När text inte blir till bilder

(1)

När text inte blir till bilder

En stilanalys med multimodala inslag av Tahereh Mafis Rör mig inte

Hanna Johnson

Institutionen för kultur och estetik Examensarbete 15 hp

Litteraturvetenskap

Kurs: Svenska IV med litterär inriktning Termin: HT19

Handledare: Magnus Öhrn

English title: Not Turning Text into Images – A Stylistic and Multimodal Analysis of Shatter Me by Tahereh Mafi

(2)

När text inte blir till bilder

En stilanalys med multimodala inslag av Tahereh Mafis Rör mig inte

Hanna Johnson

Abstract

Uppsatsen undersöker Tahereh Mafis dystopiska ungdomsroman Rör mig inte. Syftet med undersökningen är att undersöka huruvida romanen kan anses vara multimodal genom att framkalla inre bilder och grafiska mönster hos läsaren med sin rika användning av bildspråk och genomstrykningar. Ett vidare syfte är att undersöka på vilket sätt Rör mig inte kan vara ett lämpligt val av litteratur för svenskämnet i gymnasieskolan. Som analysmetod används en stilistisk textanalys med stöd av multimodala aspekter.

Undersökningen visar att vid tolkning av texten samspelar både visuella och textuella aspekter gällande såväl genomstrykningar, metaforer, liknelser som anaforer. Rör mig inte kan därmed anses ha multimodala kopplingar. Undersökningen ger därigenom anledning till att diskutera huruvida det likt ett utvidgat text- och läsbegrepp finns behov av ett utvidgat multimodalitetsbegrepp.

Genom att romanen samspelar med visuella och textuella aspekter är den ett lämpligt val av litteratur för gymnasieelever som är vana multimodala läsare tack vare sina digitala kunskaper.

Utöver detta är romanen ett passande val då den erbjuder rika möjligheter till igenkänning för gymnasieelever och kan därmed utveckla deras förmågor att såväl förstå sig själva som andra.

Dessutom kan Mafis dystopi utmana elever med nya tankesätt och perspektiv.

Nyckelord

Multimodalitet, stilistik, genomstrykningar, metaforer, anaforer, liknelser, Tahereh Mafi, Rör mig inte.

(3)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Avgränsningar ... 3

1.3 Syfte och frågeställningar ... 3

2 TIDIGARE FORSKNING ... 4

2.1 Utvidgat textbegrepp ... 4

2.2 Multimodalitet och meningsskapande ... 5

2.3 Metaforer ... 6

2.4 Forskning om Tahereh Mafis författarskap ... 6

3 METOD OCH MATERIAL ... 7

3.1 Analysmetod ... 8

3.2 Val av litteratur och materialinsamling ... 8

3.3 Presentation av Rör mig inte ... 8

4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 9

4.1 Utvidgat textbegrepp ... 9

4.2 Multimodalitet, betydelseskapande och metafunktioner ... 9

4.3 Sociosemiotik ... 10

4.4 Inferenser och stilfigurer ... 11

4.5 Stilistik ... 13

4.6 Langers föreställningsvärldar ... 14

5 UNDERSÖKNING ... 16

5.1 Genomstrykningar ... 17

5.2 Metaforer ... 22

5.3 Liknelser ... 23

5.4 Anaforer ... 24

5.5 Didaktisk relevans ... 25

6 AVSLUTNING ... 27

7 LITTERATUR ... 28

8 APPENDIX ... 30

(4)

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Det har gjorts livsomvälvande stora framsteg i den digitala utvecklingen i världen under de senaste decennierna. Datorerna har krympt i storlek dramatiskt från tiden då Apollo 11 landade på månen med hjälp av ett dussintal stationära datorer till att gemene man kan ha tillgång till minst lika stor mängd digital kapacitet i sin mobiltelefon som ryms i en bakficka. Dessa framsteg, och den i raketfart ökade tillgången till digitala hjälpmedel, påverkar våra liv dagligen. Den digitala utvecklingen påverkar även vårt sätt att läsa, då läsning som aktivitet har flyttat från att läsa fysiska böcker, tidskrifter och liknande till att läsa via en skärm.

Forskning om läsvanor visar att digital läsning påverkar vårt sätt att läsa och visar vidare att digital läsning har flera fördelar mot traditionell, analog läsning. Exempelvis kan digital läsning ske interaktivt, icke-linjärt och tillåta omedelbar tillgång till information via digitala kanaler.¹ Dessutom innebär den digitala teknologin att fler personer läser mer än förut.²Det finns dock även nackdelar. En nackdel är att digital läsning kan påverka läsarens förmåga att läsa en analog text en längre sammanhängande stund. En annan nackdel är att vana digitala läsares förmåga till djupläsning försämras.³ Med djupläsning menas de processer ”that propel comprehension and that include inferential and deductive reasoning, analogical skills, critical analysis, reflection, and insight”.⁴ Då digital läsning rent teknologiskt uppmuntrar läsaren till att skanna av texten, läsa icke-linjärt och ytligt, blir djupläsningen automatiskt bortprioriterad vid digital läsning.⁵ Den snabba digitala världen försämrar därmed unga läsares möjligheter till att utveckla förmåga till djupläsning.⁶

Enligt Nordicom, som är en oberoende nordisk organisation som specialiserar sig på att samla in och förmedla forskning och fakta gällande medieutveckling, använde 95 % av svenska ungdomar i åldersgruppen 15–24 år sociala medier under en genomsnittlig dag 2018, medan endast 38 % läste i en bok.⁷ Detta visar tydligt att det mesta av ungdomarnas läsning sker

1 Ziming Liu, ”Reading behavior in the digital environment: Changes in reading over the past ten years”, Journal of Documentation, 61 (6), s. 701; Maryanne Wolf & Mirit Barzillai, “The importance of reading”, Educational Leadership, 2009, 66(6), s. 36.

2 Liu s. 704.

3 Liu, s. 701.

4 Wolf & Barzillai, s. 33.

5 Liu, s. 705.

7 Göteborgs universitet, Nordicom, https://www.nordicom.gu.se/sv/statistik-fakta/mediestatistik. (Hämtad 2019-11-02). Se Bilaga 8.1.

(5)

2

digitalt. Att texten bytt forum till en digital bas har möjliggjort att texten kan varieras multimodalt, såsom med bild och ljud, något som är kännetecknande för sociala medier. En stor del av skärmläsningen är därmed multimodal genom att texten innehåller återkommande bildelement. En sådan multimodal läsning kan ge läsaren ett överskott av ingångar till ett ämne, något som ställer stora krav på läsarens förmåga att kritiskt granska och analysera multimodal information.⁸ Informationsutbudet i digitala medier är stort och snabbföränderligt. Då det dessutom finns många distraktioner i det digitala landskapet både tack vare den digitala textens snabba förändringstakt och de många möjligheterna att söka sig vidare genom en musklick, anser en del forskare att djupläsningsförmågan utvecklas mest effektivt genom läsning av analoga böcker som är mer tillåtande för en långsammare takt och kontemplation.⁹

Då digitaliseringen ökats i snabb takt under de senaste decennierna och läsvanorna förändrats i takt med digitaliseringen till ökad multimodal läsning, är en analys av en analog skönlitterär text ur ett multimodalt perspektiv intressant. Kan en textbaserad skönlitterär bok anses vara visuell och multimodal? På vilka sätt kan elever i så fall känna igen sig i texten tack vare sina multimodala läsvanor från digitala medier? Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska undervisningen hjälpa eleverna att ”kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstaktfrämja”.¹⁰ Dessutom syftar svenskundervisningen enligt ämnesplanen för svenska på gymnasiet till att utveckla elevernas ”förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv”.¹¹ En skönlitterär text med rikt bildspråk som ger möjligheter till en snarlik multimodal läsning som ungdomarna ägnar sig åt i sociala medier kan dämpa motviljan till läsning och agera som en bro mellan multimodal läsning via mobiltelefonen och läsning av klassiska, fysiska böcker. En sådan bok kan även hjälpa eleverna att använda skönlitterära böcker som källa till igenkänning, öka förståelse för andras erfarenheter och utmana eleverna att tänka på nya sätt.

