Matilda Eliasson Masteruppsats i konstvetenskap, 45 hp Uppsala universitet, ht 2020 Handledare: Britt-Inger Johansson
En bortglömd värld av blommor
Märta Rudbecks konstnärskap under tidigt 1900-tal
Abstract
Master’s Thesis, 45 credits
Title: En bortglömd värld av blommor. Märta Rudbecks konstnärskap under tidigt 1900-tal
English Title: A Forgotten World of Flowers. The Artistry of Märta Rudbeck in the Early 1900’s
Author: Matilda Eliasson
Supervisor: Britt-Inger Johansson Examiner: Carina Jacobsson Department of Art History Uppsala University
This thesis rediscovers the Swedish painter Märta Rudbeck (1882–1933). During her lifetime she was an esteemed composer of flower still lifes and portraits. Her
forgotten heritage follows those of other female artists, whose legacies are long forgotten.
By retracing her life through archives and newspaper articles, a picture of her upbringing, education, career and network affiliations emerges. By using the French sociologist Pierre Bourdieus field theory, the aim of the thesis is to analyse the social, educational, cultural and economic aspects that affected Märta Rudbeck’s life, and how this was manifested in her art.
The strategies Märta Rudbeck encompassed, are highlighted in the analysis. She chose to exhibit her work with a variety of associations and also took commissions for portraits and copies of older works of art. The analysis also reveals how she followed in her mother’s footsteps and embraced female networks to further her career.
Furthermore, the thesis uncovers how her heritage, social class and upbringing most likely influenced her choice of genre, which in turn has prevented her from staying relevant since her untimely death in the early 1930’s. The thesis finally discloses how Märta Rudbeck’s artistry is once again made relevant, through a major museum acquisition as well as an exhibition at one of the greater art institutions in Sweden.
Keywords: art, forgotten, female, artist, Bourdieu, consecration, gender, flowers, still life, portraits, networks, exhibitions, reviews, Konstakademien, Idun, Dagny, Hertha, Föreningen Svenska Konstnärinnor, Nya Idun.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Introduktion och problematisering ... 1
1.2 Forskningsöversikt ... 5
1.3 Syfte och frågeställningar ... 6
1.4 Teoretiskt ramverk ... 7
1.5 Metod och material ... 9
2. Biografi ... 14
2.1 Familj och uppväxt ... 14
2.2 Karriär eller äktenskap ... 20
2.3 Adligt arv och borgerligt umgänge ... 23
2.4 Utbildning ... 25
2.5 Yrkesliv ... 33
2.5.1 Representation genom svenska museum och översiktsverk ... 37
3. Betydelsen av det kvinnliga nätverket ... 38
3.1 Föreningen Svenska Konstnärinnor ... 40
3.2 Sällskapet Nya Idun ... 44
4. Konsten i kvinnotidskrifter ... 47
4.1 Samtida kvinnotidskrifter ... 48
4.2 Recensenter ... 49
5. Utställningar ... 50
5.1 Föreningen Svenska Konstnärinnors utställningar ... 51
5.1.1 Utställningen på Konstakademien i Stockholm 1911 ... 51
5.1.2 Utställningen i Lund 1912 ... 53
5.1.3 Utställningen i Wien 1913 ... 56
5.1.4 Baltiska utställningen i Malmö 1914 ... 58
5.1.5 Utställningen på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1917 ... 59
5.1.6 Utställningen i Helsingborg 1917 ... 62
5.1.7 Utställningen i Köpenhamn 1920 ... 63
5.1.8 Utställningen på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1927 ... 64
6. Märta Rudbecks konst ... 66
6.1 Blomstermåleri och stilleben ... 68
6.1.1 Analys av målningen Stilleben ... 73
6.1.2 Analys av målningen Blåklint och prästkragar ... 77
6.1.3 Analys av målningen Vårblommor ... 80
6.1.4 Analys av blomstermålning ... 83
6.1.5 Sammanfattande analys av Märta Rudbecks blomstermålningar ... 85
6.2 Porträttmålningar ... 85
6.2.1 Analys av självporträtt ... 86
7. Diskussion ... 90
7.1 Vidare forskning ... 95
Källförteckning ... 96
Bildförteckning ... 107
Bilaga 1. Recensioner i kvinnotidskrifter ... 108
Bilaga 2. Märta Rudbecks samlade verk ... 109
1. Inledning
En vetenskaplig frågeställning som har diskuterats sedan 1970-talet är varför en stor mängd kvinnliga konstnärer glömts bort och därmed saknas i vår nuvarande
konstkanon.1 Under hela 1800-talet ägnade sig tusentals kvinnor åt konstnärlig verksamhet, men föll under 1900-talet i glömska – ett öde som även drabbat konstnärinnor ur både tidigare och senare generationer. Bland dem återfinns de numera erkända italienska konstnärinnorna Sofonisba Anguissola (1532–1625) och Artemisia Gentileschi (1593–1653).2
Orsakerna till varför de glömts bort bidrar fortfarande med intressanta
frågeställningar. Många forskare, främst kvinnliga sådana, har valt att återuppväcka bortglömda kvinnliga konstnärskap, men de har även undersökt strukturerna som förklarar varför de kvinnliga konstnärerna från 1800- och 1900-talen försvunnit ur historien. I Sverige har inte minst pionjärerna Anna Lena Lindberg, Barbro
Werkmäster och Eva-Lena Bengtsson varit instrumentala i att lyfta detta forskningsområde.3
En äldre släktings ärvda oljemålningar var startpunkten till min undersökning av Märta Rudbecks (1882–1933) konstnärskap. Målningarna förmedlade känslan av en skicklig hand och en svunnen tid. De väckte därmed en nyfikenhet om vem Märta Rudbeck var – en av de många bortglömda konstnärinnorna.
Samtida tidskrifter visar att Märta Rudbeck och hennes kvinnliga
konstnärskollegor, trots de hinder som de ställdes inför, tog plats på konstscenen och skapade egna arenor där de kunde uttrycka sitt konstnärskap. De omtalades i
dagspress och i de egna kvinnosakstidningarna, inte minst i samband med de utställningar där de medverkade. Samtiden var med andra ord medveten om att kvinnor klivit in på konstscenen. Den här undersökningen återupptäcker en av dessa etablerade och omskrivna kvinnliga konstnärer och introducerar henne i vår tid.
1.1 Introduktion och problematisering
I anslutning till sekelskiftet 1900 öppnades det upp en rad nya utsikter för kvinnor.
Rösträttsdebatten pågick för fullt, förenings- och kulturlivet tog fart och nya
1 Nochlin 1995, s. 23–52.
2 Lafonte, Kvinnors konst – historiens ekande tystnad (hämtad 2020-09-27).
3 Werkmäster och Lindberg 1975; Bengtsson och Werkmäster 2004.
möjligheter formade sig för yrkesverksamma kvinnor inom ett flertal områden.4 Den så kallade kvinnofrågan, som stipulerade förutsättningarna för kvinnors medverkan i samhället, kom att skapa nya möjligheter för att göra karriär.5 Bakgrunden till
kvinnofrågan handlade bland annat om obalansen mellan antalet män och den överrepresenterade kvinnogruppen och hur detta skulle hanteras, inte minst i de högre stånden. Det fanns en farhåga att alltför många ogifta kvinnor skulle belasta sina familjer ekonomiskt.6 Kvinnornas intåg på arbetsmarknaden ledde dock till vissa svårigheter för samhället att hantera drivkraften bakom nyligen emanciperade
kvinnor när den krockade med patriarkala traditioner.7 Detta bidrog till att kvinnor var tvungna att finna egna vägar framåt.
