Analys av målningen Blåklint och prästkragar

Bild 17. Märta Rudbeck, Blåklint och prästkragar. Foto: Bukowskis.

Utsnittet till oljemålningen Blåklint och prästkragar visar det huvudsakliga motivet i närbild. Blomstermålningen har placerats i en anspråkslös hemmiljö. Den lågt

placerade vertikala linjen i nedre delen av bilden förhåller sig till den gyllene regeln och framhäver djupkänslan samtidigt som det centrala motivet är placerat nära både målningens för- och bakgrund.

Därutöver har bilden en tydligt sluten form där det centrala blickfånget består av blomsterarrangemanget som placerats i en låg skål. Målningen har en lineär

djupverkan och klart avgränsade delformer med en yta där objektet står parallellt mot det främsta bildplanet. De tre linjer som härrör från målningens förgrund och som letar sig mot centralpunkten tillför målningen ett tydligt perspektiv. Motivets uppbyggnad med de olika delformerna bidrar till en mångfald. Genom motivets huvudsakliga, nästintill symmetriska cirkelkomposition, som omsluter det centrala blomsterarrangemanget föreligger en tydlig klarhet.

Ikonologisk analys

Målningen består på den primära tolkningsnivån av ett blomknippe i en skål placerad på en vit duk vid en tapetserad vägg. Centrerad på ytan återfinns skålen med två

Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.

öron, dekorerad med ett sicksackmönster i två blå toner. Skålen är vriden så att öronen är placerade till höger, respektive vänster. Det högra örat är ojämnt med en utbuktning undertill. Perspektivet visar skålen snett uppifrån, vilket exponerar insidans bemålade rand i en mörkare blå ton. Blommorna, som ger utryck av att vara slarvigt nedtryckta i skålen, är blå och vita. De flesta blomstjälkarna är placerade på motsatt sida av skålens högra öra, med de blå blommorna med flikiga kronblad längst till vänster i målningen. De vita blommorna med gula mittenpartier och vita avlånga kronblad återfinns i mitten av buketten, där några vita blommor letat sig in bland de blå blommorna. Ett fåtal vita blommor sträcker sig även i motsatt riktning.

Majoriteten av blommorna är utslagna med ett fåtal knoppar. Även blommornas gröna bladverk synliggörs i buketten. Ett par av de blå blommorna samt en vit blomma ligger nedanför skålen.

Som fond återfinns en tapet med ett blomstermönster på ljus yta.

Blomstermönstret är abstrakt och nätt, bestående av rosa blommor och gröna blad som är utplacerade på tapetens yta i symmetriska rader, där varannan rad är förskjutet i sidled. Själva skålen står på en vit duk med pressveck. Till höger om koppen sträcker sig en kort skugga över den vita ytan. Även dukens veck kastar skuggor mot den högra sidan av målningen. Längst ner i målningens högra hörn återfinns Märta Rudbecks signatur i mörkröda versaler, omgivna av en punkt på vardera sidan om namnet.

På den sekundära nivån identifieras de blå blommorna som blåklint och de vita blommorna som prästkragar. Blåklint är en åkerblomma som blommar under högsommaren.³⁷¹ Dess artnamn cyanus är det latinska ordet för blå. Blomman var viktig i smyckandet av mumier i det forma Egypten och under romarriket ansågs blomman ha en helande kraft. Under medeltiden och renässansen förknippades blomman med jungfru Maria och vittnade vid denna tid om trohet och lojalitet.³⁷²

Prästkragen blommar även den under sommarmånaderna, i öppna landskap som ängar och vägkanter.³⁷³ Båda arterna finns därmed tillgängliga att plocka i den

svenska naturen under sommartid. Det slarviga arrangemanget av blommorna, som spretar i olika riktningar, ger ett naturligt uttryck. Det ser ut som att blommorna precis plockats på ängen och därefter placerats i ett kärl i hemmet. Genom att de placerats i en skål och inte en vas, ser helhetsbilden ännu mer ledig ut.

