Flöjt var det här! En undersökning om hur spel på piccola och altflöjt påverkar flöjtspelandet.

Flöjt var det här!

En undersökning om hur spel på piccola och altflöjt påverkar flöjtspelandet.

Karin Fahlén

Musik, konstnärlig kandidat 2017

Luleå tekniska universitet

Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Abstrakt

I det h¨ar arbetet unders¨oker jag hur min embouchure och klang i fl¨ojtspelet utvecklas genom att ut¨over min dagliga ¨ovning p˚a fl¨ojten l¨agga in spel p˚a piccola och altfl¨ojt. F¨or att dokumentera ut- vecklingen gjordes tv˚a ljudinspelningar d¨ar jag spelar Sergei Prokofievs Sonat f¨or fl¨ojt och piano p˚a fl¨ojt. Den f¨orsta ljudinspelningen gjordes i b¨orjan av arbetet och den andra i slutet av arbetet.

Mellan inspelningarna lade jag in olika l˚anga set och f¨oljder av de olika instrumenten f¨or att em- bouchuren skulle utmanas s˚a mycket som m¨ojligt. Resultatet av arbetet ¨ar att embouchuren blivit mer flexibel och uth˚allig vilket gjort att klangen ¨ar mer ¨oppen och klar.

Nyckelord: fl¨ojt, piccola, altfl¨ojt, embouchure, flexibilitet, klang

Inneh˚all

1 Inledning och bakgrund 1

1.1 Min bakgrund och sk¨alen till arbetet . . . . 1

1.2 Embouchuren . . . . 2

1.3 Fl¨ojterna och de olika spels¨atten . . . . 2

1.3.1 Fl¨ojten . . . . 2

1.3.2 Piccolafl¨ojten . . . . 2

1.3.3 Altfl¨ojten . . . . 2

2 Syfte 4 3 Terminologi 4 4 Material och metod 5 4.1 Litteratur . . . . 5

4.2 Material p˚a fl¨ojten . . . . 5

4.3 Material p˚a piccolan . . . . 6

4.4 Material p˚a altfl¨ojten . . . . 6

4.5 Metod . . . . 6

5 Genomf¨orande 7 5.1 Instudering av sonaten . . . . 7

5.2 Inspelning nr 1 . . . . 7

5.3 Spel p˚a de andra fl¨ojterna . . . . 7

5.4 Perioden mellan inspelningarna . . . . 7

5.5 Fl¨ojtk¨or . . . . 8

5.6 Inspelning nr 2 . . . . 8

5.7 Kortare utdrag av inspelningarna . . . . 9

5.8 Genomg˚ang av de olika klangf¨argerna och embouchuren . . . . 9

6 Vad fick jag ut av arbetet? 15 7 Tankar kring 16 7.1 Metod och material . . . . 16

7.2 Genomf¨orandet . . . . 17

7.3 Vad jag fick ut av arbetet . . . . 17

7.4 Fortsatt forskning . . . . 17

8 Referenslista 18 8.1 Litteratur . . . . 18 8.2 Noter . . . . 18

9 Inspelningar 18

1 Inledning och bakgrund

Fl¨ojtister talar ofta och mycket om sin embouchur, allts˚a vad och hur man g¨or med munnen n¨ar man bl˚aser ut luften. Embouchuren ¨ar en viktig komponent i fl¨ojtspelet f¨or att orka spela en l¨angre stund och f¨or att framst¨alla klangidealet man har. Det kan ta flera ˚ar att bygga upp en bra embouchur med j¨amn klang ¨over hela registret. Med j¨amn klang menar jag att tonen ¨ar koncentrerad oavsett vilket register man spelar i. Man brukar s¨aga att en koncentrerad ton har en t¨at k¨arna. Det ¨ar vanligt f¨or nyb¨orjare att ¨ovre registret har en t¨at k¨arna medan l¨agsta registret har en mer luftig k¨arna. Det beror p˚a att man inte ¨ovat upp styrkan som kr¨avs i embouchuren f¨or att ha en ¨oppen spalt som ¨ar avslappnad men ¨and˚a har en viss sp¨anning. Det jag menar ¨ar att det finns en balans i embouchuren d¨ar vissa muskler ¨ar avslappnade medan andra ¨ar sp¨anda. En tydligare f¨orklaring kommer i avsnittet Embouchuren.

1.1 Min bakgrund och sk¨alen till arbetet

Jag b¨orjade spela fl¨ojt p˚a kulturskola i Mora n¨ar jag var nio ˚ar. Anledningen till att jag spelar fl¨ojt

¨ar f¨or jag fick ljud i instrumentet p˚a f¨orsta f¨ors¨oket. Genom ˚aren har jag varit med i olika barn- och ungdomsorkestrar som kulturskolan arrangerat. Jag ¨ovade i princip ingenting utan s˚ag fl¨ojtspelandet som en kul grej. N¨ar jag blev n˚agra ˚ar ¨aldre b¨orjade jag tr¨ottna p˚a fl¨ojtspelandet f¨or jag inte tyckte det var roligt att spela klassisk musik, vilket min l¨arare tyckte jag skulle g¨ora. N¨ar denne l¨arare var f¨or¨aldraledig fick jag en ny l¨arare som inte var utbildad fl¨ojtl¨arare. Jag uppt¨ackte d˚a att jag var b¨attre p˚a att spela fl¨ojt ¨an min nya l¨arare, trots att jag inte ¨ovat under ˚aren. Det gav mig motivation till att forts¨atta och n¨ar min tidigare l¨arare kom tillbaka var jag redo f¨or den klassiska repertoaren.

