Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden

(1)

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Kanslienheten

Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare 0156-520 82

nadja.skog@trosa.se

Kallelse

Datum

2017-09-15

Tid: Torsdagen den 5 oktober 2017, kl. 18:00 Plats: Sammanträdesrummet, kommunhuset Gruppmöte: Gruppmöte majoriteten 17:30

Gruppmöte oppositionen 17.30

Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden

Ärende Dnr

1. Godkännande av dagordningen

2. Information om arbetet med kulturarvsgruppen 3. Information om mountainbikespåret

4. Uppföljning kulturfnatt KFN 2017/58

5. Bibliotekens medieplan 2017-2020 KFN 2017/59

6. Biblioteksplan 2018-2019 KFN 2017/64

7. Delårsbokslut KFN 2017/51

8. Revidering bidragsregler KFN 2017/62

9. Renovering av Folkviks föreningsgård KFN 2017/61

10. Ansökan om bildande av ny förening, Trosa stigcyklister KFN 2017/60

11. Utvecklingsbidrag Hedeby MCK KFN 2017/50

12. Utvecklingsbidrag Frisksportklubb KFN 2017/47

13. Utvecklingsbidrag Trosa ridsällskap KFN 2017/37

14. Uppföljning Kvarnen och Folkets hus KFN 2016/76

15. Namn – och koncept Karlsborg 65,66 KFN 2017/9

16. Motion parkourbana KFN 2017/56

17. Sammanträdestider 2018 KFN 2017/57

18. Information från produktionschef Cecilia Högberg

(inga handlingar)

19. Anmälan delegationsbeslut KFN 2017/1

20. Övriga anmälningsärenden KFN 2017/2

21. Ekonomisk uppföljning tjänstekoncessioner

(inte öppet sammanträde, handlingar lämnas på sammanträdet)

KFN 2017/8

(2)

TROSA KOMMUN Kallelse Sida 2(2) 2017-09-15

22. Komplettering av redovisning tjänstekoncessioner

KFN 2017/8

23. Uppföljning gästhamnen

KFN 2017/63

Lena Isoz Nadja Furuberget Skog

Ordförande Nämndsekreterare

(3)

(4)

Kultur- och fritidskontoret Sara Fältskog Eldros

kultur- och fritidskonsulent 0156-522 19

sara.faltskogeldros@trosa.se

PM

Datum

2017-09-08

Information om Kulturarvsgruppen Sammanfattning

I valmanifestet under området Kultur framgår att vi i större utsträckning än idag ska förvalta och exponera vårt lokala kulturarv. En arbetsgrupp ledd av kultur- och fritidskonsulten har under året identifierat ett antal möjligheter.

Gruppen föreslår i steg ett att kontoret inom befintlig budget investerar i utveckling av appen Runturen för att främja spridning av information om kommunens lokala kulturarv till allmänheten.

Ärendet

I valmanifestet under området Kultur framgår att vi i större utsträckning än idag ska förvalta och exponera vårt lokala kulturarv. I 2017 års verksamhetsplan för Kultur- och fritidsnämnden står att vi under perioden 2018-2019 ska ha funnit vägar och former för att förvalta och utveckla det lokala kulturarvet. Under året har en arbetsgrupp bildats för ändamålet. Arbetsgruppen består av Sara Fältskog Eldros, Maj-Britt Imnander, Delblancsällskapet, Anette Färjare, Aradís och Cristina Forssander, Trosa kommun.

Gruppen uppdrag avgränsades geografiskt till att i första hand gälla Vagnhärads kulturarv, och definitionsmässigt till främst fornminnen. Därefter har olika metoder att göra kulturarv tillgängligt för invånare och besökare diskuterats.

En av idéerna och förslagen som gruppen nu vill gå vidare med är Appen Runturen.

Appen har utvecklats av Anette Färjare, i samarbete med forn- och

medeltidsföreningen Aradís och med stöd från Länsstyrelsen. Appen indexerar alla Trosa kommuns runristningar och informerar om placering och betydelse. Den är på svenska och är gratis att ladda ner och använda.

För att appen ska bli ännu enklare att använda och ge ännu mer heltäckande information om de lokala runristningarna föreslår gruppen att den utvecklas till att omfatta fler språk, anpassas till fler plattformar samt att varje runristning förses med en fysisk skylt med QR-kod, vilket gör det möjligt att scanna koden på plats och omedelbart få fram rätt information. En preliminär kostnad för dessa

uppgraderingar uppgår till 25 000 kr.

Sara Fältskog Eldros kultur- och fritidskonsulent

(5)

(6)

PM

Datum

2017-09-07

Information om MTB-spår i Vitalisskogen

Sammanfattning

En grupp mountainbike-entusiaster har kontaktat kultur- och fritidskonsulenten för att be om lov att få märka upp tydligare spår för MTB-cykling kring elljusspåret i Vitalisskogen. Gruppen har även haft dialog med kommunekologen för att tillse att naturvärden inte skadas.

Ärendet

Under våren kontaktades kultur- och fritidskonsulenten av en grupp

mountainbikecyklister som brukar träffas och cykla i Vitalisskogen. Gruppen har noterat att eftersom korrekt märkning för hur man bör cykla i de befintliga spåren till stor del saknas föreligger en viss olycksrisk. Det kan t.ex. hända att cyklister tar sig upp i spåret, eller att löpare eller fotgängare som går i MTB-spåren rör sig i fel riktning och därmed riskerar att krocka med cyklister.

Gruppens önskemål gick ut på att få sätta upp riktningspilar i spåret och

information vid anslagstavlor, samt utöva varsam röjning av sly och sten. Efter att ha konsulterat kommunekologen i frågan gavs detta tillstånd. MTB-cyklisterna har även träffat kommunekologen på plats i skogen, för att kunna peka ut särskilt utsatta områden och be om råd kring hur röjning bäst genomförs. Gruppen är väl medveten om att alla åtgärder de utför behöver följas upp över tid, så åtgärderna inte leder till nedskräpning eller förfular naturbilden.

Gruppen har för avsikt att ansöka om bildande av förening hos KFN. När

föreningsbildande har godkänts kan ett mer formellt avtal slutas kring skötsel av riktningspilar och befintligt spår. Gruppen kommer också att bistå kultur- och fritidskonsulenten i att informera tydligt på www.trosa.se om spårets dragning och rekommendationer för användning.

Sara Fältskog Eldros kultur- och fritidskonsulent

Bilagor

Bilaga 1: Exempel på informationsskylt

Bilaga 2: Exempel på riktningspilar samt karta över MTB-spår

(7)

(8)

(9)

(10)

(11)

Tjänsteskrivelse

Datum

2017-09-06

Diarie nr

KFN 2017/58

Uppföljning Kulturfnatt

Förslag till beslut

Kultur- och fritidskontoret får i uppdrag att i kommande budget och

verksamhetsplan avsätta medel för att arrangera en utbudsdag för kommunens samlade föreningsliv.