Konstnärsyrket var ett av de möjliga karriärvalen för kvinnor under denna tid.
Efter att de under lång tid stått utanför utbildningssfären öppnades även dörrarna till den kungliga Konstakademien för kvinnliga elever 1864.8 De fick därmed tillträde till samma lärosäte som deras manliga kollegor. Forskning visar att majoriteten av kvinnliga elever kom från en högborgerlig eller adlig bakgrund, likt Märta Rudbeck.9 De flesta var även infödda stockholmare, enbart en mindre del av elevunderlaget kom från landsbygden.10 Det begränsade därmed den geografiska och socioekonomiska sammansättningen av kvinnliga elever.11 Det var med andra ord en förhållandevis homogen grupp av kvinnor som fick möjlighet att utbilda sig till konstnärer vid Konstakademien under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet.
De kvinnliga konstnärernas tillgång till utbildning, studieresor och
yrkesområden skiljde sig dock åt från de förutsättningar som presenterades för männen.12 Även de konstnärliga motiven kunde skilja sig åt mellan könen utifrån de premisser som gällde.13 Akademiens hierarki av genrer där historiemåleriet
placerades högst och stilleben längst ner på skalan kom att påverka de kvinnliga konstnärerna.14 Den etablerade hierarkin skulle säkerställa konstakademiernas betydelse och ställning genom att förhöja just historiemåleriet genom medaljer och utmärkelser.15
4 Andersson m. fl. 2002, s. 22.
5 Ibid., s. 13.
6 Ibid.
7 Ibid., s. 21f.
8 Ingelman 1982, s. 9, 29.
9 Ibid., s. 40.
10 Ibid., s. 41.
11 Ibid.
12 Bengtsson och Werkmäster 2004, s. 42ff.
13 Jfr Yvonne Hirdman 2004, s. 55.
14 Bengtsson och Werkmäster 2004, s. 89.
15 Ibid.
De kvinnliga konstnärerna hade inledningsvis inte samma tillgång till nakenmodeller, vilket var en viktig förutsättning för att gå vidare till
historiemåleriet.16 Dessutom saknade de många gånger det utrymme som krävdes i form av ateljéer med plats för monumentala målningar.17 Situationen för kvinnliga konstnärer innebar därmed att de utsattes för fler hinder i sitt yrkesutövande jämfört med männen.18 Därför nådde de inte heller samma erkännande på konstfältet, vilket befäste idén om det manliga geniet.19
Konstvärlden i Sverige var turbulent under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.
Opponenternas stridigheter med den traditionella Konstakademien bidrog till att konstfältet vidgades och de traditionella värdena så småningom fick ge plats för nya tankebanor. Opponenternas revolt mot Konstakademien ledde så småningom till öppnandet av egna skolor med friare undervisning, där även kvinnliga elever var välkomna.20 Opponenternas formering i Konstnärsförbundet bidrog också till en ökad makt för att bestämma över inköp till bland annat Nationalmuseum. Denna makt ledde därmed till inflytande över konstvärldens kanon.
När Märta Rudbeck påbörjade sin karriär under tidigt 1900-tal öppnades nya arenor upp för de kvinnliga konstnärerna. De såg själva till att ta plats i offentligheten genom att i nya sammanslutningar anordna utställningar som fick både
uppmärksamhet och genomslag i samhället. Märta Rudbeck var engagerad i flera av dessa sammanhang och hennes verk uppmärksammades genom recensioner i samtida medier.
I samma veva började även nya konstnärliga riktningar växa fram där också kvinnorna deltog. De kvinnliga modernisterna som de har titulerats har ofta ett förflutet inom vad som beskrivs som radikala skolor.21 Många av Märta Rudbecks samtida konstnärskollegor anammade de moderna idealen. De nya konstriktningarna medförde så småningom en etablering inom konstfältet med ett större fokus på de nytänkande avantgardisterna än de mer traditionellt skolade konstnärinnorna, däribland Märta Rudbeck. När dessa skiftande konstnärskap summeras i nutid är det oftast de traditionella konstnärinnorna som får stå i skuggan av sina avantgardistiska systrar.
Märta Rudbeck är en av de många kvinnliga konstnärer som fallit i glömska under det senaste århundradet. Hon var en etablerad konstnärinna på konstfältet
16 Ibid., s. 42.
17 Ibid., s. 123.
18 Lindberg och Werkmäster 1975, s. 9.
19 Se Nochlin 2009, s. 23–52.
20 Werkmäster 2004, s. 8.
21 Werkmäster 1994, s. 11.
under sin samtid med traditionella blomstermålningar som specialitet, men var även en skicklig porträttmålare. Hon tjänade sitt uppehälle med hjälp av sin konstnärliga talang och var därmed en av de kvinnliga konstnärer som bröt igenom barriärerna och lyckades skapa en karriär under denna omvälvande brytningstid.
Trots en gedigen utbildning, flertalet studieresor till kontinenten och ett aktivt utställande i Sverige och utomlands, som genererat många recensioner i pressen, återfinns hon inte i de samlingsverk som beskriver 1900-talets svenska konstliv. Hon finns i dagsläget inte heller representerad på vare sig Nationalmuseum eller Moderna museet, två av de tyngsta konstinstitutionerna i Sverige, vilket är ett öde som hon delar med många andra kvinnliga konstnärer som var verksamma under samma tid.
Men pendeln har svängt. De senaste åren har Märta Rudbecks målningar uppmärksammats i samlingar med kvinnliga konstnärer som sålts på större svenska auktionsverk. I mars 2019 avyttrades konstsamlaren Ulf Hallius privata samling med kvinnliga konstnärer på Stockholms auktionsverk där flera målningar av Märta Rudbeck ingick.22 Den åttonde oktober samma år arrangerade Uppsala
auktionskammare en temaauktion med kvinnliga konstnärer där Märta Rudbeck representerades med tre verk, två blomsterstilleben och ett porträtt.23
Porträttmålningen köptes in av Göteborgs konstmuseum.24 Stockholms auktionsverk har meddelat att de vill återupprepa fjolårets populära temaauktion med kvinnliga konstnärer. Bland de konstnärskap som efterfrågas återfinns Märta Rudbeck
tillsammans med namn som Vera Nilsson (1888–1979), Hilma af Klint (1862–1944) och Esther Kjerner (1873–1952).25
Under hösten 2021 har Norrköpings Konstmuseum planerat en utställning där Märta Rudbeck medverkar tillsammans med Emma Toll (1847–1917) och Tyra Kleen (1874–1951). Tre konstnärinnor som alla var kända under sin samtid, men därefter fallit i glömska.26
Det växande intresset för kvinnliga konstnärer under de senaste åren visar på vikten av att synliggöra bortglömda konstnärskap och fylla i de kunskapsluckor som finns. Det understryker inte minst Eva-Lena Bengtsson och Barbro Werkmäster i sin inledande artikel i Konsthistorisk tidskrift från tidigt 1990-tal.27 Deras uppfattning om behovet av ytterligare grundforskning inom området känns fortfarande relevant.