10 Skolverket, Läroplan för gymnasieskolan,

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan (Hämtad 2019-11-02).

11 Skolverket, Ämne – svenska, https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan- program-och-amnen-i-

gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%

3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 (Hämtad 2019-11-02).

(6)

3

Tahereh Mafi är en amerikansk författare som bland annat skrivit böcker till unga vuxna. I hennes bok Rör mig inte (2011) används ett rikt bildspråk som beskriver och visualiserar den kvinnliga 17-åriga protagonistens känslolägen. Originalspråket i författarens böcker är engelska. Efter en jämförande läsning av böckerna på originalspråket och på svenska kan det konstateras att bildspråket används på liknande sätt i både det engelska originalet Shatter me (2011) och i översättningen Rör mig inte. Gällande själva handlingen, dess innehåll, användning av bildspråk och genomstrykningar finns det därmed inga väsentliga skillnader mellan originalet och översättningen. Genomstrykningarna i handlingen i originalet finns på motsvarande ställen i översättningen och bildspråket samt anaforer är översatta till så nära originalet som möjligt. I de flesta fall är översättningarna direkta. Däremot finns det skillnader i böckernas yttre och förord. Originalet Shatter me saknar genomstrykning i titeln medan översättningen Rör mig inte innehåller ett genomstruket ord, dessutom finns ett informerande och instruerande förord angående bildspråket och genomstrykningarna i originalet som saknas i översättningen. Skillnader mellan det engelska originalet och den svenska översättningen gällande genomstrykningar och förförståelse diskuteras i avsnitt 5 Undersökning. Då denna uppsats behandlar bland annat svenskundervisning och romanens didaktiska relevans för svenskämnet i gymnasieskolan, används främst den svenska översättningen som material för analysen.

1.2 Avgränsningar

Tahereh Mafis dystopiska ungdomsroman Rör mig inte innehåller ett rikt bildspråk. En analys som berör samtliga använda stilfigurer skulle därför bli alltför omfattande. På grund av uppsatsens omfång har jag valt att begränsa min undersökning till tre stilfigurer: metaforer, anaforer och liknelser. Utöver dessa analyseras även användningen av genomstrykningar som är kännetecknande för Rör mig inte.

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida bildspråket och genomstrykningarna i Tahereh Mafis Rör mig inte kan anses innehålla multimodala aspekter. Ett vidare syfte är att visa romanens lämplighet i svenskämnesundervisningen i gymnasieskolan i en tid då majoriteten av eleverna är vana multimodala läsare via olika digitala kanaler. För att uppfylla undersökningens syfte ska ett antal frågeställningar besvaras. Frågeställningarna är följande:

• På vilka sätt kan en text med enbart textelement vara multimodal?

(7)

4

• Vilka likheter går att finna mellan det bildspråk som används i Tahereh Mafis Rör mig inte och multimodalitet?

• På vilka sätt kan Tahereh Mafis Rör mig inte vara lämplig skönlitterär läsning för läsare i gymnasieskolan som är vana vid digital läsning?

2 Tidigare forskning

I det här avsnittet presenteras tidigare forskning som är relevant för denna uppsats. Avsnittet är uppdelat till olika forskningsområden, då forskning som omfattar ämnesområdet som denna uppsats behandlar i sin helhet inte påträffades. Relevansen av tidigare forskning utkristalliseras vidare under genomgång av teoretiska utgångspunkter och ytterligare vid analys av Tahereh Mafis Rör mig inte.

2.1 Utvidgat textbegrepp

I artikeln ”Vidgat textbegrepp hinder eller möjlighet?” diskuterar Christina Olin-Scheller sin forskning om gymnasieelevers och lärares uppfattningar om texter utifrån ett utvidgat textbegreppsperspektiv. Hon poängterar att vid användning av ett utvidgat textbegrepp behöver även ett utvidgat läsbegrepp användas. Utvidgat läsbegrepp innebär att läsaren fogar samman olika meningsbärande tecken till en ny helhet. Olin-Scheller ger ljud och bilder som exempel på meningsbärande tecken utöver bokstäver och siffror. Denna aktivitet under läsning innebär att läsaren är medskapare till den ”nya” texten som de olika tecknen bidrar till att skapa. Därmed sker meningsskapandet i interaktion mellan verklighet utifrån läsarens erfarenhetsbank och den aktuella texten.¹²

Olin-Schellers undersökning om uppfattningar om skoltexter visar att de deltagande elevers och lärares olika litterära repertoarer inte var samstämmiga. Detta ledde till att eleverna inte gavs ”större möjligheter att läsa med igenkänning och identifikation, urskilja texternas teman och intertextualitet, fylla tomrum eller tolka bildspråk”.¹³ Texterna användes i stället främst faktaboksmässigt som exempel på en viss litterär epok eller i syfte att besvara detaljerade

12 Christina Olin-Scheller, ”Vidgat textbegrepp hinder eller möjlighet?”, Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: tala, lyssna, skriva, läsa, lära - modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv: Umeå 16–17 november 2006, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning, Umeå, 2007, s. 83.

13 Olin-Scheller, s. 85.

(8)

5

frågor.¹⁴ Eleverna i undersökningen var vana multimodala läsare med bland andra filmer och hypertexter från datorspel som vanliga texttyper.¹⁵ Olin-Scheller hänvisar till Louise Rosenblatt och lyfter vikten av estetisk läsning vid fiktion, där läsaren upplever olika stämningslägen och situationer genom en transaktion mellan texten och läsaren. En alltför faktabaserad eller styrd läsning begränsar läsares möjligheter till estetisk läsning enligt Olin-Scheller.¹⁶

2.2 Multimodalitet och meningsskapande

Det finns omfattande forskning om multimodalitet respektive meningsskapande såväl i Sverige som internationellt. En för denna uppsats relevant artikel är Marie Leijons och Fredrik Lindstrands ”Socialsemiotik och design för lärande: Två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande” som behandlar både multimodalitet och meningsskapande i lärandesituationer.¹⁷ Begreppet socialsemiotik (som även går under namnet sociosemiotik) definieras närmare i avsnitt 4.2 Multimodalitet, betydelseskapande och metafunktioner. Leijon och Lindstrand menar att eftersom socialsemiotiken har sin utgångspunkt i kommunikation och meningsskapande i sociala rum, bjuder den in lärandemiljöer i semiotikens område. Lärande är inte någonting som överförs från en person till en annan, utan lärande sker inom en person som ett resultat av meningsskapande i olika situationer med hjälp av tillgängliga resurser runt omkring oss.¹⁸ Dessa tillgängliga resurser kan alltså innefatta interaktion med andra personer eller olika medier, exempelvis i en klassrumssituation. Författarna poängterar att det är av vikt att ta hänsyn till att det i det multimodala, digitala samhället används flera olika sorters teckensystem som kan resultera i att personer som inte behärskar alla använda teckensystem hamnar i underläge och riskerar att bli begränsade.¹⁹ Design för lärande knyter an till socialsemiotiken genom att den håller människors teckenskapande som centralt som tecken för lärande hos individer. Dessa tecken kan komma i uttryck i kommunikations- och analyssituationer där exempelvis en litterär text diskuteras.²⁰

17 Marie Leijon & Fredrik Lindstrand, ”Socialsemiotik och design för lärande: Två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande”, Pedagogisk forskning i Sverige, 2012, 17(3–4), s. 171.

