arbetsplats vilket kan komma att påverka dem både positivt och negativt. Att utsättas för stress under en kort period behöver inte vara ohälsosamt utan det kan bidra till att personalen gör ett bättre jobb. Adrenalin utsöndras och personalen blir mer uppmärksamma, smärtkänsligheten minskar och minnet förbättras. Då kan de resonera snabbare och bli kvickare i reaktionerna, det blir alltså en prestationshöjning (Ringsberg, 2012, s. 288).
Thian, Kannusamy och Klainin-Yobas (2013) fann att när stress förekom i längre perioder på olika avdelningar inom hälso- och sjukvården kunde det påverka personalen negativt,
medicinska problem uppdagades och patientsäkerheten försämrades. Detta kunde i sin tur leda till att patienter for illa och därför måste det finnas återhämtning mellan de stressade utmaningarna.
Shu-hui, Wen-chun, Mei-yen och Jun-yu (2012) påstod att skiftarbete under en längre tid i en hårt pressad och stressad arbetsmiljö inte bara påverkade patientsäkerheten utan även
personalens hälsa på ett negativt sätt. När personalen drabbades av jobbrelaterad stress upplevde de ofta en försämrad sömnkvalitet och sämre hälsa.
Vården som ges i Sverige är bättre än i de flesta länder men ändå är vårdrelaterade skador ett stort problem. Vårdrelaterade skador innebär skador som skett inom hälso- och sjukvården och som kunnat undvikas (Estling, 2014). Nästan var tionde patient drabbas av en vårdskada (Socialstyrelsen, 2015). Enligt Siegele (2009) borde målen med vården fokusera på att
utveckla patientcentrerad vård. Genom en förbättrad kommunikation emellan personalen skulle medicinska felaktigheter minska, olycksfall undvikas och vårdtider förkortas.
O’Hagan et al. (2014) beskrev kommunikation som både verbal och icke-verbal. Verbal kommunikation är då vi pratar med varandra, det vill säga för ett samtal. Icke-verbal
kommunikation är då vi sänder signaler till varandra utan att prata. Exempel på detta menade O’Hagan et al. (2014) var ögonkontakt, beröring och hållning, men även fysisk närhet mellan röntgensjuksköterska och patient. Icke verbal kommunikation kunde ske oavsiktligt men även strategiskt för att till exempel få en patient att känna sig trygg i en onormal situation. Siegele (2009) påstod att en väl genomtänkt kommunikationsstrategi tillsammans med ett
framgångsrikt samarbete kunde öka patientsäkerheten. Även kompetensbeskrivningen för röntgensjuksköterskor (Svensk förening för Röntgensjuksköterskor, 2012) tar upp att
informations- och kommunikationsteknologi ska användas som stöd i omvårdnadsarbetet för att öka kvaliteten och patientsäkerheten.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM 2012:23) uppger att strålsäkerhet är något personalen arbetar med varje dag på röntgenavdelningen och innefattar strålskydd, säkerhet och fysiskt skydd. Strålskydd innebär att människa och miljö ska skyddas mot skadlig verkan av strålning, detta innebär att alla röntgenundersökningar ska vara berättigade, varje bild ska optimeras på bästa sätt och röntgensjuksköterskan ska vara medveten om dosgränser för personal och patienter. Säkerhet innebär skydd mot skadlig verkan av strålning, fel på utrustning och felaktigt handlande ska förebyggas och skador som kan ske ska begränsas.
Fysiskt skydd innebär att obehöriga inte ska kunna ta sig in i lokaler där det finns radioaktiva ämnen eller annan utrustning som kan medföra skadlig verkan av strålning vid obehörigt handhavande. Andra skydd som ska användas vid en del röntgenundersökningar är
gonadskydd (endast för män) och kompression, vilket är dosreducerade åtgärder som används för att öka patientsäkerheten. Strålsäkerhetsmyndigheten uppger att det finns brister gällande strålsäkerheten i hälso- och sjukvården, dessa brister kan leda till allvarliga konsekvenser för patienter och personal (SSM 2012:23).
I röntgensjuksköterskornas yrkesetiska kod skriver Örnberg och Eklund (2008) att röntgensjuksköterskan ska skydda och visa respekt för patienters autonomi vid en röntgenundersökning. Röntgensjuksköterskor måste vara medvetna om fördelar och
undersökningen. Bristande information om strålrisk är ett vanligt problem inom hälso- och sjukvården.
Till säkerhetsaspekterna hör en relevant utbildning inom radiografi och omvårdnad (Svensk förening för Röntgensjuksköterskor, 2012) och i jämförelse med en undersökning som gjordes i Kuwait av Alotaibi och Saeed (2006) påvisades att nästan ingen av
röntgensjuksköterskorna på röntgenavdelningen var medvetna om strålrisk eller strålskydd.
ALARA-principen (As Low as Reasonably Achievable) var helt främmande och betydelsen av exponeringstid och strålskydd var många inte medvetna om. En del röntgensjuksköterskor visste inte att foster mellan andra och femtonde veckan är extremt strålkänsligt. De visste inte heller om att foster som utsätts för strålning kan drabbas av missbildning och en försämrad hjärnaktivitet. I studien beskrev författarna vikten av att informera kvinnor i fertil ålder eftersom de kunde vara gravida. Barn tillsammans med deras föräldrar skulle också bli informerade eftersom barn är mer känsliga för strålning. Anledningen till denna
kunskapsbrist berodde på att röntgensjuksköterskorna som arbetade på röntgenavdelningen inte fått någon utbildning inom ämnet radiografi utan de hade bara blivit utplacerade, de var i grunden allmänsjuksköterskor (Alotaibi & Saeed, 2006).
Den vanligaste undersökningsmetoden på röntgenavdelningen med lägst stråldos till patienten är konventionell röntgen och den undersökningsmetod som ger högst stråldos är datortomografi. Skillnaden i stråldos mellan dessa undersökningsmetoder kan vara enorm och det är väldigt viktigt att se till att alla undersökningar är berättigade för att undvika att ge onödig strålning till patienterna (Stråhle, 2011).
Ett problem som vi identifierat på röntgenavdelningar inom hälso- och sjukvården i Sverige är patientsäkerhet. Det finns flera faktorer som påverkar patientsäkerheten på
röntgenavdelningar men faktorerna har inte blivit sammanställda i tidigare forskning och litteratur. Vi gjorde ett urval av de faktorer som vi ansåg var viktiga för röntgenavdelningar och fann att dessa var stress, strålsäkerhet och kommunikation. Syftet med denna
litteraturöversikt var att undersöka hur patientsäkerheten på röntgenavdelningar påverkas av stress, strålsäkerhet och röntgensjuksköterskans kommunikation.
Metod
Examensarbetet genomfördes som en allmän litteraturöversikt som enligt Whittemore &
Knafl (2005) är ett strukturerat arbetssätt för att granska och sammanställa tidigare forskning och problemområden. Tidigare forskning och problemområden påvisar det kunskapsläge som finns just nu. Litteratursökningen blir bred eftersom både kvantitativa artiklar och kvalitativa artiklar kan användas. Litteraturen ska vara relevant för det syftet som är valt i detta
examensarbete. Det är viktigt att med ett kritiskt förhållningssätt systematiskt värdera, analysera och sammanställa resultat från tidigare studier (Friberg, 2006, s. 115-117).
