2. Biografi
2.4 Utbildning
Märta Rudbeck påbörjade sin konstnärliga bana vid Caleb Althins (1866–1919) målarskola i Stockholm.116 Där gick hon tillsammans med Si Grönberger som hon också kom att följa längre fram i sin utbildning, bland annat i Paris.117 Även vännen Bib Adelsköld studerade vid målarskolan vid denna tid enligt Märta Rudbecks skissböcker från sent 1800-tal.118 Målarskolan var en förberedande inrättning för studier vid Konstakademien och Märta Rudbeck gick där från 1899 till 1901.119
Bild 4. Ett uppslag ur Märta Rudbecks skissblock. Till vänster vännen Bib Adelsköld och till höger Märta Rudbeck och Caleb Althin. Märta Rudbecks skissblock 1899, privat ägo.
115 Bengtsson och Werkmäster 2004, s. 166.
116 Lilja 1961, s. 548.
117 Sydsvenska Dagbladet Snellposten, onsdagen den 4 september 1901.
118 Skissbok från sent 1800-tal, privat ägo.
119 Ingelman 1982, s. 70; Lilja 1961, s. 548.
Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.
Bild 5. Interiör från Caleb Althins målarskola 1903, två år efter att Märta Rudbeck gick där. Stockholms stadsmuseum.
Samma år som Märta Rudbeck presenterades vid hovet blev hon antagen vid
Konstakademien.120 I Sydsvenska Dagbladet tillkännages de antagna till akademiens målare- och bildhuggareskola inför höstterminen. Bland de femton sökande som getts inträde 1901 var sex stycken kvinnor, däribland Märta Rudbeck.121 Noterbart är att samtliga manliga antagna listas innan de kvinnliga eleverna, vilket visar på skillnader mellan könen beträffande socialt kapital.
Bland de antagna fanns Anna Ödman (1876–1960), som kom att ställa ut sina verk tillsammans med Märta Rudbeck i början av 1900-talet. Enligt Donald Broady och Annika Ullman var möjligheten att skapa nätverk speciellt betydelsefullt kopplat till utbildning, där vänskapsförbund och kontakter bidrog till det sociala kapitalet, vilket var värdefullt även efter utbildningstiden.122 Anna Ödman, som härstammade från Härnösand, hade liksom Märta Rudbeck ansedda akademiska förfäder. Hon var
120 Sydsvenska Dagbladet Snellposten, onsdagen den 4 september 1901.
121 Ibid.
122 Broady och Ullman 2001, s. 34.
Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.
bland annat dotterdotters dotterdotter till Carl von Linné (1707–1778), vilket visar på en likhet dem emellan rörande kulturellt kapital.123
Bild 6. Skiss från tiden vid Konstakademien signerad Märta Rudbeck. Privat ägo.
Både Märta Rudbeck och Anna Ödman studerade vid Axel Tallbergs (1860–1928) etsningsskola, vilket var populärt vid denna tid, även om få av hans elever ägnade sig uteslutande åt grafik i sina kommande yrkesliv.124 I boken Svenska kopparstickare och etsare 1500–1944 omnämns de båda tillsammans med Märta Rudbecks kusin Gunilla af Klercker (1882–1970), född Rudbeck. Bland deras alster listas en studie av Märta Rudbeck föreställande hennes kusin.125 Anna Ödman har i sin tur avbildat Märta Rudbeck. Flera av dessa etsningar finns bevarade på Kungliga biblioteket i Stockholm.126 Anna Ödman har valt att föreviga sin studiekamrat ur olika vinklar.
Tidseran – sekelskiftet i brytningspunkten mellan 1800- och 1900-talen – inringas av Märta Rudbecks klädedräkt bestående av höghalsad överdel med fårfiolsärmar i mörkt tygstoff samt hennes voluminösa sekelskiftesfrisyr. Barbro Werkmäster menar i sin text ”Porträtt och interiörer” att just vänner och familjemedlemmar tillhör de vanligaste motiven inom porträttgenren.127 De olika vänporträtten från
123 Wikipedia, Anna Ödman (hämtad 2020-07-06).
124 Ingelman 1982, s. 62.
125 Hultmark 1944, s. 287f, 385.
126 KB, Svenska kopparstickare och etsare, Anna Ödman.
127 Werkmäster 2012, s. 227.
Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.
etsningsskolan visar tydligt hur måleri- och grafikeradepterna drog nytta av varandra som modeller.