Ärendet

Under våren 2016 utkristalliserades att det inte fanns tid, intresse, eller möjlighet för ett genomförande av Kulturfnatt. I samband med att nämnden informerades om detta fick kultur- och fritidskontoret i uppdrag att hos föreningslivet undersöka intresset för ett återinförande av Kulturfnatt eller liknande aktivitet, samt

specificera syfte, målgrupp och förväntningar för ett sådant evenemang kommande år KFN 2016/66.

Vår analys visar att intresse fortfarande finns, främst hos kulturföreningarna, men att även idrottsföreningslivet kan vara hugade att delta i någon form av utbudsdag.

Kontoret ser också en poäng i att lyfta fram det samlade föreningslivets utbud inom samma ramverk, vilket kan leda till fler möten och öppna för möjliga

samverkansformer föreningarna emellan. Med anledning av det föreslår kontoret att vi under 2018 arrangerar en gemensam utbudsdag, kallad Föreningsfnatt, för hela kommunens föreningsliv, där samtliga föreningar kan visa upp sina respektive verksamheter. I det fall nämnden ställer sig bakom idéen jobbar kontoret in aktiviteten i kommande verksamhetsplanen och budget för beslut i nämnden i december.

Sara Fältskog Eldros

Kultur- och fritidskonsulent

(12)

(13)

Kultur & fritids kontoret Johan Eklind

Kulturchef 0156-52079

johan.eklind@trosa.se

Tjänsteskrivelse

Datum

2017-05-30

Diarie nr

KFN 2017/59

Bibliotekets medieplan 2017-2020

Förslag till beslut

Kultur- och fritidsnämnden godkänner bibliotekets medieplan för 2017-2020.

Ärendet

En ny medieplan är skriven för att vara ett stöd och ett riktmärke för bibliotekens medarbetare samt för att kommunicera bibliotekets riktlinjer och arbetssätt till bibliotekens användare.

Johan Eklind Kulturchef

Bilagor

Medieplan för folkbiblioteken i Trosa kommun 2017-2020

(14)

Medieplan för folkbiblioteken i Trosa

kommun 2017-2020

(15)

Kultur och fritidskontoret Johan Eklind

Kulturchef 0156-52079

Medieplan

Datum

2017-09-07

Diarienummer

KFN 2017/59

Innehållsförteckning

Inledning ... 2

Biblioteken i Trosa kommun ... 3

Styrdokument ... 3

Medieförvärv och urval ... 3

Riktlinjer för olika medier ... 4

Medier på andra språk än svenska ... 4

Medier på nationella minoritetsspråk ... 5

Tillgängliga medier ... 5

Lokalhistoriskt material ... 5

Digitala medier ... 6

Underhåll och gallring ... 6

Uppföljning och uppdatering ... 6

Bilaga 1 – Styrdokument ... 7

Ur FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 17: ... 7

Ur IFLA:s/UNESCOS Folkbiblioteksmanifest: ... 7

Ur Bibliotekslagen (2013:801):... 7

Ur Fastlagd kurs för Trosa kommun: ... 8

Ur Biblioteksplan för Trosa kommun 2015-2017: ... 8

(16)

TROSA KOMMUN Medieplan Sida 2(9)

Kultur och fritidskontoret 2017-09-07

Inledning

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska, enligt bibliotekslagen

(2013:801), verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Bibliotekens medieutbud är centralt för detta uppdrag. Enligt Trosa kommuns biblioteksplan 2015-2017 ska därför en ny medieplan för folkbiblioteken utarbetas. Syftet med denna är att säkerställa att våra medieresurser används på bästa sätt. Att effektivt och systematiskt arbeta med översyn, inköp och gallring garanterar ett aktuellt, tilltalande och mångsidigt mediebestånd.

Biblioteksverksamheten i kommunen ska genomsyras av ett användarperspektiv och lokalsamhällets behov och intressen ska styra bibliotekens mediebestånd. För att uppnå detta behövs en lyhörd och transparent organisation som förmår uppfatta behov hos alla grupper i samhället.

Denna medieplan ska vara ett stöd och ett riktmärke för bibliotekens medarbetare samt kommunicera våra riktlinjer och arbetssätt till bibliotekens användare.

(17)

Biblioteken i Trosa kommun

I Trosa kommun ansvarar kultur- och fritidsnämnden för folkbiblioteken Trosa stadsbibliotek och biblioteket Navet i Vagnhärad vilka betraktas som en enhet med ett gemensamt mediebestånd. Utöver folkbiblioteken finns sex skolbibliotek som Humanistiska nämnden ansvarar för, dessa omfattas inte av denna medieplan.

I Västerljung finns även det fristående biblioteket Bibblan Birk som drivs av Västerljungs hembygdsförening. Detta får årligen ett visst anslag från folkbiblioteken till inköp av litteratur men omfattas inte av medieplanen.

Styrdokument

Ett flertal styrdokument ligger till grund för denna medieplan, delar av dessa presenteras i bilaga 1.

Medieförvärv och urval

I linje med biblioteksplanen ska biblioteken erbjuda ett aktuellt, brett och

mångsidigt mediebestånd. Bibliotekens utbud ska, utifrån det utrymme som ges i budget och fysiskt utrymme, motsvara lokalsamhällets behov och önskemål. Vi strävar därför efter en balans vad gäller målgrupper, författare och åsikter.

Medieinköpen görs så långt det är möjligt hos upphandlade leverantörer. Urvalet görs av utbildade bibliotekarier utifrån omvärldsbevakning, extern inköpsvägledning samt allmänhetens önskemål och inköpsförslag. Källkritik och god kvalitet är viktiga riktlinjer vid medieförvärv. Gåvor tas i undantagsfall emot men vi förbinder oss inte att tillgängliggöra eller bevara dessa. Undantag kan göras för unikt lokalhistoriskt material.

Vid förfrågningar om medier som inte går att köpa in, eller då ett inköp till

biblioteket inte är motiverat utifrån riktlinjerna i denna medieplan, kan ett fjärrlån göras från ett annat bibliotek. Ett fjärrlån är ett lån mellan två bibliotek med olika uppdragsgivare och därmed ett samarbete mellan bibliotek som ställer sina samlingar till förfogande för låntagare vid andra bibliotek.

Fyra gånger årligen får landets folkbibliotek böcker från Statens kulturråd. Syftet är att invånare i hela landet ska få tillgång till en bred och kvalitativt värdefull

bokutgivning. Folkbiblioteken väljer själva hur de disponerar dessa böcker. På biblioteken i Trosa kommun presenteras böckerna på varierande sätt. Tillsammans med allmänheten gör bibliotekspersonalen ett urval av vilka böcker som ska ingå i mediebeståndet, övriga böcker sparas för att användas som gåvoböcker.