Litteratursökning
Litteratursökningen började med en pilotsökning för att få en överblick hur pass mycket studier det fanns inom ämnet (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011, s. 61). Det visade sig vara ganska svårt att hitta artiklar som passade till syftet, vilket beror på att det inte finns så
mycket forskning om patientsäkerhet på röntgenavdelningar. Sökningarna fortsatte som till slut gav resultat, författarna fann artiklar om stress, kommunikation och strålsäkerhet vilket resulterade i valet av inriktning.
Willman et al. (2011, s. 67-91) plan för litteratursökning användes för att kunna utföra studien och finna artiklar på ett systematiskt sätt. För att hitta olika böjningsformer och varianter på sökorden användes trunkering för att inte låsas vid ett specifikt ord (Östlundh, 2006, s. 58). Den booleska operatoren AND användes för att avgränsa sökningen och finna relevanta artiklar (Willman et al., 2011, s. 72).
De databaser som användes var CINAHL, PRIMO, PubMed och Cochrane Library.
Artiklarna som valdes hittades i PRIMO, därför finns endast PRIMO med i tabell 1 som visar en översikt över litteratursökningen med sökord samt träffar. Fler sökord och
sökkombinationer användes men finns inte redovisade i tabell 1 eftersom de inte bidrog till någon artikel. Inklusionskriterier var både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar, de skulle vara skrivna på engelska eller svenska, och vara klassade som peer reviewed och finnas i full text. När sökningen påbörjades begränsades först publiceringsåren till 2005-2015 men det visade det sig att utbudet av artiklar inte uppfyllde de krav som var ställda, därför utökades sökningen med fem år och blev därför 2000-2015.
För att finna vetenskapliga artiklar under litteratursökningen lästes först titeln, för att sedan kunna bedöma relevans för syftet lästes artiklarnas abstrakt. Många av artiklarna handlade om andra avdelningar än röntgenavdelningen och därför gjordes ett urval. 18 artiklar lästes igenom i sin helhet och 10 stycken valdes därefter ut som svarade bäst mot syftet. En av artiklarna handlade om sjuksköterskor på annan avdelning än röntgenavdelningen men denna tycktes vara relevant trots detta.
Tabell 1 Översikt av litteratursökning
Syfte med sökning: Vad som påverkar patientsäkerheten på röntgenavdelningen
Sökning i PRIMO 2015-11-23
Söknr. Söktermer Antal träffar Antal valda
1 Patient safety 57 797
2 Radiograph* 143 102
3 Radiographer* 868
4 Stress* 654 424
5 Team 79 541
6 Diagnostic imaging 97 648
7 Patient care 368 675
8 Radiology 97 487
9 Radiographic examination 12 594
10 1 AND 3 23 3
11 3 AND 6 82 1
12 3 AND 9 66 1
13 3 AND 7 101 1
14 1 AND 2 AND 4 19 1
15 1 AND 4 AND 5 30 1
16 3 AND 7 AND 8 31 1
17 6 AND 7 AND 8 56 1
Antal funna artiklar 10
* = trunkering
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes för att se om de var trovärdiga (Willman et al., 2011, s. 101). Efter att abstrakten blivit lästa kontrollerades tidskriftsnamn samt författare för att kunna avgöra om artiklarna var trovärdiga. Vidare lästes resultaten för att ta reda på vad författarna hade kommit fram till i sin studie. Här avgjordes om artiklarna var relevanta och om de svarade till syftet. Metoddelen lästes, när, var och hur artiklarnas studier genomförts samt vilken typ av försökspersoner som deltog, om det fanns något bortfall av deltagare och hur det i så fall kom att påverka studiens resultat. En artikel där andra yrkesprofessioner var i
centrum togs med eftersom det gjorts få vetenskapliga studier om just patientsäkerhet på en röntgenavdelning.
Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett formulär som konstruerades med hjälp av Fribergs (2006, s. 119-121) granskningsfrågor. Frågorna utformades så att det gick att svara JA, NEJ eller VET EJ och anpassades till kvantitativa samt kvalitativa artiklar (se bilaga 1). Med hjälp av ett poängsystem som Willman et al. (2011, s. 108) har utformat poängsattes frågorna, ett JA fick 1 poäng medan NEJ och VET EJ fick 0 poäng. Detta räknades sedan ut i procent och artiklarna graderades som hög, medel eller låg. En artikel med hög kvalitet hade en poäng mellan 80 % - 100 %, en artikel med medel poäng 70 % - 79 % och en artikel med låg poäng 60 % - 69 %. Se artiklarnas bedömda kvalitet i tabell 2.
Tabell 2 Översikt av fynden i de funna artiklarna
Författare Typ av Deltagare Metod Huvudfynd Kvalité
(År) studie Datainsamling/
Land Analys
Andersson Kvalitativ 14 röntgen- sjuksköterskor
Empirisk studie som gjordes med intervjuer. En systematisk induktiv metod med hjälp av CIT
Röntgensjuksköterskornas kompetens inom teknik och omvårdnad är betydelsefull för patientsäkerheten.
HÖG
et al.
(2008)
Sverige
Berland Kvalitativ 23
sjuksköterskor
Intervjuer med fokusgrupper
I en krävande arbetsmiljö där det finns brist på kontroll och socialt stöd från kollegor ökar stressen för sjuksköterskorna.
Arbetsrelaterad stress är en riskfaktor för patientsäkerheten.
HÖG
et al.
(2008)
Norge
Björkman Kvantitativ 20 kvinnliga röntgen- sjuksköterskor och 32 barn (3- 15 år) med akuta skador.
Beskrivande design.
Videodokumentation med RIAS.
Centralt för en lyckad undersökning är kommunikation mellan röntgensjuksköterska och patient. Röntgensjuksköterskan är ansvarig för patienters säkerhet under
röntgenundersökningar.
HÖG
et al.
(2013)
Sverige
Bro Brask & Kvalitativ 10 blandade arbetare på röntgen 2 röntgen- sjuksköterskor och 2
sjuksköterskor
Fältobservationer och
semistrukturerade intervjuer.
Förklarar hur ett möte med en patient på röntgenavdelningen ser ut från
röntgensjuksköterskans perspektiv. Beskriver även hur röntgensjuksköterskan arbetar på ett patientsäkert sätt samt vilken typ av omvårdnad som förekommer på en
röntgenavdelning.
HÖG
Birkelund
(2014)
Danmark
Eslick & Kvantitativ 70 röntgensjuk- sköterskor på allmänt sjukhus
& 75 röntgensjuk- sköterskor privat
Tvärsnittsstudie med frågeformulär
Arbetsrelaterad stress är lika vanligt på allmänt sjukhus som på privat klinik. Det påverkar både hälsa hos
röntgensjuksköterskorna samt kvalitén på deras arbete vilket bidrar till minskad
patientsäkerhet.
MEDEL
Raj
(2002)
Australien
Tabell 2 Forts. Översikt av funna artiklar
Författare Typ av Deltagare Metod Huvudfynd Kvalité
(År) studie Datainsamling/
Land Analys
Günalp et al. Kvantitativ 100
röntgensjuksköterskor, 100 AT-läkare och 100 blandade specialistläkare
En
observationsstudie med en enkät med 14 multiple choice format som delades ut vid en akutmottagning.