Barbro Werkmäster uppmärksammar inte minst marginaliseringen av konstnärinnor
22 Stockholms auktionsverk, Blommor (hämtad 2020-08-05); se nr. 12 i bilaga 2.
23 Uppsala auktionskammare, Kvinnliga konstnärer – med finstämd palett och känsla (hämtad 2020- 07-01).
24 Göteborgs konstmuseum, Årstryck 2019, s.54 (hämtad 2020-10-11).
25 Stockholms auktionsverk, Kvinnliga konstnärer – berömda och bortglömda (hämtad 20-11-24).
26 Norrköpings Konstmuseum, Efterlysning: Toll, Kleen & Rudbeck (hämtad 2020-07-16).
27 Bengtsson och Werkmäster 1991, s. 68.
verksamma under 1920- och 1930-talen, vilket sammanfaller med Märta Rudbecks aktiva karriär.28 Undersökningen av Märta Rudbeck eftersträvar att bidra till detta tidskrävande men betydelsefulla arbete.
1.2 Forskningsöversikt
Som stöd för min undersökning har jag utgått från litteratur som beskriver de förutsättningar, krav och förväntningar som projicerades på unga adliga kvinnor under Märta Rudbecks samtid, däribland Angela Rundqvists och Marie Steinruds avhandlingar.29 Som komplement belyser Ingrid Ingelmans avhandling möjligheten till utbildning och i antologin Rummet vidgas: Kvinnor på väg ut i offentligheten ca 1880–1940 presenteras nya möjligheter inom samhället som öppnas upp för kvinnor i slutet av 1800-talet, vilka är applicerbara på Märta Rudbecks situation.30
Litteraturen synliggör även den kontext där kvinnliga konstnärer verkade, som i Barbro Werkmästers forskning tillsammans med Anna Lena Lindberg och Eva-Lena Bengtsson, vilket förtydligar Märta Rudbecks konstnärskap ytterligare.31
Eftersom Märta Rudbeck var verksam i en tid som agerade brytpunkt mellan olika konstnärliga ideal är det viktigt att ta del av tidigare forskning som visar på kvinnors situation under hennes egen levnadstid, men även utifrån ett utvidgat tidsperspektiv med en startpunkt i sent 1800-tal, däribland Margareta Gynnings avhandling samt flertalet utställningskataloger från Nationalmuseum, Liljevalchs konsthall, Kulturhuset och Säfstaholms slott.32
Antologin Nya röster. Svenska kvinnotidskrifter under 150 år med redaktören Anna Nordenstam behandlar kvinnotidskrifternas syn på kvinnofrågor och konst, vilket är relevant för att kunna måla en bild av Märta Rudbecks betydelse som konstnär. Whitney Chadwicks Women, Art and Society och Norman Brysons text
”Stillebenmåleri och det ’kvinnliga’ rummet” ger en inblick i hur Märta Rudbecks val av genrer mottogs och värderades under hennes samtid.
28 Werkmäster 1994, s. 12.
29 Blått blod och liljevita händer: en etnologisk studie av aristokratiska kvinnor 1850-1900; Den dolda offentligheten. Kvinnlighetens sfärer i 1800-talets svenska högreståndskultur.
30 Kvinnliga konstnärer i Sverige: en undersökning av elever vid Konstakademin, inskrivna 1864–
1924, deras rekrytering, utbildning och verksamhet.
31 Kvinnor som konstnärer, Kvinna och konstnär i 1800-talets Sverige; De berömda och de glömda:
kvinnliga svenska modernister 1900–1930.
32 Det ambivalenta perspektivet; Stolthet & fördom: kvinna och konstnär i Frankrike och Sverige 1750–1860; De drogo till Paris; ”Den otroliga verkligheten: 13 kvinnliga pionjärer”; Andra hälften av avantgardet 1910–40. Kvinnliga målare och skulptörer inom de tidiga avantgardistiska rörelserna;
”Härtill är vi tvungna” Föreningen Svenska Konstnärinnor 1910–2010.
Det finns ingen tidigare forskning som fokuserar på just Märta Rudbeck och hennes konstnärskap att ta del av. Däremot finns det uppsatser, avhandlingar och texter om andra konstnärer, både manliga och kvinnliga, från hennes samtid. De förtydligar bilden av kvinnligt konstnärskap under den aktuella tidsperioden,
däribland biografier av Maj Bring och Yngve Lundström.33 Även om Märta Rudbecks konstnärskap som helhet inte har uppmärksammats tidigare omnämns hon dock i Iréne Winell-Garvéns avhandling samt i det grundmaterial som behandlas i den prosopografi som ingår i forskningsprojektet Formering för offentlighet – En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920 vid Uppsala universitet.34
1.3 Syfte och frågeställningar
Märta Rudbeck var under sin samtid en välkänd blomstermålarinna som även tilldelades porträttbeställningar av samhällseliten. Hon var priviligierad såtillvida att hon föddes som dotter in i en adlig familj med ett utbrett socialt nätverk. Hon fick sin utbildning vid Konstakademien och åkte på studieresor till kontinenten.35 Hon var därtill en flitig utställare som omskrevs i både dagspress och de samtida
kvinnotidskrifterna. Hennes anonyma arv som följer på en karriär i offentligheten öppnar upp för frågor om varför hon osynliggjordes; hur gick det därför till att en av det tidiga 1900-talets etablerade kvinnliga konstnärer nästan helt försvunnit från historieskrivningen? Vilka orsaker ligger bakom just Märta Rudbecks bortglömda konstnärskap?
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka sociala, kulturella, ekonomiska och utbildningsmässiga faktorer som påverkade Märta Rudbecks konstnärskap och hur det i sin tur manifesterades i hennes måleri och eftervärldens syn på detsamma.
Fokus ligger på att kartlägga Märta Rudbecks uppväxt, utbildning och yrkesliv där hennes förutsättningar analyseras med hjälp av Bourdieus fältteori.36 Genom att identifiera hur hon framställdes av samtida medier i utställningssammanhang med andra kvinnliga konstnärer vill jag skapa en förståelse för hennes roll i det rådande konstfältet. Genom undersökningen hoppas jag bidra till att synliggöra de strukturer som osynliggjort Märta Rudbeck och hennes samtida kollegor.
33 Motsols: Memoarer och konst; Penselstråk: en målare berättar.
34 Winell-Garvén 2005; Donald Broadys arkiv, Formering för offentlighet (hämtad 19-12-21).
35 Lilja 1961, s. 548.
36 Bourdieu 2000.
För att närma mig dessa teman innefattar undersökningen även en inventering och analyser av Märta Rudbecks konstnärliga produktion, däribland en inblick i hennes val av konstnärliga genrer.
Jag vill genom min undersökning besvara frågorna:
1. Hur påverkades Märta Rudbecks konstnärskap av hennes adliga uppväxt och sociala nätverk – var hennes habitus samt kulturella, sociala och ekonomiska kapital liksom hennes utbildningskapital enbart tillgångar eller begränsade de hennes konstnärskap?
2. Vilka strategier anammade Märta Rudbeck för att nå ut med sin konst?
3. Hur såg Märta Rudbecks etablering på konstfältet ut jämfört med samtida kvinnliga konstnärer?
4. På vilket sätt påverkar Märta Rudbecks val av konstnärliga genrer intresset för hennes konstnärskap i nutid?
1.4 Teoretiskt ramverk
I undersökningen kommer jag att tillämpa sociologen Pierre Bourdieus fältteori för att utforska samt analysera Märta Rudbecks bortglömda konstnärskap.37 Fältteorin utgår från en konstruktion av relationer mellan olika aktörer med varierande makt.38 Bland de aktörer som är relevanta i Märta Rudbecks samtid återfinns konstnärer inom olika konstriktningar, konstinstitutioner, recensenter med flera. Genom att undersöka hennes strategier och kapital inom den samtida konstvärlden som fält förväntar jag mig finna svar på hur hon förhåller sig till andra, främst kvinnliga, konstnärer inom samma tidsrymd.