Bild 7. Etsningar av Anna Ödman som föreställer Märta Rudbeck. Kungliga biblioteket (KB), Svenska kopparstickare och etsare, Anna Ödman.
Konstvetaren Ingrid Ingelmans avhandling visar att en stor andel kvinnliga elever inskrivna vid Konstakademien vid denna tid kommer från en liknande bakgrund som Märta Rudbeck, med samma sociala bakgrund och geografiska hemvist.128 Det fanns dock undantag, exempelvis konstnären Maj Bring (1880–1971), som började på Konstakademien 1902 efter att först ha studerat vid Valands konstskola i Göteborg.129 Hon såg akademitiden under ledning av de konservativa målarna Gustaf Cederström (1845–1933), Georg von Rosen (1843–1923) och Oscar Björk (1860–1929) som en mörk period, och beskrev den som ”aristokratisk” och ”militärisk”.130 Märta Rudbeck studerade samtidigt som Maj Bring och under samma herrar, men det saknas
bevarade källor som beskriver hennes egna upplevelser vid Konstakademien. Med sin traditionella uppfostran är det dock möjligt att Märta Rudbeck uppfattade ledningen på ett annat sätt än Maj Bring.
Enligt Iréne Winell-Garvén hade Konstnärsförbundets egna skolor och Valand, som Maj Bring studerade på innan sin tid på Konstakademien, blivit mer
128 Ingelman 1982, s. 40.
129 Bring 2007, s. 39ff.
130 Ibid., s. 42ff.
Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.
inflytelserika vid det här laget och börjat utmana Konstakademien.131
Konstnärsförbundets starka sammankopplingar med tongivande konstinstitutioner som Nationalmuseum medförde att deras skolor och även Valand kom att företräda det utbildningskapital som var nödvändigt för att kunna nå den kanon som
representationen i en viktig nationell samling innebar.132
Efter påbörjad utbildning vid Konstakademien 1901 flyttades Märta Rudbeck upp till den högre avdelningen 1903, vilket följde det normala utbildningsförloppet. En belöning i form av lovord från 1906 finns noterad i elevmatrikeln.133 Anteckningar från ett protokoll i Läroverksnämnden inför högtidsdagen 1906 visar att Märta Rudbeck fått sitt lovord i kvinnliga modellskolan.134 Även om forskning visar att lovord delades ut relativt generöst var det främst män som tilldelades stipendium och andra utmärkelser under Märta Rudbecks tid vid Konstakademien.135 Hon fick sin utnämning under det sista steget i utbildningen och slutförde därefter sin utbildning våren 1906.136
Efter sin avslutade utbildning tillbringade Märta Rudbeck tid utomlands för vidare studier. Källorna som beskriver hennes utlandsstudier är tyvärr inte helt entydiga. I Nationalmuseums Biograficasamling finns två ifyllda formulär bevarade som beskriver hennes studier utomlands. I det ena står det att Märta Rudbeck studerade i Paris under de franska konstnärerna Lucien Simon (1861–1945), René Menard (1862–1930) och Maurice Denis (1870–1943).137
Lucien Simon målade i naturalistisk stil. Han ställde ut på Salongen i Paris och undervisade på flera ateljéer i den franska huvudstaden. Han finns representerad på Musée d’Orsay med målningen Procession à Penmarc’h och på Nationalmuseum med målningen Skymningsprat som köptes in som en av få målningar vid
sekelskiftet 1900.138 Influenser från målningen Procession à Penmarc’h visar sig i Märta Rudbeck porträttkonst. Detta är särskilt framträdande i porträttmålningarna nr. 52 och 56 som återfinns i bilaga 2. Lucien Simons hantering av ljuset som träffar ansiktena på de centrala figurerna återspeglas i Märta Rudbecks porträtt.