18 Leijon & Lindstrand, s. 174.

19 Leijon & Lindstrand, s. 179.

20 Leijon & Lindstrand, s. 183f.

(9)

6

2.3 Metaforer

Metaforer är vanligt förekommande i vårt språkbruk. De används ofta i poesin och i retoriken för att smycka ut språket och för att utmana till nya betraktelsesätt.²¹ George Lakoff och Mark Johnson menar i Metaphors we live by att metaforer dessutom är något som genomsyrar våra liv såväl genom våra språkhandlingar som genom våra tankesätt och aktioner. Människan tänker enligt författarna metaforiskt.²² I stället för att metaforer enbart skulle vara språkliga utsmyckningar är de alltså i själva verket grunden för vårt konceptuella tänkande. Enligt Lakoff och Johnson är ”most concepts […] partially understood in terms of other concepts”.²³ Metaforer underlättar och är i många fall förutsättningen för förståelsen av abstrakta koncept.²⁴

Jan Svanlund har skrivit sin doktorsavhandling Metaforen som konvention: graden av bildlighet i svenskans vikt- och tyngdmetaforer om metaforen som konvention där han diskuterar metaforers funktion i språksystemet och metaforernas betydelsebärande egenskaper.

Svanlund understryker metaforernas konstruktivistiska funktion i sin avhandling men undersöker främst metaforernas bildlighetsgrad, alltså i vilken grad metaforernas ursprungsbetydelse aktiveras vid användning. Svanlund påpekar att även om många metaforer har synintryck som utgångspunkt, behöver inte alla metaforer utgå från dessa. Syftet med avhandlingen är således att undersöka just denna variation med metaforernas bildlighet.²⁵ Svanlund kommer fram till att variationen i bildlighet är oftast någorlunda medelstark och uppnår sällan maximal eller minimal bildlighet, något han kallar för ett halvblekt tillstånd.²⁶ Han menar även att ”språkbrukarnas sociala relationer och deras kommunikationsbehov” styr metaforernas tolkning.²⁷

2.4 Forskning om Tahereh Mafis författarskap

Shatter me från 2011 är Tahereh Mafis första roman, som i svensk översättning har fått titeln Rör mig inte. Mafi är därmed en relativt ny författare vars författarskap det ännu inte har bedrivits omfattande forskning på. De två undersökningar som behandlar Mafis författarskap redovisas härnäst.

21 Per Lagerholm, Stilistik, Studentlitteratur, Lund, 2008, s. 157f.

22 George Lakoff & Mark Johnson, Metaphors we live by, The University of Chicago Press, Chicago, 2003, s.

3.

23 Lakoff & Johnson, s. 56.

24 Lakoff & Johnson, s. 115.

25 Jan Svanlund, Metaforen som konvention: graden av bildlighet i svenskans vikt- och tyngdmetaforer, diss., Stockholms universitet, Stockholm, 2001, s. 7–10.

26 Svanlund, s. 344f.

27 Svanlund, s. 93.

(10)

7

Malin Alkestrand och Christopher Owen diskuterar i sin artikel ”A Cognitive Analysis of Characters in Swedish and Anglophone Children’s Fantasy Literature” litterär karaktärsanalys i fantasylitteratur med utgångspunkt i kognitiv teori. Deras textbaserade karaktärsanalys fokuserar på de unga karaktärernas intersektionella subjektspositioner och undviker därmed det som de anser att kognitiva analyser som inte utgår från texten gör: att homogenisera barn genom att de homogeniserar de unga karaktärerna. Författarna menar att en karaktärsanalys som inte tar hänsyn till intersektionalitet har en tendens att göra generaliseringar av karaktärerna och därmed dra bristfälliga slutsatser om de unga karaktärernas personlighetsdrag. Alkestrand och Owen använder Tahereh Mafis roman Furthermore som analysmaterial i sin artikel.²⁸ Alkestrand och Owens textanalys fokuserar på intersektionalitet i ett annat av Mafis verk än vad min undersökning kommer att göra. Därmed bär inte deras artikel på några andra likheter med min än författaren och är således inte av relevans för min analys.

Sara K. Day analyserar Mafis Rör mig inte i ”Docile Bodies, Dangerous Bodies: Sexual Awakening and Social Resistance in Young Adult Dystopian Novels”. Day diskuterar hur unga kvinnliga protagonisters karaktärisering som motståndare till makthavare kopplas ihop till deras sexuella uppvaknande som tonåringar. Day använder sig därmed av en intersektionell analys där såväl ålder, kön som sexualitet diskuteras.²⁹ Days analys berör främst protagonisternas subjektspositioner och har därmed inga direkta beröringspunkter med min undersökning utöver det gemensamma materialet i form av Tahereh Mafis Rör mig inte.

3 Metod och material

I det här avsnittet behandlar jag metodologiska teman för uppsatsen. Undersökningens tillvägagångssätt presenteras gällande val av analysmetod, litteratur och materialinsamlingsprocessen. Dessutom ges en kort sammanfattning av det valda skönlitterära verket.

28 Malin Alkestrand & Christopher Owen, “A Cognitive Analysis of Characters in Swedish and Anglophone Children’s Fantasy Literature”, International Research in Children’s Literature, 2018, Volume 18, Issue 1, s. 65-79. https://www.euppublishing.com/doi/10.3366/ircl.2018.0254 (Hämtad 2019-11-17).

29 Sara K. Day, “Docile Bodies, Dangerous Bodies: Sexual Awakening and Social Resistance in Young Adult Dystopian Novels”, Female Rebellion in Young Adult Dystopian Fiction, red. Sara K. Day, Miranda A.

Green-Barteet & Amy L. Montz, Routledge, London and New York, 2016, s. 75-92.

(11)

8

3.1 Analysmetod

I denna undersökning görs en stilistisk textanalys med stöd av multimodala aspekter. Stilistisk analys tar fasta på olika språkliga och typografiska stildrag i en text och undersöker hur dessa påverkar texten och läsarens interaktion med den.³⁰ De multimodala aspekter som är aktuella för denna undersökning har delvis beröringspunkter med stilistik gällande typografin, men även den multimodala kombinationen text och bild är aktuell. Stilistik och multimodalitet presenteras närmare i avsnittet för teoretiska utgångspunkter.

3.2 Val av litteratur och materialinsamling

I den här undersökningen analyseras Tahereh Mafis dystopiska ungdomsroman Rör mig inte.

