• No results found

Notiser om bronsåldersfynd. 4. Ring från Västergötland av okänd användning Nerman, Birger Fornvännen 345-346 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1944_345 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Notiser om bronsåldersfynd. 4. Ring från Västergötland av okänd användning Nerman, Birger Fornvännen 345-346 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1944_345 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Notiser om bronsåldersfynd. 4. Ring från Västergötland av okänd användning

Nerman, Birger Fornvännen 345-346

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1944_345

Ingår i: samla.raa.se

(2)

S 11 A U li E M E D D E LAN D E N 345

Fig. 8. _ _ ! Fig, 9.

Fig. 8. Bronsring. Backgärden, Suntaks sn, Västergötland.

2

/

3

. Bronze ring. Backgården, Parish ol Suntak, Västergötland.

2

/

3

.

Fig. 9. Bronskniv. Högbro, Roma sn, Gotland. Vi- Bronze knife. Ilögbro, Parish ot Boma, Gotland. •/„•

1894, pl. X V I I I fig. 6 ( B a y e r n ) , Ilcernes, M.—Menghin, O., Urgeschichte der bildenden K u n s t in E u r o p a , 3 uppl., W i e n 1925, sid. 413 ( U n g e r n ) , h ä r återgiven i fig. 7, Montelius, O., L a civilisation primitive eu Italie, I, pl.

33 fig. 1, 3 ( n o r r a I t a l i e n ) .

U p p e n b a r l i g e n ä r o de b å d a svenska ex. i m p o r t s t y c k e n ifrån kontinenten.

4. Bing frän Västergötland av okänd användning.

I fig. 8 avbildas cn oval, på b a k s i d a n platt, p å framsidan med m i t t å s försedd b r o n s r i n g , om vilken m a n endast vet, att den skall h ä r r ö r a ifrån B a c k g å r d e n , S u n t a k s sn, i Västergötland. Den förvärvades fiir S t a t e n s Histo- r i s k a Museum 1886 med en samling, innehållande föremål från olika delar av forntiden, vilken tillhört en h r A . W e r n e r (inv.-nr 7956: 3 8 ) .

V a r t i l l denna r i n g tjänat, ä r svårt atl. säga. Uppenbarligen h a r den

h ä n g t med b a k s i d a n mot något p l a t t föremål. Man k u n d e möjligen t ä n k a

p å den s t o r a r u n d a , antagligen till on v a g n ( s t å n g ) h ö r a n d e skivan ifrån

det berömda Eskelheras-fyndet p å Gotland (Montelius, Minnen fig. 1451),

försedd med två öglor, i vilka v a r s i n n å g o t ovala r i n g ä r a n b r a g t , som i

s i n t u r u p p b ä r a klapperblock, allt av b r o n s . E m e l l e r t i d v i s a r v å r r i n g

inga s p å r av nötning (den k a n dock ha varit ny, n ä r don kom i j o r d e n ) .

(3)

3 4 6 S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

Jag har velat publicera ringen för att någon ev. må kunna lämna cn bättre förklaring.

5. I.n par småpjäser från Gotland.

Till sist kan förtjäna nämnas, att i ett sammanblandat fynd, som legat i Historiska Museets magasin för Gotlands järnålder, även finnas några

bronsåldersföremål.

Under inv.-nr 9313 föreligga några föremål, om vilka blott uppgives, att de anträffats av en person vid namn Gustaf Andersson Larsarfve vid Högbro i Roma sn. Utom en modern järnnit med ögletörsett bronshuvud utgöras Fig. 10. föremålen av ett kantfragment och andra bitar av ett Tutulus av brons, bronskarl, en bronsnit och huvudet till en dylik, dessa Högbro, Roma sn, föremål uppenbarligen ifrån järnåldern, samt ifrån brons-

o ant. /,. äldern en illa åtgången kniv, tig. 9, och en liten tutulus, Bronze tutulus. Hög- .: I A

bro, Parish ol Boma, " • •

l u

-

Gotland.

1

/! „ . ,,

Birger Nerman

UTGRÄVNINGARNA PA IHREFÄLTET SOMMAREN 1943 De omfattande utgrävningar, som företagits somrarna 1941 och 1942 på det stora Ihregravtältet i Hellvi socken på Gotland ( M å r t e n S t e n b e r - g e r , Utgrävningarna på Ihrefältet etc. Fornvännen 1942 s. 67 ff., 1943 s.

58 ff.) fingo sin fortsättning sommaren 1943. Av skilda orsaker kom arbe- tet sent i gång detta år. Först den 20 augusti kunde det ta sin början för att avslutas den 2 oktober. För grovarbetets utförande hade Riksantikvarie- ämbetet liksom under föregående grävningskampanjer ställt ett antal vapen- fria värnpliktiga till disposition. Även denna gång deltog ett flertal yngre akademiker från Uppsala och Stockholm i grävningarna, varjämte en stude- rande från respektive Oslo universitet och Abo akademi medverkade. Plats- ledare var filosofie kandidaten Bertil Almgren. Kostnaderna bestriddes ge- nom privata donationer samt anslag från Uppsala universitet.

Sammanlagda antalet undersökta gravar denna säsong uppgick till 42. Verk- samheten omfattade dels utgrävning av gravar närmast norr om don linje, där arbetet nedlades sommaren 1942, dels undersöktes mod stor noggrannhet terrängen mellan de 1941 och 1942 undersökta gravarna och slutligen verk- ställdes fullständig utgrävning av elt dittills outforskat parti av gravfältet längst i sydost, vilken genom plundring i äldre tid samt massvis påförd odlingssten från närbelägna åkrar förvandlats till ett sammanhängande sten- stråk med mycket ogästvänlig uppsyn. Trots förstörelsen inom sistnämnda avsnitt gjordes där årets mest intressanta upptäckt, varom närmare i det följande.

De nordligast belägna av 1943 års undersökta gravar visade sig samtliga

tillhöra sen vendeltid och härigenom vanns ytterligare bekräftelse på det

References

Related documents

— kreatursstek — och väl även dryck från något, blöt offrats i en myr (västarna visa, att det icke kan ha varit fråga om en sjö), var- vid föremålen antagligen nedsatts

1, som här behandlas, äro såväl hornstången som mittdtaggen genomgående ihåliga, och på hornstängens utsida mitt emot mittdtaggen finns ett runt, med ett skarpt instrument

Söljan lillhör en samling föremål från olika tider och okända fyndorter, vilka 1899 inköptes av Statens Historiska Museum frän den nämnde anlikvitetshandlare Frans Lysholm i

Platsen kännetecknas av ett ställvis inemot halvmetertjockt kulturlager, som begränsas mot Paviken av den vikingatida strandlinjen ca 2 m. F"yndfrekven- seu är mycket hög.

(Forts, från Fornvännen 1944 sid. Bronskniu frän Gotland. Det är emellertid cn tydlig kniv ifrån Montelius per.. Hejdung», Hejdebg soc- ken. de med fortjockat skaft som

År 1865 inköptes för Statens Historiska Museum några föremål ifrån Gammelgarns socken på Gotland, anträffade av sjömanshustrun Anna Lind »förmodligen pä olika

Den ena av dessa, nr 81, är den hos Harald Hansson, Gotlands bronsålder ( = K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Handlingar 37: 1, 1927) pl. 158 avbildade nålen.

på den berömda tapeten från Bayeux i Norman- die ifrån 1000-talet; stundom liknas också i don gamla nordiska littera- turen ett skepp vid t.. Häromåret gjordes emellertid ett