Kultur-och fritidskontoret
ÖVERSYN AV
FRITIDSGÅRDSORGANISATIONEN I SOLLENTUNA KOMMUN 2020
2020-05-28
Josefine Säkeroch Emelie Joachimsson Version: 4
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning...4
1.1 Sammanfattning av scenario 2: Kvalitetshöjning inom befintliga budgetramar...4
1.2 Sammanfattning av konsekvenser av scenario 1: Behålla nuvarande organisation...5
2 Bakgrund, syfte och metod...6
2.1 Syfte och mål ...6
2.2 Metod...6
2.3 Referensgrupp ...7
3 Omvärldsspaning...7
4 Nulägesbeskrivning...9
4.1 Besökare och målgrupp ...10
4.2 Lokaler...10
4.3 Öppettider...11
4.4 Medarbetare...11
4.5 Arbetsmiljö...12
4.6 Verksamhetsutbud...12
4.7 Mobila fritidsledare...13
4.8 Samverkan...14
4.8.1 Skolsamverkan...14
4.8.2 Samverkan med andra parter...14
4.9 Föreningsdrivna fritidsgårdar...15
5 Åtgärdsförslag...17
5.1 Lokaler...17
5.2 Målgrupp...17
5.3 Öppettider...17
5.4 Medarbetare...17
5.5 Arbetsmiljö...18
5.6 Verksamhetsutbud...18
5.7 Skolsamverkan...18
5.8 Samverkan med andra parter...19
5.9 Mobila fritidsledare...19
5.10 Föreningsdrivna fritidsgårdar...19
6 Förslag till syfte och riktlinjer för verksamheten...20
6.1 Det främjande perspektivet som grund för verksamheten...20
6.2 Målgrupp för kommunens fritidsgårdsverksamhet...20
6.3 Fritidsgårdarnas geografiska placering och öppethållande...21
6.4 Mötesplatser med ett aktivitetsbaserat verksamhetsutbud....21
6.5 Medarbetare och kompetensbehov...22
6.6 Samverkan...22
7 Förslag till framtida organisation för fritidsgårdsenheten24 7.1 Scenario 1: ”Behålla nuvarande organisation”...24
7.1.1 Bedömning av kvalitet och fortsatt verksamhet Scenario 1 ...25
7.1.2 Organisationsbeskrivning –Scenario 1 ...25
7.2 Scenario 2: ”Kvalitetshöjning inom befintliga budgetramar”..26
7.2.1 Bedömning av kvalitet och fortsatt verksamhet Scenario 2...26
7.2.2 Organisationsbeskrivning –Scenario 2...27
1 Sammanfattning
Isamband med beslut om verksamhetsplan för 2020gav kultur-och fritidsnämnden i uppdrag tillkultur-och fritidskontoret att se över fritidsgårdarnas verksamhet kopplat till kvalitet och förutsättningar för verksamheten(KFN 2019-11-20, § 69).
Måletmed översynen är att ta fram ett underlag för beslut som på längre sikt möjliggör följande:
En kommunalt finansierad fritidsgårdsverksamhet med en ekonomi i balans
En kommunalt finansierad fritidsgårdsverksamhet med ett tydligt och förankrat uppdrag och fastställd ambitionsnivå
En kommunalt finansierad fritidsgårdsverksamhet som säkerställer att besökaren möter samma kvalitet i all kommunalt finansierad fritidsgårdsverksamhet i kommunen.
Nuvarande fritidsgårdsorganisation har en rad utmaningar och utvecklingsområden. Baserat på forskning och erfarenheter från fritidsgårdssektorn har ett underlag för att möjliggöra kvalitativ fritidsgårdsverksamhet för målgruppenarbetats fram. För att åstadkomma detta krävs en rad åtgärder kring organisation, samverkan och verksamhet.
Såsom verksamheten är organiserad ochfinansierad idag kan inte en kvalitetssäkring av verksamheten utifrån målgruppens behov ske.
Vissa av de utmaningar och risker som beskrivits i utredningenharrealiserats under senvåren 2020. Någraskolor har från och med HT 2020 valt att avsluta de samarbetenkring medarbetare och lokaler som ingåtts. Dettainnebär att förändringar kring finansieringsmodell och
organisation för verksamheten blivit akuta.
Kultur-och fritidskontoret förordar att kultur-och fritidsnämnden fattar beslutomatt genomföra en organisationsförändring i enlighet med scenario 2 i denna utredning. Detta scenario säkerställer möjligheter för fritidsgårdsverksamheten att bedriva verksamhet till god kvalitet inom nuvarande budgetram.
1.1 Sammanfattning av scenario 2: Kvalitetshöjning inom befintliga budgetramar
Scenario 2 har tagits fram som en lösning på de utmaningar som fritidsgårdsverksamheten har.
Utgångspunkten är att verksamheten ska hålla god kvalitet för målgruppen, bedrivas inom befintlig budget samt säkerställa en god arbetsmiljö för medarbetarna.
Medarbetare och kommunal fritidsgårdsverksamhet lokaliseras till tre (3) geografiska platser i kommunen jämfört med dagens sex (6) kommunala fritidsgårdar.
o Tureberg –Ny fritidsgård öppnas
o Edsberg –Fritidsgården flyttas till nya lokaler i Edsbergsområdet o Rotebro –Fritidsgården flyttas till nya lokaler i Rotebroområdet
Placeringen av fritidsgårdarna bygger på målgruppens behov sett till besöksantal på kommunens befintliga fritidsgårdar samt utifrån en analys av kommunens
befolkningsstruktur.
Personaltätheten på fritidsgårdarna ökar genom denna förändringfrån dagens 2 –3 till 3 –5 heltidstjänster per fritidsgård. Detta ökar möjligheten att utveckla och planera för en
mer kvalitativ verksamhet. Ökad personaltäthet skapar också större möjligheter att ha ett proaktivt trygghetsarbete inom verksamheten.
Verksamheten på fritidsgårdarna struktureras enligt de i denna utredning föreslagna riktlinjernaför fritidsgårdsverksamheten i Sollentuna kommun. Syftet med den föreslagna verksamhetsmodellen är att uppfylla de enligt forskningen viktigaste komponenterna för en kvalitativ fritidsgårdsverksamhet samtidigt som utbyte och rörlighet mellan de olika kommundelarna ökar.
Avtal för uthyrning av fritidsledartjänst till skolorna tas fram utifrån en standardiserad mall. Genom detta säkerställs arbetsmiljöansvar och goda arbetsförhållanden för
medarbetarna samt möjlighet till långsiktighet och en stabil ekonomi för fritidsgårdsverksamheten.
SFS ”Regler för bidrag till fristående enheters drift av fritidsverksamhet för barn och unga”revideras och överenskommelserna med befintliga föreningsdrivna fritidsgårdar omförhandlas ienlighet med nytt regelverk.
1.2 Sammanfattning av konsekvenser av scenario 1: Behålla nuvarande organisation
Scenario 1 innebäratt inga beslut om större förändringar fattas. Vissa förändringar kommer dock bli nödvändiga framöver oavsett beslut om framtidaorganiseringav verksamheten.
Det gäller:
Formerna för avtal och överenskommelser med skolorna kring finansiering behöver ses över då nuvarande avtal gör det svårt att anställa kompetent personal, säkerställa en stabil ekonomi och planera verksamheten på längre sikt.
SFS ”Regler för bidrag till fristående enheters drift av fritidsverksamhet för barn och unga” revideras och överenskommelserna med befintliga föreningsdrivna fritidsgårdar omförhandlas i enlighet med nytt regelverk.
Beslut om att flytta alternativt stänga fritidsgårdarna i Rotebro och Kärrdal kan behöva fattas. Anledningen är att skolorna helt eller delvis valt att från och med HT2020 säga upp avtalen om att köpa tjänster vilka är nödvändiga för att finansiera anställningar inom fritidsgårdsverksamheten. I fallet Rotebro har skolan även aviserat att
fritidsgårdsverksamheten måste lämna sin nuvarande lokal i skolan (Gillboskolan).
Beslut om att flytta alternativt stänga fritidsgården i Edsberg kan behöva fattas på grund av nuvarande lokals olämplighet (Edsbergsskolan).
Även om förändringarna ovan i scenario 1 genomförs bedöms inte kvalitén inom hela
fritidsgårdsverksamheten kunna säkerställas inom befintlig budgetram. Flera av de utmaningar som verksamheten har idag riskerar att bestå. Risken är hög att nuvarande budgetunderskott kvarstår.
2 Bakgrund, syfte och metod
I samband med omorganisationen av kommunens verksamhet från 1 januari 2019samlades ansvaret för kommunens fritidsgårdar under kultur-och fritidsnämndens organisation. Tidigare ansvarade barn och ungdomsnämnden för alla fritidsgårdar utom en samt för överenskommelser med privata utförare av fritidsgårdsverksamhet för barn och ungdom i åldern 12 –16 år.