Många forskare med fokus på kvinnligt konstnärskap har valt att använda sig av Bourdieus fältteori. Detta angreppsätt känns även bäst lämpat för att kunna sätta fingret på Märta Rudbecks uppväxt, utbildning, val av umgänge, var hon väljer att ställa ut, vilka motiv hon målar och hur hennes olika val, medvetna eller omedvetna, påverkar hennes karriär. Jag kommer därmed att analysera Märta Rudbecks liv och konstnärskap genom hennes kulturella, sociala och ekonomiska kapital liksom hennes utbildningskapital.
Jag kommer även att nyttja Bourdieus habitusbegrepp för att kartlägga hennes förhållande till de rum av möjligheter som hon verkar i eller söker tillträde till, eller
37 Pierre Bourdieu kommer fortsättningsvis att enbart nämnas med efternamn i den löpande texten.
38 Bourdieu 2000, s. 334f.
för den delen hålls utestängd ifrån, samt analysera de strategier som hon anammar för att verka i konstfältet. Jag kommer även att redogöra för hennes situation och de sociala rum som hon har tillträde till.39
Utöver detta kommer jag även att nyttja begreppet konsekrering för att diskutera hennes placering på konstfältet. 40 Analyserna utgår därmed från att det existerar ett fält i Bourdieus mening, där Märta Rudbeck ingår. Jag kommer därför avstå från att analysera förutsättningar som exempelvis situationen före fältets uppkomst.
I undersökningen appliceras även ett genusperspektiv för att bättre förstå Märta Rudbecks samtid och den efterföljande historien. Genusperspektivet bidrar till att nyansera Bourdieus tankar om fält, kapital och strategier, då dessa beror på förutsättningar som i stor mån tillskrivs utifrån kön. Yvonne Hirdman, stiftare av begreppet ”genus”, konstaterar i sin forskning att även om både män och kvinnor kan ägna sig åt samma syssla, begränsas de biologiska könen av ett socialt och
ekonomiskt ramverk.41 Hon menar vidare att män och kvinnor lever parallellt med olika typer av möjligheter och begränsningar utifrån sina kön.42 Detta skapar
ytterligare en dimension till Bourdieus tankar om fält, kapital och strategier och visar på olikheter mellan könen. Märta Rudbecks strategier grundar sig i allra högsta grad på dessa förutsättningar.
Skillnaden mellan könen, som Yvonne Hirdman pekar på, lyfter det uppenbara problemet med Bourdieus fältteori kopplat till den kvinnliga sfären, eftersom teorin är både maskulin och militant i sitt uttryck.43 Jag väljer därför att utvidga Bourdieus teorier med hjälp av Donald Broady och Annika Ullmans tankebanor i artikeln
”’Ständigt var man i farten med att grunda och stifta.’ Om fält, offentligheter och nätverk vid sekelskiftet 1900”. De menar att det finns ytterligare aspekter som bör tas i beaktande. Deras slutsatser innebär att de fält som utmärks av kvinnligt
nätverkande under sekelskiftet inte enbart kan tolkas genom fältteorin, utan det måste tillkomma dimensioner som sociala kontakter och personliga relationer som etableras parallellt med fälten.44 Dessa tankegångar stödjer mina analyser av Märta Rudbecks nyttjande av kontakter och hennes medverkan i olika nätverk.
39 Donald Broady beskriver rummet av möjligheter och det sociala rummet i inledningen av Konstens fält. Bourdieu 2000, s. 20f.
40 Konsekrering i detta fall innebär konsekrering under Märta Rudbecks samtid.
41 Hirdman 2004, s. 58f.
42 Ibid., s. 55; jfr Werkmäster 1994, s. 16.
43 Jfr Winell-Garvén 2005, s. 24.
44 Broady och Ullman 2002.
1.5 Metod och material
Undersökningen, som är indelad i tre delar, nyttjar olika metoder och verktyg för att besvara de initiala frågeställningarna. Den inledande biografiska texten (kapitel 2–3) stödjer sig på den biografiska metoden och spänner över hela Märta Rudbecks liv i kronologisk ordning med fokus på familjens kapital, habitus och nätverkande. Den biografiska metoden har vuxit fram som ett naturligt val då det tidigare saknats relevant grundforskning om Märta Rudbeck.
Den biografiska delen förhåller sig till de sex kriterier som författaren Bo G. Hall framför i Historisk tidskrift där förkunskaper om huvudpersonen, lämpligt
källunderlag, genusbetonad motivering av biografins värde, förklaring till struktur och biografimetod som val, samt analys av den biograferades personlighet tagits i beaktande. Den sjätte och kanske viktigaste punkten innebär att sambandet mellan huvudpersonens insatser under sin samtid och kopplingen till densamma
förtydligas.45 Han varnar dock för den hagiografiska aspekten som kan återfinnas i tidningars nekrologer, vilket beaktas i analysen.46
Materialet som underbygger Märta Rudbecks kronologiska liv och leverne är till stor del baserat på tidningsartiklar i kvinnosakstidningar tillgängliga genom
Göteborgs universitetsbiblioteks Digitalt arkiv över äldre svenska kvinnotidskrifter och tidningsartiklar i dagstidningar som tillgängliggjorts genom Kungliga
bibliotekets digitala söktjänst Svenska dagstidningar. Eftersom de flesta
medlemmarna i hennes familj var personer i offentligheten finns information om dem i de digitaliserade tidningsarkiven. Arkiverat material kopplat till
taxeringsuppgifter, mantalslängder, testamenten och bouppteckningar har också spridit ett visst ljus över Märta Rudbeck och hennes omgivning.
Andra arkiv som tillhandahållit information om Märta Rudbeck och hennes familj är Kungliga biblioteket, Nordiska museets arkiv, Kontakademiens arkiv, Nationalmuseums arkiv, Föreningen Svenska Konstnärinnors arkiv och Nya Iduns arkiv. Därutöver har även mer personliga uppgifter uppdagats i författaren
Margareta Kempes privata samling, innehållande brevkorrespondens där Märta Rudbeck och hennes familj figurerar, samt i Margareta Kempes biografi över Lotty Bruzelius (1855–1941). Därtill finns ett fåtal av Märta Rudbecks skissböcker bevarade, med inblickar i hennes familjeliv och vänskapskrets. Källorna har kompletterats med uppgifter från relevanta webbsidor.
45 Hall 2007, s. 455.
46 Ibid., s. 444.
I källmaterialet som beskriver Märta Rudbecks utlandsstudier, studieresor samt de lärare hon studerade för i Paris, är källorna delvis mångtydiga. För att förtydliga bilden av hennes utlandsvistelser har uppgifterna jämförts med information om hennes närmaste kamrater, som följde henne genom utbildning och karriär.