Valet av skönlitterär bok föll på denna med anledning av romanens rika innehåll av både bildspråk och genomstrykningar. Detta innehåll har både inspirerat till undersökningens ämne och antas även kunna besvara undersökningens frågeställningar gällande koppling mellan en text med enbart textelement och multimodalitet. Ytterligare ett skäl till bokvalet är att Rör mig inte är en ungdomsroman med bland andra elever i gymnasieåldern som målgrupp. Den unga protagonisten och den känslostorm som beskrivs i boken tillsammans med det bildspråkliga landskapet antas ge elever i gymnasieåldern rika möjligheter till igenkänning. Undersökningen ämnar således även visa bokens lämplighet som litteratur för svenskämnet i gymnasieskolan.

Materialet har samlats in genom en närläsning av Tahereh Mafis Rör mig inte. Under läsningen har samtliga metaforer, liknelser och anaforer markerats med olikfärgade pennor.

Genomstrykningar har enbart noterats då de redan är synligt avvikande i texten och därmed enkla att lokalisera. Då varken bildspråk eller genomstrykningar i texten agerar självständigt utan är kontextberoende har de analyserats i symbios med kontexten.

3.3 Presentation av Rör mig inte

Tahereh Mafis Rör mig inte är första delen i Shatter me-serien. Seriens sista del släpps 2020.

Böckerna utspelar sig i en dystopisk värld där det militäriska Återetablissemanget regerar och håller civilbefolkningen under noggrann uppsikt. Levnadsförhållandena är svåra på grund av föroreningar som dödar djur- och växtriket, sjukdomar som pinar befolkningen och Återetablissemanget som driver sina sektorer runtom världen som tyranniska diktaturer.

Bokseriens protagonist, den 17-årige Juliette Ferrars är berättarjaget i Rör mig inte.

Återetablissemanget har hållit Juliette fången i isolering under 264 dagar på grund av hennes

30 Lagerholm, s. 10.

(12)

9

förmåga att skada andra med sin beröring. Trots att hon vuxit upp hos föräldrar som inte visat henne kärlek eller ömhet växer hon upp till en empatisk person med vilja att hjälpa andra. När hon försöker hjälpa ett litet barn som utsätts för grym behandling av sin mor, råkar Juliette orsaka pojkens död på grund av sin dödliga beröring och hamnar därför i isolering. Boken handlar om Juliettes resa från en person utan någon som helst makt eller självförtroende till en person i en avgörande position att förändra situationen i samhället. Under resans gång möter Juliette både kärlek i form av gamla klasskompisen Adam och hat som hon känner för Återetablissemangets ledare Warner som vill använda henne som ett dödligt vapen i sin armé.

Då Juliettes känsloregister under berättelsens gång pendlar mellan ytterligheterna av att vara likgiltig och att vara sprudlande kär, finns det igenkänningsmöjligheter för alla läsare.

4 Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt redogörs begrepp som används och stilfigurer som granskas i undersökningen.

Dessutom presenteras de teoretiska utgångspunkterna som denna undersökning baseras på.

4.1 Utvidgat textbegrepp

I kommentarmaterialet till ämnesplanen i svenska definieras textbegreppet som ”skrivna texter, men även multimediala texter innefattas, dvs. texter som kombinerar till exempel text, bild och ljud”.³¹ Skolverket förklarar vidare att begreppet utvidgat textbegrepp användes i stället för begreppet text i tidigare styrdokument. I den senaste ämnesplanen har Skolverket återgått till att använda sig av begreppet text och väljer att i stället vid användning av textbegreppet precisera vilken texttyp som avses.³² Med andra ord är begreppet text i den nuvarande ämnesplanen synonymt med utvidgade textbegreppet i tidigare styrdokument.

4.2 Multimodalitet, betydelseskapande och metafunktioner

Informationsöverföring och kommunikation mellan människor sker med hjälp av olika tecken.

Människan är en teckenskapande varelse som har utvecklat olika meningsbärande tecken under hela sin existens, bland andra skrivtecken, ljud, mönster och gester. Dessa

31 Skolverket, Kommentarmaterial till ämnesplanen i svenska, s. 3.

https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a28955/1530188053466/Kommentarmateri al_gymnasieskolan_svenska.pdf (Hämtad 2019-11-19).

32 Skolverket, Kommentarmaterial till ämnesplanen i svenska, s. 3.

(13)

10

kommunikationsformer används i olika kombinationer i likväl digitala som i tryckta medier.³³ När en text omfattas av olika sorters kommunikationsformer handlar det om multimodalitet.³⁴ Då används alltså olika slags meningsbärande resurser i kombination för att ”tolka världen och skapa mening”.³⁵ Dessa olika meningsbärande resurser kan signalera samstämmig mening, men även motstridiga meningar. Detta innebär att multimodala texter kan kräva en annan sorts litteracitet från sin läsare än en text utan multimodala inslag.³⁶

Vad olika tecken betyder är något som får sin innebörd i den kontexten de skapas och används genom en överenskommelse av de personer som befinner sig i den specifika situationen.³⁷ Meningsskapande sker genom att befintliga representationer av världen formas om.³⁸ Exempelvis omskapas en representation när ett föremål eller en handling förstås på ett nytt sätt. På så sätt är en representation ”ett sätt att visa sin förståelse”.³⁹ Betydelser av olika uttryck, såväl språkliga som visuella, kategoriseras i tre olika metafunktioner: ideationella, interpersonella och textuella betydelser. Den ideationella metafunktionen handlar om att på olika sätt beskriva och förmedla en representativ version av verkligheten.⁴⁰ Det kan till exempel handla om en planritning där bild och text samverkar, vara en rent textuell beskrivning eller vara en version som enbart innehåller bildmaterial. Den interpersonella metafunktionen blir aktuell när kommunikation används när människor deltar i social interaktion. Attityder hör till denna metafunktion.⁴¹ Ett exempel på kommunikation som hör till den interpersonella metafunktionen är användning av frågor.⁴² Den textuella metafunktionen i sin tur handlar om den ideationella och den interpersonella metafunktionens samspel och funktion i texter av olika slag.⁴³ Dessa metafunktioner utgår alltså från antagandet att betydelser kan uttryckas såväl genom text som bild.

4.3 Sociosemiotik

En teori som anknyter till betydelseskapande och metafunktioner är sociosemiotik.

Grundantaganden för sociosemiotik är att betydelseskapandet är motiverat av människans

33 Staffan Selander & Gunther Kress, Design för lärande- ett multimodalt perspektiv, Studentlitteratur, Lund, 2017, s. 19, s. 26–27.

34 Anders Björkvall, Den visuella texten: multimodal analys i praktiken, Hallgren & Fallgren, Stockholm, 2009, s. 8.

35 Selander & Kress, s. 26.

36 Kristina Danielsson & Staffan Selander, Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete, Gleerups, Malmö, 2014, s. 20, s. 24.

40 Björkvall, s. 11.

41 Björkvall, s. 11f.

(14)

11

behov av social interaktion och meningsskapande tillsammans med andra samt att meningsskapandet alltid har en funktionell motivering. Sociosemiotik begränsar därmed inte meningsskapandet till exempelvis enbart text eller bild, utan intar ett multimodalt perspektiv till kommunikation. Betydelser kan alltså förmedlas genom olika semiotiska resurser.⁴⁴ Dessa semiotiska resurser kan ha dynamiska betydelsepotentialer. Exempelvis kan ett och samma uttryck beskriva olika versioner av verkligheten beroende av kontexten de används i, vem eller vilka som använder sig av de semiotiska resurserna och vem eller vilka som är mottagare av dessa.⁴⁵ På detta sätt finns det en tydlig koppling och växelverkan mellan metafunktioner och sociosemiotik då båda framhäver olika kommunikationsformers betydelse och växelverkan.

