Anslag till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

I riksstaten för budgetåret 1938/39 är förslagsanslaget till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar uppfört med 715,500 kronor. An­

slaget disponeras jämlikt av 1938 års riksdag godkänd personalförteck­

ning och avlöningsstat, vilka jämte därtill hörande bestämmelser finnas införda å sid. 434 ff i statsliggaren för budgetåret 1938/39.

Kanslern för rikets universitet har — med överlämnande av utav lärar­

kollegiet vid institutet gjorda framställningar — hemställt örn anslag till förevarande ändamål under nästa budgetår. Kanslern har därvid förordat följande ökningar av anslaget:

1) Professor i psykiatri (13,000 — 3,000 =)... kronor 10,000 2) Lärare vid rådgivningsbyrån i uppfostringsfrågor vid

pediatriska kliniken... » 2,000 3) Lärare vid två årliga kurser i röntgendiagnostik och

röntgenteknik... » 2,000 4) Amanuens vid rättsmedicinska institutionen... » 1,800 5) Amanuens vid ortopediska kliniken... » 3,000 6) Preparator i lönegraden A 10 vid histologiska insti­

tutionen ... 1 4,869 7) Tekniskt biträde i lönegraden A 7 vid rättsmedicinska

institutionen... » 4,239 8) Uppfattning av två tekniska biträden vid serafimer-

lasarettets kliniska laboratorium från lönegraden A 4

till lönegraden A 7... » 1,056 9) Höjning av anslaget till bestridande av

vaktmästar-göromål vid rättsmedicinska institutionen... » 600 10) Arvode till handräckningsbiträde vid bakteriologiska

laboratoriet... » 1,800 11) Omorganisation av bibliotekets personal (9,000 —

— 7,500 =)... ... » 1,500 12) Avlöningsförhöjningar till e. o. befattningshavare ... » 2,000 Summa kronor 34,864.

Detta belopp borde emellertid å ena sidan minskas med 4,239 kronor på grund av överflyttning av en vaktmästare i lönegraden A 7 till serafimer- lasarettets stat, å andra sidan höjas med 20,375 kronor till följd av den av 1938 års riksdag beslutade löneregleringen för ordinarie befattnings­

havare vid allmänna civilförvaltningen.

144

Anslagsökningen skulle alltså uppgå till (34,864 — 4,239 -f- 20,375 =) 51,000 kronor och anslaget uppföras med (715,500 + 51,000 =) 766,500 kronor.

Av handlingarna framgår följande beträffande de av ifrågavarande an- slagsäskanden, som jag ansett mig böra upptaga. I fråga om de återstående anslagsäskandena hänvisar jag till nämnda handlingar.

Professor i psykiatri. Kanslern har erinrat, att professorn i psykiatri vid karolinska institutet tillika vore överläkare vid psykiatriska sjukhuset i Stockholm, till vilket sjukhus institutets psykiatriska klinik vore förlagd. I egenskap av överläkare åtnjöte professorn lön enligt löne­

graden B 29. Såsom professor uppbure han ett arvode av 3,000 kronor.

Rörande tillsättning av de förenade tjänsterna som överläkare och profes­

sor hade meddelats särskilda föreskrifter. Nuvarande befattningshavaren vore skyldig att, om och när Kungl. Majit kunde finna sådant lämpligt, frånträda endera befattningen.

Enligt statsmakternas beslut skulle den psykiatriska kliniken flyttas till karolinska sjukhuset, där en klinikbyggnad för närvarande vore under uppförande och beräknades kunna tagas i bruk under budgetåret 1939/40, troligen vid tiden omkring kalenderårsskiftet. Såsom en konsekvens av klinikens flyttning måste professorsbefattningen i psykiatri skiljas från överläkartjänsten och professorslönen upptagas i karolinska institutets stat för budgetåret 1939/40. I samband härmed kunde det särskilda arvo­

det å 3,000 kronor indragas.