I samband med övergångenskapades dennya fritidsgårdsenheten inom kultur-och
fritidskontoret. Organisationen har nu funnits i ett år och uppföljningen av verksamheten under detta år har visat på ett antal utmaningar.
Eftersom det har blivit tydligt att;
verksamhetens ekonomi inte är i balans,
kvaliteten behöver stärkas utifrån målgruppens behov, och
det råder delade meningar om den kommunala fritidsgårdsverksamhetens uppdrag behöver en översyn av hela verksamheten göras.
Kultur-och fritidsnämnden har i samband med beslut om verksamhetsplan för 2020 gettkultur- och fritidskontoret i uppdrag att under 2020 se över fritidsgårdarnas verksamhet kopplat till kvalitet och förutsättningar för verksamheten(KFN 2019-11-20, § 69).
2.1 Syfte och mål
Syftet med utredningen är att ta fram ett beslutsunderlag till kultur-och fritidsnämnden avseende framtida organisation, ambitionsnivå och uppdrag förden kommunalt finansierade fritidsgårdsverksamheteni Sollentuna kommun.
Målet är att på längre sikt möjliggöra följande:
En kommunalt finansierad fritidsgårdsverksamhet med en ekonomi i balans
En kommunalt finansierad fritidsgårdsverksamhet med ett tydligt och förankrat uppdrag och fastställd ambitionsnivå
En kommunalt finansierad fritidsgårdsverksamhet som säkerställer att besökaren erhåller samma kvalitet i all kommunalt finansierad fritidsgårdsverksamhet i kommunen.
2.2 Metod
En intern arbetsgrupp på kultur-och fritidskontorethar arbetat med utredningen.
Arbetsgruppen består av enhetschefför fritidsgårdarna, samordnareför fritidsgårdarna, avdelningschefidrott och fritid, förvaltningschefkultur-och fritidskontoret, controller och utredare.
Arbetsgruppen har haft regelbundna arbetsmöten där nuläget förfritidsgårdsverksamheten har utvärderats och åtgärdsförslag arbetats fram. Underlaget bygger påuppföljning och genomgång av hur fritidsgårdsverksamheten i Sollentuna fungerar idagutifrån ett verksamhetsperspektiv.
De åtgärder som föreslås och de slutsatser som dras i utredningen bygger på fyra ben:
egna erfarenheter av att arbeta med fritidsgårdar och andra ungdomsverksamheter i andra kommuner
inhämtade erfarenheter genom studiebesök och omvärldsspaning på andra öppna verksamheter både i Stockholm, Sverige och grannländer
kartläggning av studier och erfarenhet från intresseorganisationer inom området, främst Ung livsstil1och KEKS, Kvalitet och Kompetens i samverkan2
andra forskningsstudier gjorda inom verksamhetsområdet.3
Dessutom har en referensgrupp tillfrågats om synpunkter på verksamheten och föreslagna åtgärder.
2.3 Referensgrupp
En referensgrupp har engagerats för att stämma av arbetet med åtgärdsförslagen med relevanta samarbetsparter ochandraintressenter. Inbjudna till referensgruppen var representanter från kommunens säkerhetsenhet, utbildningskontoret, socialkontoret och den lokala
polismyndigheten.
Ettfrågeformulär kring nyckelfrågor för verksamheten delades med referensgruppen. Dessutom erbjöds möjligheten till möte/workshop vid behov för att diskutera frågeställningarna.
Socialkontoret och lokala polismyndigheten valde att besvara frågeformuläret4.
Utbildningskontoret och säkerhetsenheten bad att istället få ge respons på det färdigskrivna underlaget, denna utredningsrapport. Återkoppling från utbildningskontoret och
säkerhetsenheten kommer att biläggas denna utredning som en del i ärendet till kultur-och fritidsnämnden.
När beslut om denframtida fritidsgårdsverksamhetenär fattatkommer referensgruppen även bjudas in för ett fördjupat samarbete. Syftet med samarbetet blir dåatt utveckla framtida samverkan och samsyn kring dennyafritidsgårdsverksamheten.
3 Omvärldsspaning
Under arbetet med översynen av fritidsgårdsverksamheten har en omvärldsspaning gjorts.
Exempelvis har forskning på området gåtts igenom samt studiebesök genomförts. Även en kartläggning av hur fritidsgårdsverksamheten är organiserad i grannkommunerna har gjorts.
Forskning och statliga utredningar
Myndigheten för ungdom och civilsamhällesfrågor (MUCF, tidigare Ungdomsstyrelsen) har gjort ett antal utredningar kring öppna fritidsverksamheter. De senaste är från 2018. MUCF konstaterar i en rapport från 2016 att öppna fritidsverksamheter har en viktig roll i arbetet med att stärka ungas inflytande och delaktighet i samhället och att de kan vara forum för
föreningslivets verksamheter och möjliggöra kontakter mellan unga och civilsamhället. Öppen fritidsverksamhet är dessutom en viktig arena för både traditionella och nya former av
kulturella verksamheter.5
1Forsknings-och utvärderingsgruppen Ung livsstilär en forskningsgrupp som studerar idrott, kultur, fritid och hälsa bland barn och ungdomarochhar sedan 1984 studerat ungas kultur-och fritidsvanor, preferenser och trender.
I dag består en del av deras arbete av ett samarbete med 18 kommuner.https://www.unglivsstil.org/
2KEKS är ennätverksorganisationför kommuner och andra som driver öppenkultur-och fritidsverksamhet för unga.http://www.keks.se/
3För lista över referenser se bilaga 4.
4Se bilaga 3 ”Svar på frågor från referensgrupp”.
5https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/kartlaggning-oppen-fritidsverksamhet.pdfsidan 16
Studien ”Fritidsgården - En plats för samhällsbyggande?” genomförd av Göteborgs stad och Tryggare Mänskligare Göteborgpoängterar vikten av:
att organisera en fritidsgård i ett utsatt område kring aktiviteter för ungdomar, säkerställa tillräcklig personaltäthet med personal från olika kompetensområden, och att fritidsgården utgör en lärande miljö.6
Det poängteras även i studien ”Kommunala fritidsgårdar, en plats där kriminalitet kan
motverkas”, från Göteborgs Universitet, att en kvalitativ fritidsgårdsverksamhet behöver arbeta med att stärka ungdomarnas sociala och kulturella färdigheter och bygga upp självkänsla för att verka brottspreventivt. För att göra detta behöver det finnas möjligheter tilllärande och att kunna finna och utveckla sina talanger, samt att träffa goda vuxna förebilder och kunna vara på en trygg plats på sin fritid.7
Studiebesök
Ledningen för fritidsgårdsenheten tillsammans med idrott-och fritidschef besökte Helsingfors, Finland, under februari 2020 för att få inspiration och ta med sig goda exempel från den
fritidsgårdsverksamhet som bedrivs där.
Man tog särskilt med sigföljande intryck:
Fokus på Ungdomsdelaktighet i demokratisk anda.
o Ungdomarna är delaktiga iallt som sker inom ungdomsverksamheten. Det är ungdomarnas önskemål som styr i detlilla såväl som det stora.
o Ungdomar röstar fram vilka förslag som ska genomförasutifrån den budget som finns för verksamheten. En intressant modell att införa i verksamheten i
Sollentuna.
All verksamhet är ledarstyrd utifrån rätt kompetenser för ändamålet. All verksamhet genomförs tillsammansmed en kompetent fritidsledare. Vuxenstöd och närvaro är viktiga komponenter i verksamhetsmodellen.
Kartläggning andra kommuner
En frågatill omkringliggande kommuner visar att man har organiserat fritidsgårdverksamheten på olika sätt. I de flesta fall är verksamheten en kommunal verksamhet som ligger under kultur- och fritidsnämnden eller motsvarande nämnds ansvarsområde. Åldersmässigt ärmålgruppen för verksamheten fokuserad på högstadieungdomar, upp till 17 år. Man har i vissa fall haft bredare åldersspann men gjort tydligare begränsningarunder senare år. Flera kommuner poängterar vikten av att inte blanda besökare från ett alltför brett åldersspann. I vissa kommuner bedrivs även verksamheten av föreningar eller privata aktörer. Det har i detta arbete inte gjorts någon djupare analys kring för- och nackdelarna med verksamhet via privata aktörer.
6http://www.tryggaremanskligare.goteborg.se/pdf/publikation/Mixgarden.pdf.
