Budgetunderlag 2020-2022
Vård- och omsorgsnämnden
Innehållsförteckning
1 Nämndens uppdrag ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Omvärld ... 3
2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet) ... 6
2.1 Verksamhetens resultat 2018 ... 6
2.2 Verksamhetens budget 2019 ... 10
2.3 Resultatenhetens (Solom) budgetförutsättningar ... 11
2.4 Utsikt 2020 - Konsekvensanalys ... 14
2.5 Nya/förändrade behov inför 2020-2022 ... 15
2.6 Investeringsbehov ... 18
1 Nämndens uppdrag
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre personer och för personer med funktionshinder, ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inklusive den kommunala patientnämndsverksamheten, bostadsanpassningsbidrag och riksfärdtjänst.
1.2 Omvärld
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har identifierat 13 trender som kan komma att påverka kommunernas uppdrag inom de närmsta åren. Dessa är (i) minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme, (ii) stigande förväntningar på välfärden, (iii) hårdare konkurrens om kompetens, (iv) ökad polarisering, (v) ökad bostadsbrist, (vi) ökat fokus på landsbygden, (vii) förändrat medielandskap, (viii) minskad tillit, (ix) ökade
möjligheter att effektivisera med ny teknik, (x) ökat kommunalt fokus på integration, (xi) ökad osäkerhet i världen, (xii) fler geopolitiska konflikter och (xiii) från kunskaps- till nätverkssamhälle.
Av dessa 13 trender är fyra särskilt aktuella för vård- och omsorgsnämnden under de närmsta åren. Dessa är (i) minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme, (ii) stigande förväntningar på välfärden, (iii) hårdare konkurrens om kompetens och (iv) ökade möjligheter att effektivisera med ny teknik.
Minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme
SKL menar att det ställs alltmer detaljerade krav som, direkt eller indirekt, har påverkan på kommunerna. Enligt SKL så ökar såväl den statliga styrningen inom landet som de krav som ställs på kommunerna utifrån direktiv från EU. SKL lyfter upp
socialtjänstlagen (SoL) som ett exempel på den ökade detaljstyrningen. Trots att SoL är tänkt att fungera som en ramlag gjordes det över 50 ändringar kring socialtjänstens utformning i lagen under perioden 2006-2013. Utöver det så har antalet riktade statsbidrag stadigt ökat under hela 2000-talet och i dag finns det över 120 stycken.
Nedan följer tre exempel på hur förändrade krav påverkar vård- och omsorgsnämnden under 2019.
Nya krav på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
Från den 1 januari 2019 så behövs ett tillstånd från IVO för att bedriva någon av följande verksamheter:
Hemtjänst enligt socialtjänstlagen
Ledsagarservice enligt LSS
Biträde av kontaktperson enligt LSS
Avlösarservice i hemmet enligt LSS
Eftersom det tidigare inte funnits krav på tillstånd finns det en risk att flera
verksamheter inte är anpassade efter kraven från IVO. Om flera av verksamheterna inte
får tillstånd riskerar det att leda till att kundernas valfrihet inskränks och att vård- och omsorgskontoret kommer behöva lägga resurser på att hantera stor volym av omval.
Översyn av lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS)
2016 inledes en översyn av lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Syftet var att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS. I utredningen föreslås en ny lag, lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning.
Vidare finns det i utredningen förslag på att staten tar över hela ansvaret för personlig assistans och att det skapas tre nya LSS-insatser som kommunerna har ansvar för. Om riksdagen fattar beslut i enlighet med utredningen så förväntas kommunernas kostnader öka med 300- 400 miljoner per år. Utöver den löpande kostnaden så tillkommer också kostnader för att exempelvis anpassa verksamhetssystem efter de nya insatserna. Det skulle också medföra krav på att nämnden ska anpassa sitt arbetssätt. LSS-utredningen överlämnades till regeringen i januari 2019.
Lagen om utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
En ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde ikraft i januari 2018 och ersatte den dåvarande betalningsansvarslagen. Syftet med den nya lagen är att säkerställa en trygg, säker och smidig hemgång från slutenvård till öppenvård. Landstinget och kommunerna i Stockholms län har ingått en
överenskommelse om utveckling av samverkan utifrån lagen. Lagen kommer införas i två steg. Det första steget är att övergå till ett nytt arbetssätt och det skedde den 14 november 2018. I januari 2020 kommer antalet dagar då betalningsansvaret övergår från landstinget till kommunerna förändras. I dagsläget är det efter fem arbetsdagar, och 30 dagar vid utskrivning från en psykiatrisk avdelning, efter det att slutenvården meddelat kommunen om att patienten är utskrivningsklar. Enligt den nya lagen minskar antalet till tre fristdagar för samtliga, i de fall då landstinget och kommunerna inte kommer överens om ett annat antal. Landstinget och kommunerna arbetar för att ta fram en överenskommelse om antalet dagar och det går därför inte att säga med säkerhet kring vad som kommer gälla 2020, men antalet dagar kommer att minska. Arbetet i enlighet med den nya lagen ställer nya krav på både kontoret och på utförarna. För kontoret innebär det kortare planeringstid, ökad samverkan och fler möten. För utförare innebär det att de måste ha en beredskap för att kunna ta emot kunder snabbare. Vård- och omsorgskontoret har rekryterat personal för att hantera dessa nya krav och kan komma att behöva rekrytera ytterligare en eller fler personer under 2019.
