BIM på Trafikverket
Förslag till en utvidgad investeringsprocess
BIM in the Swedish Transport Administration
Suggestion for an extended investment process
Henrik Södergren
Fakulteten för samhälls och livsvetenskaper GIS-ingenjör
Grundnivå/15hp
Handledare: Jan-Olov Moberg Examinator: Jan-Olov Andersson 2014-06-06
Abstract
2013 a decision was made that all projects at the Swedish Transport Administration should use BIM (Building Information Modeling) to some extent from 2015. BIM is an approach that allows for streamlining of projects by the use of a 3D-model created in an early stage of the project. The 3D-model can carry information about the facility throughout its life cycle from planning to management. The use of a 3D-model can help the project to detect errors in early stages of the project when it is easy and cheap to fix the error instead of finding the error in the construction phase when it is costly and time consuming to fix it. 3D-models also lead to improved communication both within the project groups and with the public. To take advantage of the improvements that BIM offers it has to be implemented in the Swedish Transport Administrations current processes and practices, including the investment process. This report aims to identify the parts of the investment process that is in need for
Sammanfattning
2013 togs ett beslut att alla projekt på Trafikverket ska använda BIM i någon utsträckning från 2015. BIM (Building Information Modeling) är ett arbetssätt som möjliggör en effektivisering av projekten genom att en modell skapas i ett tidigt stadium. I 3D-modellen samlas all information om anläggningen som behövs genom hela dess livscykel, från projektering till förvaltning. Med hjälp av 3D-modellen kan även fel upptäckas i projekteringsstadiet där det billigt och enkelt kan åtgärdas istället för att felet hittas när anläggningen ska byggas då det är kostsamt och tar extra tid att åtgärda. 3D-modeller medför även förbättrad kommunikation mellan olika parter i projekten och med allmänheten. För att ta del av förbättringarna och effektivisteringarna som BIM erbjuder måste BIM införas i Trafikverket nuvarande processer och arbetssätt, däribland investeringsprocessen.
Den här rapporten syftar till att identifiera de delar av projekteringsstegen i Trafikverkets investeringsprocess som är i behov av komplettering för att den fulla potentialen av BIM ska kunna uppnås samt vad dessa kompletteringar kan bestå av. Detta har gjorts genom en litteratur- och en intervjustudie.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Definition av BIM ... 2 1.3 Syfte ... 2 1.4 Frågeställningar ... 3 1.5 Avgränsningar ... 3 2 Metod ... 42.1 Framtagning av utvidgad investeringsprocess ... 4
2.2 3D-modell ... 4 3 Teori ... 8 3.1 Kilafors bangård ... 8 3.2 BIM ... 9 3.3 Standarder ... 10 3.3.1 IFC ... 11 3.3.2 LandXML ... 13 3.4 Trafikverkets investeringsprocess ... 13 3.4.1 Analysera projektet ... 14 2.4.2 Planera projektet ... 15 3.4.3 Genomföra projektet ... 16 2.4.4 Avsluta projektet ... 17 3.5 Planläggningsprocessen ... 18 4 Resultat ... 20
4.1 Förslag till utvidgad investeringsprocess ... 20
4.2 3D-modell ... 22
5 Slutsats ... 25
Referenser ... 26
Bilaga 1 – Indata till 3D-modellen... 29
Bilaga 2 - Indatabilder för 3D modellering... 30
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
BIM(Building Information Modeling) är ett arbetssätt som möjliggör effektivisering av ett projekt genom att en 3D-modell skapas i ett tidigt stadium. I 3D-modellen samlas all information om anläggningen som behövs genom hela dess livscykel, från projektering till förvaltning. Med hjälp av 3D-modellen kan även fel upptäckas i projekteringsstadiet där det billigare och enklare att åtgärda än om felet hittas när anläggningen ska byggas. 3D-modeller medför även förbättrad kommunikation mellan olika parter i projekten och med allmänheten. Mer om BIM finns i avsnitt 3.2. (Granroth, 2011)
2013 togs ett beslut på Trafikverket att samtliga projekt ska använda sig av BIM i någon form från och med 2015. Genom detta beslut tar Trafikverket ett steg mot en effektivisering av hela anläggningssektorn. Övergången till BIM gör det möjligt att tillämpa ett mer enhetligt arbetssätt vilket leder till billigare åtgärder av högre kvalitet med kortare genomförandetider. För att ta del av förbättringarna som BIM erbjuder måste BIM införas i Trafikverkets
nuvarande processer, framförallt investeringsprocessen. (Sohlberg, 2013)
Trafikverkets investeringsprocess ska generera tre produkter, se Figur 1. Den första produkten, omfattar väg- eller järnvägsplan och systemhandling. Järnvägsplanen är en
övergripande plan om vad som ska göras, vilka fastigheter som berörs och vilka åtgärder som behöver genomföras för att till exempel minska buller. Systemhandlingen är ett mer teknisk dokument som beskriver till exempel spår, kontaktledningar och växlar. I den andra
produkten ska en bygghandling tas fram och därefter är projektet klart för produktion som är den tredje produkten. (Trafikverket, 2014x)
2
Figur 1. Illustration av de olika delarna av Trafikverkets investeringsprocess.
Kilafors bangård är ett av pilotprojekten för att utveckla Trafikverkets investeringsprocess med avseende på BIM. Bangården ska byggas om för att tillgodose ett framtida behov av ökad trafik på sträckan Söderhamn - Kilafors - Ockelbo. Kilafors är ett litet samhälle som ligger nordväst om Gävle, några mil väst om Söderhamn. För att klara de framtida behoven ska bangården förlängas med 250 meter så att 750 meter långa tåg kan mötas på bangården, att samtidig infart ska möjliggöras och att trafikering på sträckan Söderhamn - Kilafors möjliggörs. Mer om Kilafors bangård projektet finns i avsnitt 3.1. (Trafikverket, 2014a)
1.2 Definition av BIM
Eftersom BIM håller på att införas finns ingen allmän definition som gäller inom alla
områden. I denna rapport kommer BIM Alliance Swedens definition att gälla. (BIMalliance, 2014)
1. BIM kan utläsas Building Information Model och avser då den eller de modeller som utgör en digital objektsbaserad representation av en byggnad eller en anläggning. 2. BIM kan utläsas Building Information Modeling och avser då ett arbetssätt, det vill
säga processen att skapa och använda en eller flera byggnadsinformationsmodeller i bygg- eller anläggningsprocessen.