Sedan ändringarna i staten beslutits, torde Kungl. Majit böra föreskriva, att innehavaren av här ifrågavarande kombinerade befattningar, professorn V. Wigert, skulle frånträda överläkartjänsten med utgången av juni 1939, dock med skyldighet för Wigert att jämväl efter den 30 juni 1939, så länge den kliniska undervisningen i psykiatri vore förlagd till psykiatriska sjuk­

huset, utan särskild ersättning svara för de med överläkarbefattningen vid nämnda sjukhus förenade göromålen samt med rätt för Wigert att under tiden på hittills gällande villkor kvarbo i den till sjukhuset hörande över­

läkarbostaden.

I detta sammanhang ville kanslern erinra om att den i § 39 mom. 3 av stadgarna för karolinska institutet intagna hänvisningen till de särskilda föreskrifter, som gällde för tillsättningen av här ifrågavarande professors­

befattning, borde utgå ur stadgan, örn professorstjänsten skildes från över­

läkartjänsten vid psykiatriska sjukhuset.

Tekniskt biträde vid rättsmedicinska insti­

tutionen. Institutionsföreståndaren, professorn W. Bosaeus har yttrat:

För undervisningens och den vetenskapliga forskningens rationella be­

drivande vid institutionen krävdes oundgängligen tillgång till skolat tek­

niskt biträde. Sedan numera genom 1938 års riksdags beslut den hygieniska institutionen erhållit tekniskt biträde, funnes sådant biträde eller ock pre­

parator vid samtliga karolinska institutets teoretiska institutioner med un­

dantag av den rättsmedicinska. Denna institution hade i sagda hänseende blivit helt missgynnad. Visserligen hade såväl lärarkollegiet som universi­

tetskanslern bland sina äskanden för karolinska institutet till 1938 års riks­

dag ett tekniskt biträde för den rättsmedicinska institutionen, men denna hemställan hade icke vunnit statsmakternas bifall.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

145

Den rättsmedicinska institutionen kunde emellertid icke längre undvara tekniskt biträde. Under största delen av terminerna meddelades rättsmedi­

cinsk obduktionsundervisning, och för denna verksamhet krävdes omfat­

tande mikroskopiskt preparationsarbete. Sådant preparationsarbete lik­

som ock fotografiskt arbete krävdes vidare i stor utsträckning för den ve­

tenskapliga forskning, som å institutionen bedreves dels av dess tjänstemän och dels av andra forskare. Dessutom vore sedan gammalt professorn i rätts- och statsmedicin vid karolinska institutet rättsläkare i medicinalsty­

relsens vetenskapliga råd, en anordning, som ansåges ur olika synpunkter nödvändig. Såsom sådan rättsläkare hade professorn att för medicinalstyrel­

sens räkning å institutionen verkställa en mängd undersökningar och ut­

redningar m. m., för vilka krävdes ett betydande såväl preparations- som skrivarbete. Det kunde icke begäras, att professorn skulle använda en stor del av sin dyrbara tid på vanliga preparatris- och skrivbiträdesgöromål, ej heller att han med egna medel skulle hålla institutionen med för detta arbete nödig personal. Kunde det begärda tekniska biträdet icke erhållas, stöde ingen annan utväg till buds än att väsentligt inskränka den rätts­

medicinska institutionens nuvarande verksamhet, en nödfallsåtgärd, som givetvis ur många synpunkter skulle vara högst beklaglig.

Lärarkollegiet och kanslern hava biträtt framställningen och hemställt om inrättande av en befattning såsom tekniskt biträde i lönegraden A 7.

Vaktmästargöromål vid rättsmedicinska in­

stitutionen. Institutionsföreståndaren, professorn W. Bosaeus har an­

fört följande:

I olikhet mot de allra flesta av karolinska institutets (ivriga teoretiska institutioner hade den rättsmedicinska institutionen ännu ingen egen vakt­

mästare. För de nödvändiga vaktmästargöromålens bestridande erhölle in­

stitutionen ett årligt anslag av 1,200 kronor. Av dessa användes 400 kronor till ersättning åt en städerska, 000 kronor åt ett vaktmästarbiträde och 200 kronor till ersättningar för tillfällig hjälp av olika slag. Dessutom ägde in­

stitutionen rättighet att i viss utsträckning anlita en av vaktmästarne vid den patologiska institutionen. I denne vaktmästares åligganden inginge nämligen att vid sidan örn sin tjänst vid nyssnämnda institution även stå till förfogande för den rättsmedicinska institutionen. Arbetet för den rätts­

medicinska institutionens räkning vore bland de omtalade tre personerna så uppdelat, att städerskan och vaktmästarbiträdet tjänstgjorde inom själva institutionsbyggnaden, medan den patologiska institutionens vaktmästare biträdde vid de till denna institution förlagda rättsmedicinska obduktions- övningarna.