Stigande förväntningar på välfärden
SKL menar att förväntningarna på välfärdstjänsterna stiger. Medborgarnas krav på kvalitet, tillgänglighet och valfrihet ökar. Inom vård- och omsorgsområdet innebär det att de vård- och omsorgstjänster som kommunen erbjuder kanske inte kommer att motsvara medborgarnas högt ställda förväntningar. När förväntningarna inte motsvaras av verkligheten så förväntas missnöjet också att öka. Enligt välfärdsbarometern 2014 är svenskarna mest missnöjda med välfärden i norden, trots att Sverige har en högre kostnad per capita för välfädstjänster än de övriga nordiska länderna. Det här kan komma att kräva att vård- och omsorgsnämnden utvecklar en tydligare kommunikation kring vilka behov som välfärdstjänsterna kan tillgodose.
Hårdare konkurrens om kompetens
SKL menar att många kommuner har svårt att rekrytera till vissa yrkesgrupper och tar upp socionomer som exempel. Konkurrens om arbetskraften har ökat i takt med stora pensionsavgångar, ökande andel barn och äldre, en brist på utbildad personal och ett stort flyktingmottagande. I storstadsområden kan det vara svårt att behålla personal eftersom det är lätt att byta till andra attraktiva jobb inom regionen. Det pressar upp lönerna och gör att personalomsättningen ökar. Trenden förväntas hålla i sig under överskådlig framtid. SKL menar att antalet anställda i välfärdstjänsterna behöver öka med knappt 200 000 personer fram till och med 2026, men att antalet personer i arbetsför ålder inte tillnärmelsevis ökar i samma takt. Det kan komma att leda till att vård- och omsorgsnämnden får rekryteringssvårigheter inom de närmsta åren.
Ökad möjlighet till att effektivisera med ny teknik
SKL pekar på att teknikutvecklingen kan effektivisera den kommunala verksamheten och ge upphov till stora möjligheter för kunderna att få större makt över sina egna liv.
Inom vård och omsorg har kommuner under flera år använt sig av välfärdsteknik och digitalisering för att förbättra verksamheten. Exempel på detta är nattkameror, sensorer och digitala lås. Ny teknik utvecklas i hög hastighet men än så länge är det få produkter och tjänster som är så väl utvecklade att de kan breddinföras i en kommun.
Demografi
Utöver de 13 trender som SKL identifierat så kommer demografin har stor påverkan på vård- och omsorgsnämndens verksamhet. Andelen äldre i Sverige ökar. Enligt
befolkningsprognosen förväntas antalet individer som är 80 år eller äldre öka med nästan 5% per år fram till och med 2023. Inom gruppen 80 år eller äldre är risken för demens högre och därför förväntas även antalet med demenssjukdom öka.
2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet)
2.1 Verksamhetens resultat 2018
Vård- och omsorgsnämnden gick med överskott 2018. Orsaken är att nämnden realiserat de beslutade kostnadsdämpade åtgärderna enligt plan och också lyckats hantera den demografiska utvecklingen utan att öka antalet verkställda beslut inom de kostsamma insatserna. De åtgärder som haft störst effekt på det ekonomiska resultatet är förändringar inom myndighetsutövningen avseende SoL och LSS, revidering av villkor och ersättningar till utförare samt en sänkning av nämndens lokalkostnad. Givet
nämndens budgetförutsättningar för 2019 behövde nämnden nå ett utfall 2018 där kostnadsmassan understeg budget, för att därigenom ta höjd för volym- och prisökningar 2019 och ta ett långsiktigt ansvar för en ekonomi i balans.
2.1.1 Intäkter utfall/budget 2018
Intäkterna för nämndens samhällsuppdrag uppgick i budget 2018 till 128 mkr och i utall med 124 mkr, exkl nettoanslag.
Interna intäkter - marginella poster av engångskaraktär
Bidrag - 95 % av utfallet utgörs av momsbidrag från staten och står i direkt relation till kostnaden för köp av verksamhet
Övriga externa intäkter - avgifter, lokalhyror och ersättningar från enskild utfaller i relation till volymen av beviljade insatser
2.1.2 Kostnader utfall/budget 2018
Bruttokostnaden för nämndens samhällsuppdrag uppgick i budget 2018 till 1 063 mkr.
Utifrån det redovisade utfallet för 2018, 1 031 mkr, kan konstateras att nämnden
realiserat de beslutade kostnadsdämpande åtgärderna. De åtgärder som haft störst effekt på det ekonomiska resultatet är förändringar inom myndighetsutövningen avseende SoL och LSS, revidering av villkor och ersättningar till utförare samt en sänkning av
nämndens lokalkostnad.