(18)

Riktlinjer för olika medier

Mediebeståndet präglas av kvalitet, aktualitet och mångsidighet. Utbudet är tilltalande och utgår från våra användares behov och önskemål. Vi främjar åsikts- och yttrandefrihet och uppmuntrar till ett livslångt lärande.

Alla ska känna sig välkomna och representerade oavsett genus, etnicitet, funktionalitet eller sexuell läggning och på barn- och ungdomsavdelningarna prioriteras medier som utmanar normer särskilt. Vi strävar efter att alla användare ska vara delaktiga i bibliotekens utbud och uppmanar dem att lämna inköpsförslag.

Biblioteken erbjuder ett brett och varierat utbud av såväl äldre som nyare

skönlitteratur. Skönlitteraturen ska spegla de språk och kulturområden som finns representerade i lokalsamhället.

Facklitteratur erbjuds inom alla efterfrågade ämnesområden, från populärvetenskap till grundläggande högskolenivå. Vad gäller kurslitteratur hänvisar vi till biblioteken vid respektive lärosäte men fjärrlån erbjuds som ett komplement.

Biblioteken erbjuder även ett varierat utbud av dagspress och tidskrifter för alla åldrar som utgår från användarnas intressen och behov.

Mediebeståndet för åldrarna 0-18 år är jämt fördelat mellan de olika

åldersgrupperna och ska spegla vårt lokalsamhälles behov. Av inköpsbudgeten för barn och ungdom avsätts en tredjedel för skönlitteratur på svenska, en tredjedel för facklitteratur på svenska och en tredjedel för böcker på andra språk än svenska.

För vuxenmedia görs inför varje år en behovsanalys som ligger till grund för hur anslaget ska fördelas mellan skön- och facklitteratur, tillgängliga medier och medier på andra språk än svenska.

Medier på andra språk än svenska

Biblioteken ska erbjuda medier på de språk som talas i lokalsamhället. Vi köper i allt större utsträckning in egna medier på de större språken i kommunen, och bygger upp egna bestånd på finska, arabiska och engelska. Mindre bestånd finns även på fler språk, vilka kompletteras med depositioner från Internationella biblioteket eller Länsbibliotek Sörmland.

Tillsammans med länsbiblioteket och de övriga folkbiblioteken i Sörmland arbetar vi med att ta fram en regional strategi för mediesamverkan som ska öka tillgången på medier på andra språk än svenska.

(19)

Medier på nationella minoritetsspråk

Trosa kommun är finskt förvaltningsområde vilket för bibliotekens del innebär att vi särskilt ska främja det finska språket och kulturen. Biblioteken ska erbjuda ett rikt och varierat bestånd av medier på finska för olika åldrar och intressen. För medier på finska finns särskilda medel avsatta genom statsanslag för det finska

förvaltningsområdet.

Biblioteken ska även ägna särskild uppmärksamhet åt de övriga nationella

minoriteterna och tillhandahålla litteratur på meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch.

Tillgängliga medier

Vårt uppdrag att erbjuda ett aktuellt, brett och mångsidigt mediebestånd ska gälla alla, oavsett funktionsvariation. Därför har biblioteken ett stort utbud av olika typer av tillgängliga medier såsom storstilsböcker, talböcker och ett brett och varierat bestånd av lättläst litteratur.

Genom det digitala biblioteket Legimus tillhandahåller Myndigheten för tillgängliga medier talböcker. Dessa kan laddas ner eller streamas i en app, på dator, surfplatta eller telefon. Alla som har någon form av läsnedsättning har rätt till ett Legimus- konto. Detta får man hos oss på folkbiblioteket.

På bibliotekens barnavdelningar finns en så kallad Äppelhylla som är ett smakprov på vilka tillgängliga medier som biblioteket kan erbjuda. På Äppelhyllorna finns bland annat taktila böcker, talträningsböcker, punktskriftsböcker och böcker på teckenspråk.

För de låntagare som inte har möjlighet att ta sig till biblioteket erbjuder vi

uppsökande verksamhet i form av ”Boken kommer”. Låntagaren får då besök av en bibliotekarie och kan låna böcker i sitt hem eller äldreboende. Vi har även

bokdepositioner på kommunens äldreboenden.

Lokalhistoriskt material

Biblioteken i Trosa har ett ansvar för att litteratur med anknytning till hembygden tillgängliggörs och bevaras. Lokalhistoriska samlingar finns på båda biblioteken;

värdefulla och unika medier förvaras i vårt magasin och kan beställas fram.

I Delblancrummet på biblioteket Navet i Vagnhärad finns en samling av och om författaren Sven Delblanc. Här har även Delblancsällskapet en referenssamling med anknytning till Delblanc. På Trosa stadsbibliotek förvaras Hans Nilssons arkiv med historiskt material om Trosa.

(20)

Digitala medier

Biblioteken i Trosa vill uppmuntra till och sprida användningen av digitala medier och teknik. Detta är i linje med vårt uppdrag att överbygga den digitala klyftan i samhället. Vi erbjuder därför digitala medier i följande format:

E-böcker och e-ljudböcker på svenska och andra språk tillhandahålls via e-

boksportalen Elib. Vi samarbetar kring denna tillsammans med länsbiblioteket och folkbiblioteken i Sörmland. Urvalet görs av Elib enligt överenskommet avtal.

Låntagare på biblioteken i Trosa kan låna tre e-böcker per person och vecka.

Ljudböcker för barn och vuxna erbjuds på CD, i MP3-format samt via vår e- boksportal.

Biblioteken i Trosa har ett mindre bestånd av film på DVD och musik på CD för olika åldrar.

Via databasen PressReader erbjuder biblioteken i Trosa mer än 6500 tidningar och tidsskrifter på mer än 60 språk från över 100 länder.

Underhåll och gallring

Biblioteken i Trosa har inget bevarandeuppdrag och gallring av inaktuella och trasiga medier sker löpande. Faktorer som gör att medier gallras är till exempel för få antal utlån, att nya rön tillkommit och att det därmed föreligger faktafel eller att medierna är i dåligt skick.

Vad gäller lokalhistoriskt material har vi ett ansvar för att detta bevaras och finns tillgängligt för allmänheten. Då vi har begränsat med utrymme på biblioteken förvarar vi en del av våra samlingar i magasin. Hela beståndet är tillgängligt via vår digitala katalog och magasinerade medier kan beställas av låntagarna.

Uppföljning och uppdatering

Denna medieplan gäller under fyra år, till och med 2020. En uppföljning ska göras under 2020.