Punkt 1 kommer i rapporten att refereras till som modellen eller 3D-modellen. När ordet BIM nämns i rapporten kommer det att beskriva arbetsprocessen BIM.
1.3 Syfte
3
1.4 Frågeställningar
Rapporten ska besvara på följande frågeställningar:
• Vilka delar av projekteringsstegen i Trafikverkets investeringsprocess bör kompletteras så att de även omfattar BIM?
• Vilka fördelar kommer införande av BIM få i Trafikverkets verksamhet och vad behöver utvecklas för att kunna ta del av fördelarna?
1.5 Avgränsningar
För att exemplifiera BIM skapas en 3D-modell som kommer att avgränsas till bangårdens södra del. Den ska innehålla vägporten, bullervallen öster om järnvägen och de hus vars utsikt eventuellt påverkas av bullervallen, se Figur 2.
Figur 2. Den vänstra bilden visar en översiktlig karta över området runt Kilafors bangård med en ring runt området som har modellerats. Den högra bilden visar den framtida tunneln och bullervallen.
4
2 Metod
2.1 Framtagning av utvidgad investeringsprocess
Underlaget för den utvidgade investeringsprocessen har tagits fram med hjälp av en litteraturstudie och en intervjustudie.
Litteraturstudien bestod av skrivet material såsom böcker, artiklar och resultat från sökningar på internet och Trafikverkets intranät. Sökningarna har främst gjorts på Karlstads
universitetsbiblioteks sida med sökord som innehåller "BIM" eller "Building Information Modeling". Böcker och artiklar har främst används för att hämta allmän information om BIM och dess möjligheter och brister. På grund av att området BIM snabbt går framåt har texter skrivna så sent som möjligt prioriterats över äldre texter. Mycket av informationen om
investeringsprocessen är tagna från Trafikverkets intranät. Litteraturstudiens fördel är att man på kort tid kan inhämta relativt mycket information. Dock är informationen inte primärdata det vill säga den är inte skriven specifikt för den aktuella studien.
Utöver litteraturstudien har även en intervjustudie genomförts. De personer som intervjuats är en medlem från Trafikverkets BIM-grupp och en projektledare. BIM-gruppen arbetar med att på ett kontrollerat sätt införa BIM på Trafikverket. De arbetar även med att stödja projekt där BIM-funktioner ingår och att hitta lösningar på deras problem. Intervjuerna hade formen av samtal med delvis förberedda frågor.
Intervjun med personen från BIM-gruppen syftade till att ta reda på mer om Trafikverkets strategi för införande av BIM och hur långt de kommit med införandet. Till Projektledaren ställdes frågor om Trafikverkets investeringsprocess och hur den kan kompletteras med BIM. Fördelen med intervjuer, till skillnad från litteraturstudier, är att informationen är
primärinformation och kan styras så att resultatet blir av direkt relevans för studien. Det går även att ställa följdfrågor om det är något som intervjupersonen bör utveckla samt att
kroppsspråk och dylikt kan avläsas. Dock är intervjuer tidskrävande och kostsamma på grund av de resor som kan krävas för att träffa intervjupersonen.
2.2 3D-modell
5
Figur 3. Höjdmodellen utan modifieringar.
Först skapades de punkter som ska vara på toppen av slänten till vägen. Punkternas
mellanrum är ungefär 5 meter. Dessa punkternas Z-värde ska vara samma som den nuvarande marknivån. För att lösa detta användes skriptet i bilaga 3. Punkterna på toppen av slänten ses i Figur 4.
6
Sedan skapades punkter i bilvägens mitt, från där lutningen ska börja till tunnelns mynning. Punkterna sattes ut med samma avstånd som släntpunkterna. Högst upp i backen ska vägytan ha samma höjdvärde som markmodellen och punkten längst ner i backen ska ha höjdvärde 4,7 meter under marknivån (framgår i järnvägsplanen). För att beräkna höjden på punkterna mellan starten och slutet av backen användes följande formel:
ℎ = ℎ௫− ∗ (ℎ
௫ − ℎ)
h = höjden på punkten i fråga. hmax = höjden i början på backen.
hmin = höjden i slutet av backen.
l = längden från starten på backen till punkten i fråga.
ltot = totala längden från starten på backen till slutet på backen.
För att få fram längden från början på backen till en av punkterna (l) användes skriptet i bilaga 4.
Sedan sattes punkter på båda sidorna om mittpunkterna vinkelrätt mot vägens riktning, vid vägens kanter så att punkterna bildar en linje, se Figur 5. Sedan skapas ett ID-nummer som ska ha samma värde på de punkter som hör ihop dvs. varje grupp om tre punkter som är på linje. Efter det ska mittpunktens höjdvärde kopieras till kantpunkterna vilket kan göras med skriptet i bilaga 5. På detta sätt garanteras att vägen är rak hela vägen.
Figur 5. De gröna punkterna är kantpunkter på bilvägen och de röda punkterna är mittpunkter på bilvägen.
7
Figur 6. De lila punkterna är kantpunkter på cykelvägen.
När alla punkter var skapade måste punkterna in i höjdmodellen. Detta gjordes genom att klippa bort de linjer som skapade höjdmodellen på de platser där bron och bullervallen skulle vara. När detta var gjort användes verktyget "Create TIN" (Triangulated Irregular Network) för att skapa en yta av samtliga punkter och linjer som ingår i den nya höjdmodellen.
8
3 Teori
3.1 Kilafors bangård
Sedan Botniabanan togs i drift har trafiken på Ostkustbanan söder om Sundsvall ökat. Prognoserna säger att trafiken kommer att öka ännu mera fram till 2020. För att minska trycket på Gävle bangård ska därför fler tunga godståg ledas om från Söderhamn mot Kilafors, en sträcka som inte används idag, och sedan ner över Ockelbo, se Figur 7. Detta kommer att leda till att kapaciteten på Ostkustbanan söder om Gävle kommer att öka. Om detta skulle göras idag skulle banan nå sitt kapacitetstak. När en sträcka utnyttjas till 100 % är det mycket svårt att ta in förseningar samt att finna tid för underhåll av järnvägen. Optimalt är när järnvägen är utnyttjad till 60 %. Idag går 72 tåg/dygn igenom Kilafors men enligt
prognosen kommer denna siffra stiga till 85 tåg/dygn år 2020. (Trafikverket, 2014a)
Figur 7. Karta över området runt Kilafors.