7https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/57523/1/gupea_2077_57523_1.pdf
4 Nulägesbeskrivning
Idag finns det fem kommunala fritidsgårdari Sollentuna kommundär samtliga är samlade under kultur-och fritidskontoretsorganisation. Ansvaret för verksamheten är reglerat i reglemente för kultur-och fritidsnämnden. Kultur-och fritidskontoret arbetar parallellt med denna utredning med att starta uppen ny fritidsgård i Turebergpå uppdrag av kultur-och fritidsnämnden.
Kommunala fritidsgårdar(svarta stjärnor i kartan nedan) 1. Lunden, Helenelundsskolan, Helenelund
2. Qben, Häggviksskolan, Häggvik 3. Ringen, Edsbergsskolan, Edsberg 4. Kärrdalsgården, Kärrdalsskolan, Kärrdal8 5. Gillet, Gillboskolan, Rotebro
6. Ny fritidsgård i Västra Tureberg(grå stjärna i kartan nedan)
8Kärrdalsgården har varit stängd under större delen av 2020. Anledningarna är flera men bland annat valde skolan att säga upp tjänsten i samband med att en medarbetare slutade vilket lämnade KFKmed en 30% tjänst som inte kunde tillsättas, dessa flyttades istället till Ringens fritidsgård i Edsberg där behovet var större. Den andra medarbetaren på Kärrdalsgården är långtidssjukskriven sedan januari 2020.
Det finns även två föreningsdrivna fritidsgårdar i de norra delarna av kommunen. Dessa drivs med bidragsstöd från kultur-och fritidsnämnden.
Föreningsdrivna fritidsgårdar(blå stjärnor i kartan ovan) a. Vcafe, Vibyskolan, Viby
b. Överby Hästsportförenings fritidsgård, Överby Hästsportförening, Rotebro/Järvafältet Mobila fritidsledare
I fritidsgårdsenheten ingår även en mobil fritidsverksamhet med fyra mobila fritidsledare som leds av enhetschef för fritidsgårdsenheten. De mobila fritidsledarna arbetar över hela
kommunen.
Följande kapitel beskriver den kommunala fritidsgårdsverksamhetens olika delar samt vilka slutsatser som dragits utifrån verksamhetsuppföljningen efter att verksamheten bedrivits i den nya organisationen under 2019. Även utvecklingen under våren 2020 berörs i vissa delar där förutsättningarna förändrats sedan årsskiftet.
4.1 Besökare och målgrupp
De som besöker fritidsgården är i första hand ungdomar som inte är organiserade i föreningsliv eller annat under sin fritid. Fritidsgårdarna attraherar idag i stort sett endast ungdomar som inte har någon annanstans att ta vägen. Det är särskilt tydligt iEdsberg(Ringen)och i Rotebro (Gillet)som är två socio-ekonomiskt svaga områden. På Ringen och Gillet är även en stor andel av besökarna tjejer, 45 % respektive 33 %.
Det saknas en fritidsgård i Turebergmen behovet är stort. Både kultur-och fritidskontorets mobila fritidsledare och andra lokala aktörer vittnaromdetta. I Helenelund (Lunden) och Häggvik (Qben) tycks inte behovet vara lika stort. Trots förhållandevis väl anpassade lokaler och en trygg miljö har dessa fritidsgårdar få besökare per kväll. Många ungdomar knyter an till specifika fritidsledarevilket är tydligt när en ledare byter område. Detta gör att man redan nu kunnat bryta vissa konflikter genom attungdomar från olika delar av kommunen möts tack vare att fritidsledare uppmuntrar och stöttar via gemensamma aktiviteter.
4.2 Lokaler
De fem kommunala fritidsgårdarna och Vcafé är placerad ilokaler som tillhören skola. Iflera fallanvänds lokalerna av skolan tillannan verksamhet under dagtid. Överby hästsportförenings fritidsgård ligger i föreningens lokaler i anslutning till stall och ridhus.
Styrkor
Kostnaderna hålls nere för kultur-och fritidsnämnden och utbildningsnämnden då man delar på kostnaderna för lokalerna.
För ungdomarna som besöker fritidsgården behölls kontinuiteten när verksamheten gick över från barn-och utbildningskontoret till kultur-och fritidskontoret (se även
Medarbete och Arbetsmiljö nedan).
Utmaningar
Lokalerna är, med ett undantag, inte anpassade för den aktivitetsbaserade verksamhet som enligt forskning och erfarenheter är det mest lämpliga för en kvalitativ
fritidsgårdsverksamhet.
Möjlighetertill anpassning av lokalernaför fritidsgårdsverksamhetfinns intepå grund av de olika behoven för skola respektive fritidsgård.
Fritidsgårdarnas öppettider begränsas av att skolan använder lokalerna under dag-och eftermiddagstid.
Efter övergångenfrån skolornaansvar till kultur-och fritidskontorethar endel skolor valt att minska fritidsgårdens ytaochtillgång tillutrymmen. Detta gäller exempelvis musikrum samt personalutrymmen.
Verksamheten blir lätt endimensionell när det inte finns utrymme för aktiviteter, uppdelning av ytornaeller möjlighet till avskilda samtal. I och med att skolan stängt delar av den tidigare fritidsgårdslokalen för fritidsgårdsverksamheten upplever besökare och medarbetare att fritidsgården försämrats. För medarbetarna finns det på vissa fritidsgårdar ingen möjlighet att gå undan för enskilda samtalvilket försvårar arbetssituationen. Det finns inte heller på alla fritidsgårdar något utrymme för personalen att vistas i under sin rast och inte alltidtillgång till någon form av personaltoalett(se även Arbetsmiljö nedan).
4.3 Öppettider
Idag öppnar de kommunala fritidsgårdarna tidigast kl. 17.00, bådepåvardagar ochpåhelger.
De öppettiderna är anpassade utifrån attskolan använderfritidsgårdarnas medarbetare i skolverksamheten fram till cirka 16.30 under skoldagaroch lov.
Många ungdomar ur målgruppen slutar skolan redan från klockan 14-15 på vardagar och det finns ett behov av fritidsgårdsverksamhet redan från den tiden, detta är särskilt tydligt i Edsberg. Även inom ramen för EST framkommer att det är många ungdomar som inte har någon annanstans att ta vägen under eftermiddagarnaoch hänger i området. Det är även tydligt i centrala Tureberg, Sollentuna centrum och busstorget.
Detta är inte möjligt för fritidsgårdarna att öppna tidigare så länge medarbetarna är schemalagda i skolas verksamhet fram till 16.30. Som det är nu har medarbetarna inte tillräckligt med tid för planering och förberedelse under tiden mellan skolverksamhet och fritidsgårdsverksamhet.
Dettagör det svårt att utveckla och kvalitetssäkra fritidsgårdsverksamheten.
4.4 Medarbetare
De kommunala fritidsgårdarnas medarbetareär anställdaav kultur-och fritidskontoret men hyrs under dagtid ut till skolorna. Det möjliggör för kultur-och fritidskontoret att erbjuda
fritidsgårdsmedarbetarna heltidstjänster. Öppettiderna på fritidsgårdarna är idag sådana att det inte är möjligt att erbjuda heltidstjänsterendast där.
Idag är 20 medarbetare anställda som fritidsledare inom de kommunala fritidsgårdarna. Av dessa är det ingen som jobbar heltidinom fritidsgårdsverksamheten utan samtliga hyrs en del av sin arbetstid ut till skolan. De heltidsanställda fritidsledarna arbetarmellan 24 % och 79 % av sin arbetstid inom fritidsgårdsverksamheten. Majoriteten av fritidsledarna arbetar dock mellan 25 % och 44% inom fritidsgårdverksamheten. De arbetar alltså större delen av sin arbetstid i skolan och inte på fritidsgården. Avtalen med skolorna gällande medarbetare är för närvarande personbundna.
Fritidsgårdsenhetenhar med befintlig budget inte möjlighet att anställa det antal medarbetare som behövs för dagens verksamhet utan att dela heltidstjänsterna med skolan. Om skolan väljer att avsluta sin del av en medarbetaretjänst är det svårt för fritidsgårdsenheten att erbjuda en heltidstjänst för medarbetaren.
Styrkor
Kostnaderna hålls nere för kultur-och fritidsnämnden och utbildningsnämnden då man delar på personalkostnaderna.
För ungdomarna som besöker fritidsgården behölls kontinuiteten när verksamheten gick över från barn-och utbildningskontoret till kultur-och fritidskontoret (se även Lokaler ovan).
Utmaningar
Överenskommelsen om delad arbetstid gör organisationen sårbar och skapar svårigheter för planering och omställning av verksamheten. Om den medarbetare som avtalet är knutet till slutar kan skolan avstå från att förnya tjänsten ochistället rekrytera egen personal. Detta har redan skett i ett fall. Effekten av detta blir att kultur-och
fritidskontoret inte kan ersätta den medarbetare som slutat med en ny heltidstjänst.