Röntgensjuksköterskorna var betydligt mer medvetna om
stråldoserna i alla fyra röntgenmodaliteterna i jämförelse med AT läkarna. Stråldoserna underskattades oftast och kunskaperna om riskerna som finns vid
exponeringen från de radiologiska
undersökningarna var dåliga.
HÖG
(2013)
Turkiet
Hellman & Kvalitativ 8 kvinnliga och 4 manliga röntgen- sjuksköterskor
Intervjuer vid 3 olika
röntgenavdelningar i Sverige.
Mellan
röntgensjuksköterska och patient krävs det god kommunikation för att få en så bra undersökning som möjligt.
Röntgensjuksköterskans kunskap och förmåga att förstå patienterna är “a och o”. På grund av det höga trycket på röntgen har den arbetsrelaterade stressen ökat.
HÖG
Lindgren
(2014)
Sverige
Rutter & Kvantitativ 1658 röntgen- sjuksköterskor
Strukturerat frågeformulär
Deltagarna delades upp i 4 grupper mammografi, diagnostik,
strålbehandling och ultraljud. Alla de olika grupperna upplevde arbetsrelaterad stress på hög nivå. Dock var medelvärdet lägre på mammografin.
HÖG
Lovegrove
(2008)
Storbritannien
Verrier & Kvantitativ/ 32 röntgen- sjuksköterskor
Tvärsnittsstudie med frågeformulär, kombinerade
Personalbrist, en hög arbets-belastning och ett högt patientflöde är de största källorna till arbetsrelaterad stress på en röntgenavdelning.
MEDEL
Harvey Kvalitativ
(2010)
Storbritannien
Williams Kvalitativ 24 artiklar och 8 specialiströntgen- sjuksköterskor
Omfattande litteratursökning och intervjuer för vidare information
Skadliga biologiska effekter förekommer på både personal och patienter.
LÅG
et al.
(2015)
Storbritannien
Dataanalys
Whittemore & Knafls (2005) metodartikel användes för att strukturera dataanalysen. De vetenskapliga artiklarna som valdes granskades för att se om de hade ett vetenskapligt värde och om forskningen var relevant för syftet. Artiklarna lästes igenom upprepade gånger av båda författarna för att få en uppfattning om vad de handlade om och om de svarade mot syftet. Författarna skrev korta sammanfattningar på var sitt håll som sedan jämfördes. Detta för att se om de tolkat likheter och olikheter lika gällande syfte, metod och resultat
(Wallengren & Henricson, 2012, s. 492). När författarna var överens skrevs sammanfattningar ihop och artiklarna lästes än en gång för att vara säkra på att
sammanfattningarna stämde. Efter detta gjordes mycket korta sammanfattningar som fördes in i tabell 2. Detta för att läsarna skulle kunna få en tillräcklig insyn i vad artiklarna handlade om, för att kunna fortsätta att följa examensarbetet även metod och typ av studie fördes in (Rosén, 2012, s. 439).
Därefter gjordes tabell 3 för att kunna sammanställa de olika faktorerna som artiklarna ansåg påverka patientsäkerheten. På grund av relativt bristfälligt utbud av studier gjorda på
röntgenavdelningar som var kopplade till syftet användes en artikel som handlade om sjuksköterskor. Alla artiklarna riktade dock in sig på stress, strålsäkerhet eller
kommunikation och de flesta av dem drog paralleller till patientsäkerhet. Därmed gick det inte att göra direkta jämförelser mellan artiklarna eftersom de var lite av olika art.
Resultat
Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i tre olika faktorer som påverkade patientsäkerheten på röntgenavdelningen. Dessa tre var stress, strålsäkerhet och kommunikation, i tabell 3 är artiklarna sammanställda utifrån de olika faktorerna.
Tabell 3 Översikt över de faktorer som artiklarna berör
Författare Stress Strålsäkerhet Kommunikation
Andersson et al. (2008) X
Berland et al. (2008) X
Björkman et al. (2013) X
Bro Brask & Birkelund (2014) X X
Eslick & Raj (2002) X
Günalp et al. (2013) X
Hellman & Lindgren (2014) X
Rutter & Lovegrove (2008) X
Verrier & Harvey (2010) X
Williams et al. (2015) X
Vad har stress för inverkan på patientsäkerheten på röntgenavdelningar?
Totalt var det fyra av de tio vetenskapliga artiklarna som handlade om stress, en av dem hade använt sig av kvalitativ metod (Berland, Natvig & Gundersen 2007) och två hade använt sig av kvantitativ metod (Eslick & Raj, 2002; Rutter & Lovegrove, 2008) en av artiklarna hade använt sig av både kvalitativ och kvantitativ metod (Verrier & Harvey, 2010).
Berland et al. (2007) upptäckte att det skedde medicinska felaktigheter på grund av den arbetsrelaterade stressen. Kraven som fanns på avdelningen var ett problem, sjuksköterskorna upplevde tidsbrist och patienterna fick inte alltid den behandling de hade behov av.
Personalen upplevde brist på kontroll i de stressade situationerna men också ett svagt socialt stöd från kollegor, arbetsmiljön var inte bra och negativa kommentarer delades ut. Resultatet av detta var att personalen upplevde en ökad arbetsrelaterad stress vilket resulterade i att patientsäkerheten påverkades negativt. Stressen kunde bli så påträngande att sjuksköterskorna störde varandra när de behandlade patienterna, de blev osäkra och olämpliga diskussioner kunde komma upp med skällsord på arbetsplatsen, patientsäkerheten kunde därför inte säkerställas.
Rutter och Lovegrove (2008) undersökte om röntgensjuksköterskor på olika
röntgenavdelningar upplevde arbetsrelaterad stress. Röntgensjuksköterskorna delades in i fyra grupper, mammografi, diagnostik, strålbehandling och ultraljud. Författarna fann sju
yrkesrollen, svårigheter att kommunicera med patienten, osäkerhet på sin arbetsuppgift, tidsbrist, patienter som kände obehag och ångest samt att röntgensjuksköterskorna tog med sig arbetet hem och vice versa. I alla fyra arbetsgrupperna upplevdes arbetsrelaterad stress på hög nivå. Medelvärdet för den upplevda stressen var något lägre på mammografienheten än de andra grupperna. De två ledande problemen hos alla fyra grupperna var osäkerhet på sin arbetsuppgift samt problem med att de tog med sig arbetet hem, osäkerhet i yrkesrollen var dock inte långt efter. Problemen som påverkade personalen kom även att påverka patienten negativt eftersom personalen inte kunde jobba optimalt. Om personalen inte trivdes på sitt arbete var risken att de lämnade arbetsplatsen större och det medförde personalbrist och den arbetsrelaterade stressen ökade än en gång (Rutter & Lovegrove, 2008).
Verrier och Harvey (2010) identifierade sex bristområden som, om de handerades felaktigt, kunde utlösa arbetsrelaterad stress. Dessa var: krav, kontroll, support, relationer, roll och förändring. Krav innebar arbetsbelastning, arbetsmönster och arbetsmiljö, kontroll innebar hur mycket personalen fick bestämma över sitt eget arbete. Support delades in i chefsupport och support från arbetskollegor, detta innebar uppmuntran från ledning och kollegor samt resurser på avdelningen. Relationer innebar främjande av en positiv arbetsmiljö för att
undvika konflikter och hantera oacceptabelt beteende. Roll innebar att förstå de olika rollerna på avdelningen och se till att de jobbade tillsammans och inte mot varandra och till sist förändring som innebar ledning och kommunikation av organiserade förändringar. De områden som var det största bristområdena var chefsupport, relationer, roll och förändring.