P˚a gymnasiet b¨orjade jag spela i Mora musikk˚ar. D¨ar fick jag ta ett st¨orre ansvar eftersom jag var ensam i min st¨amma och b¨orjade ¨ova. Eftersom mitt ¨ovande gav resultat fick jag ett ¨okat intresse av fl¨ojtspelandet. Dessutom fick jag prova p˚a att spela piccola i orkestern vilket ¨aven bidrog till ¨okat intresse.

Efter gymnasiet s¨okte jag olika folkh¨ogskoleutbildningar p˚a fl¨ojt och kom in p˚a Framn¨as folkh¨ogskola.

Ett ˚ar senare s¨okte jag till kandidatprogrammet p˚a Musikh¨ogskolan i Pite˚a och kom in.

Efter julen ˚ar 2014, n¨ar jag gick mitt f¨orsta ˚ar p˚a musikh¨ogskolan, ¨overanstr¨angde jag min em- bouchur vilket ledde till att jag inte kunde f˚a n˚agon ton p˚a fl¨ojten. Sedan dess har jag jobbat mycket med att bygga upp styrkan i embouchuren och blivit mer intresserad av den. I mitt arbete har jag f¨ordjupat mig kring flexibiliteten i embouchuren. Jag har spelat en del piccolafl¨ojt och k¨ant att det gett ¨okat flexibilitet och b¨attre klang till mitt fl¨ojtspel. F¨or att ta det ett steg l¨angre t¨ankte jag l¨agga in mer spel p˚a altfl¨ojt f¨or att f˚a b˚ada ¨andar av spektrat till det vanliga fl¨ojtspelet.

Sk¨alet till omr˚adet ¨ar tre anledningar. Den f¨orsta ¨ar att jag t¨anker att piccolan kan ge b¨attre flexi- bilitet i den h¨ogre oktaven och altfl¨ojten kan ge b¨attre flexibilitet i den l¨agre oktaven p˚a fl¨ojten. En kombination av instrumenten kan ge ¨okad flexibilitet ¨over hela registret, vilket kan leda till b¨attre klang p˚a fl¨ojten. Den andra anledningen ¨ar att som fl¨ojtist i en orkester f¨orv¨antas man kunna spela piccola och altfl¨ojt. Det kan h¨anda att man ska spela alla tre instrumenten under samma konsert och

det finns orkesterstycken d¨ar man ska byta mellan fl¨ojt och piccola p˚a n˚agra f˚a takter. Det betyder att man m˚aste ha en flexibel embouchur f¨or att kunna g¨ora ett smidigt byte och inte s¨anka den musikaliska niv˚an. Den tredje anledningen ¨ar att jag vill uppm¨arksamma altfl¨ojten. Jag tror det ¨ar vanligt att n¨ar man b¨orjar spela fl¨ojt spelar man fl¨ojt i n˚agra ˚ar f¨or att sedan b¨orja med piccola och d¨arefter har man ingen tid att l¨agga p˚a altfl¨ojten. Jag tycker det finns en sorts magi kring just instru- mentet altfl¨ojt, g¨allande klangen och att instrumentet ¨ar st¨orre ¨an en vanlig fl¨ojt. Det ger ett intryck av en sorts storhet och m¨aktighet, b˚ade hos de som tittar och lyssnar, och hos den som spelar. Ett exempel p˚a det fick jag uppleva n¨ar jag spelade upp ett stycke och en av lyssnarna sa att den blev

”starstruck” av instrumentet.

1.2 Embouchuren

Embouchuren best˚ar av tolv muskler som i samverkan g¨or att l¨apparna bildar ett litet h˚al. F¨or att kunna g¨ora det m˚aste mittpartiet av l¨apparna vara avslappnade och mungiporna sp¨anda. Samma muskler anv¨ands n¨ar vi ler eller ser sura ur. Det ¨ar allts˚a mungiporna som kontrollerar ¨oppningen p˚a embouchuren. F¨or att f˚a en bra tr¨aff p˚a luftstr¨ommens placering ska mungiporna riktas ned˚at.

1.3 Fl¨ojterna och de olika spels¨atten

1.3.1 Fl¨ojten

Fl¨ojten ¨ar ett c-instrument och har registret c1 - d4. Embouchuren ska bilda ett h˚al som ¨ar ca 3 till 4 millimeter och t¨acka en tredjedel av anbl˚asningsh˚alet p˚a munstycket. Mitt klangideal ¨ar olika beroende p˚a styckets karakt¨ar. I stycket som jag valt till det h¨ar arbete ¨ar klangidealet en rik och fyllig ton p˚a hela registret. Det inneb¨ar att tonen ska vara klar, tydlig och ha en t¨at k¨arna.

1.3.2 Piccolafl¨ojten

Piccolafl¨ojten ¨ar mindre ¨an fl¨ojten och klingar en oktav h¨ogre. Skillnaden mellan piccola och fl¨ojt ¨ar att embouchuren bildar ett mindre h˚al, vilket ger en smalare och mer koncentrerad luftstr˚ale. Det be- tyder att jag m˚aste sp¨anna musklerna mer i embouchuren ¨an p˚a fl¨ojten f¨or att bilda en mindre spalt.