Köp av verksamhet - genomförande av åtgärdsplan Lönekostnader - utfall enligt budget
Hyror - under 2018 genomfördes en första hyressänkning om 12 miljoner kronor Övriga kostnader - högre kostnader för inhyrd personal (socionomer), större volym inom omsorgsresor samt högre driftskostnader för lokaler än förväntat
Kapitaltjänstkostnader - behovet av nyinvestering utföll lägre än förväntat
2.1.3 Uppfyllelse av mål samt verksamhetens grunduppdrag/kvalité
Måluppfyllelse 2018
Av de fyra fastställda nämndmålen för 2018 bedöms tre vara uppfyllda och ett inte vara uppfyllt. De nämndmål som anses vara uppfyllda är ökad digitalisering inom vård- och omsorg, effektivare resursanvändning och attraktiv organisation. Det nämndmål som inte anses vara uppfyllt är tryggare och nöjdare kunder.
Digitalisering
Under 2018 har nämnden gjort stora digitaliseringssatsningar. I mars 2018 fattade nämnden beslut att införa digitala lås i ordinärt boende. Det innebär att den fysiska nyckeln ersätts med en digital nyckel i hemtjänstpersonalens mobiltelefoner. En
låsenhet monteras på insidan av kundens ytterdörr över det befintliga vredet och gör att det kan öppnas digitalt. Hos de, över hundra, kommuner som har infört digitala lås upplever utförarna en effektivisering i form av minskade restider, minskad risk för förlust av nycklar samt mindre belastning på miljön. För kunderna innebär digitala lås en snabbare inställelsetid vid larm, ökad trygghet och minskad nyckelhantering. Det första låset monterades på Tors backe i början av september och montering i i större skala påbörjades i oktober.
I plan för digitalisering för 2018 fick kontoret ett uppdrag om att återkomma till nämnden med förslag på hur ett test av modern teknik i ett särskilt boende kan genomföras till sammanträdet i september. Under sommaren 2018 rekvirerade Sollentuna 1 888 012 kr från Socialstyrelsen att investera i välfärdsteknik. Vård- och omsorgskontoret och socialkontoret har delat upp medlen mellan sig. En stor del av vård- och omsorgskontorets medel har gått till testet av ett modernt larmsystem för särskilt boende.
Kundnöjdhet inom särskilt boende och hemtjänst
Enligt Socialstyrelsen brukar resultatet för kundundersökningar ligga stabilt över åren.
Det har även varit fallet i Sollentuna kommun. När det gäller särskilt boende har resultatet sedan 2014 skiftat mellan 82 och 83 procent, med undantag för Sollentunas mycket goda resultat på 88 procent under 2016. Även när det gäller resultatet för kundnöjdhet inom hemtjänsten har resultatet legat stabilt över tid. Resultatet på 89 procent för 2017 låg kvar på samma nivå som resultatet för 2016. 2015 var resultatet på 88 procent.
Resultatet för 2018 visar att Sollentunas resultat sjunkit för såväl särskilt boende som hemtjänst. Det är en del i en generell trend då även resultatet för riket och resultatet för länet sjunkit från 2017 till 2018.
Resultatet för särskilt boende har sjunkit från 82 % 2017 till 81 % 2018. Det ligger i nivå med riket och högre än länet. Resultatet för hemtjänst är 85 %, vilket är ett lägre resultat än såväl länet som riket.
Kvalitetsstyrning
Vård- och omsorgsnämnden är en beställar- utförarorganisation. Nämnden sluter avtal med privata och kommunala utförare som, på nämndens uppdrag, bedriver olika verksamheter inom vård och omsorg.
Fokus för det här avsnittet kommer huvudsakligen att ligga på vård- och
omsorgskontorets systematiska kvalitetsarbete och inte kvalitetsarbetet inom vård- och omsorgsverksamheterna. Vård- och omsorgsnämnden har en plan för systematisk uppföljning av utförarna och den finns att tillgå i bilaga 2 till verksamhetsplan 2019.
Vård- och omsorgskontoret har två huvudprocesser. Den första är biståndhandläggning för äldre och personer med funktionsnedsättning. Den andra är det medicinska ansvaret, upp till sjuksköterskenivå, för samtliga särskilda boende enligt LOU, grupp- och
servicebostäder enligt LSS, dagverksamhet och daglig verksamhet i Sollentuna.
Vård- och omsorgskontoret arbetar med att ta fram och underhålla rutiner för de mest centrala arbetsprocesserna. Det är ett kontinuerligt arbete som kommer att pågå under hela 2019.
Klagomålshantering
Vård- och omsorgskontoret har kontorsövergripande rutiner vid synpunkter och
klagomål. Dessa har kompletterats genom att avdelning avtal och uppföljning tagit fram interna rutiner för synpunkter och klagomål på utförare. Syftet med dessa rutiner är att säkerställa att alla klagomål hanteras, underlätta bedömning och uppföljning av utförarnas svar samt ge möjligheter till att sammanställa statistik.
Kontoret har även satt upp informationsskyltar i de verksamheter som drivs på
entreprenad för att säkerställa att de boende och deras närstående vet vart de kan vända sig med synpunkter och klagomål.
Systematisk introduktion
Kontoret arbetar med systematisk introduktion för nyanställda. Under 2016 togs introduktionsprogram fram för kontoret och för handläggare på avdelning äldreomsorg
respektive funktionshinder.
Det övergripande introduktionsprogrammet består av en checklista för
kontorsgemensam information samt kontinuerliga uppföljningsmöten i 2-3 månader.
Introduktionsprogram för handläggare på avdelning äldreomsorg respektive
funktionshinder består dels av en checklista för introduktion i yrkesrollen, dels av ett baspaket för grundläggande kompetensutveckling.