9
på sträckan mellan Kilafors och söderut. För att klara trycket krävs att även Röstbo bangård ska byggas om samt att dubbelspår ska byggas på sträckan mellan Kilafors och Röstbo. (Trafikverket, 2014a)
För att klara kapacitetsmålen krävs att åtgärder genomförs på Kilafors bangård så att • 750 meter långa tåg kan mötas på bangården
• snabbare möten möjliggörs genom samtidig infart
• tyngre tåg kan trafikera, godstågen ska ledas denna väg för transporter som har sitt mål söder om Gävle för att minska belastningen mellan Söderhamn och Gävle • trafikering mellan Kilafors och Söderhamn V möjliggörs
• möten mellan tåg som trafikerar sträckan mellan Kilafors och Söderhamn V möjliggörs. (Trafikverket, 2014a)
Väster om bangården ligger Kilaforstätort med bostäder, skola, förskola, handel mm. På östra sidan om järnvägen finns ett skogsområde som används för friluftsliv, några bostäder och Kilafors herrgård. (Trafikverket, 2014a)
Bangården ska förlängas ungefär 250 meter söderut vilket möjliggör att 750 meter långa tåg kan mötas på bangården. Några spår kommer att få en lite förändrad sträckning. För att klara de tunga godståg som kommer att komma till bangården måste banunderbyggnaden
förstärkas för att klara axellaster på 25 ton. Hela kontaktledningsanläggningen från 1935 måste bytas ut. (Trafikverket, 2014a)
I området finns det i dagsläget tre plankorsningar mellan väg och järnväg. Två av dessa plankorsningar ska ersättas av en vägport. Även den tredje plankorsningen kommer att flyttas, men dess framtida placering är ännu inte bestämd utan kommer att bestämmas i samband med att plankorsningen stängs. Vägporten kommer vara ca 10 meter bred och 4,7 meter hög och ska rymma både bilväg och separat cykelbana. (Trafikverket, 2014a)
För att skydda allmänheten mot det ökade buller som blir resultat av den ökade trafiken måste bullerskyddet byggas ut. På järnvägens västra sida kommer en 2,5–2,8 meter hög bullerskärm uppföras 5 meter ifrån närmsta spårmitt. På järnvägens östra sida kommer en bullervall på 2 meter uppföras. På bullervallen ska en skärm med höjden 1,8 meter byggas. (Trafikverket, 2014a)
3.2 BIM
BIM (Building Information Modeling eller ByggnadsInformationsModellering) är ett begrepp som använts mycket i byggvärlden de senaste åren. Många ser BIM enbart som en
10
Målet är att alla som medverkar i projektet har tillgång till modellen och kan uppdatera de delar som de ansvarar för. På detta sätt kommer samtliga data i modellen alltid vara uppdaterade och korrekta. BIM kan vara ett stöd för ett projekt på många sätt bland annat genom att lättare visualisera hur byggnadsverket kommer att se ut under arbetets gång och när det är färdigbyggt, samt hur det kommer att passa in i övriga bebyggelsen. Det görs genom vad som kallas 4D modellering, där den fjärde dimensionen syftar på vilken tid de olika delarna ska byggas eller rivas. Det går även att lägga till ytterligare en dimension, till en 5D-modell, där den femte dimensionen anger hur mycket varje del i modellen kostar. Både tids- och kostnadsdimensionerna läggs in som ett attribut i varje objekt i modellen. En 5D-modell hjälper både projektets tidsplanering samt kostnadsuppskattning. Eftersom alla i projektet har tillgång till samma information kommer kommunikationen mellan de
inblandade parterna i projektet förbättras vilket kan leda till förbättrat samarbete.(Eastman et al., 2011)
Skillnaden mellan BIM och CAD (Computer Aided Design) är att CAD består av oberoende vyer över objektet. Om en ändring behöver utföras i en av vyerna måste även övriga vyer uppdateras vilket är en process där fel kan förekomma. Förutom detta består CAD ritningar enbart av grafiska element som till exempel linjer, bågar och cirklar för att beskriva de olika objekten. En BIM-modell består av fördefinierade objekt som till exempel väggar, balkar och dörrar där mer information kan knytas till objekten. (Azhar et al., 2012)
För beställaren kommer projekteringskostnaden öka med upp till 30 procent om byggnaden projekteras med BIM i åtanke. De extrakostnader som läggs under projekteringen kommer inte att öka kostnaden på projektet då besparingarna under byggskedet och förvaltning överväger den ökade projekteringskostnaden. (Granroth, 2011)
3.3 Standarder
Vid import och export av data är det viktigt att inga data går förlorade. Detta går att åstadkomma med två olika tillvägagångssätt: (Eastman et al., 2011)
1. Genom att endast använda samma programutvecklares produkter. Med detta tillvägagångssätt kan man garantera att inga data går förlorade vid import och export då samtliga produkter från en utvecklare känner igen utvecklarens interna dataformat. Denna metod är enkel men kräver att samtliga medlemmar i projektet använder samma programvaror.
2. Genom att använda öppna standarder. När en öppen standard används kan programvaror från olika programutvecklare användas. Denna metod leder till större flexibilitet i projektet. Det är dock viktigt att alla programvaror som används fullt stödjer de format som används. Om en programvara endast delvis stödjer formatet finns det risk att data försvinner vid import och export.
11
och externa system. Detta är viktigt både för att hämta och lämna information mellan olika programvaror och informationssystem.
I detta avsnitt kommer grunderna till standarderna IFC och LandXML diskuteras. Dessa standarder bygger på öppna format som betyder att de är publikt dokumenterade. Det leder till att Trafikverket inte låser sig till programvaror av samma programutvecklare.
3.3.1 IFC
IFC (Industry Foundation Classes) är en standard för att lagra BIM-data skapad av
buildingSMART. Standarden består av tre olika delar IFC, bSDD (kallades förut för IFD) och IDM som alla är ISO standarder, se Figur 8.
Figur 8. De tre delarna i IFC standarden.
Lagringsformat - IFC
IFC-modellen kan innehålla både fysiska objekt som väggar och balkar samt information (attribut) om till exempel aktivitetsplanering, kostnad och tekniska beskrivningar vilket gör att formatet kan användas genom hela anläggningens livscykel från planering till drift. Attributen kallas i standarden för Properties (egenskaper) där varje objekt har en uppsättning egenskaper samlade i egenskapsgrupper (Property Sets) som är fördefinierade för objektet. En balk (IfcBeam) har till exempel egenskapsgruppen Pset_BeamCommon där information om balkens form och längd kan lagras tillsammans med information om balken ska användas utomhus eller inomhus och så vidare. (Malmkvist, Ljungwe 2013).
