5. Utställningar
5.1 Föreningen Svenska Konstnärinnors utställningar
5.1.5 Utställningen på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1917
Bild 14. Utställningsväggen med samtliga målningar som Märta Rudbeck ställde ut på Liljevalchs konsthall 1917, däribland målningen Liljor längst ner till vänster, som numera återfinns i USA.
Liljevalchs konsthalls arkiv, Fotobok N:o 5, 1917.
Märta Rudbeck medverkade med hela tio stycken oljemålningar i utställningen på nyöppnade Liljevalchs konsthall under vintermånaderna januari och februari 1917, dit även de österrikiska målarinnorna från Vereinigung bildender Künstlerinnen Österreichs var inbjudna. I recensionen i Dagens Nyheter från utställningen i Wien nämns att de målningar som inte säljs under denna utställning kommer att skickas vidare till den kommande utställningen i Sverige.299 Märta Rudbecks omskrivna självporträtt verkar dock inte ha ställts ut i Stockholm, däremot återfinns målningen med titeln Campanula. Då det andra porträttet från Wienutställningen inte går att identifiera är det svårt att fastställa om det även ställdes ut i Stockholm.
298 Idun, N:r 39, söndagen den 27 september 1914, s. 627f.
299 Dagens Nyheter, torsdagen den 18 september 1913.
Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.
Antalet utställande svenska konstnärinnor var 105 stycken, vilket inkluderade medlemmar, utomstående, särskilt inbjudna samt avlidna konstnärinnor med minnesutställningar. Antalet konstnärinnor från den österrikiska föreningen var 55 stycken. Förutom målningar, grafik, skulpturer och miniatyrer som ställdes ut av de inhemska konstnärinnorna bidrog de österrikiska utställarna även med keramik, emalj och teckningar.300
Enligt den tryckta utställningskatalogen ställde Märta Rudbeck ut sina verk i sal 12 tillsammans med Eva Edling, Anna Munthe-Norstedt, Anna Ödman, Mathilde Österlund-Wigert (1873–1943), Anna Bogren (1890–1960) och Anna Nordgren.
Utifrån den information som finns i Liljevalchs konsthalls utställningskatalog samt fotoalbumet från utställningen går det att identifiera samtliga verk som ställdes ut av Märta Rudbeck.301 Hennes målningar är uppsatta bredvid varandra på
utställningsväggen där de samsas med bland annat Anna Ödmans självporträtt.
Längst till vänster hänger två blomsterstilleben ovanför varandra. Den större målningen Liljor hänger nedanför Rosor. Studie. Oljemålningen Liljor är identisk med det verk som numera återfinns i Sam och Ann Charters samling vid Augustana College, Rock Island, Illinois i USA.302 Målningen Liljor visades även i utställningen A Different Way of Seeing 2014.303 Därefter hänger ett kvinnoporträtt med titeln Lilly och sedan syns blomsterstillebenet Campanula ovanför målningen med titeln En skulptör. Porträttstudie som föreställer en manlig skulptör. Bredvid porträttstudien hänger ett porträtt av en flicka med rosett i håret med titeln Gunnel. Barnporträtt och till höger om den ytterligare ett porträtt som enbart benämns Porträtt. Ovanför denna målning hänger ett blomsterstilleben med titeln Blommor och därefter hänger slutligen två blomstermålningar, varav det övre heter Ängsblommor. Den
blomstermålning som hänger underst saknar titel och omnämns inte i den tryckta utställningskatalogen.304
Gerda Boëthius recension av Liljevalchsutställningen, som för övrigt antar en tydligare akademisk ton än exempelvis recensionerna från utställningen i Wien, innehåller dock inga hänvisningar till Märta Rudbecks verk. Gerda Boëthius nämner i
300 Liljevalchs konsthall, Katalog N:o 5.
301 Liljevalchs konsthall, Katalog N:o 5, s. 63.
302 Sam och Ann Charter flyttade till Stockholm i början av 1970-talet och började därefter samla verk av svenska konstnärer som de ansåg representativa för landets konst. Märta Rudbecks blomsterstilleben återfinns i en samling med verk av bland andra Georg Pauli, Sven ’X-ET’ Erixon och Lena Cronqvist.
Paret Charter valde så småningom att donera sin samling till en institution med koppling till det svensk-amerikanska samhället. Samlingen hamnade därmed hos Augustana College. Augustana College, Augustana College Arts (hämtad 2020-04-28).