Introduktionsprogrammen har implementerats under 2017 och arbetet har skett i enlighet med dem under 2018. I början av 2019 kommer vård- och omsorgskontoret göra en utvärdering av baspaketet för grundläggande kompetensutveckling.
Aktiva åtgärder mot diskriminering
Vård- och omsorgsnämnden arbetar med aktiva åtgärder mot diskriminering. Under hösten 2018 har vård- och omsorgskontoret anordnat en övning på samtliga
avdelningars arbetsplatsträffar. Resultatet från diskussionerna efter övningen kommer ligga till grund för planering av de aktiva åtgärder mot diskriminering som kommer ingå i verksamhetsplaneringen för 2019 och följas upp tertialvis.
Patientsäkerhet
Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) har det medicinska ansvaret, upp till sjuksköterskenivå, för samtliga särskilda boenden för äldre på entreprenad, grupp- och servicebostäder enligt LSS, dagverksamhet samt daglig verksamhet i Sollentuna kommun.
MAS arbetar kontinuerligt med patientsäkerhet. Under 2019 kommer följande egenkontroller att genomföras:
1. Fortlöpande granskning av delegeringsbeslut.
2. Oanmäld kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen på samtliga särskilda boende för äldre genomförs av MAS tillsammans med Apotekare.
3. Uppdatering av lokala läkemedelsrutiner på samtliga särskilt boende för äldre 4. Kvalitetsuppföljning av medicintekniska produkter på samtliga särskilt boende
för äldre samt grupp- och servicebostäder.
5. Samverkansmöten en gång per halvår med de två auktoriserade läkarorganisationerna och fortsatt utveckling av de gemensamma samverkansöverenskommelserna
6. Samverkansmöten med vårdcentralerna i Sollentuna gällande samarbete med LSS Rehab & Hälsa.
7. Risker för vårdskador identifierats utifrån analys av de nationella kvalitetsregistren
8. Uppföljning i form av hälso- och sjukvårdsenkät genomförs på samtliga verksamheter.
9. Uppföljningar av MAS tillsammans med kvalitetsstrateg på samtliga särskilt boende för äldre enligt LOU
10. Punktprevelensmätningar gällande trycksår och fall i särskilt boende för äldre.
11. I samtliga grupp- och servicebostäder samt en daglig verksamhet ska granskning av läkemedelshantering och basal hygien genomföras där MAS besöker
verksamheten.
12. Egenkontroll av basal hygien i samtliga SÄBO.
13. Reaktiva uppföljningar av MAS på flertalet av våra verksamheter.
2.2 Verksamhetens budget 2019
Vård- och omsorgsnämndens ram för 2018 var 934,8 miljoner kronor. Därutöver har vård- och omsorgsnämnden haft beslut om ett accepterat underskott på 5,0 miljoner kronor för året, vilket gör att nämnden totalt har haft 939,8 miljoner kronor till förfogande.
Vård- och omsorgsnämnden redovisade ett utfall per 31 december 2018 på 908,0 miljoner kronor inklusive produktionsuppdraget som redovisar ett utfall på minus 1,2 miljoner kronor. För samhällsuppdraget redovisar vård- och omsorgsnämnden ett utfall på 906,8 miljoner kronor. Sammantaget innebär det att nämnden inte har behövt ianspråkta något accepterat underskott och att målet för 2018 i åtgärdsplanen för en ekonomi i balans har uppnåtts med marginal.
Givet nämndens budgetförutsättningar för 2019 behövde nämnden nå ett utfall för 2018 där kostnadsmassan understeg budget. Detta för att ta höjd för volym- och prisökningar 2019 och långsiktigt ta ett ansvar för en ekonomi i balans.
I verksamhetsplanen för 2019 har Sollentuna valt att arbeta med så kallade kritiska kvalitetsfaktorer som en del i kvalitetsstyrning. En kritisk kvalitetsfaktor är något som måste bli uppfyllt för att en verksamhet ska hålla hög kvalitet i sitt grunduppdrag. Det finns fyra kommunövergripande kvalitetsfaktorer. Dessa är (i) trygga invånare,
studerande, arbetande och besökare, (ii) god fysisk och social arbetsmiljö (iii) Sveriges bästa företagsklimat samt (iv) delaktighet i samhället.
2.2.1 Intäkter utfall 2018/budget 2019
2.2.2 Kostnader utfall 2018/budget 2019
2.3 Resultatenhetens (Solom) budgetförutsättningar 2.3.1 Verksamhetens resultat 2018
Intäkter utfall/budget 2018
Den egna regin, produktionsuppdraget Solom, har ingen budgetram utan förutsätts driva verksamheten med ett nollresultat utifrån årets intäkter och kostnader.
AB SOLOM har sedan 1 november 2014 haft i uppdrag att bemanna kommunens verksamheter inom LSS, produktionsuppdraget Solom. Sollentuna kommun har
kvarstått som huvudman i avvaktan på att inskickade tillståndsansökningar prövats och godkänts hos IVO (Inspektionen för vård och omsorg) och har därmed varit att betrakta som utförare av uppdraget, i egen regi.
