Analys av målningen Vårblommor

Bild 18. Märta Rudbeck, Vårblommor. Privat ägo.

I målningen Vårblommor tar blomsterprakten över nästa hela ytan. Ett stort fång med blommor i både ljusa toner och mättade färger, samt några nedstuckna grenar breder ut sig över bildduken mot en diffust målad fond. Målningen är en icke-karaktäristiskt blomstermålning av Märta Rudbeck, då motivet har en öppen form där delar av blomfånget och tillhörande kärl är beskurna. Hennes blomstermotiv i den här kategorin tenderar ofta att ha en sluten form, där blombuketten är centrerad i bild och de två planen är tydligt markerade. Blommorna och kärlet samt den diffust

Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.

målade bakgrunden är annars kännetecknande för den här typen av Märta Rudbecks blomstermålningar.

Även om motivet i viss mån har avgränsande delformer besitter målningen fler måleriska kvaliteter än föregående målning. Kärlet som omsluter blommorna smälter nästan ihop med den oskarpa bakgrunden genom sin egen skugga. Motivet saknar tydliga linjer och perspektiv, men blommornas asymmetri och varierande vinklar bidrar till en levande komposition och ett djup. Målningens sammansättning består av en oklarhet som accentueras av skuggningarna i nederkanten.

På målningens baksida återfinns en svensk utställningsetikett. Det är dock oklart vilken utställning som den visades upp på.

Ikonologisk analys

På den primära tolkningsnivån skymtar ett stort, brunt kärl med vävd struktur som omsluter en större mängd långskaftade blommor. Endast en liten del av kärlet syns under den prunkande blomsterprakten. Längst bak skymtar några bruna kvistar med grå, ovala utväxter. Framför dem syns ett tiotal blommor i gula mättade toner med gröna stjälkar. Ännu längre fram syns två stycken blomsterstänglar med små, tätt sittande, klockformade blommor i blekrosa. Längst till vänster i målningen återfinns ett tjugotal blommor med vita kronblad och gul mitt omslutna av en tunn, röd kant.

Längst fram, hängandes över kanten, men även nedstuckna framför de gula

blommorna syns ett tiotal blommor med ljusrosa kronblad. Till höger i bilden syns gula och klarröda blommor som hänger över kärlets kant men som även sträcker sig upp mot det övre högra hörnet. De röda blommorna skjuter även upp i mitten av buketten. Förutom de olika blommorna som visas ur olika vinklar förekommer det även gröna blad i blomsterarrangemanget.

Bakgrunden i tavlan är diffus. Från den vänstra sidan av målningen faller en ljuskälla som skapar en skugga som sträcker sig mot den högra sidan. Längst ner i det vänstra hörnet syns Märta Rudbecks signatur i versala bokstäver, omslutna av två punkter.

På den sekundära nivån identifieras de bruna grenarna som videgrenar – en god indikation på att våren nalkas i Sverige. Därtill identifieras bukettens blommor som narcisser, tulpaner och hyacinter. Namnet narciss, som är ett samlingsnamn för påsk- och pingstliljor, härstammar från den grekiska mytologin där ynglingen Narcissus straffades av gudarna för att ha avvisat bergnymfen Echo. Han dömdes till att dyrka sin egen spegelbild vid vattenbrynet. Han ramlade därefter ner i vattnet och

där han suttit växte så småningom en narciss upp. Blomman kom därför att symbolisera bland annat fåfänga och död.³⁷⁷

I målningen syns gula narcisser, eller påskliljor, avbildade strax framför videgrenarna. Längst fram till vänster återfinns vita narcisser, även kallade pingstliljor. Narcisser blommar under våren, ofta runt påsk och pingst, därav namnen.³⁷⁸ I målningen finns även stora fång av klarröda, gula och rosa tulpaner, huvudsakligen på bukettens högra sida, men även hängandes framtill. Tulpaner som härstammar från Asien, var populärt som motiv i holländska blomsterstilleben under 1600-talet.³⁷⁹ Även Olof Rudbeck d.ä. var intresserad av blomman och odlade ett trettiotal tulpaner i sin botaniska trädgård.³⁸⁰ Hyacinterna i målningen är relativt få.

De två blomsterstänglarna med små klockformade blommor återfinns i bukettens mitt. Även hyacinter har en koppling till en tragisk historia inom grekisk mytologi som resulterade i uppkomsten av blomman.³⁸¹ Videgrenar förekommer emellanåt i Märta Rudbecks blomstermålningar, ofta tillsammans med tulpaner eller andra vårblommor. Här understryker de vårkänslan i bilden.

Liksom i föregående målningar är det svårt att hävda målarinnans intentioner gällande blommornas betydelse. De flesta blommor besitter en allegorisk mening, men eftersom tulpaner, narcisser och hyacinter blommar under våren, kan motivet likväl ha tillkommit under denna årstid på grund av tillgången.

Hela det yviga blomsterarrangemanget är nedstucket i ett kärl som skymtar under de överhängande blommorna. Det liknar en stor vävd korg med hänklar.

Kärlets otäta karaktär indikerar att blommorna inte står i vatten, utan har placerats där för att sedan transporteras vidare.

De beskurna objekten är ett relativt ovanligt grepp i Märta Rudbecks

blomstermålningar. Oftast står blomsterbuketten med tillhörande kärl i målningens centrum, likt ett traditionellt 1600-talsstilleben. Här påminner den öppna formen istället om en detalj ur en genrebild.

Till skillnad från tidigare kategorier ser blomsterarrangemanget inte ut att höra hemma i en interiör. Det liknar mer ett parti blommor hos en blomsterförsäljare. Den diffusa, brunmelerade bakgrunden försvårar dock tolkningen av placeringen. På den tredje nivån pekar blomstermålningens uppbyggnad, med många spretiga blommor i en korg som är otät, mot att scenen utspelar sig på en marknad i Sverige eller

utomlands. I dekorationsmålaren Yngve Lundströms (1885–1961) romantiska

377 Cavalli-Björkman, Norrman och Ernstell 2007, s. 246.

378 Ibid.

379 Ibid., s. 69.

380 Ibid., s. 248.

381 Ibid., s. 242.

berättelser kring sin vistelse i Paris 1911 beskriver han sina besök vid Hallarna.³⁸² Där bevittnade han försäljning av grönsaker och blommor burna genom marknaden i det han beskriver som ”ofantliga korgar”.³⁸³ Kanske tillkom målningen under någon av Märta Rudbecks vistelser i den franska huvudstaden där hon liksom Yngve

Lundström besökte stadens blomstermarknader? Måhända valde Märta Rudbeck att föreviga en upplevelse därifrån.