131 Winell-Garvén 2005, s. 373.
132 Ibid.
133 Konstakademiens arkiv, Elevmatrikel; Ingelman 1982, s. 50.
134 Konstakademiens arkiv, Protokoll, s. 321.
135 Ingelman 1982, s. 54f.
136 Gunnarsson 1985, s. 54f; Konstakademiens arkiv, Läroverkskatalog för läroåret 1905–1906.
137 Nationalmuseums enskilda arkiv, Biograficasamlingen, Serie R, Märta Rudbeck.
138 Nationalmuseum, Lucien Simon (hämtad 2020-07-06).
Bild 8. Lucien Simon, Procession à Penmarc’h, 1900. Copyright: RMN-Grand Palais (Musée d'Orsay)/Hervé Lewandowski.
René Ménard var främst känd för sina romantiska landskap. Han inspirerades av det antika Grekland och finns representerad på Nationalmuseum med verken Ensamhet och Floden. Målningen Ensamhet anses vara tidstypiskt för de symbolistiska
strömningarna runt sekelskiftet.139
Maurice Denis anses vara en av de mest tongivande inom symbolismen. Han tillhörde Nabisgruppen, vars estetiska ideal sägs ha likheter med den tidiga modernismen som växte fram under tidigt 1900-tal.140
Samtliga konstnärer som Märta Rudbeck studerade under i Paris var med andra ord erkända, framstående och etablerade på konstfältet.
I det andra formuläret i Biograficasamlingen nämns enbart konstnärerna Lucien Simon och Maurice Denis. Båda formulär saknar årtal för när hon vistades i Paris.
Förutom hennes studier omnämns även studieresor som hon ska ha genomfört till England, Frankrike, Italien och Tyskland.141 Märta Rudbecks studiekamrat Anna Ödman åkte enligt uppgift till samma resmål.142
139 Musée d’Orsay, Emile-René Ménard (hämtad 2020-07-06); Nationalmuseum, Ensamhet (hämtad 2020-07-06).
140 Nationalmuseum, Havsstrand (hämtad 20-07-06).
141 Nationalmuseums enskilda arkiv, Biograficasamlingen, Serie R, Märta Rudbeck.
142 Nationalmuseums enskilda arkiv, Biograficasamlingen, Serie ÅÖ, Anna Ödman.
Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.
I Svenskt konstnärslexikon finns kompletterande information om när Märta Rudbeck studerade i Paris. Där konstateras att hon vistades i den franska
huvudstaden mellan 1908–1909 och att hon studerade under L. Simon, R. Menard och M. Denis men även C. Castelucho. C. Castelucho står förmodligen för Claudio Castelucho (1870–1927) – en spansk målare verksam i Frankrike. Han var aktiv lärare på både Académie Colarossi och Académie de la Grande Chaumière i Paris.143
Vännen Si Grönberger studerade liksom Märta Rudbeck i Paris under hösten 1908 till hösten 1909. Hon beskriver i sin ansökan till Föreningen Svenska
Konstnärinnor att hon studerat på Academie Colarossi och Atelier Casteluccio.144 I minnestexten över Märta Rudbeck författad av just Si Grönberger, beskriver hon hur de båda konstnärinnorna har följt varandra i utbildning och karriär, både i Sverige och utomlands.145
Precis som i Biografisamlingen omnämns Märta Rudbecks studieresor i Svenskt konstnärslexikon, men här listas enbart England, Italien och Tyskland samt att de genomfördes 1914.146 I ett av Märta Rudbecks skissblock finns en skiss med texten
”Strada dei Colli”, daterad 1908, vilket antyder att hon även gjorde en studieresa till Italien i samband med sin första vistelse i Paris.147 Denna studieresa bekräftas av informationen i uppslagsboken Svenska kvinnor från skilda
verksamhetsområden.148
Liksom Märta Rudbeck studerade Maj Bring i Paris under Lucien Simon 1908–
1909, där hon vid en senare vistelse lät sig inspireras av Gertrude Steins (1874–1946) samling av Paul Cézanne (1839–1906), Henri Matisse (1869–1954) och Pablo Picasso (1881–1973).149 Det finns dock inga källor som visar att Märta Rudbeck bekantat sig närmare med dessa modernistiska föregångare.
