Analys av målningen Stilleben

Bild 16. Märta Rudbeck, Stilleben. Foto: Metropol auktioner.

Oljemålningen med titeln Stilleben är ett exempel på Märta Rudbecks stillebenkonst där blomsterbuketten är placerad i en tydlig interiör tillsammans med flera andra objekt. Målningen ställdes ut på Salongen på Liljevalchs konsthall 1924.³⁶⁵ I

utställningskatalogen är konstverket värderat till 300 kronor och ägaren uppges vara Herr Arvid Hedberg. Stilleben har en öppen form där flera av de avbildade objekten är beskurna. Den guldfärgade ramen och den vänstra tallriken med blommönster syns endast partiellt och betraktaren får själv fylla ut den resterande bilden.

Den centralt placerade porslinsvasen med blommor är omgärdad av olika inredningsdetaljer som ser ut att vara ditplacerade för motivets skull. Målningens delformer är avgränsade från varandra och skapar därmed lineära övergångar sinsemellan, liksom en mångfald och klarhet.

365 Liljevalchs arkiv, Utställning N:o 47.

Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.

Den lilla vasen med rosorna och den vita koppen är placerade i linje med den centrerade vasen. Bakom dem står en ljusstake och en gallerskål som ser ut att befinna sig för nära den stora vasen än vad som är fysiskt möjligt. Inte minst gallerskålens vinkel skapar ett nästintill omöjligt perspektiv där den trängs mellan vas och vägg, vilket leder till en oklarhet i kompositionen. Skiljelinjen mellan de två planen är nästintill dold av de olika objekten. Det gör att vägg och bordsyta flyter samman. Men den stora vasens spegling mot den grå ytan bekräftar de olika planens existens.

De vita penseldragen understryker ytans glans i den blåvita vasen. Förutom de ljusblå penseldragen som formar vasens motiv framhäver de vita markeringarna vasens runda form. Även den vita koppen i målningens framkant, samt den halvt dolda gallervasen framhävs av samma teknik, liksom den lilla kristallvasen till vänster i bild. Det är dock den centralt placerade vasen som drar blickarna till sig, övriga ytor ser matta ut i jämförelse.

Målningens färgskala domineras av floxens djupblå blommor som sprids ut på den övre delen av målningen. Blommorna är målade i olika toner av blått som framhäver de blomrika stjälkarna. De gröna bladen nedanför är mer skissartade i jämförelse. De röda rosorna tillför en kontrasterande färgton i den övrigt neutrala färgsättningen och skapar ett röd-blått mönster på bordsytan tillsammans med floxens blå kronblad. Ur ett helhetsperspektiv ser motivet teatraliskt ut genom den maximerade kompositionen.

Ikonologisk analys

Utifrån den primära tolkningsnivån går det att identifiera ett flertal bildelement i målningen, vars enheter tar bildens yta i anspråk. Målningens mitt upptas av cirka åtta stycken blomstjälkar nedstuckna i en stor, blank, vit- och blåfärgad rund vas.

Vasen reflekteras i den gråtonade ytan som den står på. Från varje blomstjälk utmynnar tunna, gröna, flikiga blad. Toppen av blomstjälkarna kröns av klasar med små, blå blommor bestående av fem kronblad vardera med en ljus pistill eller knapp i mitten av varje blomma. Merparten av blommorna är i full blom, men en del knoppar har inte slagit ut än.

På bordsytan ligger några av blommornas kronblad. Till vänster om den stora blåvita vasen står en mindre genomskinlig vas med två röda blommor med gröna blad nedstuckna. Vasen reflekteras inte mot ytan på samma sätt som den blåvita vasen. Istället faller en skugga snett bakåt, till höger. En blomma är fullt utslagen och är vinklad mot målningens nedre vänstra hörn. Den bakre blomman är halvt dold bakom några gröna blad. Liksom kronbladen från de blå blommorna ligger även röda

kronblad utspridda under buketterna. På målningens högra sida, direkt på ytan som objekten står på, ligger en intakt blomma.

Längst fram till höger står en liten kopp med tillhörande fat som ses snett uppifrån. De är båda vita med rosa dekorationer. Bakom koppen med fat och den större blomstervasen står ett till hälften dolt kärl med dekorativa hål och blå dekor, vars perspektiv överensstämmer med koppen. Bredvid skålen, snett bakom den större vasen, står en nästan dold pelare med bred fot och gulddekor samt en guldkedja. Bakom några av blomstjälkarna är ett ljus knappt synligt.