Bristområdena kom att påverka diagnostiken negativt. Verrier och Harvey (2010) fann att personalbrist, hög arbetsbelastning och patientflödet var de största källorna till den arbetsrelaterade stressen och den höga arbetsbelastningen som röntgensjuksköterskorna upplevde.
Eslick och Raj (2002) undersökte vilken skillnad på stress det fanns mellan
röntgensjuksköterskor som jobbade på privat klinik jämfört med allmänt sjukhus. De mätte nivå på stressen, anledningen till stressen samt psykiska problem på grund av stressen. De var både män och kvinnor som ingick i studien och det framkom att det inte fanns någon skillnad på hur de uppfattade stressproblemen, dock hade kvinnor dubbelt så stor risk att drabbas av trötthet som ett tecken på arbetsrelaterad stress jämfört med männen. Kvinnorna hade också fyra gånger större risk att drabbas av depression och var tre gånger mer benägna att hetsäta för att lindra stressen jämfört med männen. De former av stress som förekom i båda
grupperna hos röntgensjuksköterskorna visade sig som irritation, lättretlighet och ilska.
Deltagarna tog oftast till motion, alkohol eller hetsätning för att lindra den stressade känslan, dessa faktorer var samma i båda undersökningsgrupperna. Eslick och Raj (2002) kunde konstatera att den arbetsrelaterade stressen var ett vanligt problem hos röntgensjuksköterskor på både allmänt sjukhus och privat klinik.
Eslick och Raj (2002) kunde inte påvisa någon skillnad i stressnivåer som upplevdes, däremot fanns det skillnad på två olika typer av stressfaktorer. Den största och vanligaste orsaken till att röntgensköterskor på privat klinik upplevde arbetsrelaterad stress var den tunga
arbetsbelastningen som fanns på avdelningen samt att de kontinuerligt träffade patienter i denna miljö vilket upplevdes som mycket påfrestande för röntgensjuksköterskorna. På allmänt sjukhus var den största stressfaktorn arbetstiderna, som innebar jour eller övertid, även traumapatienter ansågs öka stressnivån. På grund av stressen blev kommunikationen försämrad och mindre effektiv både mellan röntgensjuksköterskorna på röntgenavdelningen och mellan annan hälso- och sjukvårdspersonal. En tredjedel av röntgensköterskorna
upplevde stress minst en gång i veckan. Det framkom att arbetsrelaterad stress bland röntgensjuksköterskor var mycket vanligt och det påverkade inte bara hälsan hos
röntgensjuksköterskorna utan även kvaliteten på deras arbete och liv. Det visade sig även att inom privat klinik var det fyra gånger större risk att röntgensjuksköterskorna sjukskrev sig på grund av den arbetsrelaterade stressen, sjukskrivningarna ledde till underbemanning. Risken för att röntgensjuksköterskorna vid den privata kliniken intog ökad mängd alkohol för att lindra stressen var tre gånger så stor än de röntgensjuksköterskor som arbetade på allmänt sjukhus (Eslick & Raj, 2002).
Verrier och Harvey (2010) redovisade att stressen som röntgensjuksköterskorna upplevde på arbetet kunde minskas om bemanningen ökades, om kommunikationen förbättrades och om ett effektivare återkopplingssystem utvecklades. Röntgensjuksköterskan skulle regelbundet ta pauser för att minska den arbetsrelaterade stressen. Rutter och Lovegrove (2008) beskrev att den arbetsrelaterade stressen minskade om kommunikationen blev bättre mellan
arbetstagarna och om de stöttade varandra i det vardagliga arbetet. Eslick och Raj (2002) fann att stressproblemen kunde lindras genom att avkopplingskurser introducerades. Detta var eftertraktat av röntgensjuksköterskorna om arbetsgivaren hade erbjudit detta eftersom det visat sig fungera tidigare, dock måste arbetsgivaren se till att det fanns resurser till detta.
Berland et al. (2007) skrev att i en krävande arbetsmiljö är det viktigt att kollegor stödjer varandra och gör gemensamma beslut. Om sjuksköterskorna respekterade att de jobbade i olika tempo och att det fanns en positiv anda på avdelningen visade det sig vara lättare att arbeta i det snabba tempot, vilket också gav en positiv effekt på patientsäkerheten.
Sjuksköterskorna visste att de själva hade ansvar över och kunde påverka sin arbetsmiljö. De ville använda sin energi till att vårda och fokusera på patienten. Personalen måste respektera varandra och om sjuksköterskorna upplevde en känsla av lugn i sitt arbete så resulterade det i mindre stress för sjuksköterskorna. En god relation emellan andra professioner var också viktig för att uppnå en hög patientsäkerhet.
Vad har strålsäkerheten för inverkan på patientsäkerheten på röntgenavdelningar?
Fyra av de tio vetenskapliga artiklarna besvarade hur strålsäkerheten påverkade
patientsäkerheten på en röntgenavdelning. Tre stycken var kvalitativa (Andersson, Fridlund, Elgán & Axelsson, 2008; Bro Brask & Birkelund, 2014; Williams, Widdowfield, & Cosson, 2015) och en var kvantitativ (Günalp et al., 2013).
Andersson et al. (2008) kom fram till att röntgensjuksköterskor hade direkt och indirekt patientrelaterad yrkeskompetens. Den direkta kompetensen var guidning genom
undersökningen, utförandet av undersökningen, ge patienten support och att vara observant.
Den indirekta kompetensen var att organisera och göra de nödvändiga förberedelserna som behövdes inför röntgenundersökningen. Förberedelserna kunde vara instrumenten,
premedicinering och de tekniska parametrarna inför undersökningen. Ett gott samarbete med kollegorna på röntgenavdelningen var också indirekt omvårdnad. Om röntgensjuksköterskan använde både direkt och indirekt omvårdnad resulterade det i en högre patientsäkerhet.
Efter röntgenundersökningen skulle röntgensjuksköterskan se till att undersökningen var av god kvalitet. Fel som kunde uppstå vid undersökningen var att bilderna hamnade på fel ställe i systemet och att fel kroppsdel röntgats, i dessa fall kunde patienter utsättas för onödig strålning. Ibland kunde röntgensjuksköterskan glömma att ta någon av bilderna vilket innebar onödigt lidande för patienten och det fanns en risk att radiologen inte kunde ställa en diagnos (Andersson et al., 2008).
Bro Brask och Birkelund (2014) kom fram till att den delen av patientens kropp som skulle genomgå en röntgenundersökning var endast det som skulle undersökas. Om patienten hade
frakturerat brachium (överarmen) skulle inte antebrachium (underarmen) röntgas. Om det gjordes utsattes patienten för onödig strålning och det medförde lägre patientsäkerhet. För att radiologen skulle kunna ställa rätt diagnos på patienten var röntgensjuksköterskan tvungen att ta funktionella bilder. Om bilderna inte var tillräckligt bra kunde de inte användas och nya var då tvungna att tas. Dock var inte den onödiga exponeringen det enda problemet utan patienten kunde också känna oro och lidande vid undersökningen.
