Sällskapet Nya Idun

Sällskapet Nya Idun grundades 1885 av Calla Curman (1850–1935), Ellen Fries, Ellen Key (1849–1926), Amelie Wikström (1848–1921) och Hanna Winge (1838–1896) och riktade sig till samtidens intellektuella och samhällsengagerade kvinnor.²¹⁷ Sällskapet var en reaktion på den manliga motsvarigheten Idun som etablerats några tiotal år tidigare, där bland annat Calla Curmans man ingick.²¹⁸ Denna typ av efterhärmning var vanligt förekommande bland kvinnliga föreningar under slutet av 1800-talet.²¹⁹ Sällskapets samkväm innehöll ett blandat innehåll med allt från föredrag om samhällsfrågor till spex och konstutställningar.²²⁰ I denna heterogena grupp av kvinnor blandades olika bakgrunder och specialområden. Samtidigt möjliggjorde sällskapet ytterligare ett forum för Märta Rudbeck och hennes konstnärskollegor att synliggöra sin konst.²²¹

Hon valdes in som medlem i Nya Idun 1915 och hennes syster Anna Rudbeck valdes in tre år senare.²²² Märta Rudbecks studiekamrat Anna Ödman var medlem sedan 1912, vilket förmodligen möjliggjorde Märta Rudbecks eget medlemskap.²²³ De sociala banden i form av socialt kapital var en förutsättning för att kunna ta del av de möjligheter som föreningen bidrog med.

Märta Rudbecks namn återfinns inte på listan över föredrag under hennes medlemstid. Däremot omnämns andra samtida kvinnliga konstnärer, däribland Anna Nordgren (1847–1916) som 1906 delade med sig av ”Några tankar om konst och konstförhållanden”.²²⁴ Ett annat exempel är Tyra Kleen som höll ett flertal föredrag, bland annat ett 1927 titulerat Vajang, om javansk skådespelarkonst.²²⁵

217 Sällskapet Nya Idun, Historik (hämtad 2018-01-13).

218 Sällskapet Nya Idun 1885–1935, femtioårshistorisk – medlemsförteckning, s. 4.

219 Andersson m. fl. 2002, s. 22.

220 Sällskapet Nya Idun, Historik (hämtad 2018-01-13).

221 I början av föreningens historia arrangerades utställningar med både manliga och kvinnliga

konstnärer, men under 1890-talet beslutades dock att enbart kvinnliga konstnärer skulle få ställa ut vid sällskapets samkväm. Sällskapet Nya Idun 1885–1935, femtioårshistorisk – medlemsförteckning, s. 6.

222 Sällskapet Nya Idun 1885–1935, femtioårshistorisk – medlemsförteckning, s. 61.

223 Ibid., s. 67.

224 Ibid., s. 40.

225 Ibid., s. 43.

Bild 10. Nya Iduns vårfest på Gillet 1930. Märta Rudbeck sitter som nummer åtta mot väggen, räknat från bordets kortända. Hennes vän Anna Ödman tittar rakt in i kameran och sitter till vänster om Märta Rudbeck bredvid den stående ”Delsbostintan”, Ida Albertina Gawell-Blumenthal (1869–1953). Till höger om Märta Rudbecks bordsgranne sitter hennes syster Anna Rudbeck. Riksarkivet (RA), Sällskapet Nya Iduns arkiv, foto: Continental Foto Stockholm (bilden är beskuren).

Att Märta Rudbeck varken uppträdde med föredrag eller i musikaliska och teatraliska uppsättningar kan vara en indikation på hennes personlighet. Istället för att utnyttja det kvinnliga forumet med att framföra åsikter, dela med sig av kunskap eller visa upp sig på andra sätt, valde Märta Rudbeck att enbart uttrycka sig genom sin konst. I Svenska Dagbladet den 9 februari 1913, rapporterades att ”Fröken Märta Rudbeck representerade konstafdelningen genom en utställning af porträtt och landskap i olja.”²²⁶ Vid ett annat av sällskapets samkväm ställde hon ut blomstermålningar och akvareller tillsammans med Fanny Brate, Annie Frykholm (1872–1955), Tora Holmström (1880–1967), Anna Munthe-Norstedt (1854–1936), Hildegard

Sprinchorn född Littmarck (1832–1926), samt Eva Åström (1865–1942).²²⁷ Flera av dessa konstnärinnor är ihågkomna på ett mer märkbart sätt än Märta Rudbeck.