(21)

Bilaga 1 – Styrdokument

Ur FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 17:

”Varje barn har rätt att få tillgång till information via t ex internet, radio och tv och material från olika nationella och internationella källor. Konventionsstaterna skall för detta ändamål (…) uppmuntra produktion och spridning av barnböcker.”

Samt artikel 19:

”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

Ur IFLA:s/UNESCOS Folkbiblioteksmanifest:

”Folkbibliotekets tjänster är till för alla, oberoende av ålder, etnisk tillhörighet, kön, religion, nationalitet, språk eller social status. Speciellt anpassade tjänster och material ska finnas tillgängliga för personer som av någon anledning inte kan utnyttja det ordinarie utbudet, exempelvis människor som tillhör en språklig minoritet, har funktionsnedsättningar eller vistas på sjukhus eller inom kriminalvården.

Alla åldersgrupper ska kunna hitta material som motsvarar deras behov. Material och tjänster bör omfatta alla typer av lämpliga medier och moderna tekniska lösningar såväl som traditionellt material. Hög kvalitet samt anpassning till lokala förutsättningar och behov är en grundläggande förutsättning. Materialet ska spegla nutida trender och samhällsutveckling, likaväl som minnet av mänsklighetens tidigare strävan och fantasi.

Folkbibliotekets samlingar och tjänster ska inte vara föremål för någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur eller för kommersiella påtryckningar.”

Ur Bibliotekslagen (2013:801):

2 § ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri

åsiktsbildning.”

4 § ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild

uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska

(22)

hjälpmedel för att kunna ta del av information.”

5 § ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild

uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på:

1. de nationella minoritetsspråken,

2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska.”

6 § ”Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet.”

7 § ”Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur.”

8 § ”Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar.”

Ur Fastlagd kurs för Trosa kommun:

”Kommunens verksamheter och utbud skall styras av:

- Medborgarnas behov och önskemål - Valfrihet

- Flexibilitet

- Kvalitet och god service

- Enkelhet och kostnadseffektivitet

- Samarbete mellan servicegivare och nyttjare”.

Ur Biblioteksplan för Trosa kommun 2015-2017:

”Utbudet av medier (…) på våra bibliotek ska vara aktuellt, brett och mångsidigt. Vi ska arbeta för att se till att det finns ett allsidigt utbud av olika slags media som regelbundet förnyas och kompletteras”.

(23)

(24)

Kultur & fritids kontoret Johan Eklind

Kultur- och fritidschef 0156-52079

Tjänsteskrivelse

Datum

2017-09-25

Diarie nr

KFN 2017/64

Biblioteksplan 2018-2019

Förslag till beslut

Kultur- och fritidsnämnden godkänner biblioteksplan för folkbiblioteken i Trosa kommun 2018-2019.

Ärendet

Härmed föreslås en biblioteksplan för 2018-2019, se bilaga. Enligt bibliotekslagen 17 § ska kommuner och landsting anta planer för sin verksamhet på

biblioteksområdet. En biblioteksplan är ett redskap för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och för att stimulera till utveckling.

Johan Eklind

Kultur- och fritidschef

Bilagor

Biblioteksplan för folkbiblioteken i Trosa kommun 2018-2019

(25)

Biblioteksplan för folkbiblioteken i Trosa

kommun 2018-2019

(26)

2

Innehållsförteckning

Inledning ...3 Allas bibliotek ... 3 Tillgänglighet och öppettider ... 4 Bibliotekens utbud ... 4 Medier på olika språk ... 5 Tillgängliga medier ... 5 Det digitala biblioteket ... 6 Viktiga samarbeten ...6 Läsfrämjande...6 Samarbeten kring särskilda behov ... 7 Kunskap och demokrati ... 7 Biblioteksrummet – samhällets nav ... 8

(27)

3

Inledning

Enligt bibliotekslagen ska alla

kommuner anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

Denna biblioteksplan anger riktningen för biblioteken i Trosa kommun under perioden 2018-2019. Den ska vara ett redskap för personal och besluts- fattare i utvecklingen av verksam- heten men även synliggöra

bibliotekens utbud och service samt gynna möjligheten att påverka och ställa krav. Planen omfattar de två folkbiblioteken i Trosa kommun, Trosa stadsbibliotek och biblioteket Navet i Vagnhärad, som Kultur- och

fritidsnämnden ansvarar för.

Folkbiblioteksverksamheten i Trosa

kommun styrs av flera olika styrdokument – kommunala, regionala, nationella och internationella – som påverkar och kompletterar biblioteksplanen. Den viktigaste är Bibliotekslagen (2013:801).

Andra viktiga styrdokument är till exempel Unesco:s folkbiblioteksmanifest, FN:s barnkonvention och Fastlagd kurs för Trosa kommun. Varje år utarbetas dessutom en verksamhetsplan för biblioteken med mål för det kommande året. Det finns även en medieplan för biblioteken – den nuvarande gäller 2017-2020. Biblioteksplanen ska följas upp kontinuerligt och uppdateras senast 2019.

Allas bibliotek

Biblioteksverksamheten i Trosa kommun ska genomsyras av ett användar-

perspektiv. Folkbiblioteken är till för alla som bor i, arbetar i eller besöker

kommunen. Lokalsamhällets behov och intressen ska styra utbudet och utvecklingen av verksamheten. Därför måste vi samarbeta på olika sätt med dem som

redan använder biblioteken men även arbeta för att nå ut till de invånare som idag inte besöker oss eller utnyttjar utbudet på något annat sätt.

Det ska vara lätt att komma i kontakt med oss på olika sätt och att framföra sina synpunkter och önskemål. Genom exempelvis enkäter och inspirations- grupper för både barn och vuxna som genomförs regelbundet får användarna inflytande över sina bibliotek. Vi ska uppmuntra både enskilda personers och föreningars engagemang och förslag till hur verksamheten kan förbättras. Genom att tydliggöra och utveckla bibliotekens webbplats, digitala tjänster och

användning av sociala medier, till exempel Instagram, förbättrar vi kommunikationen med användarna. Alla som kontaktar oss i något ärende ska få snabb återkoppling.

Alla som besöker och använder biblioteken ska mötas av kompetent personal som fokuserar på dem och ger dem ett positivt, serviceinriktat och professionellt

bemötande. Personalen ska aktivt arbeta med jämställdhets-, mångfalds- och HBTQ- frågor för att alla ska känna sig välkomna på biblioteken och för att utbudet ska spegla samhällets mångfald.

Enligt bibliotekslagen ska biblioteken särskilt uppmärksamma några prioriterade grupper – barn och ungdomar, personer

(28)

4

med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer med andra modersmål än svenska. Trosa kommun ingår sedan 2014 i det finska förvaltnings- området vilket innebär ett ökat åtagande gentemot befolkningen med finsk

anknytning.