Williams et al. (2015) konstaterade att röntgensjuksköterskor är experter inom sitt yrke.
Författarna gjorde en studie där röntgensjuksköterskor på en kardiologiavdelning utbildade sjuksköterskor som arbetade där. Utbildningen handlade om strålskydd och att
sjuksköterskorna skulle få mer kunskap inom radiografi, stråldos till patienten samt kontrast.
Studien visade att utbildningen var fördelaktig för sjuksköterskorna eftersom de efteråt kände sig mer bekväma i sin roll och fick mer kunskap om grundläggande strålskyddsprinciper.
Günalp et al. (2013) undersökte röntgensjuksköterskors och annan hälso- och
sjukvårdspersonals kunskap om exponeringsdoser. De ombads att uppskatta den stråldos som patienten utsattes för under de olika radiologiska undersökningarna för att kunna studera deltagarnas kunskaper om strålningsrelaterade risker. De undersökte även deltagarnas kunskaper om risken för att ett barn skulle kunna utveckla cancer på lång sikt från en datortomografiundersökning på grund av strålningen. Slutligen undersöktes om hälso- och sjukvårdspersonalen visste vilken röntgenundersökning som var bäst lämpad för gravida kvinnor. Det visade sig att nästan hälften av röntgensjuksköterskorna och annan hälso- och sjukvårdspersonal hade underskattat stråldoserna och att deras kunskaper om riskerna som finns vid exponering av strålning var dåliga.
Hur påverkar kommunikationen mellan röntgensjuksköterska och patient samt mellan röntgensjuksköterska och annan hälso- och sjukvårdspersonal patientsäkerheten?
Tre av de tio vetenskapliga artiklarna besvarade hur kommunikation påverkade patientsäkerheten på en röntgenavdelning. Två stycken var kvalitativa (Bro Brask &
Birkelund, 2014; Hellman & Lindgren, 2014) och en var kvantitativ (Björkman, Golsäter, J.
Simeonson & Enskär, 2013).
Bro Brask och Birkelund (2014) beskrev hur röntgensjuksköterskan arbetade på ett
med studien var att undersöka hur röntgensjuksköterskorna upplevde det korta mötet med patienten på röntgenavdelningen. De beskrev att redan innan patienten ropades upp i väntrummet och togs in i undersökningsrummet så hade röntgensjuksköterskan läst i remissen för att kunna bilda sig en uppfattning om vem de kommer att möta i väntrummet.
Dock innebar detta inte att personalen visste allt om patienten, ofta fanns det ingen information i remissen om patienten kunde gå, var rullstolsburen eller var sängliggande.
Personalen skulle även försäkra sig om att det var rätt patient de hade framför sig genom att kontrollera namn och personnummer, samt undersökningsområde på patienten för att kunna arbeta på ett patientsäkert sätt.
Hellman & Lindgren (2014) beskrev hur en optimal undersökning med optimala röntgen bilder skulle uppnås. Detta genom att patienten medverkade vid undersökningen. Detta gjorde röntgensjuksköterskan genom att kommunicera och ge patienten information om hur undersökningen skulle gå till samt instruera patienter hur de skulle bidra med sin delaktighet.
Patienterna måste känna förtroende till röntgensjuksköterskan och varje patient skulle
behandlas individuellt efter varje individs behov. Oftast användes standardiserad information för att informera alla patienter så att inga detaljer missades, men vissa patienter krävde mer information. Om patienten inte förstod undersökningsförfarandet var det
röntgensjuksköterskans ansvar att förklara situationen och gav då patienten mer information så att de förstod.
Röntgensjuksköterskans roll var att ge evidensbaserad omvårdnad samtidigt som de arbetade i en högteknologisk miljö. Många patienter kände rädsla och orolighet inför en
röntgenundersökning, då kunde god kommunikation och information från
röntgensjuksköterskan minska detta. Det har visat sig att patienter som fått tillräckligt med information inför röntgenundersökningen var bättre förberedda mentalt. En säker och trygg miljö för patienter var viktig, därför ska röntgensjuksköterskan se till patientens behov och visa sig tillgänglig. Det kan innebära att hålla handen eller bara vara “närvarande” (Hellman
& Lindgren, 2014).
Alla patienter var olika påvisade Bro Brask och Birkelund (2014) i sin studie. Vissa patienter var nervösa, en del var mycket pratsjuka och andra var mindre pratsjuka. Varje möte
formades efter varje enskild patient. Användning av humor kunde göra patienter mer avslappnade vid röntgenundersökningen, det ansågs som mycket betydelsefullt för att bryta
uppfattningen om att röntgenavdelningen var en avdelning där det inte skedde någon omvårdnad. Hellman och Lindgren (2014) påstod att när det var ett barn som var patient måste röntgensjuksköterskan möta barnet på dess nivå. En röntgenundersökning kunde vara skrämmande för ett barn, särskilt om det var något nytt och främmande.
Björkman et al. (2013) kom fram till att kommunikationen mellan röntgensjuksköterskan och barnet var annorlunda vid en röntgenundersökning beroende på barnets ålder. Åldern spelade stor roll för röntgenundersökningsförfarandet. 32 röntgenundersökningar spelades in med 32 barn där föräldrarna deltog vid undersökningen. Författarna fann att 92 % av
kommunikationen vid undersökningen var mellan röntgensjuksköterskan och barnet och de resterande 8 % var mellan röntgensjuksköterskan och föräldrarna. Hellman och Lindgren (2014) beskrev att barn och deras föräldrar ofta behövde mer tid för att kommunicera, informationen anpassades så att barnet förstod och att föräldrarna kunde hjälpa sitt barn vid undersökningen. Björkman et al. (2013) kom fram till att kommunikationen bestod av både verbal och icke verbal kommunikation. Det som kommunikationen till största del handlade om var röntgenundersökningen och hur den skulle utföras. För de yngsta barnen var kroppsspråket av stor betydelse för att röntgenundersökningen skulle bli bra.
Hellman och Lindgren (2014) beskrev att patienter ofta använder icke-verbal kommunikation för att uttrycka sig, till exempel om de hade ont, om de var ledsna, glada eller oroade. Denna icke-verbala kommunikation hjälpte röntgensjuksköterskan att identifiera patienternas behov.
Det var röntgensjuksköterskans ansvar att se till att vården blev anpassad efter varje enskild patient beroende på patientens fysiska och psykiska förmågor. Patienter var i behov av olika mycket tid, vissa krävde mer och andra mindre. Varje undersökning var tidsbegränsad så ibland räckte inte tiden till, om röntgensjuksköterskan var under tidspress och blev stressad resulterade i sämre omvårdnad. Patientens sociala status, religion eller sjukdomshistoria ska inte ha betydelse för röntgensjuksköterskans bemötande och omhändertagande.
Röntgensjuksköterskan ska genomföra den röntgenundersökning som patienten är där för och inget annat.
I vissa situationer kunde det förekomma kommunikationssvårigheter mellan
röntgensjuksköterskan och patienten. I dessa fall kunde röntgensjuksköterskan kommunicera genom sitt kroppsspråk, det var även viktigt att röntgensjuksköterskan kunde tyda patientens
genom kroppsspråket. Om röntgensjuksköterskan och patienten inte talade samma språk kunde tolk kallas in, samtidigt kunde det finnas brister i tolkningen som gjorde att
informationen inte nådde patienten vilket bidrog till försämrad patientsäkerhet (Hellman &
Lindgren, 2014).