Munplattan placeras h¨ogre upp p˚a l¨appen j¨amf¨ort med fl¨ojten. Detta beh¨ovs d˚a anbl˚asningsh˚alet ¨ar mindre. J¨amf¨ort med fl¨ojtens munstycke vrider jag piccolans munstycke mer mot mig f¨or att f˚a en b¨attre tr¨aff med luftstr¨ommen. Det resulterar i att jag uppn˚ar mitt klangideal som ¨ar en klar och t¨at ton.

1.3.3 Altfl¨ojten

Altfl¨ojten ¨ar st¨orre ¨an fl¨ojten och klingar en kvart l¨agre. Embouchuren ¨ar avslappnad och h˚alet som embouchuren bildar ¨ar st¨orre ¨an p˚a fl¨ojten f¨or att anbl˚asningsh˚alet ¨ar st¨orre. Munplattan placerar jag

p˚a samma st¨alle p˚a l¨appen som fl¨ojten. Munstycket vrider jag bort fr˚an mig f¨or att luftstr¨ommen ska tr¨affa b¨attre d˚a embouchuren ¨ar avslappnad. Det g¨or att luftstr¨ommen ¨ar bred och fluffig i kanterna, vilket betyder att det g˚ar ˚at mer luft ¨an n¨ar jag spelar p˚a de andra fl¨ojterna. F¨or att f˚a fram r¨att k¨ansla i embouchuren brukar min fl¨ojtl¨arare, Sven-Erik Sandlund s¨aga ”t¨ank att du bl˚aser varm luft”. Mitt klangideal ¨ar en mer luftig ton j¨amf¨ort med de andra fl¨ojterna.

Skillnaderna mellan luftstr¨ommen p˚a de olika instrumenten visas i bilden h¨ar.

2 Syfte

Syftet ¨ar att unders¨oka hur min embouchure och klang i fl¨ojtspelet utvecklas genom att l¨agga till spel p˚a piccola och altfl¨ojt. Mina forskningsfr˚agor ¨ar:

• Vilka tydliga skillnader kommer jag k¨anna i min embouchur genom att l¨agga in piccola- och altfl¨ojtspel?

• Hur f¨or¨andras klangen p˚a fl¨ojten av den h¨ar metoden?

3 Terminologi

Fl¨ojt I det h¨ar arbetet kommer jag syfta till tv¨arfl¨ojten n¨ar jag anv¨ander begreppet fl¨ojt.

Embouchure L¨apparna.

Flexibilitet Med flexibilitet menar jag att kunna g¨ora snabba f¨or¨andringar i embouchuren, till exempel spela stora intervaller utan att klangen p˚averkas.

Spalt H˚alet som embouchuren, l¨apparna, bildar.

Sonaten N¨ar begreppet sonaten anv¨ands syftar jag till Sonat f¨or fl¨ojt och piano av Prokofiev, 1960.

4 Material och metod

4.1 Litteratur

F¨oljande b¨ocker har jag l¨ast f¨or att f˚a reda p˚a vad embouchuren best˚ar av, hur f¨orfattaren tycker man ska placera l¨apparna p˚a munplattan och om luftstr¨ommen.

• Fl¨ojt av James Galway.

• ¨Ovningar f¨or fl¨ojtav Anders Ljungar-Chapelon.

• The Embouchure av Maurice M Porter.

• Fløjtespil 1, Trin for trin av Henrik Svitzer.

4.2 Material p˚a fl¨ojten

Materialet jag anv¨ande f¨or att besvara syftet var Sergei Prokofievs Sonat f¨or fl¨ojt och piano (1960).

Det stycket valdes fr¨amst av tre anledningar. Den f¨orsta anledningen ¨ar f¨or att stycket inneh˚aller partier d¨ar man ska spela svagt p˚a h¨oga toner och starkt p˚a l˚aga toner, n˚agot av det jobbigaste f¨or embouchuren d˚a den m˚aste sp¨annas olika, beroende p˚a vilket av alternativen man spelar. Spelar man svagt p˚a h¨oga toner ska luftstr˚alen vara smal p˚a bredden och h¨og p˚a h¨ojden. Embouchuren bildar d˚a en ¨oppning stor som ett knappn˚alshuvud. N¨ar man spelar starkt p˚a l˚aga toner bildar embouchuren en bred (p˚a bredden) och l˚ag (p˚a h¨ojden) luftstr˚ale.

Den andra anledningen till att stycket valdes ¨ar att den inneh˚aller fl¨ojtens hela tonomf˚ang, fr˚an ettstrukna C till fyrstrukna D. I en passage i stycket ¨ar det ett intervall p˚a tre oktaver vilket ”kr¨aver den st¨orsta embouchure-flexibilitet” (J. Galway sid. 107) f¨or att embouchuren inte ¨ar den samma n¨ar man spelar l˚aga toner j¨amf¨ort med h¨oga toner.

Tredje anledningen ¨ar att stycket ¨ar ett k¨ant och popul¨art fl¨ojtstycke som ¨ar bra att ha i sin repertoar.

Stycket tar cirka ˚atta minuter att spela vilket ¨ar ganska l˚angt f¨or att vara ett fl¨ojtstycke. Jag har spelat stycken som ¨ar l¨angre men vanligtvis har jag spelat stycken som tar runt fyra minuter att spela. I stycket som jag valt till det h¨ar arbetet spelar jag n¨ara gr¨ansen till mitt max. Med n¨ara mitt max menar jag att jag f˚ar jobba mer med st¨odet f¨or att f˚a in tillr¨ackligt med luft. Luften g¨or att jag

kan h˚alla klangen genom hela fraser. Jag m˚aste ocks˚a jobba mer med st¨odet f¨or att h˚alla det tryck som beh¨ovs till luftstr˚alen i utbl˚aset. Trycket beh¨ovs f¨or att dels f˚a en bred och stark ton p˚a l˚aga registret och dels f¨or att f˚a ljud p˚a de h¨ogsta tonerna. Att h˚alla ett h¨ogt tryck i utbl˚aset inneb¨ar att embouchuren m˚aste sp¨annas extra f¨or att h˚alla emot trycket. ¨Ar spalten f¨or stor ¨ar tonernas k¨arna inte lika t¨at som jag vill.

