4.1 Rapport från deltagande i ISBA.s konferens i Toronto, Kanada 10-12 oktober 2012.

2012-10-30

Dnr: ItilfiWfytfi

Rapport från deltagande i ISBA.s konferens i Toronto, Kanada 10-12 oktober 2012.

V i var två chefer från S O L O M , LSS Barn & Personlig Assistans som, tack vare internationaliseringsbidraget från Sollentuna kommun, i oktober månad fick möjlighet att delta i en tre-dagars internationell konferens, den 8:e, anordnad av ISBA (International Shorl Break Association) med temat "Respite is key" \\\zå inriktning på fyra områden;

• Opening the door to the community-respite/shorl break care as a means to assisting people to have an opportunity to have a full life in the community,

• The key to strengthening families-Models for flexible, individualized respite/short break programs around the world, research and family input.

• Unlocking resources-how are countries managing to provide resources in times of economic restraints, how do families manage with limited resources and how do we combine paid and natural supports.

• Treasures found- the goal with respite/short break care is to focus on developing relationships-how do we encourage this, how do we ensure the right people are in place, how do we minimize risk.

Den 1: a internationella konferensen anordnades i Ontario, Canada 1995. Sedan dröjde det fem år till nästa som hölls i Canterbury, England, men därefter har det varit en internationell konferens vartannat år, med något undantag, 2001 i Sydney, Australien, 2003 i Orlando, Florida, 2006 i Paris, Frankrike, 2008 i Köpenhamn, Danmark och 2010 i Galway, Irland.

Första gången vi fick kännedom om ISBA var under en studieresa i Danmark våren 2008. V i träffade då den person som hade ansvaret för att ordna konferensen hösten 2008 i Köpenhamn, i vilken vi från S O L O M LSS barn deltog med representanter. Därefter har vi deltagit i konferensen på Irland 2010.

Arrangemanget och nivån på föreläsningarna och workshoppen var mycket hög i år.

OLOM

På årets konferens deltog närmare 300 personer från olika delar av världen. Det fanns representanter från 7 Kanadensiska provinser och territorier, 19 amerikanska stater, Australien, kina, Danmark, England, Frankrike, Tyskland, Island, Irland, New Zealand, Sverige, Afrika och Nepal.

Det fanns mycket att välja på. En del föreläsningar var gemensamma medan andra var workshops med fördjupning inom olika teman. V i försökte täcka in det som intresserade oss och som vi trodde vi skulle ha mest behållning av.

Arrangörerna hade också anordnat flera trevliga möjligheter för oss deltagare att träffas umgås och knyta kontakter, bl.a. mingel vid registreringen kvällen innan, konferensens start samt en middag med musikunderhållning dag ett.

V i hade också möjlighet att få ett studiebesök på Geneva Centre for Autism som har metoder/program för träning när det gäller t.ex. kommunikation och social inleraktion. Deras funktion påminner enligt vår bedömning om våra svenska habiliteringscenter. De arbetar i team med olika specialister och terapeuter.

Från början hade vi själva tänkt skicka in ett abstract för att eventuellt hålla i en workshop. Tyvärr blev detta inte möjligt eftersom vi inte förrän väldigt nära inpå visste om vi skulle få möjlighet att resa. V i hade ett material förberett om L S S - lagstiftningen och de olika insatserna som vi sedan kommunicerade med de andra deltagarna på den öppna "Marketplace" som anordnades dag två.

För att nämna något ur programmet så var det en av huvudtalarna, A l Condeluci, från U S A , som gjorde starkt intryck på oss. Han talade om "The power and potency of social capital- research in action". Han ställde frågan; Hur inkluderande är våra samhällen när det gäller personer med funktionsnedsättning?

Institutionerna/systemens mål borde vara all få människorna tillbaka in i sin naturliga livsmiljö och sitt livssammanhang och att det är där stödet ska finnas och relationer byggas. För det behövs att vi är intresserade och verkligen tar reda på vad individer med funktionsnedsättning själva vill och hur de vill ha sitt liv. A l Condeluci har gett ut 6 böcker. Den sista som kom 2009 heter "Together is better"

och avhandlar detta tema.

Huvudlalare dag två var, Janet Leach, från London Borough of Enfield, som har över 30 års erfarenhet av att arbeta med barn med funktionsnedsättning och deras familjer. Hennes arbete har varit fokuserat på att utveckla och leverera innovativa lösningar som både kan vara inkluderande och speciella. Hon verkar i ett litet, äldre och socialt utsatt område i norra London där många personer med

funktionsnedsättning bor. Området är bland annat inte anpassat till att ta sig fram med t.ex. ambulans, rullstolstaxi m.m. vilket gör att man behöver hitta

speciallösningar.