Att avtalen är personbundna gör att kultur-och fritidskontoret saknar möjlighet att planera exempelvis utbildningar eller personalmöten under dagtid. Detta påverkar möjligheten till att kompetensutveckla nuvarande personal.
Möjligheten till att ställa kompetenskrav på framtida nyanställningarpåverkas av bristen på möjlighet att erbjuda goda möjligheter till kompetensutveckling och heltidstjänster.
Det kommer leda till en ojämn kvalitet på fritidsgårdarna då det inte går att ställa samma krav på kompetenshos medarbetarna om det inte är möjligt att erbjuda heltidstjänster.
(Se även Arbetsmiljö nedan).
4.5 Arbetsmiljö
Resultatet från medarbetarenkäten 2020 visar på ett positivt resultat med en uppåtgående kurva jämfört medförgående år för hela fritidsgårdsenheten. Indexför”Hållbart medarbetarskap” är 2020 uppe i 86,9 procent jämfört med endast 60 procent för 2019. Arbetsmiljöindex, motivation och styrning har ett särskiltpositivtresultat. Hela 76,5 procent av medarbetarna anger att
påståendet ”mitt arbete känns meningsfullt” stämmer mycket bra, jämfört med endast 27,3 procent förgående år.
Utmaningar
Sedan fritidsgårdarna övergick till kultur-och fritidskontorets organisation har
korttidssjukskrivningarna ökat. Fritidsgårdar som har varit välfungerande tidigare har nu hög sjukfrånvaro.
Det som framförallt skiljer arbetssituationen på fritidsgårdarna idag från tidigare är att de numera har två huvudmän. Medarbetare har påpekat att det är psykiskt påfrestande med dubbla uppdrag med två huvudmän som ställer olika krav. Då majoriteten av personalen både jobbar i skolan under dagtid och på fritidsgården under kvällstid blir det även långa dagar för medarbetarna.
Det långsiktiga arbetet med utveckling och kvalitetssäkring påverkas idag av att
fritidsgårdverksamheten måste stämma av bemanningeninför varje termin med skolan.
Det skapar en osäkerhet både för fritidsgårdsorganisationen i stort men också för medarbetarna på fritidsgårdarna.
En del av fritidsgårdarnas medarbetare får inte delta i kompetensutveckling eller planeringsdagar arrangerade av kultur-och fritidskontoret under skoltid även om fritidsgårdsorganisationen ordnar med vikarier. Vissaskolor erbjuder hellerinte
fritidsgårdens medarbetare att delta i skolans planeringsdagar och kompetensutveckling då de inte längre är anställda av skolan.
4.6 Verksamhetsutbud
Verksamhetsmässigt erbjuder nästan alla fritidsgårdar i kommunen samma typ av utbud. Det är traditionell öppen fritidsgårdsverksamhetkombinerat med mindre,organiserade aktiviteter på
fritidsgården och eventuella utflykter under lov. Det enda som skiljer fritidsgårdarna från
varandraidag är deras geografiska lokalisering. Detta gäller de kommunala fritidsgårdarna samt den föreningsdrivna fritidsgården V-café. Överby hästsportklubbs fritidsgård är
aktivitetsbaserad såtillvida att den kretsar kring fritidsverksamhet inom ramen för stall/ridsportsområdet.
Utmaningar
Det likartade utbudet på fritidsgårdarna stimulerar inte till rörelse mellan fritidsgårdarna vilket kan leda till att fritidsgårdarna bidrar till att förstärka tankar kring
revir/områdeslojalitet.
Det finns inga alternativ för den ungdom som inte lockas av det traditionella
fritidsgårdshänget och inte känner sig som en del i gänget som redan har etablerat sin plats på fritidsgården.
4.7 Mobila fritidsledare
Utöver fritidsgårdarna finns idag fyra mobila fritidsledare som arbetarsom ett team. De mobila fritidsledarna har en tydlig uppdragsbeskrivning kring förhållningssätt och ansvarsområde för verksamheten. Syftet med de mobila fritidsledarnaär att arbetarelationsskapande och
främjande utanför fritidsgårdarna. De arbetar uppsökande runt om i kommunen där ungdomar finns, med fokus påungdomar i åldern 13 –17 år. De mobila fritidsledarna vittnar dock om att de ofta möter barn från 10 –11 års ålder när de rör sig runt i kommunen. De mobila
fritidsledarna arbetar strategiskt i sitt uppsökande arbete kopplat till kommunens trygghetsarbete EST.
Demobila fritidsledarnas metod för att nåungdomarna är att uppmuntra till aktivitet, antingen ordnar de mobila fritidsledarna själva aktiviteter eller så lotsar de ungdomar till fritidsgårdarna.
De fångar ofta upp ungdomar från olika ”hot spots”, bland annat med fokus på Västra Tureberg, och lotsar dem till fritidsgårdar istället.
Det långsiktiga målet för de mobila fritidsledarnas verksamhet är att ge barn och ungdomar i kommunenmöjligheter till en meningsfull fritidoavsett bakgrund och förutsättningar.
Styrkor
De mobila fritidsledarna tar sig dit ungdomarna finns istället för att vänta på att ungdomarna ska komma till dem.
De rör sig hela kommunen och är inte bundna till en fritidsgård eller ett område. Detta gör att de kan planera sin verksamhet helt utifrån målgruppens behov.
De har en möjlighet att arbeta relationsskapande med ungdomar i kommunens alla delar och med ungdomar som inte själva skulle söker sig till en mer traditionell mötesplats eller aktivitet.
De mobila fritidsledarna har en viktig roll i arbetet med att nå de barn och ungdomar som kultur-och fritidsnämndens verksamheter ochdet traditionellaföreningslivet annars har svårt att nå.
Utmaningar
De mobila fritidsledarna tenderar att tillskrivas en större roll kopplat till trygghetsarbete och brottsförebyggande arbete än uppdraget anger.
Under våren 2020 har man börjat planera för en ökad samverkan med socialkontorets fältverksamhet vilket varit eftersatt.
Ett utvecklingsområde är att få till en samverkan med föreningslivet för att kunna stötta ungdomar som villsöka sig dit för aktiviteter.
4.8 Samverkan
4.8.1 Skolsamverkan
Överenskommelseroch avtalgällande samverkan mellan skola och fritidsgårdsverksamhet tecknades i samband med att kultur- och fritidsnämnden tog över ansvaret för fritidsgårdarna.
Den övergripande överenskommelsen innebär att kultur- och fritidskontoret hyr lokalerav skolandär de bedriver fritidsgårdsverksamhet på kvällar, helger och lov. Skolan i sin tur hyr medarbetare under skoltid från kultur- och fritidskontoret. Dessa medarbetare arbetar då i skolan inombland annat fritidsklubb, som rastvakt eller liknande. Det finns samverkansavtal som reglerar specifika förhållanden med respektive skola. Avtalen kan omförhandlas inför varje termin vilket försvårar långsiktig planering.
Utmaningar
Förhållandet mellan fritidsgårdsenhetenoch enskilda skolor är ojämnt där fritidsgårdsenheten hamnar i en beroendeställning till skolorna dåekonomin för fritidsgårdverksamheten bygger på att skolorna varje termin väljer att förnya avtalen.
Skolornas möjlighet att inför varje ny termin välja att avsluta samarbetet kring en viss tjänstskapar en sårbarhet och en svårighet att arbeta långsiktigt med utveckling av fritidsgårdsverksamhetenoch en osäkerhet för medarbetarna.
Vissa skolor erbjuder inte de medarbetare som hyrs in från kultur- och fritidskontoret möjlighet att delta i skolans planeringsdagar eller kompetensutveckling, samtidigt som avtalen gör det möjligt att neka medarbetare att delta i kompetensutveckling eller planeringsdagar på dagtid i kultur- och fritidskontorets regi.
Flera liknande frågor där de inhyrda medarbetarna särbehandlas av skolan har uppstått.
Det har skapat stora svårigheter till god samverkan, både mellan enskilda medarbetare och den skola de arbetar på och mellan skolledning och ledning för fritidsgårdsenheten.
4.8.2 Samverkan med andra parter
Allsamverkan bör utgå från fritidsgårdsverksamhetens och målgruppens behov med syfte att vara långsiktig och tillhandahålla en kontinuitet. Det är därför viktigt attalla parter är
införstådda med vad samverkan har för syfte, vad den innebär och att den sker utifrån målgruppens behov.
Förutom de enskilda skolorna samt utbildningskontoret är socialkontoret, kommunens
säkerhetsenhet, polismyndigheten i Sollentuna samt föreningar och civilsamhälle de viktigaste samverkansparterna för fritidsgårdsenheten. I samband med arbetet har socialkontoret och polismyndigheten valt att lämna synpunkter på samarbetet vilket ingick som en del i de frågeställningar som skickades till referensgruppen.