IFC-formatet är uppdelat i fem olika nivåer. (Malmkvist, Ljungwe 2013).
• Resursnivån (Resources) ligger utanför alla andra nivåer, vilket betyder att resurserna är tillgängliga för de andra nivåerna. Resursnivån innehåller 26 enheter som definierar egenskaper, geometri, kostnader, material, roller, tid, topologi och så vidare.
• Innerst ligger Kärnan (Kernel) och dess utvidgningar (Extensions). Här finns alla grundläggande koncept som till exempel objekt, relationer och attribut.
• Den tredje nivån innehåller Enheter (Elements). Enheterna är indelade i olika grupper. Till exempel ligger alla golv, väggar, tak, fönster, dörrar och så vidare i gruppen building elements.
12
Exempel: En vägg i denna struktur har uppbyggnaden IfcRoot > IfcObjectDefinition > IfcProduct > IfcElement > IfcBuildingElement > IfcWall.
• IfcRoot ger väggen identifierbar information som namn och beskrivning.
• IfcObjectDefintion placerar väggen som del av en större grupp och definierar väggens beståndsdelar.
• IfcProduct definierar väggens geometri.
• IfcElement definierar väggens relationer med övriga väggar och även avgränsningar för utrymmen.
• IfcBuildingElement ärver egenskaper av IfcElement, det vill säga är en mer specialiserad version av IfcElement.
• IfcWall hanterar de egenskaperna som är knutna till väggen.
I dagsläget är IFC formatet tidigt i sin utveckling och innehåller bara de vanligaste
objektstyperna. Dessutom är IFC utvecklat med byggnader i fokus, vilket betyder att formatet är ännu mindre utvecklat för anläggningssektorn. (Malmkvist, Ljungwe 2013).
Objektdefinitioner - bSDD
bSDD står för buildingSMART Data Dictionary (kallades tidigare för IFD) och är en objektbaserad databas som innehåller definitioner för olika objekt som används inom byggbranschen. Syftet med bSDD är att begreppen som används i modellen blir entydigt definierade i branschen över hela världen. Databasen standardiserar de olika objekten och definierar vilka attribut de ska ha för att fungera i modellen. Notera dock att databasen inte innehåller de faktiska objekten utan enbart mallar till objekten, se Figur 9. Varje objekt i databasen har ett unikt ID som kallas GUID (global unique identifier), vilket möjliggör att objekten kan hållas isär, varje objekt får sedan ett antal namn och definitioner så de kan användas på flera olika språk. (Blom 2011)
13 IDM
IDM (Information Delivery Manual) är ett format för att hantera informationsutbytet mellan olika steg i projektet och mellan olika aktörer. IDM hanterar de gemensamma arbetssätten och rutinerna för informationsöverföring mellan olika processer. IDM specificerar även arbetssätt och rutiner som till exempel vem som ska leverera informationen, fackmässiga krav på innehållet i informationen och syftet med överlämnandet. (Blom 2011)
3.3.2 LandXML
LandXML skapades i januari 2000 och är en format baserat på XML och är specialiserat på att beskriva geografiska data och mätningsdata. Formatet togs fram av några branschföretag som såg behovet ett öppet överföringsformat. Några av företagen som tog fram och
underhåller LandXML är Autodesk, Bentley Systems, Topcon och Trimple Navigation (LandXML 2014)
Precis som XML använde LandXML sig av taggar för att märka informationen i filerna. I Figur 10 är ett exempel på en del av en LandXML fil som lagrar fem punkter med X,Y och Z koordinater.
Figur 10. Ett utklipp ur en LandXML fil.
Idag används LandXML på Trafikverket för att bland annat lagra spårgeometrier.
3.4 Trafikverkets investeringsprocess
Innan investeringsprocessen tar vid har verksamhetsområde Samhälle sett ett framtida behov av en förändring av anläggningen alternativt att verksamhetsområde Underhåll har sett ett behov av underhåll av befintlig anläggning. De ställer sedan ett antal krav på anläggningen för att tillgodose dessa behov. I projektet Kilafors bangård var dessa krav bland annat att 750 meter långa tåg ska kunna mötas på bangården och att samtidig infart möjliggörs.
14
bygghandling och sist produktion. I framtagningen av produkterna finns sex viktiga beslutspunkter inlagda, Tollgates (TG). Dessa beslutspunkter är: (Trafikverket, 2014x)
• TG0 - Beslut om mottagande av beställning • TG1 - Beslut om start av projektplanering • TG2 - Beslut om fastställd projektspecifikation • TG3 - Undertecknade kontrakt
• TG4 - Beslut om godkänd produkt gentemot kontrakt • TG5 - Överlämnad produkt
3.4.1 Analysera projektet
Första delprocessen är analysen av projektet. Denna process visas i Figur 11. Processen går ut på att ta emot beställningen och påbörja en projektspecifikation.
Figur 11. Illustration över delprocessen analysera projektet.
Ta del av och föra en dialog om åtgärden
Syftet med denna aktivitet är att komma överens med de som gjort förarbetet till
åtgärdsbeskrivningen och andra beställningsunderlag. Dessa dokument ska kvalitetssäkras så att rätt och tillräcklig information finns, att tidplanen är rimlig och att kostnadsbedömning finns som total kostnad för alla åtgärder och för varje delåtgärd. Det görs genom dialog mellan utföraren och projektledare, kalkylansvarig och andra specialister. (Trafikverket, 2014b)
Ta emot beställning och fatta TG0-beslut
I denna aktivitet tas beställningen av projektet emot av verksamhetsområde investering. Beställningen och projektet överlämnas från verksamhetsområde Samhälle för nybyggnation av anläggning eller verksamhetsområde Underhåll för underhåll av befintlig anläggning. Det görs genom att ett TG0-beslut tas (Beslut om mottagande av beställning) vilket resulterar i att projektanalyseringen kan påbörjas. (Trafikverket, 2014c)
Upprätta underlag för beslut om start av projektplanering (TG1)
15 3.4.2 Planera projektet
Den andra delprocessen i XLPM är planeringsfasen. I denna fas ska bland annat projektet bemannas och projektspecifikationen färdigställas. Samtliga steg i processen visas i Figur 12.
Figur 12. Illustration över delprocessen planera projektet.