Temat på hennes föreläsning var " With apologies to John Lennon-How to gel by with a little help from our friends". Hon talade om vikten av att ha en kollektiv vision i närområdet, om hur man tillsammans kan hitta nycklar till lösningar som

2(4)

stärker och stödjer familjerna, hur man tillsammans med familjerna i området kan anpassa stöd och avlastning utifrån varje familjs situation i nuläget. Familjerna uppmuntrades också att själva försöka bidra till lösningar och hjälpa och ta hjälp av varandra.

Låra björnsdöttir från Islands välfärdsministerium talade på en workshop angående Islands pågående utveckling. Island har en ung population. Barnen utgör 25 % av befolkningen. En hög andel av barnfamiljerna utgörs av ensamstående föräldrar.

Huvudrubrik på föreläsningen var " A society for all". Islands regering har

presenterat ett parlamentariskt policyprogram för år 2012-2020 och en aktionsplan för år 2012-2014 som harmoniserar med FNs konvention gällande rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. I handlingsplanen fastslås att personer med funktionsnedsättningar ska ha samma rättigheter och livsstandard som andra medborgare. Handlingsplanen inkluderar åtta områden; tillgänglighet, utbildning, arbete/sysselsättning, hälsa, mänskliga rättigheter, upplysning/medvetandegörande, delaktighet, socialt skyddsnät och ett självständigt liv. För vart och ett av områdena fanns tydliga mål, en plan för genomförande, vem som var ansvarig för

genomförandet och hur och när resultatet ska utvärderas. Vår bedömning är att Island är inne på samma linje som Sverige. De är intresserade av Sveriges

funktionshinderspolitik. Veckan efter konferensen tog vi emot ett studiebesök från en liten delegation från Island, bland annat en socialchef.

En annan talare på en workshop var islänningen Gisli Björnsson, en 25 år gammal man med kognitiv funktionsnedsättning. Han hade två assistenter som hjälpte honom med presentationen. Rubriken var " M y life has changed". Han hade bott på institution i många år och nyligen flyttat ut till en egen lägenhet i ett serviceboende med personliga assistenter. Han hade nu möjlighet till ett mer aktivt liv ute i

samhället även politiskt. Han är med i en kampanjgrupp som arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter som andra. Han har också påbörjat universitetsstudier på ett program för personer med

funktionsnedsättning. Gisli tror att han med sina erfarenheter kan sprida ringar på vattnet så även andra får möjlighet till samma "resa".

En mycket speciell workshop, ReVeAl Dance Creation: Enhancing oppurtunities for artistic expression, communication and inclusion, presenterades av Heryka Miranda och Rebecca Beayni från Kanada. Den handlade om utforskandet av hur man kan relatera och kommunicera via dans/rörclse/bcröring. Rebecka har en omfattande funktionsnedsättning, är rullstolsburen och kommunicerar inte verbalt.

Heryka är en professionell dansare. Deras uppträdande bygger på att dela sin historia och vänskap samt demonstrera energin, styrkan, visheten och det vackra och sårbara i varje person och de oändliga möjligheter varje individ besitter.

De har turnerat tillsamman i olika länder och även dansat för F N .

OLOM

Kanada är en federation som består av tio provinser och tre territorier. Genom British North America Act 1867 blev Kanada en parlamentarisk demokrati och har nu drottning Elizabeth II som statsöverhuvud. Kanada är med en areal om

9,958 miljoner kvadratkilometer världens näst största land till ytan efter Ryssland.

Med en folkmängd på omkring 34 miljoner är det ett av världens mest glesbefolkade länder. Landet är tvåspråkigt och mångkulturellt.

Ontario som är provinsen där Toronto ligger har en guvernör, representant för drottning Elizabeth II, David Onley, själv rullstolsburen, och engagerad i frågor som rör funktionshinder. I lan inledde konferensen på ett för oss mycket pampigt vis. Englands nationalhymn spelades, alla uppmanades att stå upp vid både ingång och utträde. Två uniformsklädda adjutanter med mycket blingbling åtföljde

guvernören samt även en personlig assistent.

Det man slås av, efter att ha deltagit i den internationella konferensen, är insikten av att det man vill åstadkomma för barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar samt även för vuxna med funktionsnedsättning, måste, för att det ska bli

framgångsrikt, bygga på den egna kulturen och organisationen i det egna landet.

Det går inte bara att ta ett koncept, rakt av, utan att omvandla det lill sitt. Men uppfinningsrikedomen, ambitionsnivån och utvecklingsbenägenheten är så stor att länder som inte kommit så långt, som t.ex. Sverige med LSS-lagstiftning, har många goda exempel som vi kan lära av.

Nästa ISBA-konferens är planerad att äga rum i Wolfenbiittel, Tyskland, 2014. Det framkom önskemål från den internationella kommittén för ISBA om att Sverige och Stockholm ska hålla i konferensen år 2016.

V i tackar för internationaliseringsbidraget som gav oss möjligheten att delta i konferensen.

Yvonne Schöld Lena Larnesjö

4(4)

Konto Belopp

Resekostnader 18 292

Hotellkostnader 1 1 0 1 4

Konferensavgift 7 694

Totalt 37 000