Socialkontoret
Socialkontoretmeddelar attsamverkan med fritidsgårdsenheten har minskat under senaste året.
Tidigare var samverkan mer strukturerad och koordinerad. Exempelvis hölls månadsmöten där arbetsledare och de olika fältteamen deltog. Bristen på samverkan och koordinering harbland annat lett till att socialkontorets fältteams uppdraghar uppfattats som otydlig för fritidsledarna när de har varit på besök på fritidsgårdarna. Efter Northside behövde fokus ligga på att
kvalitetssäkra verksamheten inom fritidsgårdsenheten vilket gjorde att extern samverkan prioriterades ner. Ett arbete för att förbättra samverkan med socialkontoret har påbörjats.
Kommunens säkerhetsenhet
Samverkan med säkerhetsenheten och väktare har fungerat bra rent operativt och har haft en positiv utveckling det senaste året. De mobila fritidsledarna har ett nära samarbete med kommunens väktare. Enhetens ledning och de mobila fritidsledarna träffar kommunens trygghetssamordnare tillsammans med kommunens ordningsvakter en gång i veckan och går igenom lägesbildeni kommunen. Det kan på sikt finnas möjligheter att bredda
samverkansgruppen inom kommunen.
Polismyndigheten
Polisen har besökt fritidsgårdar spontant någon gång då och då men det har inte funnits någon faktiskt samverkan mellan fritidsgårdsverksamheten och den lokala polisen. De mobila
fritidsledarna har deltagit i så kalladeutsättningar. Uppfattningen från de mobila fritidsledarna är att dessa inte bidragit till något konkret för verksamheten.
Föreningsliv och civilsamhälle
Samverkan med föreningar och civilsamhället är ett utvecklingsområde.
4.9 Föreningsdrivna fritidsgårdar
Bakgrund
Sollentuna kommunfullmäktigeantog år 1999 regelverket ”Regler för bidrag till fristående enheters drift av fritidsverksamhet för barn- och ungdomar”9. Genom detta regelverk
möjliggjorde kommunen för ideella föreningar eller annan juridisk person att ansöka om bidrag hos barn- och ungdomsnämnden eller kultur- och fritidsnämnden för att bedriva frivillig
fritidsverksamhet för barn och ungdomar.
Syften med regelverket var:
1. Skapa ett ytterligare val vad gällde drift av fritidsgårdsverksamhet. Då kommunen vid tillfället var organiserat enligt en köp- och säljmodell fanns fram tills dess två
möjligheter för drift av fritidsgård, antingen att beställa verksamheten av Sollentuna Serviceproduktion eller att upphandla verksamheten av externa entreprenörer. Genom antagandet av det nya regelverket utökades valmöjlighetenmed ytterligare ett alternativ:
föreningsdrift.10
2. Fritidsnämnden menade dessutom att ytterligare en driftsform skulle möjliggöraen ökad valfrihet för besökarna avfritidsgårdsverksamheten. Föreningsdrivna fritidsgårdar kunde också innebära att verksamhetens innehåll breddades och att
föreningsverksamheten integreras i fritidsgårdsverksamheten.11 Nulägesbeskrivning
Idag finns det två föreningsdrivna fritidsgårdar som erhåller bidrag från kultur- och
fritidsnämnden för att bedriva öppen fritidsgårdsverksamhet för ungdomar i kommunen, V-café och Överby hästsportförenings fritidsgård. Överenskommelserna med dessa fritidsgårdar gick över från barn- och ungdomsnämnden till kultur- och fritidsnämnden med övertagandet av
9Se bilaga 1
10Underlaget till beslutet1999
11 Underlaget till beslutet 1999
fritidsgårdsorganisationen vid årsskiftet 2019. Verksamhetsbidraget till de föreningsdrivna fritidsgårdarna är på totalt 2,8 miljoner kronor per år. Överenskommelserna har inte blivit reviderade sedan övergångenfrån barn-och ungdomsnämnden.
V-café i Vibyskolan ligger i Viby i anslutning till Runbackaskolan och Viby konstgräsplan. V- caféär en traditionell fritidsgård med samma typ av utbudsom de kommunalafritidsgårdarna med fokus på drop in ochmedmerorganiseradeaktiviteter på bland annat loven. V-café har ingen tydlig föreningsverksamhet eller samverkan med föreningsliv eller civilsamhälle.
Fritidsgården drivs av Vibyskolans ekonomiska förening som även driver den fristående grundskola som fritidsgården är lokaliserad i.
Överby hästsportförenings fritidsgård har en tydlig föreningskoppling. Fritidsgården ligger avsides till i kommunen med förhållandevis dåliga kommunikationer. Fritidsgården drivs av hästsportföreningen i egen regi och på plats i föreningens ridanläggning. Fokus på fritidsgården är utomhus-och stallaktiviteter (ridning ingår dock ej). Det finns också möjlighet till häng och mindre aktiviteter på bland annat loven. Överby fritidsgård är i jämförelse med de resterande fritidsgårdarna en aktivitetsbaserad fritidsgård. Fritidsgården har ett smalt intresseområde och de som främst besöker fritidsgården har redan en koppling till hästsportföreningen.
Utmaningar
Det finns ett antal utmaningar för kultur-och fritidskontoret kring de föreningsdrivna
fritidsgårdarna. Dels finns utmaningar kopplat till det regelverk som antogs 1999 och dels finns utmaningar kopplat till att överenskommelserna inte reviderats i samband med övergången från barn-och ungdomsnämnden till kultur-och fritidsnämnden.
Syftet med verksamhetsbidraget till föreningar för fritidsgårdsverksamhet är inte specificerat i regelverket vilket idag gör det otydligt. Det gör att vinsterna som skulle kunna uppstå via den i beslutet uttalade ambitionen att tydliggöra föreningskopplingen uteblivit.
Det är inte definierat i regelverket när en förening är berättigad till bidrag och på vilka grunder kultur-och fritidsnämnden ska berättiga eller avslå en ansökan. Idag är det med andra ord möjligt för alla föreningar som är intresserade av att driva
fritidsgårdsverksamhet för ungdomar att söka och bli beviljade bidrag av kultur-och fritidsnämnden. Avsaknaden av tydlighet och riktlinjer för tolkning av regelverket skapar risker för godtycklighet i beslut om eventuella bidrag.
I och med att ingen översyn av de föreningsdrivna fritidsgårdarna gjordes i samband med övergången ärdetotydligt på vilket sätt föreningsdrivna fritidsgårdarnaska förhålla sig gentemotden övergripande fritidsgårdsorganisationen.
Pågrund av att överenskommelserna med föreningarna inte reviderats är de krav på verksamhet och uppföljning som idag ställs på föreningarna inte i linje med de riktlinjer och de krav som ställs på den kommunala fritidsgårdsverksamheten. För att behålla bidraget behöver aktörerna uppfylla kraven på verksamheten och uppföljning. Detta har orsakat problem när uppföljning av verksamheten ska skedå dessa krav är otydliga.
Då även de föreningsdrivna fritidsgårdarna förväntas göra sin uppföljning i KEKS har det varit en uppstartstid för de föreningsdrivna fritidsgårdarna kring systemet.
5 Åtgärdsförslag
Utifrån nulägesbeskrivningen, omvärldsspaningen, den kompetens och erfarenhet som finns inom organisationen samtde utmaningar som beskrivs ovan har åtgärdsförslag för
verksamhetentagits fram. Åtgärdsförslagen följer samma struktur som kapitlet ovan.
Forskning visar påatt om man från kommunalt håll väljer attinvestera i kvaliteten, både vad det gäller personal såväl som lokaler, kan dennainvestering resultera i en relativt billig främjande ochförebyggandeverksamhet.12
5.1 Lokaler
För att kunna utveckla fritidsgårdsverksamheten föreslås fritidsgårdarna lämna skolans lokaler och istället placeras i fristående lokaler som är anpassade för fritidsgårdsverksamhet och därmed ger möjlighet till utveckling.
5.2 Målgrupp
Studiervisar att ungdomar med någon typ av sociala problem i högre grad än andra söker sig till fritidsgårdar.13I socialkontorets svar på kultur-och fritidskontorets frågeställningar kring fritidsgårdsverksamheten anges attdet är viktigt att fånga upp de ungdomar som inte fångas upp av andra fritidsaktiviteter. Enligt socialkontorets profession är det en riskfaktorför ungdomar att inte ha en bra sysselsättning på fritidenvilket i förlängningen kan leda till ohälsa och destruktivt beteende. Därför föreslås målgruppen för fritidsgårdsenhetens verksamhet, både för fritidsgårdarna och de mobila fritidsledarna, i första hand vara barn och ungdomar som inte deltar i annan organiserad fritidsverksamhet.