4.4 Inferenser och stilfigurer

För att en text ska bli begriplig för en läsare måste läsaren göra inferenser. Det innebär att läsaren använder sig av sin förförståelse och sina referensramar för att skapa en begriplig helhetsbild av de ledtrådar som hen får av texten. Läsaren läser mellan raderna och tolkar texten utifrån sina förutsättningar. På detta sätt blir läsningen interaktiv mellan texten och läsaren och följaktligen blir varje läsning unik. Läsaren behöver därmed tolka innehållet genom att dra slutsatser av det som uttryckligen står i texten och därefter komma till en slutsats om vad det är som författaren egentligen avser förmedla.⁴⁶

Ytterligare ett sätt att skapa mening av någonting som inte sägs explicit är att tolka det med hjälp av metaforer. Metaforer används i betydelseskapande syfte när en person ämnar ”förstå, tala eller tänka om något i termer av något annat”.⁴⁷ Med andra ord är det med hjälp av metaforer meningsskapandet sker då läsaren får en djupare förståelse för någonting genom att förstå en likhet mellan det som beskrivs och det som beskriver. Enligt Hellspong innebär detta att metaforer konstruerar likheten. Denna likhet är ett resultat av metaforernas två led: det som beskrivs kallas för sakledet och det som beskriver kallas för bildledet.⁴⁸ Det kan alltså konstateras att metaforer skapar bilder i våra medvetanden.

Det finns flera olika sorters metaforer. De kan kategoriseras i dolda/lexikaliserade metaforer och öppna metaforer. Dolda metaforer är sådana som är stående uttryck, som efter att ha använts länge blivit ett så vanligt inslag i språkbruket att de inte längre reflekteras i första hand som

46 Monica Reichenberg, Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet, andra upplagan, Natur & Kultur, Stockholm, 2014, s. 61ff.

48 Lennart Hellspong, Metaforanalys, s. 1,

https://www.studentlitteratur.se/files/sites/metoder7556/manalys.pdf (Hämtad 2019-11-11).

(15)

12

metaforiska.⁴⁹ Ett exempel på en sådan metafor är ”bordsben” som numera sällan associeras till att ha en koppling till människors eller andra levande varelsers långsmala ben som har som funktion att bära upp något.⁵⁰ Öppna metaforer är i sin tur sådana som skapar en tydlig bild hos läsaren. Sakledet och bildledet har en tydlig skillnad och detta ”skapar en spänning eller dialog mellan dem”.⁵¹ Ett exempel på en öppen metafor är ”jag sprättar upp ögonen”.⁵² Ytterligare en kategori metaforer är besjälning. Dessa metaforer ger konkreta och icke-mänskliga sakled mänskliga egenskaper.⁵³ Exempelvis, när en mobiltelefon slutar fungera på grund av urladdad batteri kan detta beskrivas som att mobiltelefonen ”dör”. När däremot någonting abstrakt beskrivs med mänskliga egenskaper handlar det om personifikation.⁵⁴ Ett exempel på stilfiguren personifikation är ”Hoppet kramar mig, håller mig i famnen, torkar mina tårar och säger att i dag och i morgon och om två dagar kommer allt bli bra”.⁵⁵

Likt metaforer används liknelser för att förklara någonting med en jämförelse till någonting annat.⁵⁶ Till skillnad från metaforen är både sakledet och bildledet explicit uttryckta vid användning av liknelser.⁵⁷ Vid liknelser finns även ett jämförande ord med i texten, till exempel ordet som.⁵⁸ Ett exempel av en liknelse är ”det går som en åskknall genom min kropp”.⁵⁹ Såväl metaforer som liknelser kan kombineras med stilfiguren hyperbol, som innebär att ett uttryck överdrivs för att uppnå sin effekt.⁶⁰ Ett exempel på en liknelse med hyperbol är: ”Insikten drabbar mig som 200 kilo sunt förnuft”.⁶¹

Anafor är en stilistisk stilfigur som innebär upprepningar av samma ord eller fras i början av efterföljande meningar, versrad eller andra parallella led. Anaforer används för att skapa rytm i texter i syfte att skapa en stilistisk effekt som får mottagaren att lättare lägga märke till vissa delar av texten och för att komma ihåg texten.⁶² Anaforer är med andra ord inte i sig bildframkallande på samma sätt som metaforer och liknelser. I Rör mig inte är de dock i många

49 Hellspong, s. 1.

50 Svenska akademiens ordböcker, 2019 https://svenska.se/tre/?sok=bordsben&pz=1 (Hämtad 2019-12- 07).

51 Hellspong, s. 2.

52 Tahereh Mafi 1, Rör mig inte,övers. Carina Jansson, B. Wahlströms Bokförlag, Stockholm, 2011, s. 26.

55 Mafi 1, s. 113.

56 Liknelse, Nationalencyklopedin. https://www-ne-

se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/liknelse (Hämtad 2019-11-19).

57 Hellspong, s. 1.

58 Metafor, Nationalencyklopedin. https://www-ne-

se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/metafor (Hämtad 2019-11-19).

59 Mafi 1, s. 25.

61 Mafi 1, s. 128.

62 Anafor 1, Nationalencyklopedin, https://www-ne-

se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/anafor (Hämtad 2019-11-19); Anafor 2,

Nationalencyklopedin, https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/anafor (Hämtad 2019-11-19).

(16)

13

fall visuellt framträdande genom att de ofta är radbrytande och skrivna i början av flera efterföljande rader likt anaforer i dikter. En vidare diskussion om sådana visuella anaforer förs i avsnitten 5.1 Genomstrykningar och 5.4 Anaforer.

4.5 Stilistik

Stilanalys är en textanalysmetod med syfte att analysera språkmaterial med utgångspunkt i stilistik för att förklara växelverkan mellan innehåll, form och effekt i en text. Med hjälp av stilistik kan språkets påverkan på mottagaren studeras och förstås. Ett sätt att använda sig av stilanalys är att göra det i tolkande syfte, där språket i en given text analyseras och tolkas för att förklara det som texten ämnar förmedla till läsaren. Stilistiken utgår från frågeställningen hur texten förmedlar sitt budskap. Själva budskapet är däremot inte lika central för stilistik. En stilanalys kan exempelvis handla om att undersöka vilka grammatiska kategorier som är mest förekommande i en text eller att analysera strukturen i en text, i vilka fall textens kommunikativa sammanhang är mindre viktigt. Tolkningen av innehållet blir ändock intressant i och med att även formens påverkan på innehållet kan analyseras i en stilanalys. I sådana fall är stil kontextberoende. För att skapa förståelse och få förklaring till användning av en stil ska den därmed studeras och förklaras i ett specifikt sammanhang.⁶³

Ett centralt begrepp för stilistik är stilmarkör som ”är en språklig konstruktion som har bidragit till en stilistisk egenskap”.⁶⁴ Stilmarkörer skapar en effekt i texter som är framträdande på något sätt. Detta kan ske bland andra genom att en konstruktion repeteras, sticker ut som ovanlig eller att en kombination av konstruktioner används för att nå effekt. Stilfigurer som metaforer, liknelser och anaforer är exempel på stilmarkörer.⁶⁵

Vid analys av multimodala texter är en viktig förutsättning att det finns textelement i dem.