Den andra delen av undersökningen (kapitel 4–5) nyttjar källtriangulering som verktyg för att upptäcka material som skapar en bild av Märta Rudbecks
konstnärskap, däribland källor från hennes aktiva år som konstnär. Som är fallet med många kvinnor från flera generationer tillbaka saknas otryckta källor i form av egna dagböcker, brev och liknande privata dokument att ta del av. Materialet till
undersökningen är därför till stor del, liksom tidigare kapitel, hämtat från digitaliserade dagstidningar och tidskrifter samt arkiv till föreningar där Märta Rudbeck ingick. Att det saknas personligt material som kan ge en insikt i Märta Rudbecks egna tankar kring sitt liv och konstnärskap är naturligtvis en svaghet i undersökningen.
Genom triangulering av de tillgängliga källtyperna förväntas materialets reliabilitet i undersökning förstärkas. Det är en lämplig metod då det material som finns tillgängligt om konstnärinnan täcks upp av de utpekade källtyperna, som visar upp en sammantagen bild av hennes konstnärskap, även om det saknas garantier för att materialet är rättvist och representativt.
Undersökningen koncentreras till Märta Rudbecks konstnärliga karriär som tar avstamp vid hennes avslutade studier och pågår fram till hennes bortgång 1933.
Eftersom uppsatsen undersöker Märta Rudbecks konstnärskap i förhållande till samtida konstnärinnor ligger fokus på de större utställningar där Märta Rudbeck delar utställningssalar med andra kvinnliga konstnärer i Föreningen Svenska
Konstnärinnor. Därför kommer utställningar där även manliga kollegor deltog enbart att behandlas mer övergripande i den här undersökningen. Som en ytterligare
begränsning av materialet kommer undersökningen att enbart i förbigående beröra de mindre utställningar som hon själv arrangerade med kvinnliga kollegor runtom i landet.
Märta Rudbecks engagemang i olika nätverk är en central utgångspunkt även i denna del av undersökningen. Arkiverat material är hämtat från Kungliga biblioteket, Föreningen Svenska Konstnärinnors arkiv, Nya Iduns arkiv, Nationalmuseums och Liljevalchs konsthalls arkiv, men även ur arkivet till den österrikiska föreningen Vereinigung bildender Künstlerinnen Österreichs.
Under arbetets gång har material från olika arkiv visat på den osäkerhet som kan uppstå genom att analysera liknande källor. Exempelvis framkom det vid ett besök på Liljevalchs konsthalls arkiv att Märta Rudbeck ställt ut fler tavlor vid utställningen
med Vereinigung bildender Künstlerinnen Österreichs 1917 än de som finns
nedtecknade i den tryckta utställningskatalogen tillgänglig via Kungliga biblioteket.
Liknande oupptäckta rön är svåra att ta höjd för och visar på reliabilitetsaspekter kring hanteringen av arkiverat material.
För att belysa Märta Rudbecks konstnärskap har jag valt att undersöka de utställningar där hon medverkade genom att ta del av samtida recensioner och beskrivningar av hennes deltagande och utställda konstverk. Konstrecensioner återfinns i de flesta dagstidningar och tidningar vid denna tid. Jag låter mig
inspireras av Iréne Winell-Garvéns metodik i avhandlingen Vägen till Parnassen: En sociologisk studie av kvinnligt konstnärskap i Sverige 1864–1939, där författaren synliggör konsekrering av samtida konstnärinnor genom att analysera museiinköp, konstvetenskapliga översiktsverk och konstrecensioner, vilket även är en applicerbar metod på Märta Rudbeck konstnärskap. Iréne Winell-Garvén kombinerar också studier av fält med studier av nätverk för att synliggöra kvinnors strategier. Jag nyttjar därför hennes metodik för att förtydliga Märta Rudbecks placering inom konstfältet under hennes samtid.
Iréne Winell-Garvén delar upp Bourdieus begrepp konsekrering i samtida konsekrering, underhållskonsekrering, kompletteringskonsekrering och
rekonsekrering.47 Samtliga typer av konsekrering förutsätter dock att konstnären i fråga redan konsekrerats under sin aktiva karriär. Det innebär vidare att Märta Rudbeck aldrig skulle kunna uppnå kanon då hon har svårt att uppnå de kriterier som Iréne Winell-Garvén uppräknar. Jag väljer därför att tolka
kompletteringskonsekrering som möjlig även utan samtida konsekrering, om det sker utifrån bedömningen att aktuella verk håller nog hög kvalitet av den
konsekrerande institutionen och inte införlivats genom exempelvis donation.48 Liksom i den biografiska delen av undersökningen framträder upplysningar om Märta Rudbeck genom studier av digitaliserade nummer av kvinnosakstidningar tillgängliga via Göteborgs universitetsbiblioteks Digitalt arkiv över äldre svenska kvinnotidskrifter och dagstidningar tillgängliga genom Kungliga bibliotekets digitala söktjänst Svenska dagstidningar. Utöver det svenska materialet har jag även tagit del av tidningsartiklar i österrikisk press genom den digitala tjänsten ANNO – AustriaN Newspapers Online. Jag har även nyttjat webbsidor med kompletterande information till analysen.
47 Winell-Garvén 2005, s. 53f.
48 Kompletteringskonsekrering sker när en konstinstitution kompletterar sin samling med en konstnär som redan finns representerad vid en annan konstinstitution. Jfr Winell-Garvén 2005, s. 93.
Genom att studera recensioner och ta del av det som skrivs om Märta Rudbeck, om hon överhuvudtaget uppmärksammas, kan en sammantagen bild av hennes konstnärskap träda fram. Jag har valt att utgå från kvinnosakstidningarna Dagny, Hertha och Idun som innehåller recensioner av kvinnliga konstnärer. Jag använder en likartad metod som Irené Winell-Garvén, där hon analyserar omnämnanden i recensioner.49 Relevanta recensioner är relativt få, men de bidrar till att synliggöra Märta Rudbecks placering på fältet. Materialet redovisas i bilaga 1.
Som komplement undersöks recensioner i nationella tidningar där Märta Rudbeck omnämns, främst Dagens Nyheter, Aftonbladet och Svenska Dagbladet, men även regionala dagstidningarna på orter där Märta Rudbecks konst visades, till exempel Lunds Dagblad. Även österrikiska tidningar med artiklar som sammanfaller med Wienutställningen har granskats. Jag har även tagit del av recensioner av Märta Rudbeck i konstskriften Konst.50 Av tidsekonomiska skäl används enbart de artiklar i de digitaliserade dagstidningarna där Märta Rudbeck omnämns.
Förutom att måla upp en bild av Märta Rudbecks konstnärskap utifrån den information som recensioner uppdagar, däribland uppskattningen av hennes konst, val av motiv och huruvida hennes försäljningar uppmärksammas, förväntas
källmaterialet särskilja ett sammanhang i hennes konstnärskap. Genom att metodiskt undersöka recensioner förväntar jag mig finna svar på hur hennes konstnärskap förhåller sig till det övriga konstfältet, främst i jämförelse med hennes närmaste kollegor. Metoden har dock sina brister då jag inte med säkerhet kan fastställa att jag tagit del av allt relevant material i de digitaliserade verktygen eller att de visar en rättvis bild.
Märta Rudbeck förekommer oftast i sammanhang där enbart kvinnliga
konstnärer ställer ut. Det är därför inom denna kontext som undersökningen främst förhåller sig. Det innebär att eventuell diskriminering på grund av kön även drabbar hennes medutställare. Förutom genusaspekten fanns andra parametrar som kan ha påverkat recensenterna. Konstnärinnornas sociala kapital är ett av dessa. Märta Rudbeck hade genom familjens nätverk ett starkt socialt kapital i form av släkt- och vänskapsband som kan ha påverkat lojaliteten mot henne i rollen som konstnär.