Tillgänglighet och öppettider

Biblioteken och dess tjänster ska vara så tillgängliga som möjligt för alla som vill använda dem, både fysiskt och digitalt.

Därför behövs både tillgänglighets- anpassade och inbjudande lokaler,

uppsökande verksamhet för dem som inte kommer till biblioteken själva men även lösningar för att använda delar av biblioteksutbudet hemifrån via webben eller på andra tider än då biblioteken är bemannade.

Biblioteken i Trosa kommun är Meröppna, vilket innebär att registrerade användare kan komma in i lokalerna mellan klockan 06.00 och 21.00 varje dag, vardag som helg, och sköta sina låneärenden med hjälp av självbetjänings-automaterna.

Meröppet-användarna kan även använda datorer, skrivare och kopiator och läsa morgontidningarna innan vi öppnar för

allmänheten. På så sätt har vi utökat vår service och användarnas tillgång till biblioteken på ett resurseffektivt sätt.

Även de bemannade öppettiderna på biblioteken ska utvärderas och anpassas utifrån besöksmätningar och besökarnas synpunkter genom exempelvis enkäter.

Bibliotekens utbud

Utbudet av medier – böcker, ljudböcker, tidskrifter med mera – på våra bibliotek ska vara aktuellt, brett och mångsidigt. Vi ska arbeta för att se till att det finns ett allsidigt utbud av olika slags media som regelbundet förnyas och kompletteras.

Inköpsförslag från låntagare värderas högt i urvalsprocessen.

För att underlätta arbetet med att använda våra medieresurser på bästa sätt finns en medieplan för biblioteken som ska fungera som strategi vid inköp och i arbetet med det befintliga mediebeståndet. Att effektivt och systematiskt arbeta med översyn, inköp och gallring garanterar att beståndet ständigt är aktuellt och att nyttjande- graden är hög, det vill säga att de medier som erbjuds faktiskt också lånas.

En viktig del i den nya medieplanen för 2018-2020 är riktlinjer för utbudet av medier för barn och ungdomar. Vi ska erbjuda litteratur utifrån deras behov, intressen och önskemål, som lockar dem till läsning och stimulerar deras

språkutveckling. Det gör vi både genom att våra barnbibliotekarier har bra kunskaper om vilka medier som passar barn och ungdomar, men också genom att de själva får komma till tals och påverka utbudet på biblioteken.

De två folkbiblioteken Trosa stadsbibliotek och biblioteket Navet fungerar som ett stort bibliotek när det gäller utbudet av medier, som reserveras och beställs

(29)

5

kostnadsfritt från det ena biblioteket till det andra.Låntagarna kan på så sätt, via bibliotekskatalogen eller med hjälp av personalen, välja från det samlade utbudet utan att behöva besöka båda biblioteken fysiskt.

Det våra låntagare efterfrågar men vi själva inte kan tillhandahålla, fjärrlånar vi avgiftsfritt från andra bibliotek i länet eller resten av landet. Fjärrlånesamarbetet mellan olika bibliotek är ett viktigt sätt att garantera en jämlik tillgång till

information. Genom fjärrlåneservicen ger biblioteken i Trosa kommun alla

kommuninvånare tillgång till landets samlade biblioteksresurser.

Medier på olika språk

Bibliotekens uppgift att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken och andra språk än svenska innebär i praktiken att vi ska tillhandahålla litteratur på alla språk som efterfrågas. Det vi inte kan köpa in själva lånar vi från länsbiblioteket eller Internationella biblioteket. Ett samarbete kring en gemensam strategi för

medieförsörjning har inletts i länet för att säkra sörmlänningarnas tillgång till litteratur på svenska liksom på andra språk. I samarbetet ingår folkbiblioteken i Sörmland och länsbiblioteket.

För att kunna erbjuda litteratur på de språk som talas i kommunen ska vi föra en dialog med skolorna, SFI och

integrationsansvarig och köpa eller låna in det de efterfrågar.

En del av statsbidraget för finskt förvaltningsområde går till att köpa in exempelvis finskspråkiga tidningar och finskspråkig litteratur till biblioteken och att genomföra kulturaktiviteter som riktar sig till personer med finsk anknytning.

Arbetet med att utöka det här utbudet ska göras i samråd med målgruppen.

Tillgängliga medier

Biblioteken ska erbjuda och förmedla information om ett aktuellt och varierat utbud av tillgängliga, eller anpassade, medier för personer med särskilda behov, till exempel äldre och personer med funktionsnedsättningar.

Tillgängliga medier kan vara exempelvis storstilsböcker, talböcker och lättlästa böcker. Vi ska också erbjuda tekniska hjälpmedel som Daisy-spelare och egen nedladdning av talböcker och handleda dem som har behov av att använda dessa.

De tillgängliga medierna ska även vara lättillgängligt placerade i biblioteket.

Alla som har någon form av läsnedsättning har rätt till ett Legimus-konto. Legimus är Myndighetens för tillgängliga medier (MTM) digitala bibliotek. Via Legimus kan barn och vuxna kostnadsfritt ladda ner eller strömma talböcker i en app eller via webbläsare. Folkbiblioteken skapar Legimus-konton åt de låntagare som har behov av detta och handleder dem vid behov.

För personer som på grund av ålder, funktionsnedsättning eller hälsoskäl har svårt att besöka biblioteket erbjuder vi Boken kommer-verksamhet. Social- bibliotekarien besöker regelbundet

kommunens äldreboenden och förser dem med depositioner av tillgänglig litteratur och informationsmaterial.

(30)

6

Det digitala biblioteket

Via vår webbplats når man det digitala biblioteket, som har många olika

funktioner. Här ska man hitta kontaktvägar till och information om verksamheten, kunna använda digitala tjänster och självservice, bli inspirerad och lockad att besöka biblioteken och att delta i de aktiviteter vi erbjuder. Webbplatsen kan ses som den viktigaste kommunikations- kanalen för att nå både befintliga och nya användare. Vi vill att den hela tiden ska utvecklas och göras mer användarvänlig, inbjudande och informativ.

En stor del av det digitala biblioteket är bibliotekskatalogen, som också ska utvecklas för att bli så lättanvänd och användbar som möjligt. En viktig aspekt att utveckla här är interaktivitet och användarnas delaktighet.

Även databaser som är tillgängliga hemifrån och ett brett utbud av e-böcker är viktiga för biblioteken att tillhandahålla.

Vi samarbetar med andra bibliotek i länet och Länsbibliotek Sörmland kring en gemensam e-boksportal.

Biblioteken ska också göra ny teknik tillgänglig för besökarna. Här ska man kunna använda datorer och surfplattor, koppla upp sig mot det trådlösa nätverket, göra utskrifter med mera. Dessa tjänster behöver vi ständigt utveckla så att de följer med teknikutvecklingen och motsvarar besökarnas behov.