Majoriteten av dem är representerade på Nationalmuseum, vilket är nästintill en förutsättning för att upptas i konstvetenskaplig kanon.²²⁸

226 Svenska Dagbladet, söndagen den 9 februari 1913.

227 Svenska Dagbladet, söndagen den 3 maj 1925.

228 Jfr Winell-Garvén 2005, s. 89.

Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.

Föreningens kamratliga anda understryks av de målningar och skisser som grafikern Annie Bergman (1889–1987) efterlämnat. Annie Bergman som var en aktiv medlem i Nya Idun målade ett flertal målningar av föreningens medlemmar,

däribland Märta Rudbeck.²²⁹

Akvarellmålningen tar fasta på Märta Rudbecks identitet som blomstermålarinna och porträtterar henne som en slank, välfriserad kvinna med graciös penselföring.

Hon håller i en palett med sin vänstra hand och färdigställer en blomstermålning med sin högra hand. Längst ner på målningen står ordet rudbeckia och namnet Märta Rudbeck i versaler. Akvarellmålningen inramar konstnärinnan med gardiner och centralt i bilden sträcker en rudbeckia på sig. På växten hänger nio

blomstermålningar och på golvet står flera blomsterbuketter i vaser. Både frisyr och kläder antyder att målningen är utförd under 1920-talet. Den övertydliga kopplingen till hennes blomstermåleri och rudbeckian, som förmodligen anspelar på hennes anfader Olof Rudbeck d.ä., visar på en intressant visuell tolkning av Märta Rudbecks kulturella och sociala kapital kopplat till hennes konstnärskap.

Bild 11. Akvarell av Annie Bergman föreställande Märta Rudbeck med sin pensel och palett, målandes blomstermålningar upphängda på en rudbeckia. Kungliga biblioteket (KB), Konstnären Märta Rudbeck, 1925, A. Bergman.

229 Wingård 2012, s 67; Kungliga biblioteket. Bergman, Annie, [Teckningar av Annie Bergman – samling], 1908–1935.

Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.

I samband med Märta Rudbecks bortgång skrev Julia Svedelius (1870–1955), en av Nya Iduns medlemmar, några minnesord som publicerades i Svenska Dagbladet. I texten understryks inte minst målarinnans integritet och ovilja att stå i rampljuset:

”Du kunde aldrig förneka själens kultur, ty den var ett med ditt väsen. Du skulle ej själv vilja ha många ord sagda om dig. En sensitiva vill ej beröras för nära.”²³⁰

Efter Märta Rudbecks bortgång anordnades en minnesutställning till

konstnärinnans ära vid sällskapets sammankomst den 7 oktober 1933 med ett urval av hennes målningar.²³¹ Det visar på en önskan att bortom föreningens stadgar måna om de sina och visa upp en sammanhållen front – en viktig ingrediens i en förening som tillkommit på grund av kvinnors uteslutning från olika områden inom

offentligheten.

Det är påtagligt att kvinnliga konstnärer i Nya Idun funnit ett forum där man tillsammans med likasinnade av samma kön, samt från andra områden i

offentligheten, kunde diskutera konst och visa upp sina verk. Denna sammanslutning av kvinnor visar på nyttan av personliga relationer och sociala nätverk som Donald Broady och Annika Ullman beforskat.²³² Märta Rudbecks vänskapsband med Anna Ödman och relationen med systern Anna Rudbeck understryks av detta

föreningsmedlemskap. Nätverket som de ingick i stärkte främst deras sociala kapital, då föreningen har karaktären av en social klubb som främjar kvinnors umgänge och sällskapsliv.

Till skillnad från medlemskapet i Föreningen Svenska Konstnärinnor finns inte samma tydliga vinster kopplat till karriären genom medlemskapet i Nya Idun. De sociala relationerna kan dock ha främjat Märta Rudbecks konstnärskap på andra sätt och öppnat upp det Bourdieu beskriver som sociala rum, genom nya kontakter och beställare.