Den vakt mästarhjälp, som sålunda stöde till den rättsmedicinska insti­

tutionens förfogande, vore emellertid fullständigt otillräcklig. Under se­

nare tid hade arbetet å institutionen alltmera ökats. För vaktmästaren på patologiska institutionen utgjorde tjänstgöringen åt bägge institutionerna en alltför stor arbetsbörda, och ej heller kunde det anses rimligt, att det inom den rättsmedicinska institutionsbyggnaden tjänstgörande vaktmästar­

biträdet för en ersättning av blott 600 kronor om året skulle utföra allt, en vaktmästare därstädes tillkommande arbete. Det vore därför i hög grad av behovet påkallat, att den rättsmedicinska institutionen erhölle sin egen vaktmästare.

'Jäll de nyss anförda skälen för anställandet av en dylik vaktmästare fo­

gade sig ännu ett mycket viktigt sådant. Inom en nära framtid komme

karo-Bihang till riksdagens protokoll 1030. 1 sami. Nr 206.

Kungl. Maj:ts proposition Nr W6.

10

146

linska institutets patologiska institution att flytta från sina nuvarande loka­

ler vid Hantverkargatan till de nya lokalerna å Norrbackaområdet. Härvid måste den av dess vaktmästare, som biträdde vid de rättsmedicinska obduk- tionsövningarna, antingen medfölja till Norrbacka eller också kvarstanna i de gamla lokalerna, där, enligt uppgift, obduktions- och annan för serafimer­

lasarettet nödig patologisk-anatomisk verksamhet åtminstone tills vidare komme att bedrivas. Om nämnde vaktmästare flyttades till Norrbacka, kunde han givetvis icke längre biträda vid de rättsmedicinska obduktions- övningarna i lokalerna vid Hantverkargatan. Men även om så icke skedde, utan han kvarstannade i de gamla lokalerna, så torde hans arbetsbörda på grund av den genom patologiska institutionens flyttning inträdda personal­

minskningen därstädes bliva så stor, att han icke hunne med någon tjänst­

göring för den rättsmedicinska institutionens räkning, varför denna insti­

tution även i sådant fall sannolikt ginge miste om hans arbetskraft. När den patologiska institutionen avflyttade från sina nuvarande lokaler, måste därför den rättsmedicinska institutionen givas en ersättning för sagde vakt­

mästare.

Det ur alla synpunkter mest ändamålsenliga torde då bliva, att den rättsmedicinska institutionen erhölle en egen vaktmästare. Under sådana förhållanden bleve det tidigare omtalade vaktmästarbiträdet överflödigt, och det årliga anslaget å 1,200 kronor kunde minskas med 600 kronor, mot­

svarande den till detta vaktmästarbiträde utgående ersättningen.

Lärarkollegiet har biträtt framställningen och ansett den nya befatt­

ningen i lönehänseende böra erhålla samma placering som övriga institu- tionsvaktmästarbefattningar, nämligen i lönegraden B 7 (A 7).

Kanslern har framhållit, att det vore möjligt, att patologiska institutio­

nens nuvarande lokaler efter denna institutions avflyttning till Norrbacka­

området komme att användas för obduktioner och andra patologiska un­

dersökningar för serafimerlasarettets räkning. Bleve detta fallet, måste en vaktmästare tjänstgöra därstädes även efter patologiska institutionens bort- flyttning. Det borde då låta sig göra att genom överenskommelse med sera­

fimerlasarettet få taga denne vaktmästare i anspråk för att biträda även vid de rättsmedicinska obduktionerna. Under sådana omständigheter syn­

tes ej lämpligt att nu anställa en ordinarie vaktmästare vid rättsmedicinska institutionen. Däremot ville kanslern förorda en höjning av förutnämnda anslag till vaktmästar!^alp vid rättsmedicinska institutionen med 600 kro­

nor till 1,800 kronor.