Dessa textelement kan kontrasteras på olika sätt med visuella avgränsare. Exempel på visuella avgränsare är kontraster i storlek, typsnitt och fetstil. Dessa kontrasterande verktyg kan vara betydelseskapande och kan signalera såväl avgränsning som samband.⁶⁶ Det krävs med andra ord inte bilder för att en skriven text ska vara multimodal, även layout och grafiska detaljer kan vara viktiga betydelseskapande komponenter.⁶⁷ I avsnitt 5 Undersökning i denna uppsats ämnar jag visa att det finns visuella avgränsare i Rör mig inte som ger en multimodal effekt vid läsning.

63 Lagerholm, s. 24–30, s. 67.

65 Lagerholm, s. 31ff.

67 Danielsson & Selander, s. 20.

(17)

14

Förutom visuella avgränsare kan grafisk form och typografi, såsom genomstrykningar i Rör mig inte, vara betydelsebärande och meningsskapande i en text.⁶⁸ Om mening skapas genom erfarenhetsbaserad metafor kan man jämföra textens utformning till en association från verkligheten. Exempelvis kan ett ord skrivet i fetstil anses vara mer kraftfullt eller viktigt än ett ord skrivet i normal stil, då till exempel tjockare pelare ofta är tyngre och viktigare än tunnare pelare. Betydelsen av typografin framstår främst vid kontrast.⁶⁹ Med andra ord är det inte lika säkert att text skriven enbart i fetstil framstår som kraftfull och tung, då det inte finns någon annan text att jämföra till. När däremot olika typografiska element används i en text kommunicerar de betydelsebärande visuella ledtrådar till läsaren. Ett ord i särskiljande typografisk stil kan exempelvis ges en särställning i texten.⁷⁰ På detta sätt kan dessa särskiljande orden nå visuell framskjutenhet i textmassan genom typsnittsvariation. En framskjuten position innebär enligt den semiotiska principen att det framskjutna är viktigare än resten.⁷¹ Typografi och framskjuten position representeras i Mafis Rör mig inte i form av genomstrykningar som är tydligt urskiljbara i texten.

4.6 Langers föreställningsvärldar

Judith A. Langer har myntat begreppet litterära föreställningsvärldar. Dessa definieras som läsares förståelse av textvärldar som bygger på läsares erfarenheter, personlighet och syfte med läsandet. Litterära föreställningsvärldar är dessutom dynamiska och därmed i förändring under pågående läsning då nya tankar, idéer och frågor formas baserade på ny information från det lästa.⁷² Konstruktionen av litterära föreställningsvärldar sker alltså kontinuerligt under läsningens gång i växelverkan mellan texten och läsares befintliga litterära föreställningsvärldar.⁷³ Föreställningsvärldar är inte enbart en litterär angelägenhet, utan föreställningsvärldar byggs kontinuerligt i alla situationer som en förförståelse av dem som sedan kan omformas i den aktuella situationen.⁷⁴

Föreställningsvärldar byggs upp i fem icke-linjära faser. Faserna är desamma för alla läsare, men deras innehåll skiftar mellan olika läsare då de bygger på varje individs förkunskaper och uppfattningar i växelverkan med en viss text.⁷⁵

68 Björkvall, s. 126f; Lagerholm, s. 227.

70 Björkvall, s. 137, s. 144.

72 Judith A. Langer, Litterära föreställningsvärldar: Litteraturundervisning och litterär förståelse, övers.

Anna Sörmark, andra upplagan, Daidalos, Göteborg, 2017, s. 27f.

73 Langer, s. 35.

74 Langer, s. 28.

75 Langer, s. 37ff.

(18)

15

Fas 1 handlar om att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld. Detta handlar främst om de uppfattningar och förväntningar under de första stegen i en läsakt då läsaren ännu inte vet vad texten handlar om och när läsaren precis påbörjat sin läsning. Denna fas kan dock även återkommas till under läsningens gång ifall något överraskande händer i berättelsen eller om texten är svårförståelig och inte meningsfull för läsaren som kräver omstart för byggandet av läsarens föreställningsvärldar.⁷⁶

Fas 2 handlar om att vara i och röra sig genom en föreställningsvärld. Under denna fas använder läsaren sig av sina befintliga föreställningsvärldar som kan testas med nya tankar, ifrågasättanden och frågor som texten väcker hos läsaren. Läsarens förståelse fördjupas i en harmonisk växelverkan mellan läsarens tankar och texten.⁷⁷

Fas 3 handlar om att stiga ut och ta det man vet under omprövning. Under denna fas lämnar läsaren textvärlden och testar sina nyvunna föreställningsvärldar i verkligheten. Här kan exempelvis reflektioner över åsikter som är sprungna ur texten göras. Denna fas har alltså att göra med om hur de litterära föreställningsvärldarna påverkar oss som personer utanför böckernas sfär.⁷⁸

Fas 4 handlar om att stiga ut ur och objektifiera upplevelsen. Under denna fas lämnar läsaren ursprungstextens värld och reflekterar över den nyskapade föreställningsvärlden. Läsaren kan exempelvis göra analyser av texten, dra intertextuella kopplingar samt kopplingar till andra upplevelser baserade på den skapade föreställningsvärlden.⁷⁹

Fas 5 handlar om att gå ut ur en föreställningsvärld och gå vidare. Denna fas är den minst vanliga av samtliga fem faser och har att göra med skapande av helt nya föreställningsvärldar inspirerade av de befintliga föreställningsvärldarna.⁸⁰

76 Langer, s. 37ff, s. 47.

77 Langer, 39f.

78 Langer, s. 40f.

79 Langer, s. 41f.

80 Langer, s. 42f.

(19)

16

5 Undersökning

I denna del presenteras analysen av undersökningen. Avsnittet inleds med ett citat från Rör mig inte med efterföljande analys och diskussion med syfte att belysa romanens mångfacetterade användning av bildspråk och genomstrykningar. Därefter förs en diskussion om genomstrykningar, där deras form, funktion och verkan analyseras. I den fortsatta diskussionen tas metaforer, liknelser och anaforer upp i tur och ordning. Slutligen diskuteras romanens didaktiska relevans för svenskämnet i gymnasieskolan. I diskussionen förekommer hänvisningar till både genomstruken och icke-genomstruken text. Text utan genomstrykningar benämns konventionell text hädanefter.

Mafi använder genomstrykningar och bildspråk över kategorigränserna, vilket innebär att de kan tillhöra flera olika kategorier av bildspråk samtidigt. Texten är rik på bildspråk och ibland förekommer det genomstrykningar som är metaforer, liknelser eller anaforer. Exempelvis:

Jag undrar alltid över regndroppar. Jag undrar över hur de alltid faller ner, snubblar över sina egna fötter, bryter benen och glömmer fallskärmarna när de rasar rakt ner från himlen mot ett osäkert öde. Det är som om någon tömmer fickorna över jorden och verkar strunta i var innehållet faller, inte verkar bry sig om att regndropparna går sönder när de träffar marken, att de brister när de faller i golvet, att folk förbannar dagarna när dropparna vågar knacka på dörren. Jag är en regndroppe. Mina föräldrar tömde sina fickor på mig och lät mig dunsta bort på en betongplatta.⁸¹

I citatet ovan finns såväl en genomstrykning som exempel på anaforer, metaforer och liknelser.

