Kungl. Mårds proposition Nr 206. 1
Nr 206.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska institut
tet; given Stockholms slott den 3 mars 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats
rådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande de
partementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 3 mars 1939.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, stats
råden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Eng
berg, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med t. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Quensel samt cheferna för social- och finansdepartementen an
för härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg följande:
Under punkten 77 i 1939 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit före
slagit riksdagen, att i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riks-
Bihang till riksdagens 'protokoll 1989. 1 sami. Nr 206. 1
2
dagen förelagd, till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar för budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag av 762,000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t under punkten 82 i samma huvudtitel föreslagit riksdagen, att i avbidan på den proposition angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, som komme att föreläggas riksdagen, beräkna för budgetåret 1939/40
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett för
slagsanslag av 2,700,000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett för
slagsanslag av 1,600,000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reser
vationsanslag av 500,000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Inköp av radium ett anslag av 411,000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslags
anslag av 1,550,000 kronor;
dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett förslagsanslag av 1,290,000 kronor.
Ärendena hava numera färdigberetts, och jag får ånyo anmäla desamma.
Under punkten 82 i åttonde huvudtiteln har jag erinrat, att av karolinska sjukhuset för närvarande är i verksamhet i huvudsak endast Gustaf V:s jubileumsklinik. Emellertid beräknas under nästa budgetår flertalet av de avdelningar i övrigt, som ingå i den nu under arbete varande delen av bygg- nadsprogrammet, kunna träda i verksamhet. Ett omfattande förslag be
träffande de därmed sammanhängande personalfrågorna och anslagsbeho
ven har, vad gäller såväl karolinska sjukhuset som serafimer
lasarettet, med skrivelse den 26 oktober 1938 framlagts av direktionen för karolinska sjukhuset, över vilket förslag utlåtanden avgivits den 5 de
cember 1938 av statskontoret, den 7 december 1938 av allmänna civilför
valtningens lönenämnd, den 10 januari 1939 av medicinalstyrelsen, den 24 januari 1939 av kanslern för rikets universitet, efter hörande av lärarkolle
giet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och tandläkarinstitutets lärarråd, den 27 januari 1939 av direktionen över gymnastiska centralinsti
tutet, den 31 januari 1939 av arméförvaltningen samt den 20 februari 1939 av chefen för armén.
Sedan Kungl. Maj:t den 1 februari 1939 anbefallt direktionen för karo
linska sjukhuset att i anledning av vad i nämnda remissyttranden anförts beträffande direktionens framställning om anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet inkomma med utlåtande, innefattande dels förslag till den reduktion av de av direktionen för ifrågavarande ändamål äskade anslagen, som kunde befinnas påkallad, dels ock de förslag i övrigt, vartill omförmälda yttranden kunde giva anledning, har direktionen för karolin
Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 206.
3 ska sjukhuset den 6 februari 1939 avgivit förnyat förslag i ämnet samt den 14 februari 1939 yttrat sig med anledning av vad arméförvaltningen anfört.
Över ett av direktionen avgivet förslag till utrustning för den psykiatriska kliniken har särskilt yttrande, dagtecknat den 8 november 1938, avgivits av medicinalstyrelsen.
Föreningen Läkare i underordnad ställning, förordnade av karolinska sjuk
husets direktion, har i en den 21 februari 1939 dagtecknad skrift framfört vissa synpunkter beträffande staterna för ifrågavarande båda sjukhus m. m.
Vidare hava kanslern för rikets universitet — efter hörande av lärarkol
legiet vid karolinska institutet — och statskontoi-et respektive den 11 okto
ber och den 15 november 1938 yttrat sig i anledning av vissa av direktio
nen för karolinska sjukhuset i skrivelse den 10 februari 1938 ifrågasatta jämkningar i gällande överenskommelse angåen
de driften av forskningsavdelningarna vid Ko
nung Gustaf V:s jubileumsklinik.
Under punkten 97 av åttonde huvudtiteln har jag anfört, att, enär frågan örn anslag till avlöningar vid karolinska mediko -kirur
giska institutet har samband med frågan örn anslag för nästa budgetår till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, institutets be
rörda anslagsfråga borde upptagas till behandling i sammanhang med de äskanden, som komme att föreläggas riksdagen beträffande anslag till ifrå
gavarande sjukhus.
Kanslern för rikets universitet har med skrivelse den 28 oktober 1938 framlagt äskanden om anslag till avlöningar vid karolinska institutet, var
efter direktionen för karolinska sjukhuset den 11 november 1938 yttrat sig i ärendet.
Kungl. Marits 'proposition Nr 206.
I. Inledning.
I huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1926 års sjukhuskommission avgivet förslag avlät Kungl. Maj:t till 1930 års riksdag en den 14 mars 1930 dagtecknad proposition (nr 232) angående uppförande av nytt kliniskt . sjukhus i Stockholm m. m.
Enligt denna proposition skulle ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karo
linska sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teore
tiska institutioner uppföras å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927 års riksdag upplåtits för berörda ändamål. Byggnadsföretaget skulle utfö
ras i tre etapper. Med iakttagande härvid av den principen, att de institu
tioner och kliniker, vilkas behov av nya lokaler vore störst, i första hand borde tillgodoses, hänfördes till den första etappen följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk, en radioterapeutisk, en
4
oftalmologisk (ögon-), en oto-laryngologisk (öron-, näs- och hals-) och en obstetrisk-gynekologisk (förlossnings- och kvinno-) klinik ävensom ett rönt- gendiagnostiskt institut, vidare vissa för klinikerna gemensamma inrätt
ningar, nämligen isoleringsavdelning, tandpoliklinik, centrallaboratorier, badavdelning, gymnastikavdelning, apotek, desinfektionsavdelning, kök och matsalar, tvättinrättning, begravningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler ävensom ångpanneanläggning samt slutligen en pato
logisk institution. I avseende å denna första etapp innefattade propositio
nen hemställan, att riksdagen måtte besluta dess utbyggande i huvudsak
lig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman upprättade ritningar och kostnadsförslag.
Med den radioterapeutiska kliniken skulle enligt propositionen samman
föras cancerföreningens i Stockholm vårdanstalt för kräftsjuka, radium
hemmet, ävensom forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig överensstäm
melse med riktlinjer, som en av Hans Majit Konungen tillsatt kommitté i betänkande av den 23 maj 1929 angivit och som av Honom godkänts, samt i enlighet med den närmare överenskommelse, som Kungl. Majit kunde komma att träffa med styrelsen för Konung Gustaf Vis jubileumsfond och cancerföreningen.
Kungl. Majits förslag innebar vidare, att garnisonssjukhuset i Stockholm skulle sammanslås med karolinska sjukhuset sålunda, att förstnämnda sjuk
hus nedlades och för garnisonens sjuka inrättades särskilda avdelningar för medicinska och kirurgiska fall å karolinska sjukhuset. För övriga fall skulle däremot garnisonens sjuka erhålla vård å det nya sjukhusets olika special
kliniker. Garnisonssjukhusets nuvarande apotek skulle anslutas till karolin
ska sjukhuset.
Sammanlagda antalet platser å den första etappens sjukavdelningar skulle utgöra 900, varav 779 allmänna platser och 121 enskilda. För gar
nisonsavdelningen skulle disponeras 100 av de allmänna platserna, därav 50 på medicinska och 50 på kirurgiska kliniken samt 8 av de enskilda plat
serna. 50 av de till 100 beräknade allmänna platserna å den radioterapeu
tiska kliniken samt 7 av de enskilda platserna därstädes skulle bekostas av medel, som skulle ställas till förfogande av cancerföreningen och Konung Gustaf Vis jubileumsfond. Av övriga 629 allmänna vårdplatser skulle en
ligt preliminärt träffat avtal med Stockholms stad och Stockholms läns landsting 315 avses för staden, 110 för länet och 204 för landet i övrigt.
De allmänna vårdavdelningarna skulle envar omfatta 25 sängplatser; dock skulle en vårdavdelning för septiska fall å obstetriska kliniken omfatta en
dast 20 platser. De enskilda vårdavdelningarna varierade i storlek mellan 6—13 platser.
Såsom en ledande princip vid bestämmandet av de olika klinikernas stor
lek hade gällt, att dessa icke borde omfatta större antal platser än som för bedrivande av undervisningen vore oundgängligen erforderligt.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.
5 Till kostnaden för sjukhusets uppförande skulle staten, Stockholms stad och Stockholms län bidraga, varjämte medel för de byggnadskostnader, som folie å de enskilda platserna, skulle anskaffas genom upplåning. Staden och länet skulle dock icke på grund av sina bidrag erhålla någon del i äganderätt till byggnader eller tomt.
Kostnaderna för sjukhusets utrustning beräknades till omkring 3,600,000 kronor, som skulle fördelas i vederbörlig proportion mellan staten, Stock
holms stad och Stockholms län ävensom jubileumsfonden.
Vad kostnaderna för sjukhusets drift beträffar, skulle dessa i första rum
met bestridas av inflytande vårdavgifter. För Stockholms stad och Stock
holms län skulle därvid enligt det träffade preliminära avtalet gälla, att, i den mån vårdkostnaderna icke kunde täckas genom patienternas egna lego- sängsavgifter, staden, respektive länet skulle erlägga vad som belöpte å an
talet vårddagar för stadens och länets sjuka; dock att dagskostnaden ej finge överstiga den genomsnittliga vårdkostnaden under året, inberäknat kostnaden för sjukhusets underhåll m. m., på stadens, respektive länets egna sjukvårdsinrättningar av motsvarande slag. I fråga om de 204 för patienter från riket i övrigt avsedda platserna skulle vederbörande patienter själva gälda hela den fastställda legosängsavgiften; dock att hemlandstinget skulle lämna vårdbidrag örn 2 kronor 50 öre för patienter, som insjuknat i Stock
holm eller i Stockholms län eller som, på grund av att lämplig vård ej stöde att få å hemlandstingets sjukvårdsinrättningar, av vederbörande lasaretts
läkare remitterats till karolinska sjukhuset. Den del av kostnaderna för sjukhusets drift, som icke täcktes medelst legosängsavgifter eller omförmäl- da bidrag, skulle bestridas genom statsbidrag.
I propositionen beräknades sjukhusets driftkostnader på följande sätt:
Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.
Inkomster:
Patientavgifter... kronor 2,156,110 Poliklinikavgifter... » 202,000 Ersättning för vissa befattningshavare tillkommande
naturaförmåner... » 686,120 Platskostnadsbidrag från Stockholms stad och Stock
holms län ... » 409,747 Brist att täckas genom anslag av statsverket... »___559,922 Summa kronor 4,013,899 Utgifter:
Avlöningar... kronor 1,821,000 Läkemedel, förbands- och förbrukningsartiklar, utspis
ning, värme, lyse, tvätt m. m... » 1,430,000 Fastighetens underhåll, mindre reparationer... » 80,000 Diverse utgifter... » 75,000
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.
Ränta och amortering å lån för anordnande av hel-
och halvenskilda rum... kronor 198,152 Ränta och amortering å Stockholms stads och Stock
holms läns bidrag till anläggningskostnaderna .... *_____409,747 Summa kronor 4,013,899.
Enligt dessa beräkningar skulle statens bidrag för täckandet av den an
givna bristen uppgå till i runt tal 560,000 kronor för år, varav 320,000 kro
nor skulle belasta fjärde huvudtiteln och 240,000 kronor åttonde huvud
titeln.
Riksdagen beslöt (skrivelse nr 386/1930) i princip godkänna förslaget om att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset, samt nya loka
ler för karolinska institutets teoretiska institutioner skulle uppföras å det s. k. Norrbackaområdet ävensom att garnisonssjukhuset i Stockholm skulle sammanslås med karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse med de av föredragande departementschefen i propositionen nr 232/1930 an
givna grunderna. Vad åter beträffade sättet för realiserandet av ifrågava
rande byggnadsföretag, påkallade riksdagen förnyad utredning i två av
seenden, nämligen dels rörande möjligheten att åvägabringa ett sådant av
tal med Stockholms stad, som innebar ett övertagande från stadens sida av ett större antal vårdplatser å det nya sjukhuset än enligt det föreliggande preliminära avtalet, dels ock i fråga örn byggnadsförslaget, för vilket kost
naderna enligt riksdagens mening borde genom en överarbetning väsentligt nedbringas.
Resultatet av den av riksdagen begärda utredningen framlades av Kungl.
Maj:t i proposition nr 132/193JL Av propositionen inhämtas, dels att ge
nom överarbetningen av det för 1930 års riksdag framlagda byggnadsför
slaget en ganska avsevärd kostnadsbesparing kunnat vinnas, dels ock att Stockholms stad vid förda underhandlingar ställt sig avvisande mot ifråga
satt ianspråktagande av ytterligare platser på karolinska sjukhuset utöver vad den träffade preliminära överenskommelsen innehölle (för överenskom
melsen har närmare redogjorts å sid. 15 ff. i propositionen nr 132/1931).
I nämnda proposition hemställde Kungl. Maj:t bland annat, att första byggnadsetappen vid karolinska sjukhuset skulle omfatta de byggnadsföre
tag, som redan angivits i propositionen nr 232/1930, att med den radio
terapeutiska kliniken vid sjukhuset skulle sammanföras cancerföreningens i Stockholm vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet, ävensom forsk- ningsavdelningar, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vissa närmare angivna riktlinjer, samt att avtal finge rörande samarbete för sjukhusets uppförande träffas mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting i enlighet med av föredragande departementschefen i propositio
nen nr 232/1930 förordade samt av staden och landstinget godtagna be
stämmelser.
Kungl. May.ts proposition Nr 206. 7 Riksdagen biföll (skrivelse nr 286/1931) Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Den 23 oktober 1931 godkände Kungl. Majit avtal mellan staten, Stock
holms stad och Stockholms läns landsting rörande samarbete för karolinska sjukhusets uppförande och drift. I anslutning till vad i avtalet angivits förordnade Kungl. Majit den 15 mars 1935, att driften av karolinska sjuk
huset skulle handhavas av en direktion, bestående av sju ledamöter, varav Kungl. Majit skulle utse två, karolinska institutets lärarkollegium två, Stockholms stadsfullmäktige likaledes två och Stockholms läns landsting en, varjämte generalfältläkaren och en representant för styrelsen för Konung Gustaf Vis jubileumsfond skulle i vissa fall äga deltaga i direktionens över
läggningar och beslut.
Jämlikt Kungl. Majits därom i propositionen nr 124/1937 framställda förslag beslöt riksdagen, att i anslutning till karolinska sjukhuset skulle upp
rättas en psykiatrisk klinik såsom en avdelning av sjukhuset.
Driften vid jubileumskliniken har igångsatts från och med den 1 oktober 1937.
I enlighet med Kungl. Majits förslag i propositionen nr 171/1936 beslöt riksdagen (skrivelse nr 214/1936), att serafimerlasarettet skulle förstatligas från och med den 1 juli 1937 samt att lasarettet och karolinska sjukhuset skulle från och med nämnda dag stå under gemensam förvaltning av direktionen för karolinska sjukhuset.
I fråga örn serafimerlasarettets blivande ställning uttalade jag i nämnda proposition bland annat följande:
Det syntes icke vara ett statens intresse att bibehålla serafimerlasarettet i annan mån än som betingades av dess ställning såsom undervisningssjuk- hus. Örn verksamheten vid lasarettet skulle med statsmedel understödjas, även sedan lasarettet ej längre erfordrades såsom undervisningssjukhus, skulle detta innebära, att lasarettet med bidrag av statsmedel ombesörjde en del av den sjukvård, som finge anses ankomma på — i första hand — Stockholms stad. Hur länge och i vilken omfattning behov kunde komma att föreligga av att bibehålla serafimerlasarettet och i vilken takt och på vad sätt en eventuell avveckling av lasarettet borde äga rum, kunde emel
lertid icke avgöras, innan beslut fattats, att den snart avslutade första ut
byggnaden av karolinska sjukhuset skulle efterföljas av ytterligare utbygg- nadsetapper, och vilka institutioner skulle tillgodoses vid en sådan fortsatt utbyggnad. Om staten övertoge även den sjukvårdande verksamheten vid serafimerlasarettet och ledningen av serafimerlasarettet och karolinska sjuk
huset handhades av en gemensam direktion, erhölle staten möjligheter såväl att tillgodose undervisningens intressen som att på ett bättre sätt än som med nuvarande organisationsformer vore möjligt öva kontroll över lasaret
tets verksamhet och hava hand över den avveckling av lasarettet, som kun
de i en framtid vara tänkbar. Ett sammanförande under statlig ledning av båda de ifrågavarande sjukhusen, karolinska sjukhuset och serafimer
lasarettet, öppnade vidare möjligheter till en för det allmänna säkerligen
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 306.
gagnelig samverkan på olika områden mellan nämnda båda sjukhus, exem
pelvis i fråga örn vårdavgifter, beträffande vilka enhetliga normer kunde fastställas, i fråga om personalorganisationen och i förvaltningshänseende.
Mm ståndpunkt i den föreliggande frågan innebure alltså, att det för staten vore av intresse att handhava ledningen av båda de undervisningssjukhus, varom här vore fråga, för att därigenom bliva bättre i stånd att på ett ur allmän synpunkt fördelaktigt sätt samordna sjukhusens verksamhet.
Detta uttalande mötte icke någon gensaga från riksdagens sida.
I proposition nr 272/1937 framlades härefter förslag till löneregle
ring för personalen vid serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset att träda i kraft för serafimerlasarettets del den 1 juli 1937 och för karolinska sjukhusets del a dag, som Kungl. Majit ägde bestämma. Löneregleringen skulle ske i anslutning till det inom den civila statsförvaltningen gällande lönesystemet för nyreglerade verk, dock med visst förbehåll beträffande en del av sjukvårds- och ekonomipersonalen. Vad beträffade karolinska sjuk
huset avsåg löneregleringen personalen vid jubileumskliniken, vilken skulle bestå å ena sidan av en klinisk avdelning, benämnd radiumhemmet, med tillhörande poliklinik och behandlingsinstitut m. m., å andra sidan av två forskningsavdelningar. Radiumhemmet skulle drivas av staten, som hade att gälda driftkostnaderna, i den män dessa icke täcktes av andra infly
tande medel. Kostnaderna för driften av forskningsavdelningarna, vilka skulle stå till jubileumsfondens förfogande för utförande av arbeten, avsedda att befrämja det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomarna, skulle där
emot bäras av fonden till den del dessa kostnader ej belöpte å personal, som regelmässigt erfordrades för utförande av det löpande arbetet å avdel
ningarna åt radiumhemmet och sjukhuset i övrigt, och vissa andra lö
pande utgifter. De personalkostnader för sistnämnda avdelningar, som ej ankomme på fonden, skulle gäldas av staten.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag vann i allt väsentligt riksdagens bi
fall (riksdagens skrivelse nr 465/1937).
Den 30 juni 1937 träffades avtal mellan Kungl. Majit och kronan å ena samt direktionen över serafimerlasarettet såsom företrädare för stif
telsen serafimerlasarettet å andra sidan rörande statens övertagande från och med den 1 juli 1937 av driften av lasarettet i dess helhet.
II. Allmänna synpunkter i fråga om sjukhusorganisationen.
Enligt vad direktionen för karolinska sjukhuset upplyst, hava bygg
nadsarbetena vid sjukhuset nu framskridit så långt, att karolinska sjuk
huset kan beräknas komma i full drift under budgetåret 1939/40, var
vid sjukhuset komme att omfatta följande kliniker och avdelningar med nedan angivna vårdplatser;
Kungl. Majlis proposition Nr £06. 9
Kliniker och avdelningar
Antal vårdplatser Allmänna Enskilda Summa
En medicinsk klinik, omfattande,
sex allmänna vårdavdelningar om vardera 25 platser, två enskilda vårdavdelningar om vardera 12—13 platser . . två medicinska garnisonsavdelningar om vardera 25 all-
150 25 175
manna och 2 enskilda platser...
centrallaboratorier, behandlingsavdelningar och poliklinik.
En kirurgisk klinik, omfattande,
sex allmänna vårdavdelningar om vardera 25 platser, två
50 4 54
enskilda vårdavdelningar om vardera 12—13 platser . . två kirurgiska garnisonsavdelningar om vardera 25 allmänna
150 25 175
och 2 enskilda platser... ...
operationsavdelning, poliklinik samt olycksfalls- och intag- ningsavdelning.
En kvinnoklinik, omfattande,
två allmänna obstetriska vårdavdelningar örn vardera 25 platser, en allmän septisk vårdavdelning om 20 platser, en enskild obstetrisk vårdavdelning om 12 platser, en förlossningsavdelning om 9 platser, två allmänna gyneko- logiska vårdavdelningar om vardera 26 platser, en enskild
50 4 54
gynekologisk vårdavdelning om 13 platser...
operationsavdelning och poliklinik.
En öron-, näs- och halsklinik, omfattande,
tre allmänna vårdavdelningar om vardera 25 platser, en en-
131 25 156
skild vårdavdelning om 14 platser...
operationsavdelning, behandlingsavdelningar och poliklinik.
En ögonklinik, omfattande,
tre allmänna vårdavdelningar örn vardera 24—25 platser,
75 14 89
en enskild vårdavdelning om 9 platser...
operationsavdelning och poliklinik.
Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, omfattande,
dels radiumhemmet med 5 allmänna vårdavdelningar om vardera 25 platser, en enskild vårdavdelning om 13
73 9 82
platser ...
operationsavdelning, behandlingsavdelningar och poliklinik, dels två forskningsavdelningar, en radiofysisk och en svulst
patologisk.
En psykiatrisk klinik, omfattande,
sex allmänna vårdavdelningar om Vardera 16—17 platser,
125 13 138
en enskild vårdavdelning om 12 platser...
samt poliklinik.
97 12 109
En isolering sav delning... 10 — 10 En sjukavdelning för elever...
En rönt gendiagnostikavdelning jämte fotografi- och ritavdelning En gymnastikavdelning
En tandpoliklinik En patologisk avdelning
14 14
Summa vårdplatser 925 131 1,056
t" tre allmänna vårdavdelningar om vardera 24—25 platser,
Av de allmänna vårdplatserna disponera enligt förenämnda mellan Kungl. Majit och kronan samt Stockholms stad och Stockholms läns landsting träffade avtal Stockholms stad 315 och Stockholms län 110 enligt följande fördelning:
10 Kungl. Majlis proposition Nr 206.
Klinik
Antal vårdplatser
staden länet
Medicinska kliniken... 65 40 Kirurgiska kliniken ... 75 15 Kvinnokliniken... 90 5 Oron-, näs- och halskliniken... 25 35 Ögonkliniken... 30 10 Konung Gustaf V:s jubileumsklinik... 30 5
Summa 315 110
Direktionen har vidare upplyst, att direktionen räknade med att kunna öppna kirurgiska och medicinska klinikerna med garnisonsavdelningarna och röntgendiagnostikavdelningen den 1 oktober 1939, kvinnokliniken den 1 oktober eller den 1 december 1939, ögonkliniken den 1 januari 1940 samt öron-, näs- och halskliniken ävensom psykiatriska kliniken den 1 februari 1940.
Driften vid ekonomiavdelningarna skulle enligt direktionens beräk
ningar i begränsad omfattning igångsättas redan från och med den 1 juli 1939.
Direktionen beräknade, att statens nettoutgift för driften vid karo
linska sjukhuset under budgetåret 1939/40 skulle ställa sig på följ ande sätt:
173,000 1,350,000
Utgifter.
Avlöningar.
Ordinarie tjänstemän kronor 989,000 Arvoden och särskilda
ersättningar, be
stämda av Kungl.
Majit...
Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal ...
Särskilda löneförmå
ner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän...
Rörligt tillägg å avlöning till ordinarie tjänstemän (3 %)...
Dyrtidstillägg å avlöning till andra tjänstemän (15 %)...
Provisoriskt dyrortstillägg till andra tjänstemän...'...
Kompensation för familjepensionsav- drag till e. o. tjänstemän...
Provisorisk avlöningsförstärkning ....
Pensioner jämte dyrtidstillägg...
Omkostnader...
1>000 kronor 2,513,000
» 30,000
» 210,000
» 51,000 14.500
47.500 kronor 2,866,000 ... » 2,500 ... » 1,652,000 ... » 50,000 Fastighetens underhåll (fastighetsfonden)...
Summa beräknade utgifter för driften... kronor 4,570,500
11 Inkomster.
Inkomster vid karolinska sjukhuset... kronor 2,338,500 Inkomster av hyror för till enskilda upplåtna lokaler
m. m. (fastighetsfonden)... »___122,300 Summa beräknade inkomster...kronor 2,460,800 Statens nettoutgift för driften i avrundat tal... » 2,110,000.
Statskontoret har anfört: s
Som framgår av direktionens beräkningar, hade de totala utgifterna för sjukhuset under budgetåret 1939/40 uppskattats till närmare 4.6 miljoner kronor. Härvid vore emellertid att märka, att sjukhuset endast successivt komme att tagas i bruk under detta budgetår. Skulle sjukhuset i sin helhet vara i verksamhet under hela budgetåret, torde utgifterna kunna beräknas uppgå till ungefär 5.5 miljoner kronor.
Statskontoret ville i anledning härav erinra örn de beräkningar angående driftkostnaderna vid sjukhuset, som framlades i proposition nr 232/1930.
De totala driftkostnaderna uppskattades då till omkring 3,5 miljoner kro
nor, varför sålunda de årliga driftutgifterna — såvitt nu kunde bedömas — komme att överstiga de år 1930 beräknade med icke mindre än omkring 2 miljoner kronor.
På grund av gällande avtal med Stockholms stad och län komme huvud
parten av denna ökning av driftutgifterna utöver de tidigare beräknade att falla på statsverket. Enligt 1930 års beräkningar uppskattades det totala tillskottet av statsmedel till i runt tal 560,000 kronor om året. Härvid vore emellertid att märka, att i detta belopp inginge kostnader för den militära sjukvården med 320,000 kronor, varför det tillskott, som beräknades skola utgå av anslag under åttonde huvudtiteln, uppginge till endast 240,000 kro
nor. Som framginge av direktionens nu framlagda beräkningar hade behovet av statsmedel för budgetåret 1939/40 beräknats till 2,1 miljoner kronor. Re
ducerades detta belopp med ett beräknat tillskott från anslag under femte huvudtiteln för driften av psykiatriska avdelningen på omkring 0,2 miljo
ner kronor, skulle sålunda behovet av statsmedel hava ökats från det be
räknade beloppet av 0,24 miljoner kronor till (2,1 — 0,2=) 1,9 miljoner kronor eller med omkring 750 procent.
Även örn dessa beräkningar måste betraktas som mycket approximativa och ställde sig särskilt ogynnsamma för statsverket under första driftåret, då inkomsterna torde bliva mindre än vad för framtiden kunde beräknas, visade de dock på ett oförtydbart sätt, att statens årskostnader för lasa
rettet skulle bliva mångdubbelt större än de beräknade. Denna kostnads
ökning förklarades i någon mån av de arbetstids- och löneregleringar, som genomförts under de sista åren för de personalgrupper, örn vilka det här vore fråga. Den största utgiftsstegringen torde emellertid bero på att sjuk
huset nu föreslagits skola få en personal, som — även örn hänsyn toges till de av arbetstidsregleringarna betingade personalökningarna — till antalet betydligt överstege den tidigare beräknade.
Med hänsyn härtill kunde det enligt statskontorets mening sättas i fråga, örn icke sjukhuset enligt föreliggande förslag skulle beträffande personal bliva i viss mån överorganiserat, och att således antalet befattningshavare vid sjukhuset borde kunna reduceras, utan att den sjukvårdande verksam
heten därigenom skulle komma att äventyras. Då statskontoret emellertid Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.
12
icke ägde tillgång till den speciella sakkunskap, som erfordrades för att i detalj kunna bedöma sjukhusorganisatoriska frågor, ansåge sig ämbetsver
ket i regel icke böra närmare ingå på befattningshavarnas antal i de olika lönegraderna, utan finge ämbetsverket nöja sig med att endast antydnings- vis ifrågasätta reduktioner på sådana punkter i organisationen, där åt
minstone till en början, innan någon erfarenhet vunnits örn sjukhusets verk
samhet och därav betingat personalbehov en minskning ay personalen syntes möjlig.
Jämväl medicinalstyrelsen har anfört vissa allmänna synpunkter, som torde böra redan i detta sammanhang återgivas.
Innan ett nytt sjukhus toges i bruk, vore det givetvis förenat med stora svårigheter att beräkna de personalkostnader och utgifter i övrigt, som driften av detsamma kunde komma att kräva. I allmänhet kunde man dock vid dylika beräkningar stödja sig på erfarenheter från andra tidigare i bruk tagna sjukhus. Karolinska sjukhuset komme emellertid att i vissa avseen
den intaga en särställning i dess egenskap av ett statligt undervisningssjuk- hus av avsevärt större dimensioner än det tidigare för dylikt ändamål dis
ponerade serafimerlasarettet. Fullständig brist på jämförelsematerial före- funnes dock icke. Viss vägledning beträffande personalbehovet och drift
kostnaderna i övrigt syntes kunna vinnas vid en jämförelse med de övriga kliniska sjukhusen i riket. Av dessa vore Malmöhus läns sjukvårdsinrätt
ningar i Lund (Lunds lasarett) av samma storleksordning som den, karolin
ska sjukhuset under nästkommande budgetår kunde komma att innefatta, och hade sedan lång tid tillbaka tjänat såsom undervisningssjukhus för medicinska fakulteten i Lund. Vid en jämförelse mellan ifrågavarande två sjukhus borde hållas i minnet, att organisationen av desamma företedde vissa olikheter. Nedanstående tablå gåve en översikt av de två sjukhusens olika avdelningar och platsantalet å desamma.
Karolinska Lunds sjukhuset lasarett
Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.
Medicinsk klinik... 175 174
Garnisonssjukhusets medicinska avdelningar .... 54 —
Kirurgisk klinik... 175 215 Garnisonssjukhusets kirurgiska avdelningar... 54 —
Kvinnoklinik... 156 110 Öron-, näs- och halsklinik... 89 57 Ögonklinik... 82 60 Radiologisk avdelning... 138 18 Psykiatrisk klinik... 109 114 Isoleringsavdelning ... 10 —
Sjukavdelning för elever... 14 —
Ortopedisk avdelning... — 136
Avdelning för tuberkulos... — 48
» » barnsjukdomar... — 66
» » könssjukdomar... — 35
» » reumatiska sjukdomar... —_______ 56 Summa vårdplatser 1,056 1,089 Av antalet vårdplatser vid karolinska sjukhuset vore 1,042 avsedda för allmän eller militär sjukvård.
13 Såsom framginge av nämnda tablå, vöre Lunds lasarett fördelat på flera kliniker än dem som under nästkommande budgetår komme att öppnas vid karolinska sjukhuset. En del av sistnämnda sjukhus kliniker bleve större än motsvarande kliniker vid Lunds lasarett. Därvid borde särskilt beaktas, att den kostnadskrävande radiologiska kliniken vid karolinska sjukhuset vore avsevärt större än Lunds lasaretts radiologiska klinik.
Personaluppsättningen vid ifrågavarande två sjukhus framginge av ne
danstående tablå. Därvid borde uppmärksammas, dels att uppgifterna för år träffande Lunds lasarett vore hämtade ur lasarettets årsberättelse för år 1937, varvid emellertid tillägg gjorts för de personalökningar, som lands
tinget sedermera beviljat för genomförande av förkortad arbetstid vid la
sarettet, dels att bland karolinska sjukhusets befattningshavare icke med
räknats styrelseledamöter, personalläkare, predikant, sekreterare och kassa
kontrollant samt ej heller oavlönad personal eller befattningshavare vid garnisonssjukhuset, dels ock att för vinnande av bättre möjligheter till jämförelser vidtagits omflyttningar av vissa personalgrupper. (Sålunda hade husmödrar och fotografibiträden vid Lunds lasarett, som där vore upptagna bland ekonomipersonalen, i stället redovisats bland sjukvårds
personalen).
Kungl. Maj:ts proposition Nr £06.
K ar oli n s ka sju khuset Lunds
ord. e. o. extra arv. S:a lasarett
Läkarperaonal.
Läkare... ... 3 2 48 29 82 37 Tandläkare...
Amanuenser...
— — 3 3
13
Summa läkarpersonal 85 50
K ontorspersonal.
Ekonomidirektör... ... 1 — — — 1 Syssloman... ... 1 — — 1 l:ste bokhållare... ... 1 — — — 1 Bokhållare... ... 1 — 1 — 2 Kassör... ... 1 — — — 1 10 Kansliskrivare... ... 4 — — — 4 Kanslibiträden... ... 11 12 — — 23 Kontorsbiträden... ... 10 11 — — 21 Kameralbiträden... ... — 2 — — 2
Summa kontorspersonal 56 10
Sjukvårdspersonal.
a) Uppsyningspersonal:
lista föreståndarinna... ... 1 — — — 1 — Föreståndarinna... ... 2 — — — 2 — 2:dra föreståndarinna... ... 3 — — — 3 — Kuratorer ... ... 3 — — — 3 — Husmödrar... ... — — — — — 3
9 3
b) Sköterskepersonal:
Sjuksköterskor... ... 175 — — — 175 \ 131 Assistentsköterskor... ... — 129 — — 129 J
304 131
c) Skötarepersonal:
Sjukvårdare 9 9 11
14 Kungl. Majlis proposition Nr 806.
Karolinska sjukhuset d) Biträden i sjukvården:
Kontrollbiträden... 6 3 Tekniska biträden... 5 1 Röntgenbiträden... 7 3 Laborationsbiträde ... 1 — Sjukvårdsbiträden... — 9 Sköterskebiträden... — — Provsköterskor... — — Tandtekniker... — —
Baderskor ... — —
e) Sköterskeelever (utom provsköterskor) •—
f) Fotografer... 6 — g) Barnmorskor... 2 — h) Sjukgymnaster... 3 3
extra arv. S:a
2 — 11
— — 6
2 — 12
— — 1
3 — 12
12 — 12
— 108 108
1—1
9 — _____ 9_
172
— 119 119
5 — 11
— — 2
— — 6
138 Ekonomipersonal.
a) Maskinavdelningen:
Övermaskinist...
l:ste maskinist...
2:dre maskinist...
Reparatörer...
Eldare...
Kollämpare...
b) Kök och servering:
lista köksföreståndarinna...
2:dra köksföreståndarinna...
Kokerskor...
Kallskänka...
lista köks- och serveringsbiträden . Köks- och serveringsbiträden ....
Kökselever...
c) Tvättinrättningen:
Tvättföreståndarinna...
Biträdande tvättföreståndarinna . . . Tvättmästare...
Maskintvättare...
Tvättbiträden...
Sömmerskor...
Förrådsbiträde...
d) Städning...
e) Telefonister...
f) Övrig ekonomipersonal:
Trädgårdsmästare...
l:ste vaktmästare...
Vaktmästare...
Sjukbärare...
Arbetsföreståndarinna...
Chaufför...
Portvakter...
Springpojke...
Summa sjukvårdspersonal 632
11
3 4 4
1
3 21
1 11
1
6 2 51
— — — 3
2 — — 6
4 — — 8
— 1 — ____________1_
20
— — — 3
2 — — 4
— 6—6
— 46 — 46
— — 5 5
66
1 — — 1
2 — — 3
— 34 — 34
— 6—6
— 1 — ____________1^
47
— 250 — 250
5 — — 5
18
1
3 1
1
6 2 231
1 31
38
Lunds lasarett
267
267 102 2 4 12 120 532
18
18
65
65
53
53 147 7
45
45 Summa ekonomipersonal 426 335
15 Såsom av ifrågavarande tablå torde framgå, uppginge personalen vid Lunds lasarett med dess 1,089 patientplatser till sammanlagt 927, motsva
rande således 0,85 befattningshavare per vårdplats, medan det föreslagna antalet befattningshavare vid karolinska sjukhuset med dess 1,042 för all
män eller militär sjukvård avsedda vårdplatser uppginge till 1,199 eller 1,15 befattningshavare per vårdplats. Därvid hade såsom i det föregående angivits icke medräknats den militära personalen å garnisonssjukhuset och ej heller oavlönade provelever. Motsvarande jämförelsetal uppginge vid Sabbatsbergs sjukhus till 0,97, vid S:t Görans sjukhus till 0,57 och vid All
männa och Sahlgrenska sjukhuset till 0,96.
Den föreslagna personaluppsättningen vid karolinska sjukhuset syntes således vara större än vad som kunde anses oundgängligen erforderligt för sjukhusets drift, under förutsättning att denna skulle följa samma linjer som tillämpats vid Lunds lasarett. Därvid finge man dock icke bortse från den omständigheten, att de särskilda sjukavdelningarna och sjuksalarna vid karolinska sjukhuset i allmänhet vore mindre än vid Lunds lasarett och att i följd härav större sjukvårdspersonal erfordrades vid det förra sjukhuset, vilket förhållande kunde till en del förklara det större antalet sjukvårdspersonal därstädes. Vad anginge det jämförelsevis stora antal sjuksköterskor och assistentsköterskor, som enligt förslaget skulle anställas vid karolinska sjukhuset, torde detta bero på att vid förslagets upprättande syntes hava avsetts, att det huvudsakliga sjukvårdsarbetet på avdelningarna skulle utföras av skolade sköterskor, medan detta arbete vid Lunds lasarett skulle liksom vid de flesta andra sjukhus, däribland serafimerlasarettet, i stor utsträckning utföras av s. k. B-sköterskor eller sköterskebiträden under tillsyn av skolade sköterskor. Den organisation, som sålunda ifrågasatts för karolinska sjukhuset, syntes jämväl hava föranlett till att i förslaget upptagits ett stort antal städerskor för utförande av städningsarbete på sjukavdelningarna, vilket arbete eljest i allmänhet ankomme på sköterske- biträdena. Ifrågavarande organisation innebure en i och för sig önskvärd effektivisering av sjukvårdsarbetet, men torde komma att föranleda avse
värda merkostnader i förhållande till den organisation, som tillämpades vid flertalet andra sjukhus. Det kunde sättas i fråga, huruvida det under nu
varande förhållanden, då en allvarlig brist på utbildade sjuksköterskor före- låge, vore rätta tidpunkten att börja tillämpa en organisation, som påford
rade en avsevärt större skolad sköterskepersonal än vad eljest skulle krävas.
Styrelsen ville emellertid betona önskvärdheten av en utveckling i den rikt
ning, som förslaget anvisade, och funne därför den temporära sköterske- bristen, som om några år torde vara hävd, icke böra utgöra hinder för upp
byggande av ifrågavarande organisation.
Då fråga vore örn ett undervisningssjukhus, där forskningsarbete skulle utföras, kunde därjämte forskningsarbetet påfordra större personal än vad som påkallades enbart av den egentliga sjukhusdriften. Ju mer intensivt forskningsarbetet bedreves, desto mer ökades personalbehovet. Vid vissa sjukvårdsanstalter i utlandet, där forskningsarbete påginge, torde sålunda personalantalet avsevärt överstiga patientantalet. Huru långt man i detta avseende skulle gå, syntes i sista hand bero på de krav beträffande forsk
ningsarbete, som sjukhusets huvudman med hänsyn lill tillgängliga eko
nomiska resurser funne sig kunna uppställa. Det borde emellertid härvid beaktas att även vid Lunds lasarett forskningsarbete av högt värde be
dreves. Vad sålunda sagts örn forskningsarbetets inflytande på personal
Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 206.
16
arbetet torde i huvudsak allenast gälla läkar- och sjukvårdspersonalen samt den kontorspersonal, som vore avsedd för tjänstgöring på sjukavdelning
arna, men icke ekonomipersonaleri och den egentliga kontorspersonalen.
Storleken av sistnämnda personalgrupper syntes nämligen icke i större grad påverkas av de särskilda forskningsuppgifter, som kunde ställas på sjukhuset. Beträffande denna personals antal å de olika avdelningar, varå den vore fördelad, syntes man med vissa jämkningar böra utnyttja de er
farenheter, som vunnits vid Lunds lasarett. I fråga åter örn personalens löneplacering syntes viss hänsyn böra tagas till förhållandena vid andra statliga sjukhus. I sådant avseende finge styrelsen hänvisa till det senast färdigställda statliga sinnessjukhuset av motsvarande storlek nämligen Ryhovs sjukhus i Jönköping, där patientantalet uppginge till omkring 1,300 och där personalen på följande avdelningar vore placerad i nedan angivna lönegrader:
Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 206.
Ryhovs sjukhus
a) Kontoret: Lönegrad
1 syssloman ... B 24 1 bokhållare... B 15 1 kassör... .#... B 11 1 kameralbiträde... B 8 1 kanslibiträde... B 7 1 extra ordinarie kameralbiträde... e. o. 8 b) Maskinavdelningen:
1 maskinmästare... B 14 1 maskinist av lia klass... B 10 2 maskinister av 2:a klass... B 8 1 reparatör ... B 8 1 elektriker... B 8 2 hantverkare (mekaniska arbetare)... B 6 3 eldare... B 5 4 extra ordinarie eldare... e. o. 5 c) Köket:
1 köksförestånderska... B 7 1 biträdande köksförestånderska... B 5 2 manliga ekonomister av 2:a klass... e. o. 4 2 kvinnliga » » » » ... e. o. 3 12 » » » 4:e » ... H 1 d) Tvättinrättningen:
(ombesörjer tvätt även för Smålands arméartilleriregemente)
1 tvättförestånderska... B 6 1 biträdande tvättförestånderska . . . ... B 3 1 manlig ekonomist av l:a klass... e. o. 5 1 kvinnlig » » 3:e » ... H 3 12 kvinnliga ekonomister av 4:e klass... H 1 e) Städning och servering:
1 kvinnlig ekonomist av 2:a klass... e. o. 3 15 kvinnliga ekonomister av 4:e klass... H 1
17 Styrelsen ville i samband härmed framhålla att, om personalen vid karolinska sjukhuset tillerkändes en särställning i fråga örn löneplaceringen, stor utsikt förefunnes, att en dylik löneplacering kunde återverka på avlö
ningsförhållandena ej blott vid de övriga statliga sjukhusen utan även vid sjukvårdsanstalterna i övrigt. Befattningar, till vilka motsvarighet funnes vid andra liknande anstalter, syntes med hänsyn härtill endast, där allde
les särskilda förhållanden förelåge, böra upptagas i högre lönegrad än andra motsvarande befattningar. Sålunda syntes — i överensstämmelse nied vad som gällde vid statens sinnessjukhus — förste bokhållarbefatt- ningen kunna reduceras till en bokhållarbefattning i lönegraden A 15, för
ste maskinisten placeras i Alf), tvättförestånderska i A 6, tvättmästare och eldare i A 5 och maskinsättare i den mån sådana erfordrades, såsom extra ordinarie i 5 lönegraden. Löneplaceringen för övermaskinisten och första köksförestånderskan syntes vara väl hög och kunna reduceras till respektive A 15 och AILI fråga om sjuksköterskornas löneplacering syntes det kunna ifrågasättas, huruvida deras fördelning på lönegraderna A 7 och e. o. 5, innefattande en jämförelsevis stor löneskillnad, vore tillfredsställan
de för de fall där arbetsuppgifterna vore likvärdiga. Det syntes rimligt, att ett visst antal av assistentsköterskorna, förslagsvis omkring två tredje
delar, upptoges i den lönegrad å löneskalan för ordinarie befattningshavare, som svarade mot den av direktionen föreslagna placeringen å löneplanen för extra ordinarie tjänstemän, eller således A 5. Vid en sådan ordning kunde också antalet i A 7 upptagna sköterskor minskas och denna löne
grad reserveras för de sköterskor, som hade ansvaret för sjukavdelningar (avdelningssköterskor) eller fullgjorde särskilt kvalificerad tjänstgöring så
som exempelvis operations-, röntgen- och laboratoriesköterskor ävensom nattsköterskor med motsvarande arbetsuppgifter. De föreslagna kurato
rerna borde för möjliggörande av passagesystem upptagas såsom extra or
dinarie befattningshavare, förslagsvis i 9 lönegraden. Ordinarie befattningar såsom kokerskor och kallskänka syntes icke vara erforderliga utan kunde ersättas med extra ordinarie befattningar i motsvarande lönegrad.
I allmänhet syntes det vara tillrådligt, att innan sjukhuset kommit i full drift och erfarenhet vunnits om den personaluppsättning, som därvid visat sig erforderlig, ett visst antal av de i förslaget upptagna ordinarie befatt
ningarna upptoges såsom extra ordinarie eller extra befattningar.
I sjukhusdirektionens förutberörda yttrande i anledning av de i remissut
låtandena framställda erinringarna yttras bland annat följande:
Direktionen ville till en början framhålla, att det ingalunda undgått den, att synnerligen betydande kostnadsökningar inträtt i fråga om tidigare be
räknade utgifter för karolinska sjukhuset och de belopp, som direktionen i sitt statförslag nu måst utgå från. Givetvis sammanhängde detta i icke ringa mån med att anspråken på sjukhusens utrustning och värd möjlig
heter stigit samt att sjukvårdens allmänna standard under den senaste 1 O-årsperioden i vissa hänseenden avsevärt höjts, men den huvudsakliga anledningen torde kunna hänföras till två omständigheter, vilka icke före
legat, då år 1930 beräkningar senast gjordes rörande kostnaderna för ka
rolinska sjukhuset. Den ena av dessa hänförde sig till de av riksdagen be
slutade löneregleringarna för serafimerlasarettet och karolinska sjukhusets personal av olika grader och den andra till den reglering av arbetstiden för sjukvårdspersonalen, som direktionen enligt givna direktiv hade att taga
Bihang till riksdagens protokoll 10SD. 1 sami. Nr 200.
Kungl. Maj:ts proposition Nr £06.
2
18
hänsyn till. En approximativ beräkning hade givit vid handen, att av nu beräknat anslag till avlöningar cirka 33 procent hänförde sig till efter år 1930 beslutade löneregleringar, motsvarande för båda sjukhusen ungefär 1,500,000 kronor. Härtill komme emellertid det förhållandet, att i anslut
ning till gällande avtal mellan Stockholms stad och Stockholms läns lands
ting samt statsverket utgifterna för undervisningen från att hava tidigare i stor utsträckning betalats av karolinska institutet numera överflyttats på karolinska sjukhuset, och att den uppfattningen alltmera gjorde sig gällande, att någon bestämd gräns mellan sjukvårdande samt vetenskap
lig och undervisande verksamhet icke kunde dragas. En sådan gräns uppe- hölles visserligen exempelvis vid Lunds lasarett, men hade i praktiken visat sig medföra åtskilliga olägenheter. Medicinalstyrelsen hade emellertid i sitt remissyttrande alldeles förbisett detta förhållande, då styrelsen gjort sin jämförelse mellan karolinska sjukhuset och Lunds lasarett. Det torde emel
lertid icke kunna bestridas, att för karolinska sjukhusets del i ekonomiskt hänseende dess ställning som undervisningssjukhus i ganska hög grad på
verkat kostnaderna i fördyrande riktning. En annan omständighet, som påverkade verksamheten vid karolinska sjukhuset, vore, att direktionen hade att besvara ett stort antal remisser från vederbörande myndigheter samt föra underhandlingar på olika områden med såväl myndigheter och kommuner som sammanslutningar och enskilda. Direktionen hade också fått på sig överflyttat ansvaret för ledningen av den psykiatriska kliniken samt torde få icke ringa ökade arbetsuppgifter i och med organiserandet av statens sköterskeskola. Härav torde kunna förklaras, att direktionen, som för övrigt hade att icke blott iakttaga alla skilda löne- och pensions- författningar för ungefär 1,500 befattningshavare utan också med lands
ting och kommuner ordna de inbördes angelägenheter, som ett rikssjukhus och dess organ i motsats till andra sjukhus fått att handhava, måste till sitt förfogande hava i förvaltningshänseende erfarna krafter i helt annan omfattning än andra sjukhus. Icke minst bidroge till detta behov de sär
skilda spörsmål, som för ett sjukhus med specialiserad vård och undervis
ning förelåge och som här tyngde kontorsarbetet genom rekvisitioner och ersättningar i olika former m. m.
De hörda myndigheterna hade gjort vissa jämförelser icke blott med ti
digare beräkningar utan även med andra sjukvårdsanstalter. Sålunda hade medicinalstyrelsen, såsom nyss nämnts, jämfört karolinska sjukhuset och Lunds lasarett samt därvid kommit till det resultatet, att en minskning i fråga om personalen och även i vissa fall i fråga örn redan av riksdagen beslutad löneställning för denna borde kunna ske. Medicinalstyrelsen hade emellertid vid sin jämförelse med Lunds lasarett icke uppmärksammat, att någon fullständig reglering av arbetstiden ännu icke genomförts där samt att antalet medicine studerande vid Lunds universitet endast uppginge till hälften av det vid karolinska institutet (höstterminen 1938 utgjorde det i Stockholm 940 och i Lund 477; antalet nyinskrivna hade då varit i Stock
holm 100 och i Lund 50). Vidare finge erinras örn att den polikliniska verk
samheten i Stockholm vore till sin omfattning av helt annan storleksord
ning än den i Lund. Den av medicinalstyrelsen gjorda jämförelsen saknade alltså även i dessa fall det underlag, som fordrades för en saklig och ob
jektiv jämförelse. Vad därefter beträffade de jämförelser i fråga örn karo
linska sjukhuset, som av medicinalstyrelsen gjorts med det nya sinnes
sjukhuset vid Ryhov i Jönköping, funne direktionen icke anledning att ingå på denna fråga, då förutsättningar för att överhuvudtaget här göra några jämförelser helt torde saknas.
Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 206. *
19 Direktionen ville slutligen betona, att, även om direktionen givetvis mäste tillse, att de direktiv följdes, som förelåge rörande ordnandet av sjukvård oell undervisning vid det sjukhus, som i första hand skulle be
tjäna de studerande vid landets största medicinska undervisningsanstalt, direktionen redan vid sin statbehandling genom särskilda förhandlingar med företrädarna för de skilda medicinska läroämnena sökt nedbringa kostnaderna samt att även i vissa fall detta lyckats, medan åter i andra fall svårigheter rests mot en sänkning av utgifterna. Då direktionen nu fått ett direkt åläggande att med ledning av de i remissyttrandena framförda synpunkterna söka vidtaga ytterligare beskärningar i statförslaget, hade direktionen därvid velat följa i huvudsak följande linjer.
Då direktionen i stort sett icke ansåge sig kunna frångå sina synpunkter beträffande sjukhusets allmänna organisation och vad därmed ägde sam
band, hade direktionen i stället sökt uppskjuta genomförandet av organi
sationen i vissa avseenden mot vad som tidigare planerats även om här
igenom vissa olägenheter skulle uppstå, då sjukhuset öppnades och verk
samheten där måhända ganska snart finge full omfattning. Direktionen hade redan i sitt statförslag framlagt och ville även i det följande komma med sådana jämkningar, som läte sig genomföra, utan att sjukvårdens och undervisningens vitala intressen åsidosattes. Dessa jämkningar komme då närmast att avse sådana delar av karolinska sjukhusets verksamhet, där en helt ny organisation ifrågasatts eller där mera betydande av erfaren
heten betingade förändringar befunnits önskvärda. Vidare hade direktio
nen velat föreslå någon minskning i fråga örn antalet befattningshavare och hade då utgått från att man under det första verksamhetsåret icke kunde påräkna full drift vid poliklinikerna samt att beläggningen å klini
kerna endast successivt ökades, varigenom även för vissa laboratorier till en början arbete i något reducerad omfattning förutsattes. Att kunna exakt i förväg bedöma så pass vanskliga faktorer som fördelningen av besöken å serafimerlasarettets och karolinska sjukhusets polikliniker vore emellertid icke möjligt, och direktionen ansåge sig icke stå till svars med att ej i viss utsträckning hava möjligheter att övervinna mötande svårigheter.
Från dessa utgångspunkter hade direktionen velat övergå till en detalj
granskning av de framlagda förslagen för att där göra nu begärda ytter
ligare jämkningar. Att, såsom av vissa myndigheter framhållits, i avsevärt större utsträckning än direktionen beräknat i anslutning till den av riks
dagen tidigare godkända proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare vid serafimerlasarettet minska antalet ordinarie befatt
ningshavare, kunde direktionen icke finna vara tillrådligt framför allt med hänsyn till de större möjligheter, som erbjöde sig att erhålla fullt kvalifi
cerade arbetskrafter å de mera ansvarsfyllda befattningarna i ordinarie tjänste- och löneställning och i betraktande av den mycket kännbara kon
kurrens om sjukvårds- och ekonomipersonal, som förefunnes med Stock
holms stad, där motsvarande befattningshavares löneställning lage något högre än sorn följde av statens lönesystem.
Från serafimerlasarettet komma i och med att motsvarande vårdavdel- delningar öppnas vid karolinska sjukhuset att överföras den ena medicinska kliniken, och ögonkliniken. Detta innebär i huvudsak, att vederbörande professorers verksamhet flyttas och att ett större antal vårdplatser kommer att bliva tillgängligt för undervisningen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr %06.
20
Direktionen har utgått ifrån, att samtliga nu befintliga vårdplatser i me
dicinska och kirurgiska klinikernas byggnader skola upprätthållas under hela budgetåret 1939/40 och att vårdplatserna i ögonklinikens byggnad skola disponeras av nämnda klinik under första hälften av budgetåret men därefter temporärt nedläggas under återstående delen av budgetåret för eventuella ändringsarbeten. Direktionen har vidare beräknat, att den yttre verksamheten vid poliklinikerna för ögon-, öron-, näs-, hals- och psykiska sjukdomar skulle nedläggas, då motsvarande polikliniker öppnas vid karo
linska sjukhuset, samt att i motsvarande sammanhang verksamheten vid medicinska och kirurgiska poliklinikerna skulle minskas. I sina inkomst
beräkningar har direktionen med anledning härav antagit, att inkomsterna från poliklinikerna skulle minskas med omkring 25 procent.
Vid anslagsberäkningarna har direktionen även tagit hänsyn till att pro
fessorns i röntgendiagnostik verksamhet ävensom sjukgymnastundervis
ningen komme att överflyttas till karolinska sjukhuset.
I fråga om ekonomiavdelningarna räknar direktionen med att tvättin
rättningen vid serafimerlasarettet nedlägges och att tvätten från och med den 1 juli 1939 skall utföras vid karolinska sjukhuset.
Statens nettoutgift för driften vid serafimerlasarettet under budget
året 1939/40 har direktionen beräknat på följande sätt:
Kungl. Maj:ts proposition Nr W6.
127,500 865,300 Utgifter.
Avlöningar.
Ordinarie tjänstemän. . kronor 393,300 Arvoden och särskilda
ersättningar, bestäm
da av Kungl. Maj:t Avlöningar till övrig icke
ordinarie personal . . Särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke
ordinarie tjänstemän
Rörligt tillägg å avlöning till ordinarie tjänstemän (3 %)... » Dyrtidstillägg å avlöning till andra
tjänstemän (15%) ... » Provisoriskt dyrortstillägg till andra
tjänstemän... » Kompensation för familjepensionsav-
drag till extra ordinarie tjänstemän » Provisorisk avlöningsförstärkning .... »___
Pensioner jämte dyrtidstillägg...
Omkostnader...
Hyror för förhyrda bostäder (fastighetsfonden) Fastighetens underhåll (fastighetsfonden)...
700 kronor 1,386,800
» 12,000
» 133,200
» 28,600 6,600
22,800 kronor 1,590,000 ... » 29,500 1,357,500 ... » 67,000 ... » ' 83,000 Summa beräknade utgifter för driften kronor 3,127,000
Kungl. Maj.ts proposition Nr 206. 21 Inkomster.
Inkomster vid serafimerlasarettet... kronor 1,935,415
» av hyror för till enskilda upplåtna lokaler
(fastighetsfonden) ... »______ 34,000 Summa beräknade inkomster kronor 1,969,415 Statens nettoutgift för driften i avrundat tal kronor 1,158,000.
I och med att karolinska sjukhuset toges i bruk, komme, framhåller i anslutning härtill statskontoret, vissa avdelningar vid serafimerlasarettet att nedläggas och den sjukvårdande verksamheten vid dessa att överflyttas till karolinska sjukhuset. Oaktat dessa minskningar i avdelningarnas antal hade direktionen icke ansett, att detta skulle föranleda några inskränk
ningar i antalet vårdplatser å nämnda lasarett, enär en utvidgning av anta
let vårdplatser vid de kvarblivande avdelningarna å lasarettet av direk
tionen planerats. En dylik utveckling hade också förutsetts vid lasarettets förstatligande (jfr statens offentliga utredningar 1936: 1, sid. 90 ff.).
Det torde emellertid böra understrykas, att statens intresse att driva sjukvård vid lasarettet närmast vore motiverat av dettas ställning som un- dervisningssjukhus. Ur denna synpunkt borde således de nu föreslagna ut
vidgningarna av vissa vårdavdelningar komma till stånd endast örn och i den mån de vore betingade av undervisningens behov. Vöre detta icke fallet, syntes det närmast vara ett intresse för Stockholms stad, att — med nuvarande brist på vårdplatser inom staden — sjukhuset utnyttjades till hela sin kapacitet för stadens sjuka.
Även om direktionens plan att disponera samtliga nu förefintliga vård
platser vid sjukhuset godtoges, torde det enligt statskontorets mening vara möjligt att efter tillkomsten av karolinska sjukhuset i större omfattning än direktionen tänkt sig överflytta vissa uppgifter å detta sjukhus. Detta gällde särskilt sjukgymnastiken, men även vissa andra uppgifter i fråga om sjukvården, till vilka ämbetsverket återkomme i det följande, syntes kunna överlämnas till karolinska sjukhuset.
Medicinalstyrelsen har yttrat följande:
I den mån karolinska mediko-kirurgiska institutets undervisningskliniker överflyttades från serafimerlasarettet till karolinska sjukhuset och sjukav
delningar i serafimerlasarettets lokaler icke längre bleve oundgängligen er
forderliga såsom underlag för undervisningen vid institutet, syntes böra över
vägas, huruvida anledning förefunnes för statsverket att framdeles å denna centrala plats i staden driva sjukvård, då intresset för uppehållande av denna verksamhet rätteligen finge anses ankomma på Stockholms stad. Ett dylikt övervägande syntes kunna giva anledning till upptagande av under
handlingar med staden örn ändrad fördelning av kostnaderna för lasarettets drift eventuellt lasarettets framtida överlåtelse till staden.
I sitt yttrande av den 6 februari 1939 har direktionen framhållit, att den av statskontoret och medicinalstyrelsen berörda frågan om serafimerlasaret
tets fortsatta verksamhet syntes vara något för tidigt viickt, enär nuvarande
22
av staten garanterade avtal med Stockholms stad och Stockholms läns landsting gällde till och med år 1960.
menbchefen. Säsom av det föregående framgår, kan karolinska sjukhuset under nästa budgetår träda i verksamhet, såvitt angår de delar av sjukhuset, som ingå i den nu under arbete varande byggnadsetappen. De beräkningar rörande de årliga driftkostnaderna, som framlagts av direktionen för karolinska sjukhuset, innefatta betydande kostnadsökningar i jämförelse med de ur
sprungligen beräknade kostnaderna för sjukhuset. Att så blivit förhållan
det har enligt direktionen sin förklaring i ett flertal olika omständigheter.
Sålunda hava anspråken pa sjukhusens utrustning och vårdmöjligheter sti
git samtidigt som sjukvårdens allmänna standard under det senaste de
cenniet i vissa avseenden avsevärt höjts. Sedan år 1980 hava vidare löne
regleringar genomförts för bland annat karolinska sjukhusets och serafi- merlasarettets personal och arbetstiden reglerats för sjukvårdspersonalen.
Av direktionens yttrande framgår även, att numera en bestämd gräns mellan sjukvårdande samt vetenskaplig och undervisande verksamhet icke kan dragas, varför vissa utgifter för undervisningen, som tidigare belastat karolinska institutets stat, överförts till sjukhusets stat, vilket i höjande riktning påverkat sjukhusets anslagsbehov.
Det synes mig emellertid knappast med ledning av de föreliggande utredningarna kunna med säkerhet bedömas, huruvida de avsevärda kost
nadsökningarna i förhållande till de ursprungliga, riksdagen förelagda be
räkningarna måste i sin helhet anses såsom nödvändiga. Enligt min me
ning hade det därför varit önskvärt, örn frågan rörande personalorgani
sationen vid karolinska sjukhuset kunnat underkastas förnyad utredning, innan förslag i ämnet förelägges riksdagen. Då sjukhuset beräknas komma i full verksamhet under nästa budgetår, medgiver dock tiden icke sådant uppskov.
I sakens nuvarande läge förordar jag, att förslag till sjukhusets personal
organisation framlägges för årets riksdag med utgångspunkt från direk
tionens beräkningar och de i anledning därav avgivna yttrandena. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Majit, att, med iakttagande av nödig försiktighet, bestämma, i vilken utsträckning och ordning organisa- tionsförslaget bör genomföras under nästa budgetår. Efter ytterligare ut
redning i ämnet och med ledning av vunnen erfarenhet synes frågan örn personalorganisationen vid ifrågavarande sjukhus böra ånyo i sinom tid underställas riksdagen.
För ett uppskov med det definitiva ställningstagandet till personalorga
nisationen talar även vanskligheten att ställa en säker prognos rörande patientfrekvensen vid karolinska sjukhuset. Det vill förefalla, som om sjukhusdirektionen i sina föreliggande kostnadskalkyler utgått från en reia-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.