Sedan den 1 januari 2017 har enheterna i den egna regin succesivt övergått till AB SOLOM i takt med att verksamheten har beviljats tillstånd från IVO (Inspektionen för vård och omsorg).
Under perioden 1 april till 30 september 2018 har sju dagliga verksamheter, sju service/gruppbostäder och tre barnverksamheter övergått till AB SOLOM, vilket är förklaringen till att intäkterna utfallit betydligt lägre än budgeterat.
Efter 2018-12-31 kvarstår endast en enhet i kommunens regi – Gröndalsvägens gruppboende.
i Tkr Internbudget 2018 Utfall 2018
Produktionsuppdraget Solom
Intäkter -93 571 -50 495
Årets intäkter utgörs till största delen av samhällsuppdragets utbetalade
beställningsersättning för utförda vårdtjänster (83%) försäljning av plats till andra kommuner (6%) och momsbidrag från staten vid köp av ej skattepliktig verksamhet ( 6%). Ersättning från den enskilde, hyra och kost, utgör 3%, övrig försäljning 2%.
För de verksamheter som nu drivs av AB SOLOM betalar vård- och omsorgsnämnden
som beställare LOV-ersättning enligt avtal direkt till bolaget.
Kostnader utfall/budget 2018
Den egna regin, produktionsuppdraget Solom, har ingen budgetram utan förutsätts driva verksamheten med ett nollresultat utifrån årets intäkter och kostnader.
AB SOLOM har sedan 1 november 2014 haft i uppdrag att bemanna kommunens verksamheter inom LSS, produktionsuppdraget Solom. Sollentuna kommun har
kvarstått som huvudman i avvaktan på att inskickade tillståndsansökningar prövats och godkänts hos IVO (Inspektionen för vård och omsorg) och har därmed varit att betrakta som utförare av uppdraget, i egen regi.
Sedan den 1 januari 2017 har enheterna i den egna regin succesivt övergått till AB SOLOM i takt med att verksamheten har beviljats tillstånd från IVO.
Under perioden 1 april till 30 september 2018 har sju dagliga verksamheter, sju service/gruppbostäder och tre barnverksamheter övergått till AB SOLOM, vilket är förklaringen till att kostnaderna utfallit betydligt lägre än budgeterat.
Efter 2018-12-31 kvarstår endast en enhet i kommunens regi – Gröndalsvägens gruppboende.
i Tkr Internbudget 2018 Utfall 2018
Produktionsuppdraget Solom
Bruttokostnader 93 571 51 734
Årets kostnader utgörs till största delen av ersättning för bemanning av enheterna enligt det avtal den egna regin har med AB SOLOM (79%). Kostnader för lokalhyra och därmed förenliga kostnader (15%) och driftskostnader av förbrukningskaraktär (4%).
Kostnader förenade med kommunens verksamhetschef och övergripande ansvar utgör 2% och uppgår till 1,1 mkr för 2018.
För de verksamheter som nu drivs av AB SOLOM betalar vård- och omsorgsnämnden som beställare LOV-ersättning enligt avtal direkt till bolaget.
2.3.2 Verksamhetens budget 2019 Intäkter utfall 2018/budget 2019
Den egna regin, produktionsuppdraget Solom, har ingen budgetram utan förutsätts driva verksamheten med ett nollresultat utifrån årets intäkter och kostnader.
Efter enheternas övergång till AB SOLOM under 2018 kvarstår per 2019-01-01 endast en enhet i kommunens egna regi - Gröndalsvägens gruppboende.
Produktionsuppdraget Solom Utfall 2018 Internbudget 2019
Intäkter - 50 495 - 9100
Beräknade intäkter utgörs till till största delen av samhällsuppdragets beställningsersättning till den egna regin för vårdtjänster (90%).
Kostnader utfall 2018/budget 2019
Den egna regin, produktionsuppdraget Solom, har ingen budgetram utan förutsätts driva
verksamheten med ett nollresultat utifrån årets intäkter och kostnader.
Produktionsuppdraget Solom Utfall 2018 Internbudget 2019
Bruttokostnader 51 734 9 703
Efter enheternas övergång till AB SOLOM under 2018 kvarstår per 2019-01-01 endast en enhet i kommunens egna regi - Gröndalsvägens gruppboende.
Beräknade kostnader utgörs till största delen av kostnad för bemanning enligt det avtal den egna regin har med AB SOLOM (77%), lokalhyra och därmed förenliga kostnader (15%), övrig drift (3%). Kvarstående omställningskostnader och kostnader för
kommunens övergripande ansvar är beräknade till 5%.
2.4 Utsikt 2020 - Konsekvensanalys
Nämnden har åtaganden utifrån avtal enligt LOU som innebär att ersättningarna avtalsenligt räknas upp utifrån kostnadsutvecklingen (OPI). För vissa avtal räknas ersättningarna upp med 100% av OPI och för andra med 80% av OPI. Detta innebär att nämnden kommer att öka sin kostnad med cirka 11,2 miljoner kronor jämfört med 2019 för dessa avtal. Oml nämnden hade upphandlat dessa avtal utan OPI-uppräkning hade sannolikt ersättningarna enligt anbuden varit högre för att kompensera för
kostnadsutvecklingen under avtalstiden. Nämnden har under de senaste åren via sin åtgärdsplan dämpat kostnadsutvecklingen genom anpassad biståndsbedömning, minskat antal tillgängliga boendeplatser och neddragningar i ej lagstadgad verksamhet. Detta gör också nämnden mer exponerad för kommande volymökningar.