Studiervisar att en stor del av de faktorer som främjar deltagande för särskilt utsatta grupper av ungdomar även är främjande för gruppen ungdomar som helhet. Ett fokuserat arbete med att nå utsatta ungdomar behöver inte ställas mot att arbeta för att främja ungas deltagande och
inkludering generellt.14
5.3 Öppettider
Öppettiderna föreslås blir anpassade till målgruppen i en större omfattning. Med utökade öppettider genom att tidigarelägga öppningen på dagarnaskulle fritidsgårdarna kunna erbjuda fler timmar av aktivitetstid. Detta skullebland annat gynna det främjande arbetet ytterligareoch minska ungdomshänget i Edsberg och Sollentuna Centrum. Om det ska bli möjligt behöver medarbetare att frigöras från skolan tidigare.
5.4 Medarbetare
Alla medarbetare föreslås ha sin huvudsakliga arbetsplats på fritidsgårdarna och med enhetschef för fritidsgårdarna som arbetsmiljöansvarig. Med medarbetarnai huvudsak placerade på fritidsgårdenförenklas möjligheten att delta vid kompetensutveckling och planeringsdagar. Detökar även fritidsgårdsenhetens möjlighet att vid nyanställningar ställa de krav på erfarenhet och kompetens som är viktiga utifrån fritidsgårdsverksamheten. Med längre öppettider kan dessutom fritidsgårdarnas medarbetare erbjudas längre arbetsdagar, till och med
12http://www.tryggaremanskligare.goteborg.se/pdf/publikation/Mixgarden.pdfsidan 39
13http://www.tryggaremanskligare.goteborg.se/pdf/publikation/Mixgarden.pdf sidan 36
14MUCF:s kartläggning av öppen fritidsverksamhet (2016) sidan 62
heltid inom endast fritidsgårdsverksamheten. Medarbetare kan hyras ut till skolan för att stötta skolans behov av fritidsledare men med tydliga och likvärdiga avtal för all personal samt med ett tydligt arbetsgivaransvar hos kultur-och fritidskontoret i linje med de lagar och regler som gäller för uthyrd personal.
5.5 Arbetsmiljö
Medarbetarnas arbetssituation skulle förbättras av att endast ha en huvudman och kunna lägga hela sittfokus på fritidsgårdsverksamheten. Det skulle sannolikt också innebära bättre
arbetsbelastning och därmed vara mindre påfrestande psykiskt för medarbetarna. Om lokaler och öppettider anpassades enligt ovan skulle även de arbetsmiljöproblem som idag finns kopplat till just lokalerna till stor del försvinna. Arbetsmiljön skulle bli mer stimulerande för medarbetarna om målgruppens behov ställdes i fokus när lokalernas utformning och öppettider bestämdes.
5.6 Verksamhetsutbud
Det finns omfattande forskning kring vilka faktorer som är framgångsrika för att skapa en positiv och främjande fritidsverksamhet, i allmänhet, och fritidsgårdsverksamhet, i synnerhet.
Däremot finns det få universallösningar presenterade då varje fritidsgård verkar i sin egen kontext.
Det är viktigt att verksamheten är anpassad enligt målgruppens behov och förväntningar för att kunna upprätthålla attraktivitet. Enligt en studie gjorde av Myndigheten för civilsamhälles-och ungdomsfrågor, MUCF så ärden viktigaste egenskapen för en fritidsaktivitet enligtungdomar själva att den ärrolig. Den näst viktigaste egenskapen äratt man ”lär sig nya saker om något som intresserar en själv”. Detta gällde oavsett kön och ålder.15
Utifrånde frågorsomställdestill utredningensreferensgrupp så förespråkar både socialkontoret och lokalpolisen olika utbud av aktiviteter på olika fritidsgårdar. Det är enligt socialkontoret viktigt med ledarledda aktiviteter där ungdomarna får möjlighet att utvecklas. En fritidsgård bör därför inteenbartbestå avtraditionellt ”häng”. Polisen menar att med olika utbud skapasett bättre flöde i ungdomsgruppen utifrån ungdomarsintressen. Detta ger möjligheterattbryta den territoriella tillhörighetenhos vissa ungdomar.16
En mer heterogen fritidsgårdsverksamhet med kvalitativa medarbetare och roliga,
intresseväckande aktiviteter har med stor sannolikhet större möjlighet att locka ungdomar från hela kommunenoch inte bara ungdomarna i närområdet. Det kan därmed påverka territoriella gränsdragningar och rivalitet mellan ungdomar i olika områdentill det positiva. Verksamheten föreslås utformas med detta som utgångspunkt.
5.7 Skolsamverkan
Om samverkan med skolan ska fortsätta i samma form som idag, det vill säga genom att skolor hyr medarbetare av fritidsgårdsorganisationen måste villkoren för den förändras. Följande åtgärder föreslås:
Avtalmellan skolan och kultur-och fritidskontoret måste gälla tjänster och inte vara personbundet. Det kan handla om både regelbunden personal och vikarier.
15https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/fokus-14.pdfsidan 60
16Se respondenternas svar i bilaga 3
Tjänstensom kan hyras från kultur-och fritidskontoretär inte kopplad till skolor där det idag finns en fritidsgård, utan alla skolor har möjlighet att hyra personal genom kultur- och fritidskontoret.
Avtalen ska även gälla för längre period exempelvis över tre år och med en till avtalstiden relevant uppsägningstid.
5.8 Samverkan med andra parter
Syftet med samverkan att skapa största möjliga positiva effekt för de ungdomar som besöker verksamheten. För att åstadkomma detta föreslås följande åtgärder:
Samverkansformerna ska vara uppstyrda och strukturerade så alla parter är införstådda med vad samverkan har för syfte och vad den innebär.
Samverkan skaske utifrån målgruppens behov med utgångspunkt i respektive parts uppdrag, mandat och kompetens.
5.9 Mobila fritidsledare
De mobila fritidsledarnas uppdrag somfrämjandeverksamhet behöver tydliggörasexternt. En samverkan med exempelvis socialkontoret där skillnaderna mellan de mobila fritidsledarnas och socialkontorets fältarbetare är uttalad och erkändskulle underlätta arbetet både för de mobila fritidsledarna och för socialkontorets medarbetare. Det skulle även leda till ökade möjligheter att förmedla en samsyn kring uppdragen för de olika verksamheterna gentemot övriga delar av kommunorganisationen och externa aktörer.
5.10 Föreningsdrivna fritidsgårdar
Avsaknaden av moderna regelverk och uppdaterade överenskommelser med de föreningsdrivna fritidsgårdarna aktualiseras i och med fritidsgårdsöversynen. Överenskommelserna med de föreningsdrivna fritidsgårdarna och regelverket för privata utförare av fritidsgårdsverksamhet behöver ses över för att kunna utveckla och kvalitetssäkra all fritidsgårdsverksamheti
kommunenframöver. Det verksamhetsbidrag som föreningsdrivna fritidsgårdar får måste justeras för att ligga på en mer balanserad nivå jämfört med budget för de kommunalt drivna fritidsgårdarna.
Om regelverket och bidragsformen ska finnas kvar och föreningsdrivna fritidsgårdar ska erbjudas ersättning av kultur-och fritidsnämnden måste regelverket ses överoch frågorna nedan bör besvaras:
Vad är syftet med att ha föreningsdrivna fritidsgårdar i kommunen?
Vilka delar av föreningsdriven fritidsverksamhet ska bekostas via bidraget från KFN?
Vilka kriterier ska gälla för bidraget?
Vilka krav på verksamhet ochuppföljning ska finnas, hur ska dessa omfattas av ordinarie uppföljning av föreningsbidrag/verksamhet utfört av privata utförare?
6 Förslag till syfte och riktlinjer för verksamheten
Baserat påde åtgärdsförslagensom föreslås ovan harettförslag på syfte och riktlinjer för
verksamheten tagits fram. I förslaget så anges potentiell målgruppför fritidsgårdsverksamheten samtvilka styrande principer som bör ligga till grund för hela verksamheten. Dessa principer omfattarexempelvis vikten avdet främjande perspektivetsom grund för verksamheten, kompetensbehov förframtidens fritidsgårdarsamt samverkan.
6.1 Det främjande perspektivet som grund för verksamheten
Målet för fritidsgårdverksamheten är att jobba främjande. Med rätt förutsättningar gällande bland annat kompetens och verksamhetsanpassade lokaler såkan fritidsgårdsverksamhet ge positiva effekter förbåde de enskilda ungdomarna och för kommunen i stort.
Enligt ungdomsstyrelsens rapport om mötesplatser för unga från 2008 handlar attfrämja”om att stimulera en positiv utveckling. Ökad livskvalitet och välbefinnande, personlig, fysiologisk, kulturell, politisk och social utveckling är det svårt att se någon bortre gräns för. Att främja blir därmed en offensiv handling som egentligen aldrig kan ta slut”.17
Syftet med verksamheten är att stärka de ungdomar som besöker fritidsgårdarnapå ett positivt sätt och ge dem förutsättningar för en sund livsstil. För att göra detta ska verksamheten utgå från de tre fritidspolitiska perspektiven; det klassiska fritidsperspektivet, det socialpolitiska perspektivet och det kulturpolitiska perspektivet18.
En tydlig gränsdragning måste göras mot den brottsförebyggande och sociala verksamheten.
Fritidsgården är en aktör med syfte att främja goda krafter, skapa förebilder och erbjuda alternativ för barn och unga. Det måste vara tydligt att brottsförebyggande och social verksamhet skautföras av för dessa uppdrag kvalificerad aktörer som har medarbetare med specialkompetens och mandat för den typen av insatser.
6.2 Målgrupp för kommunens fritidsgårdsverksamhet
Den primära målgruppen för fritidsgårdsverksamheten bör vara barn och unga mellan 13-17 år som inte är med i annan organiserad verksamhet på sin fritid.
Fritidsgårdarnas verksamhet ska så långt som möjligt anpassas så att alla ungakan delta i verksamheten utifrån sina förutsättningar. Alla ungai åldersgruppen ska känna sig välkomna till fritidsgården oavsett:
Könsidentitet Etnicitet Religion
Funktionsnedsättning Sexualitet
17https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/motesplatser-for-unga-web.pdfsidan 206
18I det klassiska fritidspolitiskaperspektivet anpassas fritidsgårdens insatser till att ge unga en meningsfull fritid med
främjande och konstruktiva aktiviteter.I det socialpolitiskaperspektivet arbetar fritidsgården preventivt och förebyggande. I det sammanhanget är den öppna fritidsverksamheten betydelsefull eftersom den förhoppningsvis stärker ungdomars motstånd mot en destruktiv livsföring.I det kulturpolitiskaperspektivet erbjuder fritidsgården sina besökare egen skapande verksamhet och smakfulla upplevelser i form av till exempel konst, dans, musik och film i ett spontant perspektiv.
För att möjliggöra detta måste verksamheten ha sin grund i den främjande principen. Samtidigt måste krav på kompetens hos medarbetarna samt på lämplighet i lokalernas utformning och lokalisering uppfyllas.
6.3 Fritidsgårdarnas geografiska placering och öppethållande
Fritidsgårdarnas placering i kommunen samt de tider som verksamheten är öppen bör i första hand utgå från den uttalade primära målgruppens behov. En gemensam planering av
fritidsgårdarnas öppettider så att fritidsgårdarna tillsammans täcker in veckans alla dagar samt lovveckor och röda dagar ska göras.
Genom gemensam planering kan fritidsgårdarna rikta delar av verksamheten tillolika
målgrupper eller åldersgrupper. Det är dock viktigt med tydlighet och att från fritidsgårdens sida vara konsekvent med vilka öppettider som gäller för olika mål- eller åldersgrupper.
Dessutom är det viktigt att verksamheten kan motivera de val som görs gällande åldersgränser och målgruppsindelning. Det gäller oavsett om fritidsgården hålleröppet för alla på samtidiga verksamhetstider eller om öppettiderna delas uppefter ålder/målgrupp undervissa dagar/tider.19 För att verksamheten ska kunna bedrivas på ett kompetent och kvalitativt sätt måste även lokalerna och dess placering i stadsmiljön stötta målgruppens behov. Avgörande för att även miljön i vilken fritidsgården är placerad ska vara trygg för gårdens besökare är att det finns en god samverkan, tydlig ansvarsfördelning och tydliga mandat för alla aktörer som verkar i närområdet. Detta gäller likväl annan kommunal verksamhet som statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhällets organisationer.
6.4 Mötesplatser med ett aktivitetsbaserat verksamhetsutbud
Fritidsgårdarna som mötesplatserbör byggas upp kring tydliga fokusområden. Dessaområden skaparett ramverk för verksamhetens pedagogiska inriktningoch aktivitetsbaserade arbetssätt.
Pedagogiken och fokusområdet ärkopplattill ungdomars behov och utveckling samt till att stötta det informella lärandetoch vuxendanandet. Utifrån en pedagogik grundad i
fokusområdenskapar fritidsgårdarnas verksamhet, genom att erbjuda för målgruppen meningsfulla aktiviteter, förutsättningar för besökarnaatt hitta vägar till en sund livsstil.
Ett ytterligare syfte med olika fokusområden på fritidsgårdarna är att öka rörligheten mellan fritidsgårdarna. En fritidsgård ska inte bara vara en plats att ”hänga på” i sitt närområde utan en mötesplats ungdomarna väljer att aktivt ta sig till på grund av ett intresse för fokusområdet.
Exempel på fokusområden för fritidsgårdar:
- Idrott och hälsa - Musik/dans/teater
- Programmering/spel/e-sport
Aktivitetsbaserade mötesplatser innebär även att besökarna erbjuds aktiviteter som är kopplade till fokusområdet i bredare bemärkelse. Detta kan exempelvis innebäraattungdomarna bjuds in till inspirationsföreläsningareller att föreningar/aktörer bjuds in för att hålla i verksamhet på fritidsgården. Det kan även vara ungdomsproducerad verksamhet som blir en del i
fritidsgårdens utbud, exempelvis att ungdomar driver cafét på fritidsgården.
19För mer information om hur det ser ut i andra kommuner och vad erfarenhet har visat kring åldersgrupper se bilaga 2: Konsekvensanalys förändringar av fritidsgårdsorganisation
Följandeprinciper skastyra verksamhetens utbud och planering:
All verksamhet som bedrivs ska ha inslag av ungdomsdelaktigheti demokratisk anda.
Det ska finnas minst tre planerade aktiviteter i veckanframtagna genom ungdomsdelaktighet.
Alla planerade aktiviteter ska utgå från ungdomars önskemål och ungdomar ska vara delaktigai planerande och genomförande.
Aktiviteterna ska syfta till att stödja fritidsgårdens pedagogiska inriktning mot informellt lärande och de tre fritidsperspektiven samt vara i linje med fritidsgårdens fokusområde.
Aktiviteterna ska dokumenteras och utvärderas.
Verksamheten ska kompletteras med aktiviteter som på andra sätt stöttar det informella lärandet och/eller stärker besökarnas möjligheter till personlig utveckling. Exempel på en sådan aktivitet kanvara läxhjälp.
6.5 Medarbetare och kompetensbehov
Alla medarbetare inom fritidsgårdsverksamhetenskaha en stark personlig lämplighet och integritet kombinerat med dokumenterad erfarenhet och kunskap. Ledarskapet skavara närvarande, stöttande och lyhört förmedarbetarnas och besökarnas behov och utmaningar.
En av de viktigaste förutsättningarna för en välorganiseradoch främjande verksamhet är en stabil medarbetargrupp. För att skapa en verksamhet som präglas av kontinuitet och kvalitet är det viktigt att möjliggöra tid för gemensam planering, uppföljning och analys, erbjuda
kontinuerlig fortbildning och möjliggöra samverkan med andra aktörer.
Alla medarbetare inom fritidsverksamheten, det vill säga fritidsgårdar och mobila
fritidsverksamheten, ska inneha grundutbildning som kvalificerar dem för tjänsten. Det kan vara grundutbildning för fritidsledare, ungdomscoacher eller motsvarande.
Inom verksamheten ska det dessutom finnas medarbetare med olika typer av
specialkompetenser, så som exempelvis socialpedagogoch hälsovetare. Dessutom är det viktigt att det finns medarbetare med intressespecifik eller specialinriktad kunskap och utbildning inom exempelvis idrott, musik eller programmering. Detta för att möta upp behov som finns hos besökarna och för att möjliggöra det aktivitetsbaserade fritidsgårdsutbudet.
6.6 Samverkan
Samverkan kring fritidsgårdsverksamheten, både inom kultur-och fritidskontoret samt med externa aktörer, är av yttersta vikt. Samverkan ska utgå från målgruppen och anpassas efter identifierade lokala behovkopplade till fritidsgårdens geografiska placering.
Syftet med samverkan mellan olika aktörer är att skapa största möjliga positiva effekt för de ungdomar som besöker verksamheten. För att åstadkomma detta ska samverkansformerna vara uppstyrdaoch strukturerade så alla parter är införstådda med syftet och målet med samverkan, med roller och mandat för de olika aktörerna samt hur samverkan ska genomföras. All
samverkan ska utgå från målgruppens behov och de olika aktörernas respektive verksamhetsuppdrag och mandat.
Extern samverkan ska exempelvis, men inte uteslutande, finnasmed;
Fältteamet (Socialkontoret) Ungdomsmottagningen Föreningslivet
Polis
Närvaroteamet(Utbildningskontoret) Lokala näringslivet
Samverkan med föreningslivet kan möjliggöra ett bredare aktivitetsutbud för fritidsgårdarna.
Samtidigt som det skulle skapa en ökad attraktivitet för fritidsgårdsverksamheten är det en möjlighet för föreningar att bredda sin verksamhet och värva fler medlemmarur målgrupper de annars kan ha svårt att nå.
7 Förslag till framtida organisation för fritidsgårdsenheten
Baserat på nulägesbeskrivningen, de dokumenterade utmaningarna, åtgärdsplanen samt förslaget tillsyfte och riktlinjer för den ny fritidsgårdsorganisation har följande scenarier för framtida fritidsgårdsverksamhettagits fram. Scenarierna syftar till att visa på två olika vägar framåt för fritidsgårdsverksamheten. Utgångspunkten är att budgetramarna är desamma som för 2020.
7.1 Scenario 1: ”Behålla nuvarande organisation”
Scenario 1 utgår från att dagens befintliga fritidsgårdsverksamhet och budget hålls oförändrad.
Verksamheten fortsätter som idag inom ramen för den befintliga organisationen med förändringen att den nya fritidsgården i Västra Turebergöppnar.
Det innebär sex kommunalt drivna fritidsgårdar samt två föreningsdrivna fritidsgårdar varav majoriteten är placerade i skollokaler. Regelverket och överenskommelserna kring de föreningsdrivna fritidsgårdarnas verksamhet och bidrag ses dock över för att säkerställa kvalitet, styrning och finansiering.
Skolsamverkan utgår från dagens premisser, skolan hyr tjänster av fritidgårdsverksamheten vilket möjliggör för fritidsgårdarna att erbjuda heltidstjänster. Struktur och modell för uthyrning av tjänster till skolor ses dock över i syfte att skapa möjligheter för en långsiktig planering samt en god arbetsmiljö för medarbetarna.
7.1.1 Bedömning av kvalitet och fortsatt verksamhetScenario 1
Förslaget ovan av nytt syfte och riktlinjer för fritidsgårdsverksamheten skulle vara väldigt svårt att uppnåi det här scenariot. Redan nu har skolor sagt upp avtalmed kultur-och fritidskontoret kring både lokaler och medarbetare vilket gör att det kommer vara mycket svårt att både behålla nuvarande antal fritidsgårdar samt hålla verksamheten inom beslutade budgetramar. Beslut om att stänga fritidsgårdar kan alltså komma att bli nödvändiga om verksamheten ska kunna bedrivas inom befintliga budgetramar.
Redan nu är verksamheten i Kärrdal tillfälligt stängd i avvaktan på den nya organisationen. Det finns inte besöksunderlag eller personal nog att hålla verksamheten öppen i någon högre utsträckning. Endast fritidsgården i Västra Tureberg bedöms kunna arbeta med utgångspunkt i de föreslagna riktlinjerna för verksamheten då man där kommer att kunna utforma lokalen enligt verksamhetens behov samt ha möjlighet att bedriva aktivitetsbaserad verksamhet.
Besöksantalet på fritidsgårdarna totalt bedöms öka något då behovet av fritidsgård i centrala Tureberg är stort. Dock bedöms inte besökarna till de andra fritidsgårdarna öka. Det kommer också vara svårt att stimulera till rörelse mellan fritidsgårdarna annat än möjligtvis till centrala Tureberg när den aktivitetsbaserade verksamheten där startar. Att höja kvalitén i utbudet på övriga befintliga fritidsgårdar bedöms vara svårt.
7.1.2 Organisationsbeskrivning –Scenario 1
Beskrivning av organisation, personal samt geografisk lokalisering20.
6 kommunala fritidsgårdar ( 6 koordinatorer, 14 fritidsledare (2 –3 per gård)) Tureberg
Edsberg Rotebro Helenelund Häggvik Kärrdal
2 föreningsdrivna fritidsgårdar Viby
Rotebro/Järvafältet
Mobila fritidsledarteamet (4 medarbetare) Hela kommunen
20Karta i bilaga 5
7.2 Scenario 2: ”Kvalitetshöjning inom befintliga budgetramar”
Scenario 2 utgår från befintlig budget men med en högre ambition gällande kvalitativ fritidsgårdsverksamhet. Detta scenario syftar med andra ord till att utveckla verksamheten utifrån detföreslagna syftet och riktlinjerna ovan inom ramen för 2020-års budget.
Detta scenario innebär att beroendet av finansiering från skolan bryts. Fritidsgårdarnas verksamhet utgår fullt ut från målgruppens behov i enlighet med föreslaget syfte och riktlinjer för verksamheten.
I detta scenario behålls fritidsgårdar i de geografiska områden där behovet bedöms vara störst utifrån den föreslagna primära målgruppen. Medarbetarna fokuseras till dessa fritidsgårdar för att möjliggöra större personaltäthet, bättre arbetsmiljö samt ökat fokus på målgruppen.
Regelverket och överenskommelserna kring de föreningsdrivna fritidsgårdarnas verksamhet och bidrag ses över för att säkerställa kvalitet, styrning och finansiering.
Struktur och modell för uthyrning av tjänster till skolor ses över i syfte att skapa möjligheter för en långsiktig planering samt en god arbetsmiljö för medarbetarna.
7.2.1 Bedömning av kvalitet och fortsattverksamhetScenario 2
Förslaget ovan av nytt syfte och riktlinjer för fritidsgårdsverksamheten skulle kunna uppnås på de tre fritidsgårdar som föreslås finnas kvar kan i det här scenariot. Genom att flytta
sverksamheten till för verksamheten ändamålsenliga lokaler kan utbudet anpassas till riktlinjen om aktivitetsbaserade mötesplatser med fokusområden. Genom att skapa fritidsgårdar med olika fokusområden skulle ungdomars rörelsemönster i kommunen kunna förändras och utbytet mellan kommunens olika delar öka.
Samverkan med fler skolor underlättas då fritidsgårdsverksamheten inte ligger i skolans lokaler utan är fristående. Dialog om köp av tjänster kopplat till fritidsledarnas kompetens och
fritidsgårdsverksamhetens uppdrag i samverkan med skolan kan fortsätta men utgå från fritidgårdsenhetens specialkompetens och med förutsättningar för en god arbetsmiljö för medarbetarna.
Personaltätheten på kvarvarande fritidsgårdar skulle kunna öka vilket skulle skapa en tryggare miljö för besökarna, en bättre arbetsmiljö för medarbetarna samt ökade möjligheter till
planering, samverkan och utveckling av verksamheten.
Med en mer attraktiv fritidsgårdsverksamhet där både medarbetare och lokaler håller en högre kvalitet finns större möjligheter att locka nya besökare till fritidsgårdarna. En ökad samverkan med viktiga externa samverkansparter blir möjlig där fritidsgårdens främjande uppdrag även kan bidra till det arbete som görs av exempelvis skolans närvaroteam och socialtjänsten. Genom samverkan kan fritidsgården bidra till att stötta barn och ungdomar i utanförskap in i en
meningsfull fritidsverksamhet och stötta den personliga utvecklingen.
I förslaget saknas fritidsgård i de södra delarna av Sollentuna. De södra delarna av kommunen lyfts ofta som förbisedda när det gäller kultur-och fritidsutbudet. Den primära målgruppen för fritidsgårdens verksamhet är ungdomar som saknar annan fritidsaktivitet eller på andra sätt är extra utsatta för risker, såsom att delever i socio-ekonomisk utsatthet eller har ofullständiga betyg i skolan. Dessa riskfaktorer hör ofta ihop och utifrån den socio-ekonomiska struktur som finns i kommunen är det i områdena Västra Tureberg, centrala Edsberg och centrala Rotebro som dessa riskfaktorer är som mest påtagliga. Det är ocksåde fritidsgårdar som idag finns i dessa områden som har flest besökare i verksamheten. Därför föreslås fritidsgårdarna lokaliseras till dessa platser i första hand.
7.2.2 Organisationsbeskrivning –Scenario 2
Beskrivning av organisation, personal samt geografisk lokalisering21.
3 kommunala fritidsgårdar (1 föreståndare, 13 fritidsledare(3 –5 per gård)) Tureberg
Edsberg Rotebro
2 föreningsdrivna fritidsgårdar Viby
Överby/Järvafältet
Mobila fritidsledarteamet (4 medarbetare) Hela kommunen
21Karta i bilaga 6