4.3 Material p˚a piccolan

P˚a piccola studerade jag material fr˚an piccolalektioner med min fl¨ojtl¨arare Sven-Erik Sandlund.

Exempel p˚a material var olika stycken f¨or fl¨ojt och piano och orkesterutdrag. Jag valde inget s¨arskilt stycke h¨ar eftersom jag inte kommer studera samma stycke under arbetets g˚ang. Det jag vill f˚a ut av piccolaspelet ¨ar dels en tightare embouchure, allts˚a att jag kan sp¨anna musklerna till att g¨ora ett mindre h˚al, och dels att f˚a l¨angre uth˚allighet i musklerna i embouchuren till att orka spela l¨angre.

4.4 Material p˚a altfl¨ojten

P˚a altfl¨ojt anv¨ande jag Monolog nr.1 av Erland von Koch (1977) som ¨ovningsstycke f¨or att to- nomf˚anget r¨or sig mest i mellanregistret men har ¨aven partier i l˚aga och h¨oga registret. Jag hade en tanke om att om jag spelar det mesta av tiden p˚a l˚aga- och mellanregistret kanske det kan hj¨alpa till att f˚a en b¨attre klang p˚a l˚aga registret p˚a fl¨ojten. En annan tanke var att n¨ar jag spelar p˚a l˚aga registret p˚a fl¨ojt vill jag ha en avslappnad embouchure, vilket jag har n¨ar jag spelar altfl¨ojt. En tredje tanke var att det g˚ar ˚at mycket luft n¨ar jag spelar p˚a altfl¨ojten. Det kan bidra till att det g˚ar l¨attare att spela starka l˚aga toner p˚a fl¨ojten eftersom det ocks˚a kr¨aver mycket luft.

4.5 Metod

F¨or att dokumentera arbetet spelade jag in Sonat f¨or fl¨ojt och piano (Prokofiev, 1960) tv˚a g˚anger.

Den f¨orsta inspelningen gjordes i b¨orjan av arbetet och den andra inspelningen gjordes i slutet av arbetet. Inspelningarna gav mig m¨ojlighet att j¨amf¨ora klangen. P˚a mina fl¨ojtlektioner noterade jag kommentarer som Sven-Erik Sandlund gav, g¨allande klangen och embouchuren. F¨or att f˚a svar p˚a om jag kommer k¨anna n˚agon tydlig skillnad i embouchuren kommer jag efter f¨orsta inspelningen inte spela p˚a sonaten f¨orr¨an n˚agon vecka f¨ore andra inspelningen.

5 Genomf¨orande

I det h¨ar avsnittet kommer jag i kronologisk ordning g˚a igenom hur genomf¨orandet av arbetet s˚ag ut. D¨arefter kommer ett kortare avsnitt fr˚an b˚ada inspelningarna d¨ar klangen j¨amf¨ors.

5.1 Instudering av sonaten

Jag b¨orjade med att l¨agga det mesta av ¨ovningstiden p˚a fl¨ojten och ¨ova in Sonat f¨or fl¨ojt och pi- ano(Prokofiev, 1960). Det tog l˚ang tid att ¨overkomma de tekniska problemen med embouchuren som stycket kr¨aver. Mina tv˚a st¨orsta problem med stycket var f¨or det f¨orsta att f˚a till de olika klangf¨argerna och f¨or det andra att orka spela genom hela stycket utan avbrott.

5.2 Inspelning nr 1

Den f¨orsta inspelningen av sonaten ¨agde rum 9:e november 2016 i E 109, ett lektionsrum p˚a Mu- sikh¨ogskolan i Pite˚a. Medverkande var jag p˚a fl¨ojt, Nigar Charkazova p˚a piano och Adrian Emils- son som ljudtekniker. Det gjordes tv˚a inspelningar f¨or att jag sedan skulle kunna v¨alja den variant jag tyckte b¨ast om. Mina egna tankar efter inspelningen var att jag blev tr¨ott i embouchuren och inte orkade h˚alla det klangideal som jag ville.

5.3 Spel p˚a de andra fl¨ojterna

Jag lade den mesta av tiden p˚a fl¨ojten men spelade ¨aven piccola varje dag jag ¨ovade. Jag delade upp ¨ovningen p˚a piccolan i korta tidsintervaller ¨over dagen f¨or att inte ¨overanstr¨anga embouchuren.

Altfl¨ojten lade jag in en dag i veckan n˚agra veckor in i arbetet f¨or att bekanta mig med instrumentet och f¨or att inte bli f¨or p˚averkad av spels¨attet n¨ar jag spelar altfl¨ojt. Jag b¨orjade med l˚anga toner p˚a l˚aga och mellanregistret f¨or att hitta mitt klangideal.