Om nämnden inte skulle få någon kompensation vare sig för tillkommande volymer eller pris- och löneökningar för 2020 blir konsekvensen sannolikt att nämnden kommer att redovisa underskott även om nämnden fattar beslut om att inte höja ersättningarna inom LOV. Ett eventuellt beslut om att inte höja ersättningarna inom LOV skulle riskera att utförare drar sig ur kommunens LOV system.
Vård- och omsorgsnämnden kommer att fortsätta verka för en god ekonomisk hushållning och med utgångspunkt i de förbättringsområden som definierats i åtgärdsplanen arbeta vidare med åtgärder som kan dämpa nämndens
kostnadsutveckling. Det handlar främst om att säkerställa en stringent och rättsäker biståndsbedömning och löpande se över ersättningsnivåer och lokalkostnader.
Baserat på befolkningsprognosen kommer det att finnas ett starkt demografiskt tryck på vården och omsorgen de närmaste åren. De demografiskt betingade behoven, med allt fler yngre och fler äldre, bedöms öka nationellt med i genomsnitt drygt 1,4 procent årligen de kommande tio åren. Utifrån befolkningsprognosen för Sollentuna kommun kan det konstateras att befolkningen 80+ år kommer att öka mycket kraftigt kommande år, med drygt 4 % årligen fram till och med 2021 för att sedan 2022 och 2023 öka ytterligare med närmare 7 % årligen. Det finns evidens för att skillnaderna i
befolkningens hälsostatus ökar markant efter 80 års ålder. Från den åldern ökar också problemen med de sensoriska funktionerna (syn och hörsel) och den mentala hälsan försämras med kraftigt ökande prevalens för kognitiv svikt, demens och depression. Det är också främst från 80+ år som multisjuklighet och skörhet ökar vilket är en speciell utmaning för hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Åldersdistributionen inom äldreomsorgens insatser gör att den demografiska utvecklingen kan förväntas slå igenom för de insatser som nämnden ansvarar för.
För funktionshinderområdet måste den demografiska utvecklingen i främst åldersgruppen 5-65 år beaktas. Befolkningen 5-65 år beräknas öka med cirka 2 % årligen från 2019 och framåt. Utöver en demografiskt betingad volymökning kan också utvecklingen inom hälso- och sjukvården, främst genom förbättrad diagnostik och behandling, ytterligare öka behoven av insatser från omsorgen. I Sollentuna finns också en "demografisk puckel" i åldersgruppen 7-24 år som kommer att debutera in i nya insatser. Generellt ser vi också att individer inom LSS lever längre vilket gör att behovet av insatser ökar.
2.5 Nya/förändrade behov inför 2020-2022
Prio
. Nya förändrade behov Belopp Budget
2020
Plan 2021
Plan 2022
1 Årlig effekt av volymökningar jmf med
föregående år -22,3 milj -24,0 milj -28,5 milj
2 Årlig effekt prisökningar jmf med föregående
år -25,2 milj -26,1 milj -27,0 milj
3 Effektivisering 14,9 milj 15,2 milj 15,4 milj
Nya/förändrade behov - volymer
Äldreomsorgen kommer att fortsätta att möta ett starkt demografiskt tryck de närmaste åren. Befolkningen 80+ beräknas öka med drygt 4 % årligen från 2019-2021 för att därefter öka med närmare 7 % årligen. Även inom funktionshinderområdet finns demografiska utmaningar och en "demografisk puckel" med många individer i åldersgruppen 7-24 år. För de närmaste åren innebär detta att många individer når en ålder där de debuterar in i nya insatser såsom daglig verksamhet och LSS-bostad.
Generellt ser vi också att individer inom LSS lever längre vilket gör att det totala behovet av insatser ökar. Nämnden beräknar att för 2019 kunna möta stora delar av detta genom de kostnadsdämpande åtgärder som vidtagits inom ramen för åtgärdsplanen för en ekonomi i balans. För åren 2020, 2021 respektive 2022 behöver dock vård- och omsorgsnämnden en årlig volymkompensation på cirka 22-29 miljoner kronor baserat på beräkningarna av den ekonomiska effekten av den demografiska utvecklingen.
Det finns en utmaning i att balansera kapaciteten för nämndens boendeplatser inom LOV och LOU kopplat till de demografiska volymökningarna. LOV innebär inget åtagande att ersätta tomma platser men ger samtidigt ingen garanti för vilken kapacitet som kommunen förfogar över. LOU däremot ger kommunen rådighet över kapaciteten men innebär också att nämnden inte helt kan avhända sig ansvaret för eventuella tomma platser. En viktig faktor för vård- och omsorgsnämndens kostnadsutveckling är att kapaciteten i form av boendeplatser, både inom SoL och LSS, kan matchas mot behovsutvecklingen.
Totalt innebär förändringarna att vård- och omsorgsnämnden har att hantera en demografiskt driven volymökning motsvarande cirka 22-29 miljoner kronor årligen under åren 2020, 2021 respektive 2022 givet att nämnden inte vidtar kostnadsdämpande åtgärder.