Lägga upp och registrera projektet i stödsystem
I detta steg ska projektet registreras i olika interna system. (Trafikverket, 2014e) Planera framtagning av projektspecifikation
Syftet med aktiviteten är att planera arbetet färdigställandet av projektspecifikationen vilket ger projektledaren en bild av projektets storlek. Här ska projektledaren ta del av erfarenheter av liknande projekt, upprätta en riskanalys, göra en bedömning av hur omfattande arbetet med systematisk kravhantering och anläggningskostnadskalkyler ska vara och så vidare. (Trafikverket, 2014f)
Bemanna projektet
I detta steg ska projektets kompetens- och resursbehov identifieras. Resurssättningen sker i dialog mellan projektledaren och resursägaren. Några exempel på funktionsområden och roller som projektet kan behöva ha tillgång till är bland annat inköpare/upphandlare, markförhandlare, kommunikatör, riskhantering, trafikingenjör, miljö och säkerhet. (Trafikverket, 2014g)
Genomföra internt startmöte
När projektet är bemannat ska ett startmöte hållas med samtliga berörda om projektets mål och förutsättningar. Efter mötet ska gruppen fått en förståelse och gemensam bild av projektet. (Trafikverket, 2014h)
Färdigställ projektspecifikation
16
När projektspecifikationen är klar ska projektbeställaren skriva under den. Påskriften gäller som TG2-beslut vilket är beslutet om en fastställd projektspecifikation och innebär starten för projektets genomförande. (Trafikverket, 2014j)
3.4.3 Genomföra projektet
Den tredje delprocessen i XLPM är genomförandet. I detta steg ska upphandling av konsult eller entreprenör ske. Här ska även produkten skapas. Denna delprocess visas i Figur 13.
Figur 13. Illustration över delprocessen genomföra projektet.
Förbereda upphandling
Här ska en upphandling förberedas genom att säkerställa att tekniska handlingar finns framtagna och att beskrivning av uppdraget upprättas. Projektorganisationen sammanställer sedan underlaget för upphandlingen utifrån vald strategi och affärsform. När det är gjort beställs en upphandling. (Trafikverket, 2014k)
Genomföra inköp och upphandling
Upphandlaren publicerar, infordrar, öppnar, prövar och utvärderar anbudet i samråd med projektledaren. Därefter upprättas och meddelas tilldelningsbeslut samt hantering av eventuell överprövning. Kontrakt justeras utifrån utvärderat anbud. (Trafikverket, 2014l) Mottag kontrakt
När ett kontrakt är undertecknat kan ett TG3-beslut fattas vilket innebär beslut att genomföra projektet enligt gällande planering. Om fler kontrakt finns tas ett TG3-beslut för varje
17 Genomföra startmöte med leverantör
I detta steg hålls ett startmöte med alla inblandade så att de får en gemensam bild och klargjorda förutsättningar av uppdraget. (Trafikverket, 2014n)
Färdigställa beställarens kontrollprogram
Efter startmötet framställs ett kontrollprogram av leverantörernas arbete. Kontrollprogrammet baseras på kontraktskrav, myndighetskrav och identifierade risker och beskriver vilken
uppföljning som beställaren planerat att genomföra för att säkerställa att man får det man beställt till rätt kvalitet. (Trafikverket, 2014o)
Följa upp och styra leverans
Under denna del görs regelbundna kontroller och uppföljningar att leverantören genomför kontrollmoment enligt etablerat kontrollprogram. Möten hålls även med leverantören för att stämma av kontrakt med avseende på tid, kostnad och innehåll. (Trafikverket, 2014p) Ta emot produkt
Mottagningskontrollen utformas olika beroende på vilken produkt som ska tas fram. Men kontrollen ska garantera att produkten som leverantören skapat motsvarar vad som beställts. Om produkten är godkänd gentemot kontrakt tas ett TG4-beslut. (Trafikverket, 2014q) Utvärdera leveransen
När den godkända produkten tagits emot ska leveransen utvärderas. Detta görs genom ett slutmöte med leverantören och alla berörda projektdeltagare. På mötet ska leverantören återföra erfarenheter av det genomförda projektet och meddela de kvarstående riskerna. (Trafikverket, 2014r)
Överlämna produkt
När samtliga leveranser mottagits och utvärderats ska de överlämnas till beställare eller förvaltare. Vid överlämnandet säkerställs ännu en gång att produkten uppfyller ställda krav och att mottagaren har de uppgifter som behövs. När produkten är överlämnad och
mottagaren är nöjd tas ett TG5-beslut. (Trafikverket, 2014s) 3.4.4 Avsluta projektet
I den avslutande delprocessen avsluta projektet ska en utvärdering av projektet utföras, här ska även en slutrapport upprättas. Detta illustreras i Figur 14.
Figur 14. Illustration över delprocessen avsluta projektet.
Utvärdera projektet
18 Upprätta slutrapport
En slutrapport upprättas i vilken de frågor som togs upp på slutmötet dokumenteras såsom vilka erfarenheter som projektet gett. Efter det avslutas projektet i interna systemen. (Trafikverket, 2014u)
3.5 Planläggningsprocessen
På Trafikverket inleds den fysiska planläggningen med att en planläggningsbeskrivning skapas. I beskrivningen görs en preliminär bedömning av vilken planläggningstyp åtgärden tillhör. Planläggningstypen avgör hur omfattande planläggningsprocessen kommer att vara. Det finns fem olika planläggningstyper som illustreras i Figur 15: (Trafikverket 2014v)
1. Utan formell plan. Denna planläggningstyp tillämpas på små och okomplicerade åtgärder på en befintlig anläggning där miljöpåverkan endast blir marginell. Då detta inte innebär byggande av väg eller järnväg i lagens mening krävs inte någon formell planläggningsprocess.
2. Inte betydande miljöpåverkan. För att denna planläggningstyp ska tillämpas krävs att miljöpåverkan inte är betydande vilket medför att ingen MKB
(miljökonsekvensbeskrivning) behöver tas fram. Dock krävs markåtkomst vilket betyder att en planläggning ska ske.
3. Betydande miljöpåverkan. Denna planläggningstyp avser projekt som medför betydande miljöpåverkan vilket medför att en MKB måste tas fram. Även här krävs markåtkomst och en planläggning fordras.