5.4 Perioden mellan inspelningarna

Efter den f¨orsta inspelningen b¨orjade jag l¨agga in mer spel p˚a altfl¨ojten. Till en b¨orjan var det n˚agra dagar i veckan, cirka 20 minuter sammanlagt per dag. Allteftersom satte jag in korta tidsintervaller varje dag d¨ar jag ¨aven varvade med de andra instrumenten. Varvningen mellan instrumenten s˚ag ut som s˚adan: fl¨ojt – piccola – fl¨ojt – altfl¨ojt – fl¨ojt – piccola – fl¨ojt och s˚a vidare. Att jag lade in fl¨ojt mellan piccolan och altfl¨ojten beror p˚a att jag inte ville ¨overanstr¨anga embouchuren. Jag var noga med att vila mellan intervallerna p˚a de olika instrumenten f¨or att embouchuren skulle hinna

˚aterh¨amta sig innan det var dags att spela igen. Vilan var mellan fem till sju minuter. Jag v¨armde alltid upp p˚a fl¨ojten eftersom jag ¨ar mest van vid det instrumentet och det ¨ar det instrumentet jag prioriterat i arbetet.

N˚agra veckor efter f¨orsta inspelningen b¨orjade jag g¨ora olika variationer g¨allande tid och varvningar med instrumenten f¨or att p˚afresta embouchuren p˚a olika s¨att. Dock har jag lagt mest antal minuter p˚a fl¨ojt eftersom det ¨ar huvudinstrumentet. Nedan kommer en lista ¨over de olika varianterna jag gjorde i mitt ¨ovande p˚a de olika instrumenten.

• Fem minuter p˚a varje instrument, utan vila. Varvningen kunde vara: piccola – altfl¨ojt – fl¨ojt – piccola – fl¨ojt – altfl¨ojt – piccola – piccola

• Tio minuter p˚a varje instrument, tre till sju minuters vila mellan seten.

• Tio minuter p˚a varje instrument, utan vila.

• Tio minuter vardera p˚a piccola och altfl¨ojt, d¨arefter 20 min p˚a fl¨ojt.

• 15 min p˚a varje instrument, b˚ade med och utan vila mellan seten.

• 20 min p˚a varje instrument, b˚ade med och utan vila mellan seten.

Den mest p˚afrestande varianten f¨or l¨apparna var seten som var fem minuter l˚anga d¨ar ordningsf¨oljden f¨or instrumenten inte var densamma. Jag blev f¨orv˚anad ¨over hur l¨att det var att st¨alla om embouchu- ren mellan de olika instrumenten. N˚agon st¨orre f¨or¨andring i klang noterade jag inte s˚a l¨ange jag la mest tid p˚a fl¨ojten.

5.5 Fl¨ojtk¨or

I mitten av januari blev det mer spel p˚a altfl¨ojten d˚a jag b¨orjade spela altfl¨ojt i en fl¨ojtk¨or. En fl¨ojtk¨or

¨ar en grupp, fem personer eller fler, d¨ar alla spelar sina st¨ammor p˚a olika fl¨ojter. Repetitionen varade i tv˚a timmar med en liten rast inkluderad. Efter tv˚a veckor blev det sv˚arare att spela l˚ag och mellan- registret p˚a fl¨ojten. Det var sv˚arare att tr¨affa r¨att med luftstr˚alen och klangen blev mer luftig – liknande klangidealet jag har p˚a altfl¨ojten. Sven-Erik p˚apekade ocks˚a f¨or¨andringen i klangen. F¨or att f˚a tillbaka klangen jag haft p˚a l˚aga och mellanregistret p˚a fl¨ojten la jag mer tid p˚a att g¨ora tonbildnings¨ovningar p˚a just de registren. Jag spelade p˚a som vanligt med fl¨ojten och piccolan men spelade mindre p˚a altfl¨ojten.

5.6 Inspelning nr 2

N˚agra veckor innan den andra inspelningen av sonaten tog jag upp stycket igen och uppt¨ackte att min klang och embouchurens flexibilitet f¨or¨andrats. Det var l¨attare att g¨ora spr˚ang mellan olika oktaver men jag beh¨ovde ¨ova p˚a en del klangliga partier. Speciellt klangen som startar stycket.

Dock var det nu l¨attare att hitta den r¨atta klangen ¨an innan den f¨orsta inspelningen. Skillnaden i embouchuren var att jag nu orkade h˚alla en ¨oppnare spalt.

Den andra inspelningen av sonaten gjordes den 23:e februari 2017 i samma lokal som f¨orsta in- spelningen. Jag valde att g¨ora s˚a eftersom jag ville ha samma f¨orh˚allanden mellan inspelningarna f¨or att kunna g¨ora en r¨attvis analys av inspelningarna. Personer som medverkade var samma som vid f¨orsta inspelningen. ¨Aven den h¨ar g˚angen gjordes tv˚a inspelningar s˚a jag kunde v¨alja den b¨asta.

Mina tankar efter inspelningen var att jag nu var tr¨ott i embouchuren p˚a ett annat s¨att ¨an g˚angen innan. Jag tycker sj¨alv att jag l˚ag n¨armre mitt max den h¨ar g˚angen. Jag tror skillnaden var att jag orkade ha en mer ¨oppen spalt nu vilket leder till att det g˚ar ˚at mer luft.

5.7 Kortare utdrag av inspelningarna

Nedan kommer tv˚a korta avsnitt fr˚an inspelningarna f¨or att presentera skillnaden i klangen mellan dem. F¨or att h¨ora hela inspelningar finns de l¨angst bak i arbetet under Inspelningar.