Antaganden och risker i bedömningen av volymeffekter:
I bedömningarna av volymeffekterna ovan antas att inga större strukturella kostnader (avveckling/byggnation) uppstår under perioden. I tabellen ovan görs bedömningen att
nämnden lyckas sänka servicegradengraden för äldreboende genom arbetet med att utveckla myndighetsutövningen. Vidare antas att vårdtyngden för hemtjänsten är oförändrad på 2019 års nivå under perioden. Det finns dock risk för att vårdtyngden inom hemtjänsten kan komma att öka i och med att servicegraden för särskilt boende bedöms minska. Det finns också en risk för att behoven kopplat till det ökade antalet personer med demens i populationen kan öka mer än beräknat.
Merparten av individerna med insatsen personlig assistans hanteras idag av
försäkringskassan samtidigt som kommunen står för delar av kostnaden. Detta innebär att kommunen inte styr inflödet av nya individer inom insatsen och därmed inte har förutsättningar för full kostnadskontroll. Sammantaget innebär det att det finns risk för oväntade kostnadsökningar inom området.
I inventeringen av lokalbehov framgår att det de närmaste fem åren kommer behövas platser motsvarande ett LSS-boende årligen, vilket kommer innebära ökat antal insatser inom bostad med särskild service och även inom daglig verksamhet. Det bedöms bli starkt kostnadsdrivande.
För området funktionshinder SoL har hänsyn tagits till årliga prisökningar på cirka 1,7 miljoner kronor, samtidigt som det inte finns utlagt någon volymkompensation under perioden. Det finns risk för att volymerna ändå kan komma att öka inom området, då vi tidigare sett en ökning av brukare med komplexa behov som inte varit lämpliga att verkställa inom LSS.
Nya/förändrade behov - priser
Nämnden har åtaganden utifrån avtal enligt LOU som innebär att ersättningarna
avtalsenligt räknas upp utifrån kostnadsutvecklingen (OPI). Avtalen justeras successivt så att ersättningarna endast räknas upp med 80 % av OPI, vilket innebär att utförarna får ett effektiviseringskrav genom att inte få full kompensation för löpande
kostnadsökningar. Uppräkningsklausulerna i nämndens avtal innebär att nämnden kommer att behöva hantera årliga kostnadsökningar inom dessa avtal. Ifall nämnden hade upphandlat dessa avtal utan OPI-uppräkning hade sannolikt anbuden legat på en högre prisnivå för att kompensera för löpande kostnadsökningar. På motsvarande sätt som för LOU-avtalen är det orimligt att över tid inte ge utförare, som är verksamma inom kommunens LOV-system, kompensation för sina kostnadsökningar såsom löner, mm. För perioden 2020-2022 görs bedömningen att även ersättningarna inom LOV behöver räknas upp utifrån OPI för att kompensera utförare för deras kostnadsökningar.
Vård- och omsorgsnämnden kommer med utgångspunkt i en god ekonomisk
hushållning och utifrån de förbättringsområden som definierats i handlingsplanen arbeta vidare med åtgärder som kan dämpa nämndens kostnadsutveckling. När det gäller prisökningar handlar det främst om att löpande se över ersättningsnivåer och lokalkostnader.
Totalt innebär förändringarna att vård- och omsorgsnämnden har att hantera en
prisökning motsvarande cirka 25-27 miljoner kronor årligen under perioden 2020- 2022 givet att nämnden inte vidtar kostnadsdämpande åtgärder.
Antaganden och risker i bedömningen av priseffekter:
Beräkningarna i tabellen ovan är gjorda utifrån antagandet om att OPI-uppräkningarna under perioden motsvarar 2019 års OPI, dvs 2,7 %. Hur OPI faktiskt utvecklas beror
bland annat på utfallet i centrala fackliga förhandlingar. I bedömningen finns inga antaganden om kostnadsökningar med anledning av ombyggnationen av
Turebergshuset. Det finns en risk för att vårdtyngden inom vissa insastser kan komma att öka vilket skulle innebära att snittpriserna och därmed kostnanderna ökar mer än gjorda antaganden.
Effektivisering
Vård- och omsorgsnämnden arbetar intensivt med en åtgärdsplan för en ekonomi i balans. Åtgärderna har haft en tydligt kostnadsdämpande effekt och den sammantagna helårseffekten av vidtagna åtgärder beräknas uppgå till mellan 45-50 miljoner kronor.
Utan dessa åtgärder hade nämndens kostnadsläge således varit markant högre än det nu är. Vård- och omsorgsnämnden kommer med utgångspunkt i en god ekonomisk
hushållning och utifrån de förbättringsområden som definierats i åtgärdsplanen arbeta vidare med åtgärder som kan dämpa nämndens kostnadsutveckling både avseende volymeffekter och priseffekter Sammantaget beräknas de kostnadsdämpande åtgärderna ge en årlig effekt på cirka 15 miljoner kronor.
Kostnadsdämpande åtgärder avseende volym:
Inom myndighetsutövningen pågår ett strukturerat arbete med rättssäkerhet och uppföljningar av beslut vilket bedöms ge kostnadsdämpande effekter när det gäller volymer och kostnad för köpta tjänster. Servicegraden för äldreboende bedöms därmed minska under perioden. Ökad ärendemängd i kombination med arbetet med stärkt rättssäkerhet och krav utifrån ny lagstiftning gör att organisationen för
myndighetsutövningen ses över. Detta beräknas ge vissa kostnadsökningar för myndighetsutövningen i och med inrättandet av nya tjänster inom ledning och samordning.