Handräckningsbiträde vid bakteriologiska la­

boratoriet m. m. Lärarkollegiet har gjort framställning om inrät­

tande av en extra ordinarie befattning som handräckningsbiträde i 4 löne­

graden vid bakteriologiska laboratoriet. Vidare har kollegiet hemställt om uteslutande ur institutets personalförteckning av en vaktmästarbefattning i lönegraden B 7 (A 7) vid bakteriologiska institutionen. Av kollegiets skri­

velse inhämtas bland annat:

Vid patologisk-anatomiska institutionen funnes två ordinarie vaktmäs­

tare i lönegraden B 7 (J. Ekman och E. E. Strömberg). Den ene av vakt­

mästarna (E. E. Strömberg) biträdde vid de i samband med obduktionerna förekommande göromålen och stöde dessutom till förfogande vid de rätts­

medicinska obduktionerna, som vore förlagda till patologisk-anatomiska institutionen.

Vid bakteriologiska laboratoriet, som i organisatoriskt avseende utgjorde en del av den patologisk-anatomiska institutionen, funnes en ordinarie

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

147

vaktmästare i lönegraden B 7. I tjänsteförteckningen vore vaktmästaren upptagen såsom anställd vid bakteriologiska »institutionen». Vaktmästaren (J. J. Wallerman; biträdde i arbetet vid laboratoriet samt handhade där­

jämte skötseln av den för patologisk-anatomiska institutionen och bakte­

riologiska laboratoriet gemensamma djuravdelningen.

Under budgetåret 1939/40 beräknades den under uppförande varande institutionen för patologisk anatomi vid karolinska sjukhuset kunna tagas i bruk för sitt ändamål. Därvid borde enligt kollegiets mening bland andra — förutom den ene ordinarie vaktmästaren å patologiska institutionen (J.

Ekman) — den ordinarie vaktmästaren vid bakteriologiska laboratoriet (J. J. Wallerman), vilken torde vara särskilt lämpad att tjänstgöra på den nya stora djur avdelningen vid karolinska sjukhuset och det serobakterio- logiska laboratoriet därstädes överflyttas till patologiska institutionen.

För utförande av obduktioner och histopatologiska undersökningar för serafimerlasarettet — de senare hade hittills utförts mot särskilt arvode, varvid arvodestagaren svarat för alla omkostnader — skulle inrättas en sär­

skild patologisk avdelning under chefskap av en å lasarettets stat anställd prosektor, vars arbetsbiträden likaledes skulle avlönas från lasarettet. I samband härmed skulle den andre vid institutets patologisk-anatomiska in­

stitution anställde ordinarie vaktmästaren (E. E. Strömberg), som huvud­

sakligen tjänstgjort vid obduktionerna, förflyttas till lasarettets patologiska avdelning och uppföras å lasarettets stat.

Då det bakteriologiska laboratoriet, vars drift måste uppehållas i nuva­

rande utsträckning till dess en professur i bakteriologi inrättades, skulle få sin vaktmästare (J. J. Wallerman) överförd till den nya patologiska insti­

tutionen, erfordrades för djuravdelningens skötsel och som biträde åt labo­

ratorn en ny befattning. Denna skulle på grund av sin mera tillfälliga ka­

raktär lämpligen kunna få karaktären av handräckningsbiträde och borde givetvis uppföras på institutets stat. Detta biträde borde vara extra ordi­

narie tjänsteman och lämpligen placeras i lönegraden 4.

Vaktmästarna Strömberg och Wallerman hade förklarat sig villiga att underkasta sig de föreslagna förflyttningarna.

Kanslern har tillstyrkt den föreslagna överflyttningen av dels vaktmästa­

ren å bakteriologiska laboratoriet till patologisk-anatomiska institutionen, dels ock en av de nuvarande vaktmästarna å nämnda institution till sera- fimerlasarettets stat. Beträffande det föreslagna handräckningsbiträdet vid bakteriologiska laboratoriet hade kanslern icke blivit övertygad om nöd­

vändigheten av tjänstens uppförande som extra ordinarie befattning utan ansåge det lämpligare, att biträdet erhölle ett arvode å förslagsvis 1,800 kronor.