4. Alternativa lokaliseringar. Denna planläggningstyp tillämpas där alternativa lokaliseringar på anläggningen finns. Annars likadan som typ 3
5. Tillåtlighetsprövning. Denna planläggningstyp avser projekt som Trafikverket bedömer kräver en tillåtlighetsprövning av regeringen. Annars likadan som typ 4. I planläggningsbeskrivningen ska det även framgå projektets ändamål, omfattning och hur samråd ska bedrivas. (Trafikverket 2014v)
19
20
4 Resultat
4.1 Förslag till utvidgad investeringsprocess
För att få full effekt av BIM måste arbetssättet in i de nuvarande processerna på Trafikverket. Här följer några av de fördelar ett sådant införande skulle kunna få:
• Överföra rätt typ och rätt detaljnivå av information mellan olika skeden i processen. • Överföra rätt typ och rätt detaljnivå av information för projekt av olika storlek. • Underlätta kommunikationen mellan olika parter för att till exempel undvika
kollisioner mellan olika delar i anläggningen.
• Undvika kollisioner med omkringliggande fastighetsägares anläggningar, till exempel ledningar.
• Förbättra kostnadsbedömning. • Förbättra tidsplanering.
• Förbättra kvaliteten på anläggningen så att det blir färre fel samt att felen kan upptäckas tidigt i processen.
• BIM ger möjligheten kunna knyta attribut till de olika objekten. Varje objekt vet vad det är för något och vad objektet består av för delobjekt (ex. ett spår består av slipers, räler, befästningar och så vidare)
Idag är dock inte alla delar som skulle behövas för att få de resultat av BIM som Trafikverket vill ha tillgängliga. Vissa delar kan Trafikverket själva utveckla vidare medens andra delar behöver Trafikverket hjälp med utvecklingen av.
I Tabell 1 redogörs vilka delar som behövs för att få full effekt av BIM samt vilka delar som behöver utvecklas och om Trafikverket själva kan utveckla det eller om de behöver hjälp med utvecklingen.
Tabell 1. Tabell över vad som behöver införas för effektiv användning av BIM och vilka delar som behöver utvecklas
Vad behövs för effektiv BIM användning Behov av utveckling Regler för vilken information som krävs i de olika
skedena för att för att få gå vidare i processen.
Utvecklas av Trafikverket själva.
Standardiserade format för export av data för att underlätta överföring mellan olika program.
LandXML finns och används på Trafikverket. IFC är ej utvecklat för anläggningsbranschen.
IFC bör utvecklas för anläggningsbranschen, men
Trafikverket kan inte göra det själv.
Standardiserade benämningar av de olika delarna i anläggningen. I dagsläget har olika konsulter olika benämningar samma sak i modellerna, om alla konsulter ska arbeta mot samma modell genom hela projektet måste alla konsulter kalla de olika delarna i anläggningen för samma sak.
21 Samtliga data lagras i samma databas där de olika konsulterna har olika behörighet till data. Till
exempel kan en konsult ändra de data som tillhör sitt ansvarsområde men bara titta på de andras. Även viktiga delar i kommunens anläggningar såsom ledningar etc. i planområdet bör finnas i databasen.
Vissa data finns men kan behöva kompletteras när BIM används. Databas med behörigheter behöver utvecklas för varje projekt.
För att dra störst nytta av BIM bör en 3D-modell byggas upp så tidigt i projekten som möjligt. Detaljrikedomen i modellen ökar allt eftersom projektet fortskrider.
Behöver inte utvecklas.
Varje objekt i modellen kopplas till en tid när den genomförs. Objekten kan bestå av delobjekt som också ges en tid för genomförande. Med den informationen kan man lätt hålla koll på hur långt objektet har kommit i sin tidsplanering och det kan underlätta kommunikation mellan olika
teknikområden.
Behöver inte utvecklas.
Att koppla kostnad till objekten kan leda till
förbättrad kostnadsuppskattning av anläggningen allt eftersom modellen blir mer detaljerad.
Behöver inte utvecklas.
Olika krav bör ställas på BIM för projekt av olika storlek. Små, medelstora och stora projekt.
Behöver utvecklas av Trafikverket.
För att få in BIM i Trafikverkets investeringsprocess har några förslag på aktiviteter som kan utföras i de olika delprocesserna i projektstrukturen XLPM tagits fram.
Analysera projektet
I analys stadiet bör projektgruppen ta ställning till i vilken utsträckning projektet BIM ska användas i projektet. Utsträckningen bör bero på projektets storlek. Till exempel behöver inte en bussficka använda sig av lika många funktioner som BIM har att erbjuda som större projekt såsom Kilafors bangård eller Förbifart Stockholm.
Planera projektet
Vid planeringen av projektet bör ställning tas till hur BIM ska användas, det vill säga vilka system ska användas och vilka filformat som ska användas.
Genomföra projektet
Första steget i genomförandefasen är att förbereda upphandling genom att en
22
avvattning och teleteknik. I dessa kapitel borde krav ställas på hur BIM ska tillämpas i de olika områdena alternativt att BIM får ett eget kapitel där det beskrivs.
När arbetet med att ta fram produkten har påbörjats utförs regelbundna kontroller och
uppföljningar så att leverantören utvecklar den produkt som har beställts. Denna kontroll bör även se till att de BIM-moment som beskrivits följs.
4.2 3D-modell
För att allmänheten bättre ska förstå hur anläggningen ska se ut och fungera när den är färdig hålls samråd. På samråden visas ritningar och illustrationsbilder. Om 3D-modeller används i projekteringen bör hela eller delar av dessa också visas. modellerna har stora fördelar jämfört med ritningar, de är till exempel lättare att förstå och de inte är låsta till specifika vyer. Nackdelarna med modellerna är att de kräver teknisk utrustning såsom dator, surfplatta eller mobiltelefon. De är inte heller lika fina i ett tidigt stadium.
I Figur 17 visas den höjdmodell som skapades över de södra delarna av Kilafors bangård.
23
Figur 18 och Figur 19 är en jämförelse mellan samma vy i 3D-modellen och den ena
illustrationsbilden som har skapats i projektet Kilafors bangård. De visar vägporten sedd från väster.
Figur 18. En vy i 3D-modellen över vägporten från sedd från väster.
24
Figur 20 och Figur 21 visar en jämförelse av 3D modellen och illustrationsbilden från samma perspektiv över de södra delarna av Kilafors bangård.
Figur 20. En vy mot nordost i hela nyanläggningen med vägport och bullervall.