Kostnadsdämpande åtgärder avseende pris
När det gäller kostnadsdämpande åtgärder för prisökningar handlar det främst om att löpande se över avtalsvillkor, ersättningsnivåer och lokalkostnader. Vård- och omsorgsnämnden arbetar successivt med att införa en rationaliseringsfaktor i avtalen med utförare genom att införa en uppräkning av ersättningar med 80% av OPI. Detta innebär att nämnden ställer ett förändringstryck på utförarna att driva en utveckling och realisera löpande effektiviseringar.
Inom daglig verksamhet pågår ett arbete med att gå igenom samtliga beställningar för att matcha dessa med kundernas behov av insatsens omfattning vilket bedöms ge kostnadsdämpande effekter när det gäller snittpriset.
Under 2018 och 2019 inför vård- och omsorgsnämnden digitala lås för brukare inom hemtjänsten. Satsningen innebär att kostnader kommer uppstå för teknik, administration och installationer åren 2020-2022. Samtidigt innebär de digitala låsen en effektivisering för hemtjänstutförarna och bättre service för enskilda.
Hyreskostnaderna bedöms minska under 2019 vilket kommer att ha kvarstående effekter under 2020-2022.
Kontoret har under 2018 påbörjat ett intensivt arbete med benchmarking vilket lett till att utvecklingsområden och kostnadsdämpande åtgärder har identifierats. Detta arbete planeras fortgå genom att benchmarking blir ett verktyg för att löpande ha kunskap om hur Sollentunas kvalitet och kostnadseffektivitet för omsorgen förhåller sig till
jämförbara kommuner.
Viktiga förändringar 2020-2022
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, LUS, har inneburit ökade kostnader för kommunen då det administrativa arbetet för att säkra brukarnas behov har ökat. Från första januari 2020 kommer utskrivningsprocessen förkortas och kommunen behöver då få ut brukare snabbare från sjukhuset. Det innebär att tiden för att bedöma omsorgsbehovet blir mycket begränsad samtidigt som brukarnas omvårdnadsbehov i många fall är högt då de skrivs ut från sjukhuset allt tidigare efter sin vårdepisod. Utskrivning av psykiatriska patienter kan bli särskilt utmanande då dessa ofta har komplexa behov. En annan förändring är att utskrivning även kommer ske helger och storhelger vilket inte görs idag. Sammantaget innebär förändringen att nämnden, förutom ökade kostnader inom myndighetsutövningen, sannolikt också får något ökade volymer inom hemtjänsten.
Om tio år kommer den vård- och omsorgskrävande åldersgruppen 80 år och äldre att ha ökat med mer än 50 procent i riket. Minnet och den kognitiva funktionen är ofta det första man förlorar när man åldras och efter 65 års ålder fördubblas förekomsten av demens vart femte år. I stort sett hälften av alla som är 90 år eller mer har därför demens eller minnesproblem. Samtidigt finns växande evidens för att livsstilsförändringar kan minska risken att drabbas av minnesstörningar med nästan 30 procent. På motsvarande sätt finns det också evidens för att det med livsstilsintervention är möjligt påverka sjukdomsförloppet och på så vis senarelägga behovet av insatser. Detta är en stor utmaning inte minst för Sveriges kommuner där en förstärkning av insatserna till de dementa kommer att bli aktuellt samtidigt som kostnaderna kommer att öka. Vård- och omsorgsnämnden har initierat en satsning "fokus demens" och arbetar för att
förstärkningen av demensområdet ska ske genom att nå tre mål. För det första så ska nyttjandet av insatsen dagverksamhet öka. För det andra ska kunskapsnivån i
hemtjänsten och dagverksamheten öka. Slutligen ska innehållet i dagverksamheten för dementa utvecklas. De aktiviteter som är planerade för att nå målen är bland annat att starta upp ett projekt som rör samverkan och individanpassning av dagverksamhet samt att rekrytera en person med demenskompetens för att ta fram ett metodunderlag som en del i utvecklingsarbetet.
Under början av 2019 överlämnades den nationella LSS-utredningen till regeringen.
Utredningen innehåller förslag till en rad genomgående förändringar inom området, och berör bland annat huvudmannaskapet för personlig assistans, flera nya kommunala insatser och viss kvalitetshöjning inom vissa befintliga insatser. Konsekvenserna av förslaget är idag till stora delar oklara, det finns dock en tydlig kostnadsförskjutning från staten till kommunerna.
2.6 Investeringsbehov
Utifrån vård- och omsorgsnämndens lokalinventering från september 2018 har nämnden behov av ett nytt LSS-boende per år den närmaste femårsperioden. Det är dock osäkert om något nytt boende kommer att hinna bli färdigt under perioden 2020-2022.
Detta innebär att nämnden bedöms fortsätta med samma investeringstakt som budgeterats för åren 2019 till 2021. Dock görs bedömningen att investeringsbehovet 2022 kommer att medföra högre kapitalkostnader för vård- och omsorgsnämnden.