Kort version, inspelning 1.

https://youtu.be/ybDMCYjrKAU Kort version, inspelning 2.

https://youtu.be/n4tfwbg5fE0

Avsnitten kommer fr˚an takt 21-38 som visas i noter under Genomg˚ang av de olika klangf¨argerna och embouchuren. Den st¨orsta och tydligaste skillnaden mellan inspelningarna h¨ors i fl¨ojtens f¨orsta ton i de olika insatserna. I inspelning nr.1 ¨ar tonen platt, tr˚ang och l˚ater som att den ¨ar framtvingad.

I inspelning nr.2 har tonen ett st¨orre djup, den ¨ar mer luftig, ¨oppen och l˚ater inte framtvingad. Skill- naderna som jag beskrivit g¨aller genomg˚aende i b˚ada inspelningarna. Jag t¨anker mig att tonerna i de olika inspelningarna ser ut p˚a f¨oljande vis:

5.8 Genomg˚ang av de olika klangf¨argerna och embouchuren

I det h¨ar avsnittet har jag delat upp sonaten i mindre partier och beskrivit klangf¨arger och problem som jag st¨otte p˚a. Under texten finns noter p˚a det partiet jag ber¨ort. I noterna kan man ¨aven se mina anteckningar fr˚an instuderingen.

Klangf¨argen som inleder stycket ¨ar ¨oppen och klar. En utmaning f¨or embouchuren sker mellan takt 7-8 d˚a man ska g˚a fr˚an d3 till d1, ett intervall p˚a tv˚a oktaver. P˚a d3 f˚ar man dels sp¨anna embouchuren f¨or att f˚a ton och sedan f˚ar man sp¨anna extra f¨or att artikulationen p˚a tre korta st¨otar ska h¨oras tydligt. Efter det ska man blixtsnabbt ¨andra till en ¨oppen och avslappnad embouchure f¨or att f˚a till en bred och fyllig klang p˚a d1. Sp¨anner man embouchuren f¨or mycket p˚a d1 spricker tonen. Mitt problem i det inledande partiet var att min embouchur var f¨or tight, jag sp¨ande den f¨or

mycket – som n¨ar jag spelar piccola, vilket gjorde att tonen blev forcerad. Med det menar jag att tonen blev tunn, kv¨avd och anstr¨angd.

D¨arefter kommer ett parti, takt 17-20, d˚a man ska spela starkt p˚a l˚aga registret. H¨ar var det l¨att att f˚a till klangf¨argen men sv˚art att f˚a fram den volym som kr¨avdes f¨or att h¨oras genom pianost¨amman.

Det sv˚ara ¨ar att n¨ar jag spelar starkt ligger jag p˚a mer med luften, luftstr¨ommen g˚ar snabbare, och sp¨anner magmusklerna vilket g¨or att embouchuren m˚aste sp¨annas mer f¨or att h˚alla emot trycket som bildas av luftstr¨ommen. Samtidigt kan jag inte sp¨anna embouchuren f¨or mycket f¨or d˚a spricker tonen.

Takt 21-38. Det h¨ar partiet best˚ar av svaga toner p˚a h¨ogt register som ¨ar jobbigt f¨or embouchuren.

Det som ¨ar sv˚art i detta parti ¨ar att beh˚alla en ¨oppen klang, ¨oppen embouchure, och samtidigt spela svagt. Mitt problem h¨ar var att jag inte hade tillr¨ackligt h¨ogt lufttryck f¨or att ha en ¨oppnare embouchure, st¨orre h˚al. F¨or att kompensera f¨or det d˚aliga lufttrycket sp¨ande jag embouchuren f¨or mycket vilket ger ett mindre h˚al som leder till en forcerad ton. Med forcerad menar jag att tonen blev liten, tunn och kv¨avd.

Takt 42-51. Klangf¨argen h¨ar ska vara bred, gener¨os och man ska spela starkt. Det inneb¨ar att luftspalten ska vara bred och smal. ¨Aven h¨ar r˚ader en fin balans i hur mycket man ska sp¨anna embouchuren. Man m˚aste sp¨anna f¨or att artikulationen ska bli tydlig men samtidigt vara avslapp- nad f¨or att f˚a till en gener¨os klang. H¨ar var mitt st¨orsta problem att f˚a till dynamiken. Jag hade embouchuren bra sp¨and f¨or att f˚a fram artikulationen men det ledde ocks˚a till att klangen inte blev gener¨os. Ibland kan det vara s˚a att ju mer man pressar och f¨ors¨oker spela starkt desto svagare blir det.

Takt 52-65. ¨Aven h¨ar ¨ar klangf¨argen bred och gener¨os. Skillnaden mot f¨oreg˚aende parti ¨ar att det h¨ar partiet inneh˚aller l¨angre toner, vilket g¨or att embouchuren ¨ar mer ¨oppen och det g˚ar ˚at mer luft.

Mitt problem ¨aven h¨ar var att f˚a till den starka dynamiken och samtidigt ha tillr¨ackligt med luft f¨or att spela hela frasen i samma dynamik.

Takt 66-75. H¨ar gick det ganska fort att hitta klangf¨argen som ska vara ¨oppen och l¨att. Det som var sv˚art var att f˚a fram d1 i takt 70 d˚a flexibiliteten i embouchuren inte riktigt fanns.