Citatet inleds med två meningar som båda börjar med ”jag undrar”. Dessa är exempel på anaforer i texten. I den andra meningen beskrivs regndropparna med hjälp av metaforer. Här personifieras regndropparna såtillvida att de får mänskliga egenskaper i form av fötter som de snubblar över, ben som de bryter och fallskärmar som de glömmer. Senare i citatet kan regndropparna dessutom knacka på dörren, något som endast människor kan göra. Denna personifikation förklarar jämförelsen mellan regndropparna och Juliette som person. Hon är lika skör som en regndroppe, lika lätt att bryta och lika ovälkommen. I citatet finns även en liknelse där Juliette liknar regn till att någon nonchalant tömmer fickorna utan tanke på var innehållet hamnar eller om det går sönder. Även detta speglar Juliettes självbild som skör och oönskad. Den genomstrukna meningen är en metafor som visar hur Juliette anser att hennes föräldrar tänker om henne. Att meningen är genomstruken kan innebära att Juliette censurerar

81 Mafi 1, s. 11.

(20)

17

sina egna tankar, det genomstrukna kan på så sätt ses som en otillåten tanke. Det kan även spegla på Juliettes dåliga självkänsla och hennes osäkerhet om sanningshalten och riktigheten i sina egna tankar. Genomstrykningarnas syfte och funktion diskuteras vidare i avsnitt 5.1 Genomstrykningar. I de följande avsnitten analyseras stilfigurerna och genomstrykningarna individuellt så långt som möjligt även om viss överlappning är ofrånkomlig.

5.1 Genomstrykningar

En av skillnaderna mellan Mafis original Shatter me och dess svenska översättning Rör mig inte är att det i Shatter me finns ett förord som saknas i översättningen. I förordet till Shatter me vänder sig Mafi till läsaren med förklarande instruktioner bland annat om genomstrykningar som förekommer i texten innan läsaren ens kommit igång med berättelsen:

Dear Reader: The strikethroughs in the Shatter Me books are intentional. The writing in this series is occasionally as erratic as its main character, and serves as a visual representation of the chaos in Juliette’s mind. The repetition, the hyperbolic language, the obsession with numbers – these are not errors on the page. As our heroine grows and evolves, so too does the prose, and as she finds her voice, the strikethroughs disappear, the language softens, the repetitiondissolves, and the numerals ease into written words. This is, ultimately, a story of change. Thank you so much for reading.⁸²

Med förordet förser Mafi därmed läsaren med förkunskaper om texten genom att avslöja att det finns genomstrykningar i den och att de i texten förekommande genomstrykningarna är visuella representationer av protagonistens inre kaos. Om visuell representation kan ses som ett bildelement, kan det sägas att Mafi snuddar på Björkvalls definition av multimodalitet som text där flera olika kommunikationsformer används.⁸³ Även Selander och Kress konstaterande om att världen tolkas och mening skapas med hjälp av en kombination av olika sorters meningsbärande resurser stämmer in på Mafis förord.⁸⁴

Genom förordet får läsaren dels information om innehållet i romanen och om protagonisten, som enligt förordet utvecklas under berättelsens gång från en person med inre kaos till en person med mer ordning på sitt psyke. Dessutom får läsaren information om stilistik då textens form och funktion förklaras. Med förordet hjälper Mafi läsaren att notera redan innan läsning av berättelsen att texten inte följer det konventionella textbegreppets ramar utan att texten ska förstås utifrån ett utvidgat textperspektiv. Med läsinstruktionen uppmuntrar därmed Mafi även

82 Tahereh Mafi 2, Shatter me, Electric Monkey, London, 2011, förord.

(21)

18

läsaren att inta ett utvidgat läsperspektiv i enlighet med Olin-Schellers forskning.⁸⁵ Budskapet i förordet kan vidare ses som att författaren är medveten om att genomstrykningarna kan ses som stilmarkörer i texten: de skapar en visuell effekt som Mafi redan på förväg vill förklara till läsaren. Mafi förklarar därmed under vilka premisser som textens form, innehåll och verkan är avsedda att tolkas, något som är kännetecknande för stilistik enligt Lagerholm.⁸⁶ Att genomstrykningarna nämns specifikt tyder också på att de har en avgörande funktion i berättelsen som ska göra en verkan hos läsaren.

En annan aspekt av att genomstrykningarnas funktion förklaras i förordet är att Mafi genom detta styr läsaren mot en specifik tolkning av genomstrykningarna. Huruvida Mafis intention är att hjälpa eller att styra läsaren är oklart, men effekten blir inte desto mindre att läsarens egen tolkning sannolikt färgas av förordet. Att läsaren förses med en förklaring kan sägas vara första fasen av Langers föreställningsvärldar då läsaren ännu inte vet vad texten handlar om. Mafi hjälper eller tvingar läsaren med sin förklaring att förstå att den nyckfulla och ojämna protagonisten beskrivs både med hjälp av genomstrykningar och hyperboler. Med det instruerade förordet behöver därmed läsaren inte göra så många inferenser i syfte att begripa texten bättre.

I den svenska översättningen Rör mig inte saknas ett förord. Den svensktalande läsaren får komma fram till Mafis budskap på egen hand och själv skapa sin föreställningsvärld med hjälp av de ledtrådar som texten bjuder och genom att göra inferenser. Genomstrykningar förekommer redan på omslaget i boktiteln och i baksidestexten, men de förklaras inte som det görs i förordet till Shatter me. Exempelvis inleds baksidestexten på följande sätt:

Jag har en förbannelse.

Jag har en gåva.

Jag är ett monster.

Jag är mer än en människa.

Min beröring är dödlig.

Min beröring är makt.

Jag är deras vapen.

Jag tänker slå tillbaka.⁸⁷

Genomstrykningarna är parade ihop med meningar utan genomstrykningar som i mångt och mycket fungerar som motsatser till de genomstrukna meningarna. Då meningarna är

85 Olin-Scheller, s.83.

87 Mafi 1, baksidestext.

(22)

19

organiserade i par får läsaren en visuell ledtråd om att meningarna ska tolkas tillsammans.

Genom meningarnas motsatta betydelser får läsaren dessutom en inblick i genomstrykningarnas funktion i texten. Denna del av baksidestexten ser ut att vara skriven med handstil och är skriven i jag-perspektiv. Detta ger läsaren vidare förförståelse för att samtliga meningar är tänkta och skrivna av en och samma person. Varför förordet med vidare information/styrning gällande genomstrykningar saknas i den svenska översättningen är oklart. Genom dessa ledtrådar får läsaren enligt mig ändå tillräckligt med information för att kunna bilda en förförståelse om genomstrykningar i texten. Därmed befinner sig läsaren i den första fasen av Langers föreställningsvärldar.

Medan läsare till Shatter me får styrning eller hjälp på traven med genomstrykningarna i och med förordet, börjar tolkningen av genomstrykningarnas betydelse i den svenska översättningen ordentligt först när läsaren börjar läsa första kapitlet. De första genomstrykningarna läsaren möter i brödtexten är: ”Du ska få en cellkamrat rumskamrat’, sa de till mig. ”Vi hoppas du ruttnar ihjäl här inne För gott beteende”, sa de till mig. ”Ett psykfall precis som du Ingen mer isolering”, sa de till mig”.⁸⁸ Före den första genomstrykningen har läsaren fått en kort beskrivning av de omständigheter som gäller för protagonisten: hen är inlåst och isolerad och har inte haft någon kontakt med andra människor på 264 dagar.⁸⁹ Denna information i kombination med den första genomstrykningen kan göras begriplig genom att göra inferenser: läsaren tolkar innehållet med hjälp av den informationen som uttryckligen ges i texten och den informationen som finns mellan raderna i kombination med läsarens egen erfarenhetsbank. Genom att göra inferenser här kan genomstrykningarna tolkas som protagonistens tankar om vad ”de” egentligen menar med sina ord. Genomstrykningarna kan även ses som en spegling av protagonistens självbild: hen ser sig själv som en fånge utan möjlighet till frigivning och som en person som är psykiskt sjuk. När läsaren på detta sätt gör inferenser och tolkningar har hen nått andra fasen av Langers föreställningsvärldar.