25
5 Slutsats
En av de största fördelarna som arbetssättet BIM har att erbjuda är kollisionskontrollen mellan olika delar i anläggningen. Kontrollen är relativt lätt och tidseffektiv att genomföra i projekteringsarbetet där förändringar kan göras till liten kostnad. Fel som upptäcks först i produktionsfasen blir betydligt mer tidskrävande och dyrt att åtgärda. Om denna typ av problemlösning inte behöver utföras i produktionsskedet blir anläggningen också av högre kvalitet och de extrakostnader som läggs ner under projekteringen vägs upp.
I kapitel 2.1 rekommenderas det att Trafikverkets information ska följa standarder eller breda branschöverenskommelser. Där presenterades även två olika tillvägagångssätt att uppnå detta, antingen genom att endast använda samma programutvecklares produkter alternativt genom att använda öppna standarder. Jag anser att det senare alternativet är rätt väg att gå och att Trafikverket och att bör stödja utvecklingen av den öppna standarden IFC för
anläggningsbranschen. När övergången till IFC sker är det viktigt att Trafikverket ställer krav på de programvaror som används av konsulter så att de stödjer standarden helt så att ingen dataförlust sker.
3D-modeller har uppenbara fördelar jämfört med 2D-CAD ritningar och papperskartor. Bland annat kommer 3D-modellen att leda till förbättrad kommunikation, både inom projektet och med allmänheten. 3D-modellen kan bland annat användas vid samråd eller läggas ut på projektets hemsida så att den blir tillgänglig för allmänheten. Innan modellen läggs ut måste den dock nått en viss mognadsgrad. I vilket skede denna mognadsgrad uppnås kan bedömas från projekt till projekt.
Den 3D-modell som skapades i detta arbete bör endast ses som ett sätt att undersöka möjligheterna att illustrera BIM med en 3D-modell. Modellen skapades med programvaror som ej är utvecklade för denna typ av 3D-modellering och får bara se som ett grovt exempel. Eftersom 3D-modellen inte var huvuddelen av arbetet bör kommande studier inledas med en genomgång av programvaror som är bättre lämpade för uppgiften.
Denna studie fokuserade på hur BIM kan implementeras i på de första två produkterna som skapas inom Trafikverkets investeringsprocess, Väg- eller järnvägsplan/systemhandling Bygghandling. Ett naturligt förslag på en fortsatt studie är därför att utreda hur BIM kan användas i den tredje produkten, produktion.
26
Referenser
Azhar, S., Khalfan, M., Maqsood, T. (2012) Building information modeling (BIM): now and beyond, Australasian Journal of Construction Economics and Building.
BIMalliance. (2014). Vad är BIM. BIMalliance. [Elektioniskt.] Tillgänglig: http://www.bimalliance.se/om_bim_alliance/vad_ar_bim [2014-04-05]
Blom, D. (2011). Kopplingen mellan livscykelkostnader och Building Information Modelling [Elektroniskt] Tillgänglig:
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:416558/FULLTEXT01.pdf [2014-05-20]
Eastman, C., Teicholz, P., Sacks, R, & Liston K, (2011). BIM Handbook - A Guide to Building Information Modeling for Owners, Managers, Designers, Engineers, and Contractors. John Wiley & sons, inc.
Ekholm, A., Häggström, L., Johansson, B., Tarandi, V., Tyrefors, B. (2010) RoadMap för digital information om byggd miljö. LTH [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.caad.lth.se/fileadmin/projekteringsmetodik/research/BIMInfo/101221__BIMInfo _RoadMap.pdf [2014-05-20]
Granroth, M. (2011). BIM - Orientering i en modern arbetsmetod. Stockholm. KTH LandXML (2014). About LandXML.org. LandXML [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.landxml.org/About.aspx [2014-05-20]
Malmkvist, M., Ljungwe, E. (2013). Öppen BIM-standard. Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://publikationswebbutik.vv.se/upload/7065/2013_092_oppen_BIM_standard_ begrepp_process_och_datamodell_2.pdf [2014-04-03]
Sohlberg, G (2013) Projektspecifikation för införande av BIM på Trafikverket. Trafikverket. Trafikverket (2014a) Planbeskrivning med genomförandebeskrivning. Trafikverket
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.trafikverket.se/PageFiles/112209/JP-Kls-00-010.pdf [2014-01-13]
Trafikverket (2014b) Ta del av och föra en dialog om åtgärden. Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig: https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/analysera/Sidor/tadel.aspx [2014-05-20]
27
Trafikverket (2014d) Upprätta underlag för beslut om start av projektplanering . Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/analysera/Sidor/uppratta.aspx [2014-05-20] Trafikverket (2014e) Lägga upp och registrera projektet i stödsystem . Trafikverket
[Elektronisk]. Tillgänglig:
https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/planera/Sidor/Laggaupp.aspx [2014-05-20] Trafikverket (2014f) Planera framtagning av projektspecifikation . Trafikverket
[Elektronisk]. Tillgänglig:
https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/planera/Sidor/planera.aspx [2014-05-20] Trafikverket (2014g) Bemanna projektet . Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig: https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/planera/Sidor/skapa.aspx [2014-05-20] Trafikverket (2014h) Genomföra internt startmöte . Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig: https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/planera/Sidor/genomfora.aspx [2014-05-20] Trafikverket (2014i) Färdigställ projektspecifikation och fatta TG2-beslut . Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/planera/Sidor/uppratta.aspx [2014-05-20] Trafikverket (2014j) Förbereda upphandling . Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig: https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/genomfora/Sidor/planera.aspx [2014-05-20] Trafikverket (2014k) Genomföra inköp och upphandling . Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/LEDA/GENOMFORA/Sidor/genomforainkop.asp x [2014-05-20]
Trafikverket (2014l) Mottag kontrakt . Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/genomfora/Sidor/mottag.aspx [2014-05-20] Trafikverket (2014m) Genomföra startmöte med leverantör. Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig: https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/genomfora/Sidor/genomfora.aspx [2014-05-20]
Trafikverket (2014n) Färdigställa beställarens kontrollprogram. Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig: https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/genomfora/Sidor/fardigstalla.aspx [2014-05-20]
Trafikverket (2014o). Följa upp och styra. Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/genomfora/Sidor/foljaupp.aspx [2014-05-20] Trafikverket (2014p) ta emot produkt. Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig:
28
Trafikverket (2014q) Utvärdera leveransen. Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/genomfora/Sidor/utvardera.aspx [2014-05-20] Trafikverket (2014r) Överlämna produkt. Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/genomfora/Sidor/overlamna.aspx [2014-05-20]
Trafikverket (2014s) Utvärdera projektet . Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/avsluta/Sidor/utvardera.aspx [2014-05-20] Trafikverket (2014t) Upprätta slutrapport. Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/avsluta/Sidor/uppratta.aspx [2014-05-20] Trafikverket (2014u) Upprätta slutrapport. Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig: https://ppi.trafikverket.se/arbetssatt/invest/leda/Sidor/default.aspx [2014-05-20]
Trafikverket (2014v) . Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar. Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://publikationswebbutik.vv.se/upload/6900/2012_211_trafikverkets_overgripande_krav_f or_fysisk_planlaggning_av_vagar_och_jarnvagar.pdf [2014-05-20]
Trafikverket (2014x). Investera. Trafikverket [Elektronisk]. Tillgänglig:
29
Bilaga 1 – Indata till 3D-modellen
Filnamn Format Innehåll
BefMark DGN En höjdmodell över de
befintliga höjderna.