Diskussion
Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur patientsäkerheten på röntgenavdelningar påverkas av stress, strålsäkerhet och röntgensjuksköterskans
kommunikation. Dessa tre huvudområden valdes att studeras närmare eftersom författarna ansåg dessa som de tre största och vanligaste problemområdena på röntgenavdelningen.
Resultatet påvisade att arbetsrelaterad stress var ett vanligt problem på röntgenavdelningen, många röntgensjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress flera gånger i veckan och ansåg att det var ett stort problem som inte bara påverkade patientsäkerheten utan även deras hälsa.
Många röntgenundersökningar innebar att patienten utsatts för joniserande strålning och det fanns alltid en ökad risk att drabbas av cancer för patienten. Röntgensjuksköterskor skulle lägga stor vikt vid att göra en så optimal undersökning som möjligt, ge patienten så minimal stråldos som möjligt samt erbjuda strålskydd för att säkerställa patientsäkerheten.
Kommunikation var A och O för att en röntgenundersökning skulle gå smidigt och för att patienten skulle förstå vikten av att medverka vid bildtagningen. Röntgensjuksköterskan måste informera patienterna om hur undersökningen skulle gå till och se till att patienten förstod informationen, detta bidrog till en hög patientsäkerhet.
Alla artiklarna påvisade inte i sitt resultat att de kommit fram till hur patientsäkerheten påverkats av dessa faktorer vi identifierat men dessa kändes trots detta väsentliga för vårt syfte.
Metoddiskussion
Metoden som valdes till denna studie var en allmän litteraturöversikt, denna metod kändes relevant eftersom tanken var att författarna kunde använda både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar i examensarbetet. Författarna såg detta som en fördel och använde sig därför av fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. En allmän litteraturöversikt innebar även att författarna skulle arbeta på ett strukturerat sätt för att skapa en bild över det valda
området vilket var bra eftersom de inte gjort ett examensarbete tidigare. En stor styrka med arbetet var att det varit två författare som hela tiden granskat, skrivit och hjälpts åt genom arbetet för att få det bästa möjliga slutresultatet (Wallengren & Henricson, 2012, s. 492).
Risker och svagheter som fanns med i denna allmänna litteraturöversikt var att det fanns begränsad mängd forskning inom det valda området samt att författarna valde studier efter de egna ståndpunkterna (Friberg, 2006, s. 115-116). Ämnet patientsäkerhet på
röntgenavdelningen var bristfälligt, därav var tillgången på vetenskapliga artiklar inom ämnet begränsade.
Tiden för att skriva examensarbetet var begränsad och författarna kände till en början att tidsbegränsningen var stressande och att inlämningarna inte skulle ske i tid. Dock visade det sig att på grund av att författarna var två, blev arbetet bättre. Storleken av arbetet
avsmalnades likt en tratt och det kunde då hanteras på ett bra sätt och arbetet gick att följa med en röd tråd.
Från en början skulle syftet vara arbetsmiljö på röntgenavdelningen, dock ändrades det efter pilotsökningen gjorts samt efter samtal med handledare där patientsäkerhet ansågs som ett mer relevant ämne. Därför smalnades syftet av till att undersöka hur patientsäkerheten på röntgenavdelningar påverkas av stress, strålsäkerhet och röntgensjuksköterskans
kommunikation. En vetenskaplig artikel som valdes riktar sig till en annan avdelning på sjukhuset men kändes relevant för syftet och togs därför med.
Det kunde valts fler texter från böcker, men för att skapa ett mer trovärdigt och uppdaterat resultat i examensarbetet valdes endast vetenskapliga artiklar. Stor del av tiden gick åt till att söka artiklar, författarna upplevde utbudet av vetenskapliga artiklar som bristfälligt men lyckades finna tio artiklar som svarade till litteraturöversiktens syfte.
Röntgenavdelningens utveckling går snabbt framåt och röntgensjuksköterskan måste hela tiden hålla sig uppdaterad för ny information (Svensk förening för Röntgensjuksköterskor, 2012), för att vårt resultat ska kunna kopplas till nutid valdes därför årtalen 2005-2015 som inklusionskriterie. På grund av det bristfälliga utbudet av vetenskapliga artiklar fick åren utökas med fem år och en vetenskaplig artikel tillkom. Författarna var ändå inte nöjda med de vetenskapliga artiklarna de funnit, vissa var litteraturstudier och en del stämde inte överens
resulterade då i tio vetenskapliga artiklar som kunde användas till resultatet. De vetenskapliga artiklarna kommer från olika delar av världen och kan på sätt och vis spegla hela världen.
Analysen var svår att genomföra, författarna tyckte det var svårt att förstå hur de skulle gå tillväga och det var svårt att komma igång. Författarna beskriver denna del som en av de svåraste i hela examensarbetet. Analysen ändrades fram och tillbaka tills dess att
diskussionsavsnittet påbörjades. Under examensarbetets process har opponeringarna från kurskamrater och handledare som getts på seminarier varit till mycket hjälp, detta stärkte även arbetets trovärdighet (Wallengren & Henricson, 2012, s. 492).
Eftersom artiklarna kvalitetsgranskades efter författarnas egna förmågor kan det ha påverkat kvalitetsgranskningens resultat. Översättning från engelska till svenska var också en
utmaning men författarna uppfattade de vetenskapliga artiklar som var skrivna av svenskar på engelska var betydligt lättare att översätta än de som var skrivna av utländska författare.
Det var dock svårt att hitta artiklar som var perfekta på samtliga punkter, detta bör finnas i åtanke eftersom det finns risk för ett skevt resultat.
Det fanns många idéer till vilka problemområden som kunde användas i examensarbetet, de som valdes var de som studerats tidigare vilket också kändes mest väsentliga. Det fanns fler problemområden på röntgenavdelningen som påverkade patientsäkerheten än de aspekter som det hittades information om i de vetenskapliga artiklarna, dock verkar de tre
huvudområdena strålsäkerhet, stress och kommunikation vara de som är i centrum för röntgensjuksköterskan.
Resultatdiskussion
En hög patientsäkerhet är något som röntgenavdelningen hela tiden ska eftersträva, det är viktigt för både patient och personal att röntgensjuksköterskan arbetar på ett strukturerat sätt som gör att en hög patientsäkerhet bibehålls (Svensk förening för Röntgensjuksköterskor, 2012). Vårt examensarbete tar upp tre problemområden som kan uppstå på
röntgenavdelningen, vilka effekter detta kan få och hur dessa kan undvikas. Det främsta vi vill ta med oss från vår litteraturöversikt är hur problemområdena kan undvikas.
Verksamheten måste se till att personalen på röntgenavdelningen inte är underbemannade, de ska även jobba för en gynnsam trivsel genom en bra arbetsmiljö på röntgenavdelningen. Om en god kommunikation bibehålls både mellan personal och patient samt mellan personalen på
röntgenavdelningen så sker färre misstag, det medför en bättre sammanhållning i
arbetsgruppen och samarbetsförmågan ökar (Svensk förening för Röntgensjuksköterskor, 2012). Röntgensjuksköterskorna måste vara utbildade inom strålning och strålskydd för att kunna ge patienten den bästa möjliga undersökningen med minsta möjliga stråldos
(Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM 2014:45). Vi tror att detta examensarbete kommer betyda mycket för andra röntgensjuksköterskor därför har vi sammanställt dessa faktorer som vi anser påverka patientsäkerheten och det har inte gjorts i någon studie tidigare.