Viktiga samarbeten

Biblioteken ska arbeta aktivt med

kulturella och läsfrämjande aktiviteter för alla åldrar, i synnerhet barn och

ungdomar. En av våra främsta uppgifter är att stimulera barns och ungas läsning och

språkutveckling och det allmänna intresset för litteratur, kultur, utbildning och

forskning. Då behöver man börja redan med de allra minsta barnen och arbeta med många olika former av aktiviteter för olika åldersgrupper.

Biblioteken ska finnas med genom hela livet. Därför är det för oss en självklarhet att utveckla samarbeten med andra kommunala och offentliga verksamheter, som BVC, förskolor, skolor, fritids, fritidsgårdarna, Kulturskolan, SFI och äldreboenden men även med

studieförbund, föreningar och näringsliv.

Läsfrämjande

En form av läsfrämjande aktivitet som vi redan arbetar mycket med och gärna vill utveckla mer är läsecirklar av olika slag, för både barn och vuxna. Exempel på det är läs- och skrivklubbar för barn och ungdomar som träffas regelbundet på sin fritid, läsecirklar för dem som läser Svenska som andra språk och bokcirklar direkt kopplade till våra populära

författarbesök i form av litterära caféer.

För barn och ungdomar vill vi fortsätta med och utveckla aktiviteter som föräldragruppsträffar i samarbete med BVC, Minibio för förskolegrupper och

(31)

7

teaterföreställningar och författarbesök på olika språk och för olika åldrar.

Folkbiblioteken ska fokusera på

läsfrämjande för de minsta barnen och på barns och ungdomars fritidsläsning, men kompletterar också skolbiblioteken genom att klasserna besöker oss med sina lärare och att vi bjuder in till biblioteksvisningar för förskoleklasser.

Vi vill också möjliggöra för barn och ungdomar att inte bara ta del av andras sätt att uttrycka sig utan också själva uttrycka sig på olika sätt. Det kan

exempelvis vara att delta i en skrivar- eller tecknarverkstad eller göra en utställning på biblioteken med alster man skapat i skolan, på fritidsgården eller helt på egen hand.

Samarbeten kring särskilda behov

Samarbete med andra verksamheter som arbetar med prioriterade grupper som äldre och personer med

funktionsnedsättningar är viktigt för utvecklingen av bibliotekens sociala och uppsökande verksamhet och för att nå fler.

Exempel på sådana samarbeten är att socialbibliotekarien deltar i återkommande planeringsmöten med enhetschefer och kulturombud inom omsorgen, hjälper till med stöd och fortbildning för kulturombud och högläsare på äldreboendena och att vi ordnar aktiviteter som till exempel

anhörigträffar tillsammans med kommunens anhörigkonsulent.

Vi vill också fortsätta att utveckla samarbetet med föreningar och

organisationer, både lokalt och i länet, för att ordna varierade aktiviteter som riktar sig till äldre och funktionshindrade. Vi deltar även i ett länsgemensamt projekt där logopeder skriver ut så kallade

”Bokrecept” till barn som behöver någon form av språkträning och barn-

bibliotekarierna väljer ut passande

bilderböcker för det. Från och med hösten 2017 kan även BVC-sköterskor skriva ut enklare bokrecept till exempelvis barn med andra modersmål än svenska. För vuxna med andra modersmål ordnar biblioteken förutom läsecirklar på lätt svenska även språkcaféer och andra aktiviteter i samarbete med SFI.

Kunskap och demokrati

En av folkbibliotekens viktigaste uppgifter är att främja demokrati,

kunskapsförmedling och människors rätt till fri information för att bilda sina egna åsikter i olika frågor. En av de största utmaningarna på det området idag är att minska den digitala klyftan, mellan de som använder internet och de som inte gör det.

Biblioteken kan bidra på många sätt, till exempel genom kostnadsfri tillgång till datorer och informationsteknik eller genom samarbeten med studieförbund och andra aktörer som arbetar med utbildning och upplysning.

Vi ska också vägleda barn, ungdomar och vuxna i deras sökande efter kunskap och information. Många människor är

intresserade av sin egen historia och släktforskning är en aktivitet som biblioteken ska satsa på att stödja, till exempel genom att erbjuda litteratur och

(32)

8

databaser och att samarbeta med föreningar.

Biblioteksrummet – samhällets nav

Det är ingen slump att vårt nyaste bibliotek bär namnet Navet – vi vill att båda biblioteken ska fungera som nav i lokalsamhället. I våra lokaler ska det finnas rum för många olika aktiviteter, alltifrån möten mellan två personer till evenemang som fyller hela lokalen med besökare. Man ska kunna sitta här och plugga, umgås, samlas i en studiecirkel, ordna barnteater och författarkvällar, ha föreningsmöten och prova på-aktiviteter.

Biblioteken ska inbjuda besökarna både till att stanna kvar länge i lokalerna, inspireras och koppla av eller arbeta med något och till att känna sig delaktiga i utformningen och användningen av dem.

Våra barn- och ungdomsavdelningar ska bli mer anpassade och attraktiva för barn och ungdomar. Uppställningen av böcker och andra medier har anpassats efter deras behov och vi arbetar för att inredningen och möbleringen ska inbjuda dem till att stanna kvar, utforska utbudet och upptäcka biblioteken på deras villkor.

Vi strävar efter så flexibla rum som möjligt, där varken möbleringen eller traditionella tankar om vilka aktiviteter som ryms i ett bibliotek ska bli hinder för nya idéer och arrangemang. Det Meröppna biblioteket med anpassningsbara lokaler underlättar för till exempel föreningar att hålla möten eller arrangera aktiviteter för allmänheten samtidigt som besökare kan göra låneärenden, använda en dator eller läsa tidningar.

Genom att samverka med andra aktörer och med kommunens kultur- och

fritidskonsulent utvecklar vi nya former av

samarrangemang och ger medborgarna ett större och bredare utbud av evenemang och kulturaktiviteter än vad vi på

biblioteken själva kan erbjuda.

(33)

(34)

Kultur- och fritidskontoret Cecilia Högberg

Produktionschef 0156-520 66

cecilia.hogberg@trosa.se

Tjänsteskrivelse

Datum

2017-09-19

Diarienummer

KFN 2017/51

Delårsrapport per 31 augusti med helårsprognos 2017 för kultur- och fritidsnämnden

Förslag till beslut

1. Kultur- och fritidsnämnden överlämnar nämndens delårsbokslut 2017 till kommunstyrelsen.

2. Kultur- och fritidsnämnden godkänner nämndens helårsprognos för 2017.

Ärendet

Verksamheterna redovisar per sista augusti ett positivt reslutat om ca 2,7 mkr. En stor del av överskottet kommer att förbrukas under årets senare del. Bl.a. finns medel för offentlig konst om 200 tkr och kostnaderna för detta kommer under årets senare hälft. Där till redovisas ett stort planerat överskott hänförligt till minskade kapitaltjänstkostnader.