Biblioteket. Lärarkollegiet har hemställt om inrättande vid biblio­

teket av en amanuens i 18 lönegraden, ett extra ordinarie kanslibiträde i 7 lönegraden och en extra ordinarie vaktmästare likaledes i 7 lönegraden. Av kollegiets skrivelse inhämtas:

Sedan den 1 juli 1937 bestode bibliotekets personal av — förutom biblio­

tekarien, vilken innehade sin befattning såsom bisyssla — ett ordinarie kanslibiträde i lönegraden B 7 och två extra biträden, de sistnämnda av­

lönade med vardera 2,250 kronor för år räknat. Antalet i biblioteket tjänst­

görande personer vöre ii ven efter denna utökning föga mer än hälften så stort som antalet i andra specialbibliotek med motsvarande besöks- och ut- låningsfrekvens, bytesförbindelser och årlig tillviixt, vilket framginge av omstående jämförande tablå.

Kungl. Marits 'proposition Nr 206.

148 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Karolinska Tekniska hög- Vetenskapsaka-

Riksdags-institutet skolan demien biblioteket

Antalvolymer 78,000 75,800 160,000 135,000

» smärre

skrifter 115,000 42,000 256,000 ^—

Senaste årets

tillväxt . . . 71 hyllmeter c:a 105 hyll- 84 hyllmeter c:all0hyllme-15,000 band

och häften

meter 14,500 band och häften

ter, 4,271 verk Inköpsanslag 24,800 kronor 35,000 kronor 42,300 kronor 28,000 kronor Antal besök

senaste år . 12,864 c:a 22,000 3,500 ^—

Antal hemlån

senaste år . 12,991 9,300 6,310 13,460

Antal i läse­

salarna an­

vända

voly-mer... 24,255 68,000 3,850 49,241

Personal: 1 bibliotekarie (bisyssla)

1 bibliotekarie

(B 22) 1 bibliotekarie 1 överbiblio­

tekarie^ 30) 1 kanslibi- 1 amanuens 1 förste arna- 1 förste

biblio-träde (B 7) (B 18) (6 tim­

mar) nuens (årslön kr. 4,070 och fri bostad)

tekarie(B24) 2 biträden 1 amanuens 1 andre d:o 2 andre

biblio-(vardera 7 (B 16) (5 tim- (årslön 3,540 tekarier timmar) inar)

I vart och ett av de ovan angivna biblioteken funnes — utom bibliote­

karien — minst två befattningshavare i bibliotekarie- eller amanuensställ­

ning, medan institutsbiblioteket för samma slags arbete endast hade per­

soner i biträdesställning till sitt förfogande. Kollegiets förslag avsåge också endast att tillgodose bibliotekets mest trängande behov under de när­

maste åren i avvaktan på den definitiva organisation, som ansåges böra komma till stånd i samband med de teoretiska institutionernas överflytt­

ning till Norrbaclcaområdet. Oaktat de avlöningsbelopp, som stått till för­

fogande, alltid varit mycket låga i förhållande till de krav, som måst ställas på vederbörande befattningshavare, hade tidigare icke saknats dugliga aspiranter, och tidvis hade personalen kunnat förstärkas med oavlönade ele­

ver eller med från annat håll avlönade arbetslösa kontorister. Under de båda senaste åren hade emellertid förut okända rekryteringssvårigheter uppstått dels på grund av den allmänna konjunkturförbättringen, dels — och icke minst — på grund av förbättrade löner och befordringsmöjligheter i Stockholms stadsbibliotek, där lägsta assistentgraden numera vore

unge-Kungl. Maj:ts proposition Nr £06. 149 får likställd med kanslibiträdesgraden i lönehänseende. Oundgängliga krav pa institutets hela bibliotekspersonal vore goda språkkunskaper åtminstone i engelska, franska och tyska, god kännedom såväl örn bibliotekets kataloger och uppställning som om de talrika bibliografiska och andra uppslagsverk, vilka komme till användning både vid expeditionstjänsten och katalogise- ringsarbetet, förtrogenhet med medicinsk terminologi samt förmåga att arbeta snabbt utan att dock brista i noggrannhet. Personer med dylika kvalifikationer, som måste hava akademisk examen eller på annat sätt styrkt teoretisk underbyggnad, kunde numera, såsom de senaste årens er­