Undersökningen kommer inte att fokusera på recensenternas relation och eventuella vänskapsband till Märta Rudbeck, men det är en aspekt som i allra högsta grad skulle kunna påverka det material som den baseras på. I den mån det går kommer
recensentens eventuella relation till Märta Rudbeck, där den är känd eller relevant,
49 Jfr Winell-Garvén 2005, s. 424.
50 Tidskriften Konst drevs av Ida von Schulzenheim, en av Föreningen Svenska Konstnärinnors grundare och ursprungliga ordförande.
att kommenteras. Utöver detta har varje recensent sin egen placering inom
konstfältet baserat på kapital och habitus, vilket påverkar recensentens betydelse för Märta Rudbecks konstnärskap.
Eftersom antalet recensioner per utställningstillfälle varierar, är det den
sammantagna bilden som får belysa Märta Rudbecks konstnärskap inom ramen för utställningsaktiviteterna.
För att skapa en bild av Märta Rudbecks verk och val av genrer har sökningar på internet, däribland auktionsverkens webbplatser och andra samlingssidor för såld konst inom de senaste årtiondena genomförts. Även fotografier av hennes verk från Liljevalchs konsthalls utställningar samt svartvita reproduktioner i
utställningskataloger undersökts. Därutöver finns ett fåtal verk upptagna i museum eller publika samlingar.
Uppskattningsvis finns en stor del av Märta Rudbecks verk i privat ägo, vilket är en parameter som är svår att ta höjd för i den här typen av undersökning. Samtliga bilder på identifierade verk redovisas i bilaga 2.
Den tredje delen av undersökningen (kapitel 6) innehåller formalanalyser av utvalda konstverk som kan anses typiska för konstnärinnan, med utgångspunkt i de motiv som hon främst förknippas med i samtida utställningar. De genrer som i första hand kommer att behandlas i uppsatsen är därför blomstermålningar och porträtt.
Fem målningar är utvalda till denna analytiska del av undersökningen: fyra blomstermålningar och ett porträtt.
Blomstermålningarna är utvalda utifrån att de representerar olika kategorier med varierande uttryck och utformning. Kategoriseringen har möjliggjorts genom att ta del av de målningar som finns tillgängliga i tidskrifter, kataloger, arkiv, webbsidor och i privata och offentliga samlingar. Kategorierna är valda utifrån de minsta gemensamma nämnare som representerar respektive kategori, med förbehållet att det kan finnas andra typer av blomstermålningar än de som har varit tillgängliga för den här undersökningen.
Flera av målningarna analyseras utifrån digitala fotografier. Det presenterar uppenbara problem för en formalanalys, men för att få ett så representativt urval som möjligt har även dessa målningar inkluderats i undersökningen.
Porträttmålningen i form av ett självporträtt förväntas förmedla en bild av hur Märta Rudbeck såg på sig själv i sin yrkesroll, men får även representera hennes produktion av porträttmålningar i den här undersökningen.
Eftersom Märta Rudbecks landskapsmålningarna är ovanliga i både utställnings- och auktionssammanhang kommer de inte att behandlas i den här uppsatsen.
Hennes porträttkopior förekommer på svenska nätauktioner, men är även de
bortvalda då genren kräver insikt i de kopierade originalverken. Inte heller hennes produktion av grafik kommer att analyseras eftersom det inte finns några belägg för att hon fortsatte med sina etsningar efter utbildningen.
Formalanalyserna kompletteras med Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmetod. Då metoden främst är framtagen för att nå den inneboende meningen inom renässanskonsten, vilket inte är relevant för den här
undersökningen, används den ikonologiska metoden som ett komplement till formalanalysen. Den ikonologiska tolkningsmetoden har kritiserats, men genom att nyttja de tre olika nivåerna i schemat struktureras analysen av respektive konstverk och målningarnas uppbyggnad och innehåll tydliggörs.
2. Biografi
2.1 Familj och uppväxt
”Friherrinnan lade sig frisk ock att kl. ½ 2 på natten en fröken Rudbeck kom till världen, utan att förorsaka sin mamma alltför svårt lidande”.51 Med de orden beskrivs Märta Rudbecks odramatiska födelse av familjevännen Henrika Widmark (1848–
1920). Märta Rudbeck föddes i Stockholm den 13 mars 1882 och växte upp i en högadlig familj som yngsta dotter till generalmajor, friherre Johan Zachris Josua Thure Gustaf Rudbeck (1832–1909) och friherrinnan Ebba Vendela Christina Rudbeck, född Ulfsparre af Broxvik (1849–1935) – en engagerad societetsdam med många föreningsintressen.52 Ur ett socialt perspektiv var Märta Rudbecks föräldrar jämlikar, båda med adliga släktträd och därmed utrustade med liknande habitus.53
Zachris Rudbecks farfars farfars farfar var Uppsalaprofessorn Olof Rudbeck d.ä.
(1630–1702), som bland annat var verksam inom naturforskning.54 Zachris Rudbeck var införstådd med sitt sociala arv och medverkade vid Olof Rudbeck den äldres minnesfest 1902, till minne av dennes död 200 år tidigare.55
Zachris Rudbecks militära karriär påbörjades vid Andra livgardet direkt efter studierna där han steg i graderna. Han blev så småningom överste och sekundchef.
År 1896 utnämndes han till generalmajor i armén.56 Många adliga söner som inte fick
51 Margareta Kempes privata arkiv, brevkorrespondens mellan Henrika Widmark och Lotty Bruzelius från slutet av 1800-talet.
52 Lundström 1924, s. 292.
53 Rundquist 1989, s. 294.
54 Cavalli-Björkman, Norrman och Ernstell, 2007, s. 23.
55 Dagens Nyheter, torsdagen 18 september 1902.
56 Sollentuna kommun, Från rum till rum (hämtad 2017-04-08).
möjlighet att ärva gods eller herresäten valde en karriär inom det militära, eftersom det var ett accepterat yrke inom denna sociala sfär. Högre militärbefäl med adekvat socialt kapital var därmed en del av den gruppering som utgjorde den svenska adeln.
Utöver sin militära karriär var Zachris Rudbeck även involverad i föreningar och samkväm, däribland samfundet SHT och Par Bricole, vilket ytterligare stärkte hans sociala kapital.57
Märta Rudbecks mor Ebba Rudbeck gjorde sin plikt som mor och maka genom att säkerställa ättens fortlevnad. Hon födde fyra barn: Ebba Sofia Fredrika Rudbeck (1875–1952), Anna Thurinna Gustafva Rudbeck (1878–1949), Sixten Gustaf
Reinhold Rudbeck (1880–1898) och Märta Eleonora Johanna Rudbeck. Ebba Rudbeck överlevde dock sina två yngsta barn, Gustaf och Märta Rudbeck. Förlusten av sonen vid arton års ålder, vars bortgång verkar ha kommit plötsligt, innebar att släktgrenen dog ut i samband med faderns frånfälle.58
Med kopplingar till en av Sveriges äldsta frälsesläkter medförde Märta Rudbecks mor ett mer än acceptabelt socialt kapital till sitt äktenskap. Enligt etnologen Angela Rundquist var ättens plats i Riddarhuset en tydlig statussymbol och innebar flera förutbestämda fördelar inom de högsta skikten av samhället.59 Utifrån Bourdieus fältteori kan denna fördel beskrivas som ett socialt kapital där kunskap och kännedom om adliga traditioner var en viktig förutsättning.