Genom genomstrykningarna möts läsaren av en stilmarkör som skapar kontraster i texten då det i brödtexten förekommer genomstrykningar mitt ibland konventionell text.

Genomstrykningar fungerar här som visuella avgränsare, då de med genomstrykningen signalerar starkt att de inte ingår i samma kategori av text som de ord som inte är genomstrukna.

Den avvikande typografin med streck genom orden ger dessa en framskjuten position. Ord eller avsnitt i en framskjuten position tyder enligt Björkvall på att dessa är av mer vikt än resten av

88 Mafi 1, s. 7.

89 Mafi 1, s. 7.

(23)

20

texten.⁹⁰ Den visuella framskjutenheten kan dock ställa till det något för en läsare som tolkar genomstrykningarna enligt den erfarenhetsbaserade metaforen enligt vilken läsaren kan tänka på sina egna texter där text som blivit genomstruken ofta visat sig vara felaktig på något sätt och ersatts med annan, för situationen mer passande text. Därmed får läsaren ledtrådar till tolkningen även från sina egna erfarenheter och kan genom detta närma sig texten utifrån nya förutsättningar. Enligt detta synsätt är dock genomstruken text avfärdad text och därmed mindre viktigt än konventionell text. Här ska alltså läsaren tänka tvärtom i enlighet med Mafis förord till Shatter me, enligt vilket genomstrykningarna är beskrivningar av protagonistens kaotiska inre. Då förordet saknas i den svenska översättningen, ställs inte dess läsare mot samma problematik lika tydligt. Däremot behöver läsaren tolka genomstrykningarna på egen hand utan författarens hjälp eller styrning. Då genomstrykningarna fortsätter boken igenom och då boken är skriven ur ett jag-perspektiv bör även läsaren av Rör mig inte komma till samma förklaring av genomstrykningarna som Mafi förser läsare av Shatter me genom förordet: att dessa är visuella representationer av protagonistens inre kaos.

Funktionsmässigt är det tydligt att de genomstrukna partierna är meningsbärande bland annat på grund av att efterföljande ord och meningar skiljer sig avsevärt från de genomstrukna till gränsen till att vara antiteser till dem. Detta kan exempelvis ses i de följande citaten: ”Jag vill tro honom. Jag tror honom inte”⁹¹ och ”Var snäll och släpp inte taget släpp ner mig”, säger jag”.⁹² För att förstå protagonisten är det viktigt att ta hänsyn till genomstrykningarna, då dessa beskriver skillnaden mellan vad protagonisten tänker och vad hon säger. Därmed ger genomstrykningen en visuell påminnelse till läsaren om att i denna del av texten kan det förekomma en konflikt mellan protagonistens medvetandeström och de tankar och uttryck som hon tillåter sig att tänka och säga. Den visuella förnimmelsen i form av genomstrykningen är därmed en viktig ledtråd för läsaren. Med detta blir denna text en kombination av olika kommunikationsformer med både bild och text och bör därmed definieras som multimodal.

Mafi kallar genomstrykningar som visuella representationer av protagonistens inre kaos. I bild 1 visas hur dessa visuella representationer kan se ut i boken.

91 Mafi 1, s. 10.

92 Mafi 1, s. 62.

(24)

21 Bild 1. Genomstrykningar i Tahereh Mafis Rör mig inte.⁹³

De många genomstrykningarna i början av kapitel fyra får stycket att se mer visuell än textuell ut. Under min läsning ögnar jag först igenom sidan, hittar grafiska mönster som bildas diagonalt med versalen J i texten, noterar att det finns väldigt mycket genomstruket och använder mig av erfarenhetsbaserad metafor för att förstå att Juliette tänker en och samma tanke flera gånger som hon även censurerar väldigt många gånger. Dessa upprepningar bildar en stark anafor.

Juliette försöker våga tänka tanken att hon inte är galen, men stoppar sig själv innan hon låter tanken sjunka in. Till slut vågar hon erkänna saken för sig själv utan att censurera. Detta visas genom att den upprepade meningen inte är genomstruken. Genomstrykningarna blir på så sätt mer bildliknande först innan textinslaget träder fram. Effekten av genomstrykningarna blir

93 Mafi 1, s. 23.

(25)

22

därmed både visuella och textuella trots avsaknad av regelrätta bilder. Jag hävdar att just denna kombination ger anledning till att diskutera huruvida det likt utvidgat text- och läsbegrepp finns behov av ett utvidgat multimodalitetsbegrepp.

5.2 Metaforer

I detta avsnitt presenteras och analyseras några metaforer som förekommer i romanen.

Metaforerna i texten är inte visuellt framträdande på samma sätt som genomstrykningarna, då de inte kontrasteras från den konventionella texten med visuella avgränsare. Metaforerna är därmed en del av den konventionella texten. Däremot är metaforerna i texten tydliga stilmarkörer tack vare att de bidrar till att skapa en effekt av bildframkallande beskrivningar av protagonistens känslor och reaktioner, som till exempel: ”Jag är en klippa. En staty. En rörelse frusen i tiden”.⁹⁴ Såväl klippa, staty som en rörelse frusen i tiden framkallar bilder hos läsaren som hjälper denne att förstå protagonistens reaktion. Protagonisten beskriver genom metaforerna att hon är orörlig, precis som en klippa, en staty eller en rörelse frusen i tiden.

Dessa bilder som metaforerna framkallar är karaktäristiska för Rör mig inte. Därmed kan det påstås att Rör mig inte är en roman som tolkas utifrån både text och bilder, med andra ord multimodalt, trots att regelrätta bilder saknas i romanen.

Läses de citerade metaforerna i föregående stycke bokstavligt är de inte begripliga, då det inte är fysiskt möjligt för en människa att kunna vara en klippa, en staty eller en rörelse frusen i tiden. Dessa rader är därmed inte en ideationell representation av världen. För att kunna tolka dessa metaforer måste läsaren kunna göra inferenser, men även försöka tolka växelverkan mellan textens innehåll och effekt. De citerade metaforerna skulle kunna tolkas som interpersonella genom att anta att de är en del av en social interaktion mellan författaren och läsaren, där läsaren försöker tolka författarens mening. Trots att författaren inte explicit nämner metaforer i sitt förord till Shatter me, får läsaren en mer personlig kontakt till Mafi då läsaren tilltalas i förordet. Detta kan bidra till att läsaren intar den interpersonella metafunktionens perspektiv vid tolkning av texten. Att tolka någonting interpersonellt kan dock vara utmanande i längden om endast en av parterna är aktiv i processen. Läsaren får ingen ny input från författaren och är i slutändan själv med sin tolkning. Det är därför mer sannolikt att läsaren tolkar metaforerna utifrån den textuella metafunktionen, där både den ideationella och interpersonella metafunktionen ingår i analysen med hjälp av inferenser.

94 Mafi 1, s. 186.