farenhet utvisade, icke påräknas för de löner, vilka vore anslagna till de båda extra biträdesbefattningarna, och om några tilläventyrs toge anställ- ning på dessa lönevillkor och med de rådande dåliga befordringsutsikterna, funnes all anledning att befara, att de snarast sökte sig över till andra verk, där bättre villkor bjödes. Därtill komme, att dessa anställningar särskilt under vissa tider av året med anhopning av expeditionsgöromål vore hårt pressande, alldenstund hela expeditionsarbetet, däri inräknat två timmars kvällstjänstgöring under fem veckodagar, åvilade dessa tre befattningsha­

vare, vilka dessutom hade att ombesörja all katalogisering, granskning av byteslistor, behandling av donationer, biträde med den av bibliotekarien förda korrespondensen m. m.

I betraktande av de många och krävande arbetsuppgifterna skulle en framställning örn förstärkning av personalen med ytterligare minst en be­

fattningshavare vara väl motiverad, men kollegiet ville örn möjligt upp­

skjuta en dylik framställning till en tidpunkt, som läge närmare den pla­

nerade flyttningen till Norrbacka. Den enda förutsättningen för att med nu­

varande antal befattningshavare åtminstone nödtorftigt kunna avverka de ofrånkomliga arbetsuppgifterna vore dock, att biblioteket finge dugliga och fullt kompetenta arbetskrafter till sitt förfogande, och kollegiet hade kom­

mit till den övertygelsen, att dylika ej kunde påräknas, därest icke avlö­

ningsförhållandena ordnades i större överensstämmelse med motsvarande vid andra vetenskapliga specialbibliotek. Alldenstund alla de jämförda bib­

lioteken hade minst två amanuenser och minst två befattningshavare av­

lönade som extra ordinarie kanslibiträden eller högre, syntes en framställ­

ning, att karolinska institutets bibliotek måtte få en av vardera kategorien till sitt förfogande i utbyte mot de båda för svagt avlönade biträdesbefatt­

ningarna, icke vara obillig. Aven efter en anslagsökning i sådant syfte skulle bibliotekets sammanlagda personalutgifter dock icke nå upp ens till hälften av motsvarande i tekniska högskolans, respektive vetenskapsakade­

miens bibliotek och uppgå till föga mer än tredjedelen av riksdagsbiblio­

tekets.

Aven i fråga örn vaktmästarkrafter vore biblioteket betydligt sämre lottat än de tre nämnda specialbiblioteken. Dessa hade nämligen vardera två be­

fattningshavare i denna ställning, under det att institutsbiblioteket endast hade en. Kollegiet gjorde i skrivelse den 27 maj 1937 framställning, att han måtte erhålla extra ordinarie anställning i 7 lönegraden. Denna framställ­

ning hade dock ej vunnit kanslerns understöd. Lärarkollegiet ville nu fram­

hålla, att det till stor del tack vare den omständigheten, att denne befatt­

ningshavare befunnits vara synnerligen dugande och med största flit och plikttrohet fullgjort sina åligganden, som en framställning örn ytterligare anslag för vaktmästarebiträde ej behövt göras. Oaktat han varit i institu­

tets tjänst under 12 år, hade han likväl icke erhållit fast anställning; sedan

150 Kungl. Majlis proposition Nr 206.

1937 åtnjöte han ett arvode av 3,000 kronor. På grund av sin arbetsförmåga och sin kända duglighet vore han väl värd att erhålla åtminstone extra ordinarie anställning med därav följande förmåner och med placering i likhet med institutets övriga vaktmästare i 7 lönegraden, och då därtill komme, att det vore av stor vikt, att biblioteket finge behålla en så värde­

full kraft, som eljest måhända sökte sig en anställning på annat håll, syntes det önskvärt, att en sådan befattning med det snaraste måtte inrättas.

Vid bifall till kollegiets förevarande framställning kunde de nu utgående arvodena till två arbetsbiträden vid biblioteket, vartdera å 2,250 kronor,

Vid bifall till kollegiets förevarande framställning kunde de nu utgående arvodena till två arbetsbiträden vid biblioteket, vartdera å 2,250 kronor,

In document Kungl. Mårds proposition Nr Nr 206. (Page 143-157)