Bild 1. Zachris Rudbeck med sina barn. Yngsta dottern sitter uppkrupen i hans knät. Kungliga biblioteket (KB), Bildsamlingen, Rudbeck, J. Zachris J.T.G. Fb2.
57 Nordiska museets arkiv, Zachris Rudbecks arkiv.
58 Ibid.
59 Rundquist 1989, s. 31.
Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.
Bild 2. Ebba Rudbeck omgiven av sina fyra barn. Kungliga biblioteket (KB), Bildsamlingen, Ulfsparre, Ebba V.J. Fb8.
Liksom många fruar inom adeln, engagerade sig Ebba Rudbeck i föreningslivet. Hon var styrelseledamot i flertalet föreningar och var även hedersledamot i Samfundet för Nordiska museets främjande.60 Ebba Rudbecks flitiga föreningsåtaganden visade på ett intresse av att engagera sig i det offentliga livet. Det var även i viss mån ett steg utanför den sociala sfär som hon växt upp med. Medlemskap i olika föreningar förekom bland adeln, men medlemmarna kom främst från den borgerliga eliten.61 Det blåa blodet tillförde dock en tyngd till organisationerna som kunde utöka sina kopplingar till adeln och dess nätverk och därigenom samla in mer pengar till olika ändamål.62
Ebba Rudbeck var även engagerad i Chicagoutställningen 1893 genom den svenska damkommittén.63 I samma kommitté satt Gustafva Adelsköld (1844–1940), mor till Annhild (Bib) Adelsköld (1882–1974) – en nära vän till Märta Rudbeck, samt Ellen Fries (1855–1900) – en av de ledande medlemmarna i Nya Idun där de yngre systrarna Rudbeck senare kom att ingå. Ebba Rudbecks engagemang i olika
föreningar och dess betydelse för Märta Rudbecks konstnärskap kommer att diskuteras vidare i avsnittet som behandlar betydelsen av det kvinnliga nätverket.
60 Lundström 1924, s. 291.
61 Rundquist 1989, s. 315.
62 Ibid.
63 Idun, N:r 45, fredagen den 4 november 1892.
Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.
Märta Rudbecks adliga påbrå påverkade hennes habitus och säkerställde att hon förhöll sig till de oskrivna regler som medföljde hennes uppfostran. Även hennes sätt att agera och tänka bör ha färgats av hennes uppväxt.
Som medlem i den svenska adeln hade Märta Rudbeck och hennes familj en tydlig kontaktyta mot kungahuset som ytterligare stärkte familjens sociala kapital. I diplomaten C G Fleetwoods (1859–1892) memoarer nämns ett tillfälle under sent 1800-tal när prins Eugen (1865–1947) gästar familjen Rudbecks årliga bal. C G Fleetwood, som var kusin till syskonen Rudbeck, kommenterade tillställningen i sin dagbok den 19 mars 1890:
Bal hos Zachris Rudbecks. Tack vare George, som hjälpt till med
arrangementerna, och prins Eugen, vars närvaro fordrade vissa undantag från den spartanska enkelheten, var balen i år bra mycket bättre än förra året.64
Kommentaren visar dels att familjen Rudbeck i form av sitt sociala kapital, har de släktskap och förbund som innebär att de kan bjuda in en kunglighet till sin bal, dels att familjens ekonomiska kapital, likt många andra adliga familjers ekonomi under sent 1800-tal, var begränsat.
En alternativ synvinkel på familjens ekonomi visar dock en annan bild. Zachris Rudbeck ägde fastigheter i Stockholm och höll sig med flertalet tjänstefolk. I en tidningsartikel över de högst beskattade i Östermalms församling i Stockholm framkommer att han inkomstbeskattades för 11200 kronor.65 Det tyder på att familjen inte var helt utblottad, även om deras ekonomi varierade under åren.
Genom att följa hushållets storlek, adress och antalet inneboende tjänstefolk kan en generell bild över deras ekonomi målas upp.
Under Märta Rudbecks uppväxt flyttade familjen vid ett flertal tillfällen. Vid hennes födsel bodde de i Klara församling på Norrmalm, men flyttade till en ny adress på Östermalm när hon var drygt ett halvår gammal.66 Därefter flyttade familjen enbart inom stadsdelen Östermalm.67
1890 framstår som ett år då familjen Rudbecks ekonomiska kapital står på topp.
Hushållet bestod av ett flertal anställda utöver familjemedlemmarna, däribland en guvernant till familjens barn.68 Samma månad som balen gick av stapeln där C G Fleetwood deltog, valdes Zachris Rudbeck in i stadsfullmäktige.69 Ett år senare blev
64 Fleetwood 1968, s. 999.
65 Dagens Nyheter, onsdagen den 5 juli 1905.
66 SSA, Rotemansarkivet 1878–1926.
67 Ibid.
68 Ibid.
69 Dagens Nyheter, fredagen den 20 mars 1890.
han även invald som ordförande i Stockholms fastighetsegareförening [sic!], vilket visar på ett förtroende från hans omgivning.70
Däremot var han mindre lyckosam i affärer. Ett år innan sin död misslyckades Zachris Rudbeck med ett flertal fastighetsaffärer och blev försatt i konkurs.71 Han efterlämnade därmed sin familj i en svår ekonomisk sits vid sitt frånfälle. Zachris Rudbecks framgångsrika militära karriär medförde dock att hans änka Ebba Rudbeck kunde lyfta en stadig änkepension, som även möjliggjorde att Märta Rudbeck kunde förkovra sig inom konsten.
Familjens ekonomiska kapital varierade under Märta Rudbecks uppväxt och blev slutligt naggat i kanten genom faderns konkurs. De ekonomiska förutsättningarna påverkade förmodligen hennes tankar kring framtida vägval. När hon var runt åtta år gammal fick familjen en inneboende guvernant som lade grunden till hennes
utbildningskapital. Maria Spielmann (född 1864) från Strassburg arbetade hos familjen Rudbeck under åren 1890–1893.72 Hennes tyska bakgrund ledde
förmodligen till att barnen fick lära sig nya språk, vilket Märta Rudbeck kunde dra nytta av i sina studier och studieresor utomlands.73
I adliga familjer utbildades döttrarna ofta i handsömnad och teckning, och guvernanten kunde även introducera grundläggande kunskaper i konstnärliga ämnen.74 Det är dock oklart om Märta Rudbecks guvernant bidrog med detta
kunnande då hon främst såg sig som språklärarinna.75 Det finns inga uppgifter om att Maria Spielmann ersattes när hon avslutade sitt arbete hos familjen Rudbeck.
Förändrade ekonomiska förutsättningar eller andra omständigheter kan ha påverkat barnens undervisning vid denna tid eller så ansågs de för gamla för vidare
hemmaundervisning.
Året efter det att guvernanten lämnade familjen, 1894, porträtterades Märta Rudbeck av den etablerade konstnärinnan Hanna Hirsch-Pauli. Hennes produktion var relativt begränsad under denna tid, och valen av motiv höll sig främst inom bekantskapskretsen.76 Hon var dock en erkänd porträttkonstnär sedan början av 1890-talet.77 Hanna Hirsch-Pauli var även en av tretton svenska konstnärinnor som deltog i världsutställningen i Chicago 1893, understödda av Märta Rudbecks mor i
70 Dagens Nyheter, måndagen den 20 april 1891.
71 Dagens Nyheter, fredagen den 11 december 1908.
72 Årtal för Maria Spielmanns död är okänt; SSA, Rotemansarkivet 1878–1926.