Avsnittet mellan takterna 76-83 ¨ar det jobbigaste partiet i hela stycket. Lufttrycket m˚aste ligga p˚a max dels f¨or att det ¨ar en stark dynamik och dels f¨or att jag ska f˚a ljud p˚a de allra h¨ogsta tonerna i takt 81 och fram˚at. Fr˚an fj¨arde slaget i takt 81 och fram˚at m˚aste embouchuren vara flexibel. I b¨orjan av uppg˚angen som best˚ar av tv˚a trioler ska embouchuren inte vara f¨or sp¨and f¨or d˚a ¨overbl˚aser jag.

P˚a de tre h¨ogsta tonerna m˚aste embouchuren sp¨annas och st¨odet m˚aste vara max f¨or att jag ska f˚a ljud. D¨arefter m˚aste jag blixtsnabbt slappna av i alla muskler f¨or att kunna ta in luft och b¨orja p˚a n¨asta uppg˚ang med en inte allt f¨or sp¨and embouchure.

Takt 88-115. Samma klang och embouchure som de tre inledande partierna av stycket.

Takt 119-122. Utmaningen h¨ar var de snabba oktavspr˚angen i takt 119 som kr¨aver en flexibel embouchure d˚a man ska v¨axla mellan bred och smal spalt till smal och h¨og spalt. Det var ¨aven sv˚art att f˚a med klangen i uppg˚angen f#1-a3, takt 121, d˚a min embouchure sp¨ande sig f¨or mycket fr˚an mellanregistret upp till a3.

Takt 126-128. Samma klang som partiet som b¨orjar p˚a takt 21. Det som var sv˚art h¨ar var att f˚a ljud p˚a B[3. Den svaga dynamiken lurar mig till att inte anv¨anda tillr¨ackligt med luft som beh¨ovs f¨or att f˚a fram n˚agot ljud.

6 Vad fick jag ut av arbetet?

Resultatet av arbetet ¨ar att min embouchur har blivit mer flexibel och uth˚allig. Jag k¨anner sj¨alv att en tydlig f¨or¨andring har skett. Det g˚ar snabbare att hitta det klangideal jag har utan att jag m˚aste v¨arma upp och g¨ora tonbildnings¨ovningar innan jag b¨orjar ¨ova p˚a ett stycke. Innan arbetet var jag n¨astan r¨add att b¨orja spela p˚a piccolan utan att ha f¨orst v¨armt upp p˚a fl¨ojten men nu har den r¨adslan f¨orsvunnit. Jag k¨anner att jag kan spela p˚a vilken av fl¨ojterna n¨ar som helt utan att vara orolig f¨or om embouchuren ska h˚alla eller om jag ska ¨overanstr¨anga den.

Beroende p˚a vilken klang jag vill ha p˚a fl¨ojten kan jag anv¨anda mig av de olika spels¨atten jag har n¨ar jag spelar piccola och altfl¨ojt. Vill jag ha en t¨atare ton med mycket k¨arna anv¨ander jag mig mer

av samma muskler i embouchuren som n¨ar jag spelar piccola, allts˚a att jag g¨or spalten mindre. Vill jag ha en mer luftig ton g¨or jag spalten st¨orre och ¨ar mer avslappnad i embouchuren, som n¨ar jag spelar altfl¨ojt.

Klangen har ocks˚a f¨or¨andrats till att vara mer fyllig. J¨amf¨or man inspelningarna p˚a sonaten ¨ar tonen i andra inspelningen t¨atare och klarare. Att ge ett direkt svar p˚a varf¨or klangen har f¨or¨andrats ¨ar sv˚art, det ¨ar m˚anga sm˚a faktorer som avg¨or hur klangen blir. F¨or att n¨amna n˚agra kan det vara hur luftstr˚alen tr¨affar h˚alet i fl¨ojten, hur mycket av anbl˚asningsh˚alet jag t¨acker med l¨appen eller vilket tryck jag har p˚a luften n¨ar jag bl˚aser ut.

Som jag skrev i avsnittet Fl¨ojtk¨or f¨or¨andrades klangen p˚a fl¨ojt av att spela altfl¨ojt. Det kan vara n˚agot att ha i bakhuvudet f¨or den som planerar att spela mycket altfl¨ojt. Eftersom jag inte spelade lika mycket piccola som altfl¨ojt kan jag inte ge n˚agot tydligt svar p˚a om klangen f¨or¨andrades tydligt av piccolan. Av tidigare erfarenheter har jag upplevt att piccolan har gett fl¨ojten en t¨atare och klarare klang p˚a h¨ojden men spelade jag f¨or mycket piccola n˚agon dag var embouchuren tr¨ott och utsliten dagen efter.

Det jag har kommit fram till efter att ha genomf¨ort arbetet ¨ar att en j¨amn f¨ordelning, g¨allande tid, mellan piccola och altfl¨ojt ¨ar det b¨asta f¨or att komplettera det vanliga fl¨ojtspelet g¨allande em- bouchure och klang.

7 Tankar kring

7.1 Metod och material

Att spela in kanske inte ger en helt r¨attvis bild om hur det l˚ater. Det l¨amnar ute sm˚a detaljer i klangen. ˚A andra sidan ¨ar det om¨ojligt f¨or n˚agon att lyssna p˚a ett genomspel och sedan komma ih˚ag alla detaljer f¨or att n˚agra m˚anader senare j¨amf¨ora med ett nytt genomspel.

Stycket jag valde att arbeta med p˚a fl¨ojten, sonaten, var ett bra val tycker jag. Jag fick jobba med flexibiliteten i hela stycket vilket var vad arbetet skulle handla om. G¨allande piccolan tycker jag att jag gjorde ett bra val med att inte h˚alla fast vid ett stycke utan g¨ora det som jag gjorde p˚a lektioner.