Överskottet är hänförligt till minskade kapitaltjänstkostnader för Safiren jämfört med budget. Minskningen är en följd av en nedskrivning som gjordes i samband med bokslut och ska ge ett överskott om ca 2 000 tkr vid årets slut.

Samtidigt har vi ökade kostnader för Safiren som beror på problem med

sprinklersystemet vilket gör att kostnaderna prognostiseras överskrida budget med ca 450 tkr. Vi kan se att budgeterade intäkter för Trosa kvarn och Folkets hus inte kommer att uppnås. Sammantaget ger det ett prognostiserat resultat om + 1 200 tkr.

Vi har genomfört ett stort antal uppdrag, översyner och utvärderingar av verksamheterna under året. Merparten av nämndens och verksamheternas

nedbrutna mål följs upp i årsskiftet eller mäts via medborgarundersökningen nästa år. Prognoserna för att nå målen är goda.

Cecilia Högberg Produktionschef

Bilagor

Delårsrapport per sista augusti med helårsprognos 2017

Beslut till

Kommunstyrelsen

(35)

Kultur och fritidsnämnden

Ordförande: Lena Isoz (M)

Produktionschef: Cecilia Högberg

Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avvikelse

31 aug-17 31 aug-17 helår 2017 helår 2017 budg/progn

Verksamhetens intäkter 4 004 4 868 6 124 6 124 -300

Verksamhetens kostnader -30 422 -28 551 -44 471 -42 971 1 500

Personal -7 300 -6 585 -10 960 -10 960 0

Kapitalkostnader -7 521 -6 245 -11 281 -9 333 1 948

Övriga kostnader -15 602 -15 721 -22 230 -22 678 -448

Nettoresultat -26 418 -23 682 -38 347 -37 147 1 200

Verksamhetsområde

 Bibliotek

 Fritidsgårdar

 Kulturskola

 Allmänkultur

 Avtal fritidsverksamhet

 Föreningsstöd

 Båtplatser

 Idrottsanläggningar

 Friluftsbad

 Samlingslokaler

 Elljusspår

 Gästhamn

 Kråmö

 Inomhusbad

 Camping

Nämnden har ett samlat ansvar för:

Kommunens fritidsverksamhet, kulturliv och kulturminnesvård, bidrag och annat stöd till föreningsliv, biblioteksverksamhet, kommunens kulturskola, fritidsverksamhet, bidrag och annat stöd till kulturliv samt fördelning av stipendier. Där till har nämnden ansvar för att tillhandahålla funktionella lokaler för såväl fritids- som kulturevenemang.

Ekonomisk analys

Resultat per augusti

Verksamheterna redovisar ett överskott om ca 2 700 tkr per sista augusti. En stor del av överskottet kommer att förbrukas under årets senare del. Bl.a.

finns medel för offentlig konst om 200 tkr och kostnaderna för detta kommer under årets senare hälft. Där till redovisas ett stort planerat överskott hänförligt till minskade kapitaltjänstkostnader.

Årsprognos

Överskottet är hänförligt till minskade

kapitaltjänstkostnader för Safiren jämfört budget.

Minskningen är en följd av en nedskrivning som gjordes i samband med bokslut och ska ge ett överskott om ca 2 000 tkr vid årets slut.

Samtidigt har vi ökade kostnader för Safiren som beror på problem med sprinklersystemet vilket gör att kostnaderna prognostiseras överskrida budget med ca 450 tkr. Vi kan se att budgeterade intäkter för Trosa kvarn och Folkets hus inte kommer att uppnås.

Sammantaget ger det ett prognostiserat resultat om + 1 200 tkr.

Viktiga händelser hittills i år

 Vi genomför uppföljning av våra

tjänstekoncessioner enligt den nya modellen.

 Vi har startat öppen kulturskola vilket är en uppsökande verksamhet i syfte att möta ungdomar som inte självmant hittar till Kulturskolan

 Vi har byggt och haft invigning av Skate- och bikeparken, en anläggning som blivit mycket uppskattad.

 Byggnationen av ett nytt utegym mitt emot Safiren pågår

 Konstrundan har genomförts med stor framgång

 Vi har utvärderat bidragsreglerna

 Vi har sjösatt en omorganisation som innebär att vi samlar ansvaret för arbetet med kultur- och fritidsföreningar och i samband med detta tillsätts även gruppchefer.

 Vi påbörjar arbetet för att förändra och flytta ansvaret för rent fastighetsrelaterade frågor till tekniska enheten.

 Vi har påbörjat renovering av såväl utemiljön på Folkets hus.

 Tekniska enheten har tillsammans med kultur- oh fritidskontoret arbetet med att upprätta

underhållsplaner, gränsdragningslistor för tjänstekoncessionerna och för våra förenings- och kulturlokaler.

(36)

Fortsatt utveckling

 Appen Runturen utvecklas med fler språk och platser samt anpassas för fler plattformar, vilket ger fler människor möjlighet att utforska och lära sig mer om bygdens rika kulturarv.

 Ett nytt system för bokning av offentliga lokaler, båtplatser och föreningsbidrag införskaffas under hösten.

 Byte av biblioteksdatasystem i december.

 Säsongsanpassade och behovsstyrda öppettider.

 Fler aktiviteter på hemmaplan.

 Underhåll utförs enligt underhållsplan på samtliga tjänstekoncessioner.

 Uppföljning och utvärdering, fastställande av vilken funktion Trosa kvarn ska ha.

 Fler elever efter marknadsföring och uppsökande verksamhet.

 Kommunens tillväxt gör att vi ser över eventuella behov av nya verksamheter och utökning av befintliga.

Hållbar utveckling

Verksamheten och nämnden spelar en stor roll för en hållbar utveckling på lokalnivå. Främst genom arbetet för ökad livskvalitet genom att stimulera kultur- och fritidsutbudet.