När Anna Ödmans studieresor granskas finns även indikationer på att Märta Rudbeck studerade i Paris 1914. En målning i privat ägo föreställande blåregn, signerad Märta Rudbeck och Paris samt årtalet 1914, antyder att Märta Rudbeck vistades i den franska huvudstaden detta år. Genom att undersöka Anna Ödmans efterlämnade dokument i Biograficasamlingen framkommer information som stödjer denna teori. Anna Ödman tillbringade två studieperioder i Paris, dels 1908–1909 då
143 Wikipedia, Claudio Castelucho (hämtad 20-07-01).
144 RA, Föreningen Svenska Konstnärinnor, In- och utträdesansökningar 1910–1936 (E3:1).
145 Idun. Nr 28, 1933, s. 771.
146 Lilja 1961, s. 548.
147 Skissbok från 1908, privat ägo.
148 Projekt Runberg, Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden (hämtad 2020-09-13).
149 Werkmäster 2006, s. 79; Bring 2007, s. 8.
hon studerade under Claudio Castelucho och Lucien Simon, men även 1914 då hon studerade under Maurice Denis.150
Märta Rudbeck och Anna Ödman kom att följa varandra både vid
Konstakademien och genom utställningar runtom i Sverige och Europa. Det är därmed troligt att de även tillbringade sina utlandsstudier tillsammans. De skiftande källuppgifterna gör det dock svårt att fastställa detta som ett faktum, men det är rimligt att anta att Märta Rudbeck tillbringade tid i Paris 1908–1909 samt 1914.
Bild 9. En skiss ur Märta Rudbecks skissblock med texten ”Strada dei Colli” signerad MR. 08. Privat ägo.
Bevarade vittnesmål från andra besökare i Paris vid denna tid skildrar situationen vid konstateljéerna. Erfarenheter från Académie de la Grande Chaumiére, grundad av Claudio Castelucho, där Lucien Simon och René Menard var lärare, beskriver hur skandinaver och övriga nationaliteter utgjorde konstnärsunderlaget. Konstskolan erbjöd dessutom en mängd ateljéer, dels med fri verksamhet och dels med
undervisning av kända franska konstnärer, däribland Lucien Simon och René Menard. De aspirerande konstnärerna kunde gå till de olika ateljéerna där de fick måla porträtt, kvinnliga och manliga nakenmodeller eller påklädda figurer. På
kvällarna erbjöds undervisning i krokimålning.151 Med anledning av de lärare som var verksamma vid Académie de la Grande Chaumiére och de uppgifter som finns
150 Nationalmuseums enskilda arkiv, Biograficasamlingen, Serie ÅÖ, Anna Ödman.
151 Lundström 1960, s. 144ff.
Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.
bevarade kring Märta Rudbecks studier utomlands, är det troligt att även hon studerade där.
Det finns även indikationer på att systrarna Anna och Märta Rudbeck vistades tillsammans i Paris under 1920- och 1930-talen. I mantalslängderna från Stockholm år 1925 respektive 1930 finns handskrivna kommentarer i rött bläck vid respektive systers namn.152 Kommentarerna är relativt svårtydda, men ordet Paris framträder vid båda tillfällen liksom franska adresser som nedtecknats i 1930-års mantalslängd.
Detta skulle innebära att Märta Rudbeck rest fler gånger till den franska huvudstaden.
Att Märta Rudbeck fick möjlighet att utbilda sig vid en av landets mest auktoritativa aktörer på konstfältet vid denna tid, den kungliga Konstakademien, visar på ett starkt utbildningskapital. Den traditionella utbildningen kom att färga hennes konstnärliga bana under kommande årtionden och leda till utlandsstudier som ytterligare cementerade hennes utbildningskapital. Genom sin priviligierade uppväxt med en guvernant från Strassburg är det troligt att Märta Rudbeck var bildad i språk som tyska och franska, vilket bör ha underlättat hennes
utlandsvistelser och öppnat upp det rum av möjligheter som dessa resor innebar. Det utvidgade utbildningskapitalet i form av de olika studieperioderna i Paris och
studieresorna i Europa kan även ses som en typ av omvärldsbevakning och en del i hennes strategi att hålla sig uppdaterad inom den konstnärliga sfären. Hennes
möjligheter att resa och se sig om i världen står dock i stark kontrast mot den tidigare generationens adliga kvinnor som ofta fick nöja sig med att stanna hemma och begränsas av de socialt påtvingade kraven från familj och samhälle.