Kilafors_ban_SWE991630 DGN De befintliga spårlägena
Väg DGN Linjer för den nya vägporten.
Slänt, bilväg och cykelväg finns med i filen.
Karta PNG Se bilaga 2.
Illustrationsbild 1 JPEG Bild som illustrerar den nya
anläggningens södra del. Se bilaga 2.
Illustrationsbild 2 JPEG Bild som illustrerar den nya
vägporten. Se bilaga 2.
Planbeskrivning PDF Beskrivning av hur den nya
anläggningen ska se ut, information såsom porthöjd, portbredd osv.
Programvaror
30 Bilaga 2 - Indatabilder för 3D modellering
Figur 1. Karta över de tänkta förändringarna på den södra delen av Kilafors bangård.
31
32
Bilaga 3 - Skript 1
Indata till detta skript är ett punktlager (fc) och en textfil (grid) som exporteras från ESRIs ArcMap från ett raster med höjddata. Skriptet skapar ett fält som heter elevation i
punktskiktet och fyller det med höjder från rastret.
import arcpy as ap import koord
fc = #sökväg till punktskiktet fc
grid = #sök väg till textfil med raster exporterad från ArcMAP grid = koord.grid_from_ASCII(grid)
ap.AddField_management(fc, "elevation", "FLOAT")
uc = ap.da.UpdateCursor(fc,["SHAPE@X", "SHAPE@Y", "elevation"]) for row in uc:
x,y = row[0], row[1]
z = grid.getele_by_koord(x,y) row[2] = z
33
Bilaga 4 - Skript 2
Indata till detta skript är ett punktskikt (fc). Skriptet skapar sedan ett fält som heter "length". Fältet fylls sedan i med avståndet genom i med längden mellan alla föregående punkter. Exempel i figur 1.
Figur 1. Illustration av skriptets funktion.
import arcpy as ap import koord
from math import *
def newLength(length,x,y,old_x,old_y):
distance = sqrt((x-old_x)**2+(y-old_y)**2) return length + distance
fc = #sökväg till punktskiktet fc
ap.AddField_management(fc, "length", "FLOAT")
uc = ap.da.UpdateCursor(fc,["SHAPE@X", "SHAPE@Y", "length"]) length = 0
first = True for row in uc:
34
Bilaga 5 - Skript 3
Indata till skriptet är två skikt (fc_read och fc_write) som båda har ett fält gemensamt (read_field) och ett fältnamn (write_field) som bara behöver finnas i fc_read (finns det inte i fc_write, skapas fältetet). Skriptet fyller sedan i write_field i fc_write till samma värde som fc_read's write_field där read_field har samma värde i båda skikten.
import arcpy as ap import koord
fc_read = #sökväg till skiktet fc_read fc_write = #sökväg till skiktet fc_write read_field = #namn på fältet read_field write_field = #namn på fältet write_field
ap.AddField_management(fc_write, write_field, "FLOAT") d = {}
sc = ap.da.SearchCursor(fc_read, ["SHAPE@X", "SHAPE@Y", read_field, write_field])
for row in sc: key = row[2] value = row[3] d[key] = value
uc = ap.da.UpdateCursor(fc_write, ["SHAPE@X", "SHAPE@Y", read_field, write_field])
35
Bilaga 6 - Skript Koord (Grid)
Här följer den kod ur modulen koord som de övriga skripten använder. klassen Grid
representerar ett rasterlager med metoder för att plocka ut data ur rastret på några olika sätt, i detta urklipp antingen via koordinat eller position. grid_from_ASCII skapar en Grid ifrån en textfil med formatet som ArcMap exporterar raster.
class Grid(object):
"""x and y are the top left corner coordinates""" def __init__(self, x, y, cellsize, data=None): self.x = x
self.y = y
self.cellsize = cellsize if data is not None: self.setdata(data) @property
def extent(self):
return
Extent(self.y,self.x,self.y-self.rows*self.cellsize,self.x+self.cols*self.cellsize) def setdata(self, data):
if isinstance(data,list) and isinstance(data[0], list): self.data = data
self.rows = len(data) self.cols = 0
self.min = None self.max = None for row in data:
if len(row) > self.cols: self.cols = len(row)
if self.min is None or self.min > min(row): self.min = min(row)
if self.max is None or self.max < max(row): self.max = max(row)
def is_pos(self,row,col):
36 return self.data[row][col] else: return None def getele_by_koord(self,x,y): if self.is_koord(x,y): row,col = self.getpos_by_koord(x,y) return self.getele_by_pos(row,col) else: return None def getpos_by_koord(self,x,y): x = x - self.extent.left col = x/self.cellsize y = self.extent.top - y row = y/self.cellsize return int(row),int(col) def grid_from_ASCII(input_path): import re f = open(input_path,"r") dic = {} pattern = re.compile("(\w+)\s+(-*\d+[,.]*\d*)") for i in range(6): match = re.match(pattern,f.readline()) if match: dic[match.group(1)]= float(match.group(2).replace(",",".")) data = f.read() if data.endswith("\n"): data = data[:-1] datalist = [] datalisttemp = data.split("\n") for d in datalisttemp: if d.endswith(" "): d = d[:-1]
d = [float(i.replace(",",".")) for i in d.split(" ")] datalist.append(d) cols = int(dic["ncols"]) rows = int(dic["nrows"]) cellsize = dic["cellsize"] x = dic["xllcorner"] y = dic["yllcorner"]+rows*cellsize return Grid(x,y,cellsize, datalist) class Extent(object):
37 self.top = top self.bottom = bottom self.right = right def koord_in_extent(self,x,y):
if self.left <= x <= self.right and self.bottom <= y <= self.top:
return True else:
