i karolinska sjukhusets organisation på samma sätt som övriga special
kliniker. Erforderliga anslag för klinikens drift borde därför inräknas i övriga för sjukhuset avsedda, å åttonde huvudtiteln anvisade avlönings- och omkostnadsanslag. Något annat förfarande borde enligt direktionens uppfattning av praktiska skäl icke ifrågakomma. Härav skulle följa, att inkomster på grund av denna kliniks drift icke skulle särskilt redovisas utan ingå bland övriga inkomster vid sjukhuset. Av anförda skäl syntes anslag till psykiatriska klinikens utrustning jämväl böra ställas till di
rektionens förfogande och anvisas å åttonde huvudtiteln. I enlighet här
med hade direktionen i det följande vid beräknandet av sjukhusets perso
nal- och anslagsbehov medtagit jämväl psykiatriska kliniken.
Ledamoten av direktionen, statskommissarien H. K. H. Tottie har med avseende å psykiatriska klinikens ställning m. m. anfört skiljaktig mening och yttrat följande:
Direktionens uppfattning om önskvärdheten av att så mycket som möj
ligt förenkla det administrativa och budgetmässiga förfarandet vid an
visandet av medel å riksstaten för psykiatriska kliniken, vilken genom sin ställning kommit att bliva en med övriga kliniker i åtskilliga avseenden icke fullt jämförbar del av karolinska sjukhuset, samt om nödvändigheten av att enhetlig ledning av alla till sjukhuset hörande delar måste giva till resultat, att direktionen ägde full bestämmanderätt i fråga örn även denna klinik. Det syntes emellertid kunna ifrågasättas, örn icke kostnaderna för åtminstone den egentliga vården vid kliniken — liksom kostnaderna för sinnessjukvården i allmänhet — borde upptagas under femte huvudtiteln och i så fall lämpligen på sådant sätt, att — ehuru avlönings- och omkost- nadsstater för psykiatriska kliniken inginge i karolinska sjukhusets all
männa stat — särskilda ersättningsanslag, i så fall ett för avlöningar och ett för kostnader i övrigt, redovisades under femte huvudtiteln att direkt tillgodoföras direktionen efter vissa genom överenskommelse närmare an
givna summariska grunder. Förutom vad sålunda kunde anföras beträf
fande lämpligheten av att kostnaderna för sinnessjuk vården — den egent
liga sinnessjukvården med undantag av vad som kunde anses belöpa på undervisningen — belastade femte huvudtiteln med hänsyn till vissa prak
tiska och statistiska synpunkter, kunde i detta fall åberopas vad som gällde i fråga örn utgifterna för motsvarande klinik i Lund, för vilken utgifterna enligt särskilda avtalsmässigt angivna grunder bestredes av medel under femte huvudtiteln.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet har anslutit sig till direktionens förslag, att den psykiatriska kliniken skulle jämställas med sjukhusets övriga kliniker och ställas omedelbart under direktionens förvaltning.
Efter samråd med chefen för socialdepartementet har jag kommit till den uppfattningen, att det av organisatoriska och praktiska skäl synes lämpligast, att kliniken, på sätt direktionen förordat, infogas som en
spe-Kungl. May.ts proposition Nr 206.
Departa-mantschefan.
26
cialklinik i karolinska sjukhuset och att å åttonde huvudtiteln anvisas medel till avlöningar och omkostnader m. m. för ifrågavarande klinik.
Härvid förutsätter jag, att åttonde huvudtiteln icke erhåller ersättning från femte huvudtiteln för ifrågavarande utgifter för sinnessjukvården. Denna ståndpunkt överensstämmer för övrigt med det förslag, som av mig i det följande framlägges rörande redovisning å riksstaten av vissa utgifter för garnisonssjukvården. Jag får här erinra, att chefen för socialdeparte
mentet i 1939 års femte huvudtitel under punkten 101 räknat med en minskning med 65,000 kronor av anslaget till avlöningar vid statens sin
nessjukhus, föranledd av att kostnaderna för personal vid psykiatriska sjukhuset överföras till anslag under åttonde huvudtiteln.
4. Central ledning av karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Sjukhusdirektionen. De uti gällande reglemente för serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset meddelade bestämmelserna örn direktionens arbets
former hade visat sig synnerligen betungande för direktionens ledamöter, och det kunde förväntas, att denna olägenhet bleve ännu mera framträdan
de, då karolinska sjukhuset kommit i full drift. Direktionen hade funnit sig böra föreslå en ändrad organisation av sjukhusens centrala ledning.
För att söka skapa en arbetsduglig delegation, som under direktionen skulle kunna handlägga smärre ärenden av löpande beskaffenhet och även vissa andra frågor, vilka krävde skyndsam behandling, hade direktionen ansett önskvärt, att en tjänstemannaorganisation — ett arbetsutskott — bildades, som lämpligen skulle bestå av en läkare, vilken borde vara sty
resman för båda sjukhusen, en ekonomidirektör, vilken till huvudsaklig uppgift skulle hava handläggningen av vissa till direktionen hörande ären
den av administrativ och ekonomisk art, ävensom sysslomannen vid veder
börande sjukhus, den senare såsom föredragande av ärenden, som berörde sjukhuset i fråga. Möjligen kunde man tänka sig, att denna tjänsteman
naorganisation vid mera betydelsefulla ärendens behandling skulle förstär
kas med direktionens ordförande eller någon ledamot av direktionen.
Styresmannens huvudsakliga uppgift borde vara att såsom chef för de bägge samordnade sjukhusen där leda arbetet samt ansvara för de sjuk
vårdande uppgifterna ävensom att i regel vara ordförande i arbetsutskottet.
Ekonomidirektören skulle i samråd med styresmannen och i vissa fall jämte honom efter direktionens uppdrag företräda densamma vid under
handlingar av olika slag, särskilt när det gällde samarbetet med statliga och kommunala myndigheter, samt vara direktionens speciellt sakkun
nige vid handläggningen av för sjukhusen gemensamma administrativa och lönetekniska spörsmål, som vore av natur att kräva utfärdande av all
männa föreskrifter eller erfordra underställning av statliga myndigheter.
Vederbörande syssloman å de två skilda sjukhusen skulle förutom före
dragning av till sjukhusen hörande ekonomiska och administrativa ären
den samt personalfrågor ävensom övriga frågor, som sysslomannen i egen
skap av föreståndare för vederbörande sjukhuskontor hade att handlägga, utöva chefskapet över kontorspersonalen ävensom ekonomipersonal samt
Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 206. 27 handlägga alla sådana löpande ärenden, vilka i regel numera tillkomme syssloman vid länslasarett.
Direktionens sekreterare och ombudsman borde såsom ledamot inträda i nämnda arbetsutskott vid behandlingen av ärenden, som krävde juri
disk sakkunskap eller där eljest hans biträde med hänsyn till ärendets natur kunde påkallas av arbetsutskottet.
Genom en dylik organisation, till vars förfogande borde ställas ett min
dre kansli och där registrering av alla till direktionen inkommande hand
lingar enhetligt skulle ske, skulle enligt direktionens uppfattning skapas en arbetsduglig enhet, som kunde ständigt finnas till förfogande för pröv
ning av särskilt sådana ärenden, vilka icke tålde uppskov och vilka icke vore av natur att behöva direkt underställas den samlade direktionen.
Arbetsutskottets sammanträden skulle kunna vissa dagar förläggas till de skilda sjukhusen.
Ett viktigt led i styresmannens och ekonomidirektörens uppgifter i öv
rigt skulle vara handläggningen av vissa remisser och en del förfrågningar närmast från statliga myndigheter samt verkställandet av utredningar för direktionen, varvid samråd dem emellan borde äga rum, innan ärendet föredroges i direktionen. Arbetsfördelningen även i detta avseende dem emellan syntes kunna ordnas i stort sett så, att styresmannen-läkaren an
svarade för ärenden av huvudsakligen allmän sjukvårdskaraktär, medan ekonomidirektören finge på sin lott ärenden av mera administrativ och löneteknisk art. Genom en dylik organisation skulle dessutom från direk
tionen och dess beredningsutskott (nuvarande arbetsutskott) kunna av
lyftas ett icke ringa antal ärenden samt för direktionen skapas större möj
ligheter att ägna sin tid åt sjukhusets allmänna, organisatoriska och eko
nomiska frågor utan att, såsom nu vore fallet, alltför mycket behöva upp
tagas av löpande mindre ärenden.
Det torde i detta sammanhang böra erinras örn att ifrågavarande orga
nisation också vore avsedd att stå till direktionens förfogande för en mång
fald uppgifter av skilda slag, för vilka för närvarande varje arbetskraft saknades, samt att den dagliga ledningen av de samordnade sjukhusen här
igenom skulle kunna erhålla en enhetlig prägel. Sysslomännens självstän
diga arbetsuppgifter såsom chefer på var sitt kontor skulle icke i någon mån härigenom påverkas.
Beträffande avlöningsförmåner m. m. till styresmannen, ekonomidirek
tören och sekreteraren-ombudsmannen ville direktionen framhålla följande.
Det vore av den största vikt, att styresmannen-läkaren med hänsyn till karolinska sjukhusets omfattning och dess ställning såsom undervisnings- sjukhus vid landets största utbildningsanstalt för läkare finge sina avlö
ningsförmåner tillmätta på sådant sätt, att till befattningen kunde för
värvas en verkligt dugande kraft med fallenhet för handläggning av orga
nisatoriska frågor. Ömkligt vore också, att styresmannen helt kunde ägna sig åt sina arbetsuppgifter vid sjukhuset och icke —- såsom nu vore fallet vid serafimerlasarettet — samtidigt måste tjänstgöra såsom klinikchef. De uppgifter, som tillkomme ledaren vid ett statligt sjukhus av denna omfatt
ning, samt de speciella funktioner utöver den allmänna vården av kropps- sjuka, som tid efter annan ålades direktionen och sjukhusets ledning, gjorde det sannolikt, att någon tid för praktik i allmänhet icke komme att stå en blivande styresman till buds. Måhända kunde det vara möjligt att lämna styresmannen till uppgift att svara för någon mindre väsentlig
28
detalj inom sjukvården vid karolinska sjukhuset, för vilket arbete särskilt arvode måste beräknas i staten, men i övrigt syntes hans arbetskraft helt vara erforderlig för ledningen av sjukhusets sjukvårdande uppgifter. Ur dessa utgångspunkter torde det vara nödvändigt, att styresmannen till
erkändes ett arvode av minst 20,000 kronor för år, varvid direktionen an
såge sig därjämte kunna räkna med att för någon uppgift inom sjukhusför
valtningen, för vilken eljest särskilt arvode skulle utgå, styresmannen därutöver skulle uppbära 4,000 kronor, varigenom hans sammanlagda in
komster skulle kunna beräknas till 24,000 kronor jämte rörligt tillägg.
Vidkommande ekonomidirektören ansåge direktionen med hänsyn till de synnerligen viktiga funktioner, denne komme att få, och med det hu
vudsakligen på det ekonomiska området liggande ansvar för sjukhusdrif
ten i allmänhet, som skulle åvila honom, nödvändigt, att hans avlöning bestämdes att utgå enligt lönegraden A 30 samt att han erhölle ställ
ning såsom ordinarie befattningshavare.
I fråga örn pension, semester m. m. åt styresmannen ansåge direktionen sig böra föreslå, att i stort sett samma bestämmelser finge gälla som för på viss tid förordnad verkschef.
Vad beträffade fullgörandet av de ombudsmannagöromål, vilka måste utföras vid sjukhusen, syntes göromålens omfattning icke behöva giva anledning till inrättandet för ändamålet av en särskild befattning nied heltidstjänstgöring. När sjukhusen kommit i drift i nya former, torde om- budsmannagöromålen visserligen taga åtskillig tid i anspråk, men det torde knappast möta hinder att förvärva en fullt kvalificerad kraft, därest ett skäligt arvode utmättes. Praktiska skäl talade för att ombudsmannen sam
tidigt borde tjänstgöra som sekreterare hos direktionen och beredningsut
skottet. Erfarenheterna gåve även stöd åt ett fullföljande av vad som hittills tillämpats. Till ombudsmannen skulle, då så erfordrades, av sty
resmannen, ekonomidirektören och sysslomannen kunna för prövning hän
skjuta^ frågor av allmän juridisk och formell natur. Ombudsmannen borde tillförbindas att vid förekommande behov stå till förfogande för meddelan
de av upplysningar i vad berörde hans kompetensområde. Till arvode åt sekreteraren funnes nu anvisade 2,400 kronor å karolinska sjukhusets stat och 1,200 kronor å serafimerlasarettets stat. Då sjukhusdriften under nästa budgetår komme i gång vid karolinska sjukhuset, inträdde en avsevärd ökning i sekreterarens arbete särskilt med ombudsmannauppdrag. Arvodet borde därför höjas med 600 kronor till 3,000 kronor å karolinska sjukhu
sets stat och med 300 kronor till 1,500 kronor å serafimerlasarettets stat.
Sammanlagt skulle således sekreterarens arvode utgöra 4,500 kronor.
Direktionens kansli, vilket jämväl syntes böra stå till förfogande för sekreteraren-ombudsmannen, torde kunna inskränkas till en kansliskrivare i lönegraden All såsom registrator och biträde vid diverse åt styresman
nen och ekonomidirektören samt ombudsmannen anförtrodda utredningar ävensom ett kanslibiträde i lönegrad e. o. 7 för det löpande arbetet, proto
kollsanteckningar, diarier m. m. samt ett kontorsbiträde i lönegrad e. o. 4 huvudsakligen för de egentliga maskinskrivningsuppgifterna.
I avseende å den ekonomiska förvaltningen, som direktionen hade att handhava, vore i gällande reglemente för sjukhusen på förslag av riks- riikenskapsverket intagna föreskrifter om skyldighet för direktionen att genom någon av sina ledamöter utöva särskild kontroll över räkenskaper och verifikationer samt bestyrka riktigheten av meddelade kassa- och
in-Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.
29