Eftersom examensarbetet var inriktat på stress, strålsäkerhet och kommunikation vill vi beskriva några fler aspekter som kan påverka patientsäkerheten på röntgenavdelningen.
Dessa aspekter är hygien, förflyttningsteknik, patientsäkerhet på andra avdelningar samt andra processioners kunskap om strålning.
En aspekt som påverkar patientsäkerheten är hygien. Bästa sättet att stoppa smittor är rena händer (Folkhälsomyndigheten, 2014). Enligt Bibbolino, Pittalis, Schininà, Busi Rizzi och Puro (2009) var handkontakt en av de viktigaste faktorer som måste åtgärdas för att kontrollera smittspridning. En del åtgärder som kunde göras var att använda sig av
handhygienprodukter så som handsprit och utbildning inom hygien. Fall av Hepatit C hade nyligen upptäckts där patienter genomfört röntgenundersökningar med kontrastmedel. Denna form av undersökning var sedd som en lågrisk-undersökning för smittspridning och därför underskattades risken att smitta patienter.Anderson et al. (2014) konstaterade en annan faktor som påverkade patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården, faktorn var en brist i den medicinska utbildningen inom säker förflyttning och hanterandet av patienter. Förflyttning av patienter innebar lyft, sänkning, skjuta, dra, bära eller bara stödja patienten med hjälp av sin egen kropp. Det visade sig att utbildningen var otillräcklig. Personal som erfarit en skada på grund av en dålig förflyttning visade sig vara betydande för framtida förflyttningar.
Belastningen kunde bli många gånger större än normalt vid en förflyttning av en patient och om denne inte medverkade. Därför var det viktigt att i förväg planera hur ett lyft eller en förflyttning kan ske på bästa sätt. Enligt Arbetsmiljöverket (AFS 2012:2) uppstår det många gånger akut överbelastning av leder, muskler och senor på grund av att förflyttningen avvikit från det normala.
På grund av det frekventa användandet av joniserande strålning inom hälso- och sjukvården
en kunskap om säkerhet för personal och patienter påvisade Hart (2006). Författaren
studerade risker och fördelar med strålning i sin studie, säkerhetsaspekter för anhöriga var att nyttan med strålningen alltid måste överväga risken och att de rekommenderade
exponeringsgränserna måste följas. Utöver detta förklarade författaren ALARA-principen och hur viktig det var att den principen skulle följas för att kunna bibehålla en hög
patientsäkerhet (Hart, 2006).
Richardson (2010) yrkade för att både hälso- och sjukvårdspersonal och patienter ska vara medvetna om fördelarna och riskerna med strålning. Patienter skulle också bli informerade om alternativa diagnostiska metoder. Det var också påvisat genom studien att exponering från strålning till patient och personal var ofta högre än förväntat. Att utsättas för onödig strålning kan resultera i biologiska effekter, så som cancer och påverkan på DNA och orsaka
mutationer (Richardson, 2010).
Sjuksköterskeyrket är ett stressigt yrke och Abualrub och Al-Zaru (2008) gjorde en studie för att påvisa förhållandet mellan arbetsrelaterad stress, sjuksköterskans arbetsprestation och avsikten att vilja stanna kvar på arbetsplatsen. Sjuksköterskornas stress bidrog till en
försämrad vårdkvalité av patienter samt ineffektivitet. Detta tillsammans med låg lön, ett högt patienttryck som skapade en sämre arbetsmiljö och en bristfällig kommunikation emellan personalen var anledningar till att sjuksköterskorna valde ett annat yrke.
Om chansen att göra en större studie fanns hade det varit önskvärt att göra en kvalitativ studie och intervjua röntgensjuksköterskor i Sverige för att höra vad de tycker påverkar
patientsäkerheten på röntgenavdelningen. Vilka faktorer som påverkar patientsäkerheten på just den avdelningen där röntgensjuksköterskorna blir intervjuade och vilken orsak som bidrar mest till att patientsäkerheten minskas.
Slutsats
Vi anser att patientsäkerhet på röntgenavdelningen är ett område inom hälso- och sjukvården som behöver studeras mer. Genom denna litteraturöversikts resultat kan vi dra slutsatsen att de faktorer vi tagit upp, stress, strålsäkerhet och kommunikation, påverkar patientsäkerheten.
Dessa faktorer kan åtgärdas genom att öka bemanning för att minska stressen, förbättra utbildning i strålskydd och ha en bättre dialog mellan röntgensjuksköterska och annan hälso- och sjukvårdspersonal samt mellan röntgensjuksköterska och patient.
Röntgensjuksköterskans mål är att uppnå en god omvårdnad med säkra strålskydd och ha kunskap inom radiografi (Svensk förening för Röntgensjuksköterskor, 2012). Alla patienter är olika och ska behandlas därefter, med rätt till autonomi samt att få en god information om vad som ska ske under röntgenundersökningen. Röntgensjuksköterskeyrket är inom ständig utveckling och det är viktigt att hålla sig uppdaterad. Allt detta tillsammans bidrar till en bättre patientsäkerhet och vårdskador kan undvikas.
Fler studier bör göras, som sammanfattar de faktorer som finns, för att öka patientsäkerheten.
Genom denna litteraturöversikt hoppas vi kunna inspirera andra till att fortsätta utveckla forskningen inom patientsäkerhet på röntgenavdelningen så att ämnet studeras och följer med i röntgenavdelningens utveckling. Detta kan medföra att röntgensjuksköterskan kan optimera sina röntgenundersökningar och bibehålla en hög patientsäkerhet.
Referenser
Artiklar som ingår i resultatet är markerade med asterisk (*).
Abualrub, R., & Al-Zaru, I. (2008). Job stress, recognition, job performance and intention to stay at work among Jordanian hospital nurses. Journal of Nursing Management, 16(3), 227- 236. doi:10.1111/j.1365-2834.2007.00810.x
AFS 2012:2. Belastningsergonomi. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Alotaibi, M., & Saeed, R. (2006). Radiology Nurses’ Awareness of Radiation. Journal of Radiology Nursing, 25(1), 7-12. doi:10.1016/j.jradnu.2005.12.001
AML 2013:610. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Anderson, MP., Carlisle, S., Thomson, C., Ross, C., Reid, HJ., Hart, ND., & Clarke, A.
(2014). Safe moving and handling of patients: an interprofessional approach. Nurs stand, 28(46), 37-41. doi:10.7748/ns.28.46.37.e8663
*Andersson, B., Fridlund, B., Elgán, C., & Axelsson, Å. (2008). Radiographers’ areas of professional competence related to good nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(3), 401-409. doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00543.x
*Berland, A., Natvig, GK., & Gundersen, D. (2008). Patient safety and job-related stress: A focus group study. Intensive and Critical Care Nursing, 24(2), 90-97.
doi:10.1016/j.iccn.2007.11.001
Bibbolino, C., Pittalis, S., Schininà, V., Busi Rizzi, E., & Puro, V. (2009). Hygiene precautions and the transmission of infections in radiology. Vascular and interventional radiology, 114(1), 111-120. doi:10.1007/s11547-009-0363-0
*Björkman, B., Golsäter, M., J. Simeonson, R., & Enskär, K. (2013). Will it Hurt? Verbal Interaction between Child and Radiographer during Radiographic Examination. Journal of Pediatric Nursing, 28(6), 10-18. doi:10.1016/j.pedn.2013.03.007
*Bro Brask, K., & Birkelund, R. (2014). Patient Care in Radiology: The Staff’s Perspective.