Det gjorde att jag inte stannade i utvecklingen p˚a piccolan och jag tappade inte motivationen till att

¨ova. P˚a altfl¨ojten kunde jag ha valt ett till stycke f¨or i slut¨andan blev det tr˚akigt att n¨ota p˚a samma stycke n¨ar jag f˚att till den klang jag ville ha. Hade jag haft n˚agot mer stycke att forts¨atta med kunde jag ha utvecklat klangen mer p˚a altfl¨ojten tror jag. Eftersom jag inte spelat altfl¨ojt innan det h¨ar arbetet var det sv˚art att i f¨orhand planera hur l˚ang tid det skulle ta f¨or mig att l¨ara mig stycket jag valde.

Jag tycker det var ett bra antal instrument att ha med i unders¨okningen med tanke p˚a tiden f¨or arbetet. Jag hade spelat en del piccola innan arbetet och var bekv¨am med det instrumentet, vilket gjorde att det k¨andes l¨attare att b¨orja med altfl¨ojten som var ett nytt instrument f¨or mig. Om jag inte hade spelat varken piccola eller altfl¨ojt innan arbetet hade det varit f¨or m¨aktigt att b¨orja med tv˚a nya instrument samtidigt. Trots att de ¨ar fl¨ojter och har m˚anga likheter ¨ar skillnaderna stora g¨allande embouchur och hur mycket luft som g˚ar ˚at n¨ar man spelar.

7.2 Genomf¨orandet

Det var sv˚art att l¨agga till tid p˚a piccola och altfl¨ojt men ¨and˚a beh˚alla mest tid till fl¨ojten. Det gjorde att vissa dagar n¨ar jag hade m˚anga lektioner hann jag inte spela p˚a piccolan och altfl¨ojten eftersom jag prioriterade fl¨ojten f¨orst. I b¨orjan av arbetet var det besv¨arligt att f˚a tid till altfl¨ojten f¨or att jag inte ¨agde en egen. Det var flera elever som delade p˚a skolans altfl¨ojt vilket gjorde att jag inte kunde anv¨anda den n¨ar jag ville. Efter att jag skaffat mig en egen altfl¨ojt fl¨ot arbetet p˚a b¨attre.

Att jag spelade altfl¨ojt i fl¨ojtk¨oren hade sina f¨or- och nackdelar. Nackdelarna var att embouchuren blev mer p˚averkad ¨an vad jag trodde vilket gav en f¨or luftig klang p˚a fl¨ojten. F¨ordelarna var att jag fick spela mer ¨an planerat p˚a altfl¨ojten. Det gjorde att jag snabbt vande mig med instrumentet och jag fick ¨ova p˚a att variera klangen med hj¨alp av de stycken vi spelade i fl¨ojtk¨oren.

7.3 Vad jag fick ut av arbetet

Den exakta anledningen till att min embouchur blivit mer flexibel och klangen fylligare ¨ar sv˚art att veta. Eventuellt kan det bero p˚a den naturliga utvecklingen, att jag har blivit b¨attre p˚a det jag

¨ovat p˚a. Musklerna i embouchuren har f˚att st¨orre variation ¨an tidigare vilket gjort att det l˚ater b¨attre eftersom jag ¨ar i b¨attre form. En annan anledning kan vara att jag b¨orjat anv¨anda mer luft i och med att jag spelat mer altfl¨ojt. Att anv¨anda mer luft kan i de flesta fall g¨ora att klangen blir b¨attre n¨ar man spelar fl¨ojt.

Personligen skulle jag rekommendera den h¨ar ¨ovningsmetoden eftersom jag sj¨alv k¨ant en stor f¨orb¨attring i embouchuren. Det ¨ar ¨aven sk¨ont efter ett anstr¨angande ¨ovningspass att i n˚agra mi- nuter spela altfl¨ojt f¨or att f˚a sp¨anningarna i embouchuren att sl¨appa efter. Det blir som en sorts stretching f¨or l¨apparna s˚a de inte blir stela dagen efter.

7.4 Fortsatt forskning

F¨orslag p˚a fortsatt forskning: Spela samma stycke p˚a alla tre fl¨ojterna f¨or att tydligare f˚a fram skillnader eller likheter i spels¨attet. L¨agga till fler fl¨ojter, till exempel basfl¨ojt.

8 Referenslista

8.1 Litteratur

• Galway, James. ¨Overs¨attning: Mazetti-Nissen, Eva (1983). Fl¨ojt. Corona AB. Malm¨o.

• Ljungar-Chapelon, Anders (1986). ¨Ovningar f¨or fl¨ojt. Malm¨o: Copyright Anders Ljungar- Chapelon.

• Porter, Maurice M. (1980). The Embouchure. London: Boosey and Hawkes.

• Svitzer, Henrik (1986). Fløjtespil 1, Trin for trin. Danmark: Svitzers Musikforlag.

8.2 Noter

• Koch, Erland von (1977). Monolog nr. 1. Stockholm: AB Carl Gehrmans Musikf¨orlag.

• Prokofiev, Sergei (1960). Sonata for flute and piano opus 94. (Sonat f¨or fl¨ojt och piano, egen

¨overs¨attning). Hamburg: Edition Sikorski.

9 Inspelningar

Hela sonaten, inspelning 1.

https://youtu.be/Sc-9aioIc-M Hela sonaten, inspelning 2.

https://youtu.be/OAf4LQftJ2E