73 Guvernantens språkkunskaper understryks av hennes ansökan om uppehållsbok där hon uppger att hennes yrke är språklärarinna. SSA, Ansökan om uppehållsbok 1918–1924.
74 Bengtsson och Werkmäster 2004, s. 34.
75 SSA, Ansökan om uppehållsbok 1918–1924.
76 Gynning 1999, s. 19f.
77 Ibid., s. 167.
hennes ideella arbete.78 Förmodligen kom Ebba Rudbeck i kontakt med hennes verk vid detta tillfälle. Margareta Gynnings forskning om Hanna Hirsch-Pauli visar att konstnärinnan i början av 1890-talet fick kritik för sin moderna teknik samtidigt som hon fick fina recensioner, vilket sammantaget resulterade i färre
porträttbeställningar.79 Märta Rudbecks föräldrars val av konstnär för dotterns porträtt visar sig därmed vara både intressant och okonventionellt. Kanske var det Hanna Hirsch-Paulis förmåga att fånga karaktären som lockade dem?80
Målningen föreställandes Märta Rudbeck donerades till Nationalmuseum vid systern Annas Rudbecks bortgång 1949. De flesta verk av kvinnliga konstnärer i konstmuseum är också donerade av familj eller vänner.81 Iréne Winell-Garvén menar i sin avhandling att just detta kan leda till att representation vid museer inte alltid kan anses meningsfull.82
Porträttmålningen visades på utställningen ”Jag och mina vänner”: självporträtt och vänporträtt i svensk konst vid Säfstaholms slott sommaren 2002.83 I
utställningskatalogen beskrivs porträttmålningen av den tolvåriga Märta Rudbeck som ”en ung kvinna med tycke av huldra”.84 Porträttet föreställer den blivande konstnärinnan med utsläppt vågigt hår och en öppen och nyfiken blick. Intrycket av flickan särskiljer sig från de mer statiska studiofotografier som finns bevarade av henne i familjen Rudbecks fotoalbum.85
Samma år som tillkomsten av Hanna Hirsch-Paulis porträtt målade Märta Rudbeck egna tavlor. Två signerade stilleben i olja med årtalet 1894 finns bevarande.86
78 Ibid., s. 164; Idun, N:r 45, fredagen den 4 november 1892.
79 Gynning 1999, s. 196, 211.
80 Ibid., s. 216.
81 Robbert 1980, s. 6.
82 Winell-Garvén 2005, s. 93.
83 Furborg 2002, s. 24ff.
84 Ibid., s. 24.
85 KB, Bildsamlingen, Alb. 574: 51–52.
86 Se nr. 62–63 i bilaga 2.
Bild 3. Märta Rudbeck porträtterad av Hanna Hirsch-Pauli. Nationalmuseum (NM), Konstnärinnan Märta Rudbeck NM4582, Hanna Hirsch-Pauli, 1894.
Sammanfattningsvis var familjen Rudbecks sociala kapital etablerat genom adelskapet och de kungliga kopplingarna, samt de nätverk som båda föräldrarna byggde upp. Därtill grundlades Märta Rudbecks habitus genom de förutsättningar som hennes priviligierade uppväxt gav henne och som kom att följa henne livet ut.
Om intresset för konsten existerade hos den unga flickan innan mötet med Hanna Hirsch-Pauli eller om det väcktes efteråt finns inga tillgängliga uppgifter om.
2.2 Karriär eller äktenskap
Märta Rudbecks systrar valde olika vägar i livet, där den äldsta systern Ebba Rudbeck gifte sig med en generaldirektör och mellansystern Anna Rudbeck gjorde karriär som amanuens vid Nordiska museet och Skansen.87
Ebba Rudbeck följde den utstakade vägen för en adelsfröken vid sekelskiftet 1900. Hennes sociala kapital i form av en adlig uppfostran och blått blod
möjliggjorde ett lämpligt äktenskapsförbund som kunde säkra släktens fortlevnad.
87 Svenska Dagbladet, söndagen den 19 juni 1938.
Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.
I Angela Rundquists avhandling Blått blod och liljevita händer presenteras de förväntningar som lades på de adliga fröknarnas axlar. Det slutliga målet var ett äktenskap inom den adliga gruppen som resulterade i arvingar som kunde föra släktnamnet vidare.88 Ebba Rudbecks giftermål 1910 med Hugo Isak Elliot (1870–
1953), generaldirektör vid Pensionsstyrelsen men utan adligt påbrå, visar på ett avsteg från adelns generella strävan att hålla ihop de blå blodsbanden. Han växte dock upp på Mariedals slott, som hans far förvärvade år 1868.89 En tydlig koppling till en vanligtvis adlig domän kan ha överbryggat de sociala hindren i ett äktenskap över klassgränserna. I takt med att borgerskapet fick mer makt och pengar blev det dessutom vanligare med denna typ av union.
Som den enda gifta dottern i syskonskaran fick Ebba Elliot aldrig några egna barn. Familjens hopp om släktens fortlevnad hade dock redan grusats av brodern Gustaf Rudbecks bortgång i slutet av 1800-talet.
De båda yngre systrarna valde karriären framför familjelivet. Anna Rudbeck utbildade sig vid Tekniska skolan i Stockholm.90 Därefter arbetade hon under flera år i olika textilateljéer, däribland Liceum, en ateljé för kyrklig och andlig konst med kopplingar till föreningen Handarbetets vänner.91 Det fanns dock en viss
statusskillnad mellan Tekniska skolan där Anna Rudbeck studerade och den ”finare”
Konstakademien där Märta Rudbeck utbildades, vilket därmed åtskilde de yngre systrarnas utbildningskapital.92
Anna Rudbecks textila konst omnämns i positiva ordalag vid flera tillfällen, i både tidskrifter och kvinnosakstidningar.93 Hon kom så småningom att uppta tjänsten som amanuens vid Nordiska museet och Skansen.94 Hennes mors koppling till Samfundet för Nordiska museets främjande bidrog till det sociala kapital som gynnade Anna Rudbecks karriär, liksom hennes utbildningskapital från Tekniska skolan.95 Vid sin bortgång efterlämnade hon ett arkiv med arbetsmaterial bestående av bland annat skisser på bygdedräkter, textilprover, modeteckningar och
anteckningar. Anna Rudbeck donerade även konst, möbler och andra objekt till Nordiska museet, däribland en klänning i siden och tyll från sekelskiftet märkt med
”Birgitta-Skolan Stockholm”.96
88 Rundquist 1989, s. 44.
89 Slottsguiden, Mariedal (hämtad 2020-07-10).
90 Lindblom 1950, s. 237; Lundström 1924, s. 291.
91 Handarbetets vänner, Historia (hämtad 2017-05-13).
92 Ingelman 1982, s. 42.
93 Hvar 8 Dag, den 24 maj 1908 (hämtad 2017-05-13); Dagny, N:r 27, Stockholm den 8 juli 1909.
94 Svenska Dagbladet, söndagen den 19 juni 1938.
95 Lundström 1924, s. 291.
96 Nordiska museets arkiv, Anna Rudbecks arkiv.