Journal of Radiology Nursing, 33(1), 23-29. doi:10.1016/j.jradnu.2013.12.001
*Eslick, G., & Raj, V. (2002). Occupational stress amongst radiographers: does working in private or public practice make a difference? Radiography, 8(1), 47-53.
doi:10.1053/radi.2001.0356
Estling, E. (2014). Vad är patientsäkerhet? Hämtad 30 oktober, 2015, från Sveriges kommuner och landsting,
http://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/vadarpatientsakerhet.821.html
Folkhälsomyndigheten. (2014). Viktigt med handhygien: Rena händer räddar liv [Broschyr].
Stockholm: ETC kommunikation. Från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/18547/Rena-hander-Broschyr-Viktigt-med- handhygien.pdf
Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 115-124). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2006). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 71-82). Lund: Studentlitteratur.
*Günalp, M., Gülünay, B., Polat, O., Demirkan, A., Gürler, S., Akkaş, M., & Metin Aksu, N.
(2013). Ionising radiation awareness among resident doctors, interns, and radiographers in a university hospital emergency department. La Radiologia medica, 119(6), 440-447.
doi:10.1007/s11547-013-0374-8
Hart, S. (2006). Ionising radiation: promoting safety for patients, visitors and staff. Nursing Standard, 20(47), 47-57. doi:10.7748/ns2006.08.20.47.47.c4478
*Hellman, E., & Lindgren, M. (2014). Radiographers’ Perceptions of Patients Care Needs During a Computed Tomography Examination. Journal of Radiology Nursing, 33(4), 206- 213. doi:10.1016/j.jradnu.2014.07.003
O’Hagan, S., Manias, E., Elder, C., Pill, J., Woodward-Kron, R., McNamara, T., Webb, G.,
& McColl, G. (2014). What counts as effective communication in nursing? Evidence from nurse educators’ and clinicians’ feedback on nurse interactions with simulated patients.
Journal of Advanced Nursing, 70(6), 1344-1355. doi: 10.1111/jan.12296
Richardson, L. (2010). Radiation exposure and diagnostic imaging. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 22(4), 178-185. doi:10.1111/j.1745-7599.2010.00494.x
Ringsberg, K. (2012). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 263-292). Lund: Studentlitteratur.
Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 430-444). Lund: Studentlitteratur.
*Rutter, DR., & Lovegrove, MJ. (2008). Occupational stress and its predictors in radiographers. Radiography, 14(2), 138-143. doi:10.1016/j.radi.2006.09.008
Shu-hui, L., Wen-chun, L., Mei-yen, C., & Jun-yu, F. (2012). The impact of shift work on nurses’ job stress, sleep quality and self-perceived health status. Journal of Nursing Management, 22(5), 604-612. doi:10.1111/jonm.12020
Siegele, P. (2009). Enhancing Outcomes in a Surgical Intensive Care Unit by Implementing Daily Goals Tools. Critical Care Nurse, 29(6), 58-70. doi:10.4037/ccn2009663
Socialstyrelsen. (2015). Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 [Broschyr]. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/Lagesrapport-2015-PP.pdf SSM 2012:23. Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården. Stockholm:
Strålsäkerhetsmyndigheten.
SSM 2014:45. Att göra det osynliga synligt. Stockholm: Strålsäkerhetsmyndigheten.
Stråhle, M. (2011). Datortomografi ställer höga krav på vården. Strålsäkert, 2(2-3), 18.
Svensk förening för Röntgensjuksköterskor. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad röntgensjuksköterska [Broschyr]. Stockholm: Svensk förening för Röntgensjuksköterskor.
Från
http://www.swedrad.com/images/stories/kompetensbeskrivning/20110912kompetensbeskri vning.pdf
Thian, J., Kannusamy, P., & Klainin-Yobas, P. (2013). Stress, positive affectivity, and work engagement among nurses: An integrative literature review. Singapore nursing journal, 40(1), 24-33. Från
http://web.b.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/ehost/detail/detail?vid=3&sid=3a37ffe0-385e- 48a9-9aee-
769f61f6fb1e%40sessionmgr120&hid=110&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZSZzY29wZ T1zaXRl#AN=104240292&db=c8h
*Verrier, W., & Harvey, J. (2010). An investigation into work related stressors on diagnostic radiographers in a local district hospital. The College of Radiographers, 16(2), 115-124.
doi:10.1016/j.radi.2009.09.005
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till
examination inom omvårdnad (s. 482-496). Lund: Studentlitteratur.
Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of Advanced Nursing, 52(5), 546-553. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
*Williams, H., Widdowfield, M., & Cosson, P. (2015). The Radiographer’s multidisciplinary team role in theatre scenarios. Radiography, 21(2), 165-171. doi:10.1016/j.radi.2014.10.003 Willman, A., Stoltz, P., & Bahtesevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Zanderin, L. (2005). Arbetsmiljö. Lund: Studentlitteratur.
Örnberg, G., & Eklund, A. (2008). Yrkesetisk kod: för röntgensjuksköterskor [Broschyr].
Stockholm: Form & Funktion i Sverige AB. Från
https://www.vardforbundet.se/Documents/Trycksaker%20-
%20egna/Nationella/Foldrar%20Broschyrer/Yrkesetisk%20kod%20for%20rontgensjukskoter skor_0809.pdf
Östlundh, L. (2006). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 45-70). Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Frågorna är formulerade efter Friberg (2006, s. 119-121).
Kvalitetsgraden samt poängsystemet utformades efter Willman, Stoltz, & Bahtesevani (2011, s. 108).
Frågor som vi granskade kvalitativa studier med:
1. Finns det ett tydligt problem formulerat?
2. Finns det en beskrivning av tidigare forskning?
3. Finns det någon bakgrund till problemet beskriven?
4. Är syftet formulerat så att vi förstår författarens mål med studien?
5. Är metoden beskriven på ett bra sätt?
6. Är undersökningspersoner beskrivna?
7. Analyserades datan korrekt?
8. Är resultatet trovärdigt?
9. Svarar resultatet till författarens syfte?
10. Förs det några etiska resonemang?
11. Finns det en metoddiskussion?
12. Sker en återkoppling till bakgrunden i diskussionen?
Kvalitativa Artiklar 5 st
Fyll i med 1 om JA, fyll i med 0 om NEJ/VET EJ
Artikel Fråga 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Procent
Andersson et al. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 HÖG
Berland et al. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 HÖG
Bro Brask & Birkelund 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 HÖG
Hellman & Lindgren 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 HÖG
Willmans et al. 1 1 0 0 1 1 1 0 0 1 0 1 LÅG
Grad I, HÖG 80% - 100%
Grad II, MEDEL 70%-79%
Grad III, LÅG 60%-69%