303 Academia, A Different Way of Seeing (hämtad 2020-06-14).
304 Utställningskatalogen i Liljevalchs arkiv innehåller samtida blyertsanteckningar med verkens mått samt information om ytterligare en målning av Märta Rudbeck som betecknas 449b. Liljevalchs konsthalls arkiv, Katalog N:o 5, s. 63.
förbifarten att ”Blomstermåleriet är särskilt omhuldat av utställarinnorna. Flera konstnärinnor har fått med ett och annat stilleben, mest med blommor”.305 Hennes konstaterande innehåller en viss skepsis mot själva genren.
Även i tidskriften Idun recenseras utställningen från Liljevalchs konsthall.306 Flera av verken visas i ett bildcollage i tidningen. Inget av Märta Rudbecks verk förekommer dock på bilderna, men hennes namn dyker upp i recensionen i samband med att skribenten lyfter stillebenkonsten: ”Stillebenkonsten har sedan gammalt varit väl representerad bland svenska målarinnor. Här finner man den företrädd bl.
a. af Märtha Rudebeck [sic!], Eva Åström, Eva Béve (1871–1922) och Helene Herslow (1875–1944).”307 Däremot nämns inget om de porträttmålningar som Märta Rudbeck ställer ut. Varken recensionen från Hertha eller Idun framhäver hennes konstverk i utställningen även om hon faktiskt nämns vid namn i den senare, liksom ett trettiotal av de drygt hundra svenska konstnärinnor som medverkar på utställningen.
I Dagens Nyheter omnämns hon i en artikel med bilder från utställningen med orden: ”Bland den övriga skaran svenska utställarinnor – den uppgår till mer än ett femtiotal – kunna i all hast antecknas: Märtha [sic!] Rudbeck: blommor och porträtt”
[…].308 I tidskriften Konst beskrivs hon tillsammans med Elsa Kantzow (1870–1956) som ”blomstermålarinnor av rang” och omnämns även som ett av de erkända namnen inom porträttmåleriet.309
I Liljevalchs konsthalls arkiv med pressklipp återfinns recensioner från olika dagstidningar. I ett tidningsurklipp som har märkts ”Sthlms. Tidn. 201/1”, med signaturen V. v. K. identifieras M. Rudbeck som en av de yngre utställarna.310 I ett annat pressklipp med anteckningen ”Sthlms. Dagbl. 20/1”, av signaturen Hans Sax räknas ”Marta [sic!] Rudbeck” enbart upp tillsammans med en handfull andra konstnärinnor.311 I pressklippet som har märkts ”Nya Dagl. Alleh. 23/1”, signerad E.
V. A. står hon omnämnd som en bland flera andra konstnärinnor med orden ”Märta Rudbecks likaledes goda porträtt”.312 I pressklippet med anteckningen ”Göteborgs Handelstidn. 25/1”, av signaturen K. W-g. som sträcker sig över en sida står det ”I övrigt fäster man sig under vandringen genom salarna vid namn som […] Märta Rudbeck med några porträtt och blomsterbilder, bland vilka särskilt den nobla
305 Hertha, ”Konstnärinnornas utställning i Liljewalchs konsthall”, Årgång 4, Häfte 4, 15 februari 1917, s.
76ff.
306 Idun, ”En kvinnornas konstutställning”, N:r 5, söndagen den 28 januari 1917, s. 80ff.
307 Idun, ”En kvinnornas konstutställning”, N:r 5, söndagen den 28 januari 1917, s. 80ff.
308 Dagens Nyheter, ”Svenska och österrikiska konstnärinnor utställa i Liljevalchska konsthallen.”, lördagen den 20 januari 2017, s. 6.
309 Konst, ”Konsthallens utställning af österrikisk och svensk konst”, praktupplaga 1917, s. 25.
310 Liljevalchs konsthalls arkiv, Tidningsurklipp, Föreningen Svenska Konstnärinnor och Vereinigung bildender Künstlerinnen Österreichs, 1917, (F3:a2), s. 53.
311 Ibid.
312 Ibid., s. 58.
porträttstudien av en skulptör fängslar intresset”.313 Av de cirka 20 artiklarna i Liljevalchs konsthalls arkiv, omnämns Märta Rudbeck i fyra av dem.
Märta Rudbecks konstverk genererar ingen större uppståndelse under
Liljevalchsutställningen, men inköpet av målningen Liljor cirka femtio år senare till en amerikansk samling identifierar ett möjligt fall av kompletteringskonsekrering.
Eftersom museet som målningen numera tillhör är relativt litet, och samlingen tämligen okänd, är det tveksamt om verket förändrar bilden av Märta Rudbecks konstnärskap i nutid.
I övrigt bidrar omnämningarna i pressen, vare sig de är i neutrala eller positiva ordalag, till att hon vid tiden för utställningen befäster sin position på konstfältet utan att hon för den delen utmärker sig.