På väggen bakom dessa objekt hänger två runda tallrikar. Av den vänstra tallriken syns enbart mitten, som är dekorerad med ett blommönster. Den högra tallriken är också dold och visar ett randigt mönster i guldfärg. Tallrikarna är asymmetriskt placerade på väggytan. Ovanför de båda tallrikarna syns den nedre delen och det vänstra hörnet av en guldram. Bakgrunden i bilden är gulfärgad.

Längst ner i målningens vänstra hörn återfinns Märta Rudbecks signatur i mörkröda versaler.

På den sekundära nivån identifieras de blå blomsterstjälkarna som flox, vars namn betyder flamma på grekiska.³⁶⁶ De röda blommorna är rosor – en traditionell symbol för kärleken. Enligt judisk sägen symboliserar dock blomman döden.³⁶⁷ Den liggande rosen och de utspridda kronbladen för tankarna till 1600-talets

vanitasmotiv som signalerar livets förgänglighet.

Den blåvita vasens blänkande yta tyder på en dyrbar porslinsvas, möjligen från Asien. Den vita koppen med tillhörande fat i rosafärgad dekor ser både spröd och bräcklig ut. Förmodligen är även koppen och fatet tillverkade i porslin. Det

blåmålade kärlet med hål, en så kallad gallerskål, ser också exklusiv ut och upplevs sammanhörande med de andra föremålen. Den lilla genomskinliga vasen till vänster kan vara en kristallvas och pelaren snett bakom ser ut som en ljusstake i empir- eller gustaviansk stil, möjligen framställd i vit marmor med dekoration i brännförgylld brons.

De vägghängda tallrikarna liknar inte bruksföremål, utan är snarare av

exklusivare snitt. Guldramen tillhör antingen en spegel eller ramen till en målning.

De stående objekten befinner sig på en yta som är grå och reflekterande, möjligen en möbel med en marmorskiva. Den gula bakgrundsfärgen vittnar om en gul tapet eller målad vägg som agerar fond till övriga föremål.

366 Växtparadiset, Phlox (hämtad 2019-10-18).

367 Cavalli-Björkman, Norrman och Ernstell 2007, s. 246f.

På den tredje nivån identifieras miljön, med hjälp av de dekorativa objekten och detaljerna, som en högreståndsmiljö. De olika föremålen är dekorativa, men inte oumbärliga. Istället visar de på lyxkonsumtion och smak för dyrbara ting.

Genom att jämföra liknande tavlor som Märta Rudbeck målat, där guldramen och samma tallrikar återfinns i bakgrunden, framkommer det att ramen innefattar en spegel och tallrikarna nedanför är arrangerade symmetriskt där den mittersta

tallriken är något lägre än de omgärdande två tallrikarna.³⁶⁸ Detta besvarar den uppenbara frågan om varför tallrikarna ser ut att hänga asymmetriskt i målningen.

De andra objekten, som förmodligen står på ett bord eller en byrå med marmorskiva, ser dock onaturligt utplacerade på ytan. Både ljusstaken och gallerskålen står halvt dolda bakom den stora blomstervasen. Det sammantagna intrycket är att motivet förmodligen är arrangerat.

De levande blommorna kan fylla två funktioner. Antingen alluderar de till livets förgänglighet utifrån ett traditionsenligt vanitasmotiv. Speciellt rosen som ligger direkt mot den grå ytan, avskild från det livgivande vattnet uppmanar till detta betraktelsesätt. Blommornas utspridda kronblad ger även arrangemanget en flyktig karaktär, en typ av ögonblicksbild.

En annan tolkning av blommornas arrangemang är helt enkelt att de fyller en dekorativ funktion utan inneboende symbolik. Oavsett konstnärinnans

bakomliggande skäl, tilltalar bildens innehåll både de som är hemmastadda i en liknande miljö, eller de som eftersträvar efter att få tillhöra den.

Ett blomsterstilleben av den här traditionella typen smyckade ursprungligen välbeställda hem i den adliga sfären. Det växande borgerskapet medförde en ökad efterfrågan, där fler eftersträvade att pryda sina hem likt den högre samhällsklassen.

Målningens värde 1924 var 300 kronor, vilket var en ansenlig summa pengar under målarinnans samtid. Det motsvarar idag drygt 8000 kronor. ³⁶⁹ Noterbart är att blomsterstillebenet såldes på Metropol auktioner 2015. Då låg utropspriset på 1500 kronor och slutpriset fastställdes till 1000 kronor.³⁷⁰

Motivet som förmodligen hämtades från Märta Rudbecks egen omgivning blottlägger konstnärinnans sociala kapital genom den stereotypa interiören.

368 Se nr. 1 –4 i bilaga 2.

369 SCB, Prisomräknare (hämtad 2019-10-18).

370 Metropol auktioner, Märta Rudbeck oljemålning (hämtad 2019-10-18).