Skuggorna i målningen indikerar en ljuskälla från vänster i målningen.

Placeringen på den välstrukna, vita duken tyder på att koppen med blommor ställts

371 Hasselforsgården, Blåklint (hämtad 19-11-01).

372 Cavalli-Björkman, Norrman och Ernstell 2007, s. 241.

373 Naturhistoriska riksmuseet, Prästkrage (hämtad 19-11-01).

på ett bord intill en vägg. Den oklanderliga duken signalerar ett renligt och

omsorgsfullt omhändertagande av hemmet. Att bordet står intill en vägg understryks genom avsaknaden av ett mellanrum mellan duken och tapeten. Liksom föregående bildkategori ser motivet ut att härröra från en hemmiljö, genom placeringen av buketten på den strukna duken framför den mönstrade tapeten.

De nedfallna blommorna på duken återfinns också i den tidigare kategorin. De visar på en ögonblicksbild där blommorna ser ut att ha nyligen placerats i skålen.

Jämfört med den föregående målningen ger helhetsintrycket en bild av ett enklare hem med fokus på hemtrevnad istället för statusobjekt och pondus.

På den tredje nivån framstår blomstermålningen som ett ögonblick ut en

högsommardag. Det vita ljuset som strålar in från målningens vänstra kant och lyser upp skålen med ängsblommor signalerar både ljusstyrka och värme. De korta, svenska sommarmånaderna är därmed fångade i en blåvit bukett som i viss mån signalerar förgänglighet genom de blommor som fallit ur buketten. Det vilda arrangemanget visar även på en koppling till naturen som är allt annat är

tillrättalagd. Samtliga element i blomstermålningen bidrar till en bild av hemmet som förespråkades av Ellen Key, det hon kallade ”vardagslivets estetik”.³⁷⁴ Duken med pressveck placerad mot den ljusa tapeten ger både ett ombonat och rent intryck.

Den enkla skålen med sin blomsterbukett visar på hemtrevnad i all sin enkelhet, med en stark koppling till den svenska naturen. Målningens motiv kan liknas vid en visuell översättning av textstycket i Ellen Keys Skönhet för alla från 1899 där hon proklamerar:

Varför är det vita duktyget vackrast? Därför att endast detta ger det bländande intryck av renlighet, som är en viktig del av trevnaden vid en måltid. Men det är god smak att liva upp det vita med kulörta bårder i fina färger eller med en bordslöpare och framför allt med blommor! Låga skålar med blommor, liksom blommor framlagda på duken och ett fat med frukter är det vackraste bordsprydnaderna.³⁷⁵

Katarina Wadstein Macleod, professor i konstvetenskap, kopplar i sin bok Bakom gardinerna ihop Ellen Keys inredningsideal med Fanny Brates konstnärskap.³⁷⁶ Hon visar på hur hennes ljusa och soliga interiörer och hemtrevliga nedslag i familjelivet understryker Ellen Keys nedskrivna riktlinjer för ett sunt leverne och en hälsosam hemmiljö för kropp och själ.

374 Key 2006, s. 56.

375 Ibid., s. 55.

376 Wadstein Macleod 2018, s. 48.

Det finns flera likheter mellan Märta Rudbecks målning och Fanny Brates målningar, inte minst Namnsdag från 1902. I målningens mitt står en vild

sommarbukett med blåklint och vita prästkragar. Denna bukett återkommer i Märta Rudbecks målning även om blomsterarrangemangen skiljer sig åt, där Märta

Rudbeck har gett blommorna ett mer vilt och slarvigt uttryck och placerat buketten i ett lägre kärl. Även det somriga ljuset återfinns i båda målningar.

Konstnärinnorna ställde ut tillsammans vid ett flertal tillfällen. Märta Rudbeck kan mycket väl ha tagit intryck av Fanny Brates konst vid dessa eller andra tillfällen och låtit sig inspireras i framtida målningar.