Personal

Personal Utfall Budget Prognos

2016 2017 2017

Personalkostnader, tkr 9 459 10 960 10 960 Personalkostn/total

kostnad 22 % 25 % 26%

Nyckeltal

Verksamhetsmått Redov Budget Redov

31 aug-16 2017 31 aug-17

Småbåtshamn

Antal platser 700 700 732

- varav stora platser 129 129 129

Antal uthyrda platser 650 650 617

Kö, stora platser 46 40 51

Fritids- och

föreningsstöd

Antal föreningar som

erhåller stöd 34 35 21

Antal aktiviteter 6 994 7 500 8 712

Totalt antal deltagare 70 158 73 000 62 156

Allmän kultur

Antal kulturföreningar

som erhåller stöd 16 20 17

Antal Kulturförenings-

aktiviteter 140 82

Antal

kulturarrangemang och

utställningar 123 220 56

Trosa kvarn och

Folkets hus

Antal publika

arrangemang 80+30 96FH+10TK

Antal uthyrningar till

slutna sällskap 100 23

Antal internkommunala

bokningar 100 34

Fritidsgårdarna

Antal stora arrangmang 9 13 10

Antal besökare på stora

arrangemang 876 800 810

IRL, antal besökare

Vardagskvällar 13 (22)* 25 14

Helgkvällar 39 (33)* 35 49

UH, antal besökare

Vardagskvällar 23 (29)* 35 22

Helgkvällar 37 (36)* 35 34

Biblioteken

Antal besökare 68 133 80 000 64 308

Antal utlån 36 374 70 000 33 072

Antal e-lån 822 2 000 804

Kulturskolan

Antal debiterade elever 250 280 211

Antal ämneskurser 292 310 259

Kö 37 20 75

Kommentarer:

*Siffror inom parentes från delår 2016 var felaktiga

(37)

Mål Målprecisering Upp-

fyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar

1

Medborgarna är nöjda med möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, exempelvis sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv

Trosa ska tillhöra de 15 bästa kommunerna av jämförbar storlek

12

Medborgar- undersökning var annat år, senaste mätningen 2015

Plats 51 2015 jämfört med plats 54 2013

2

Kulturföreningarna har aktiviteter för barn och unga

Större andel barn och unga ska ta del av

föreningslivets kulturutbud jmft föregående år

Mäts vid årets slut genom föreningarnas bokslut

Mäts vid årsbokslutet

3 Verksamheterna bidrar till ett gott företagsklimat

Vi skapar och tillhandahåller mötesplatser

Svenskt näringslivs ranknig

4 Våra verksamheter ska vara kostnadseffektiva

Kommunens nettokostnader för verksamheten utvecklas i takt med de politiska ambitionerna

Jämför nettokostnad för fritids- respektive kulturverksamh et

5

De som kontaktar Kultur och fritidsförvaltningen är nöjda med bemötandet och hanteringen av ärenden

90 % ska vara nöjda med bemötande. 80% ska vara nöjda med hanteringen

93% Egen enkät

2017 års resultat redovisas i årsbokslut

6

Vårt verksamhetsutbud anpassas till kommunens tillväxt

I SKL:s rankning av folkhälsoindex visas Trosa grönt, dvs. tillhör de 25%

bästa

SKL Öppna jämförelser

7

Medarbetarna i Kultur och fritidsnämndens

verksamheter upplever ett högt

medarbetarengagemang

80 % ska svara 4-5 i en femgradig skala där 5 är det högsta betyget.

94%

Årlig HME enkät till kommunens medarbetare

2017 års resultat redovisas i årsbokslut

8 Nämnden har en budget i balans

Kostnaderna överskrider

inte intäkterna Bokslut Mäts vid

årsbokslutet God ekonomisk hushållning

Verksamheter

Kultur- och fritidsnämndens mål 2017

Medborgarnas kommun

Tillväxt & arbete

Hälsa & miljö

Engagemang

(38)

Allmän Kultur

Kultur- och fritidschef: Johan Eklind

Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avvikelse

31 aug-17 31 aug-17 helår 2017 helår 2017 budg/progn

Verksamhetens intäkter 0 9 0 0 0

Verksamhetens kostnader -1 094 -1 240 -1 269 -1 269 0

Personal -193 -376 -289 -289

Kapitalkostnader 0 0 0 0

Övriga kostnader -901 -864 -980 -980

Nettoresultat -1 094 -1 231 -1 269 -1 269 0

Verksamhetsområden

 Allmän kultur

 Föreningsstöd

Ekonomisk analys

Resultat per augusti

Enheten uppvisar ett negativt resultat som främst beror på felaktigt bokförda lönekostnader, ska korrigeras.

Årsprognos

Prognosen är ett resultat enligt budget efter att lönekostnaderna har korrigerats för att belasta rätt enhet.

Viktiga händelser hittills i år

 KonstTriangeln genomfördes den 14–17 april, lyckat samarbete med konstnärer, föreningar och företagare.

 Arbetsgrupp med syfte att främja kulturarv i Vagnhärad har träffats och påbörjat sitt arbete.

 Samarbete med skolornas kulturombud har inletts.

 Utvärdering av bidragsregler har genomförts och resulterat i revidering av kommunens bidragsregler.

Fortsatt utveckling

 Appen Runturen utvecklas med fler språk och platser samt anpassas för fler plattformar, vilket ger fler människor möjlighet att utforska och lära sig mer om bygdens rika kulturarv.

 Ett nytt system för bokning av offentliga lokaler, båtplatser och föreningsbidrag införskaffas under hösten.

 En modell för samarbete mellan krögare och arrangörer av kulturevenemang tas fram, vilket förenklar möjligheten till arrangemang av kulturevenemang med servering i offentliga lokaler.

Avstämning mot mål

 År 2017 svarar 90 % av de som är

föreningsmedlemmar och de som konsumerar kulturarrangemang att de är nöjda med möjligheterna att utöva fritidsintressen inom kultur och föreningsliv.

Resultat: mäts i egen enkät under hösten

 År 2017 ska en större andel barn och unga ta del av föreningslivets kulturutbud jämfört med tidigare år.

Resultat: Uppföljning av föreningarnas årsredovisning i årsbokslut

 År 2017 ska antalet nyinflyttade som

engagerar sig och tar del av kulturföreningars verksamhet öka jämfört med tidigare år.

Resultat: Uppföljning av föreningarnas årsredovisning i årsbokslut

 År 2017 ska nettokostnaden för allmän kultur utvecklas i takt med de politiska ambitionerna.

Resultat: Utfall jämförs med budget i årsbokslut

 År 2017 svarar 90 % av de som kontaktar kulturenheten att de är nöjda med bemötandet och hanteringen av ärenden.

Resultat: mäts i egen enkät under hösten

 År 2017 svarar 90 % av medborgarna att de är nöjda med tillgången till kulturevenemang.

Resultat: mäts i SCB:s

medborgarundersökning under hösten

 År 2017 ska verksamheten ha en budget i balans och den ekonomiska ramen ska hållas.

Resultat: Utfall jämförs med budget i årsbokslut

(39)

Hållbar utveckling

Kulturverksamheten bidrar till delaktighet och inflytande i samhället genom att erbjuda medborgarna en meningsfull och stimulerande fritid och möjlighet att delta i kulturella sammanhang.

Genom arbetet med kultur inom ramen för Finskt förvaltningsområde främjas även finskspråkiga medborgares delaktighet och inflytande.

Allmän kultur spelar stor roll för ökad demokrati samt främjande av innovation och ökad

livskvalitet.