(2)KAMMARRÄTTEN DOM Sida 2 I STOCKHOLM Mål nr UM 19350-18 Migrationsöverdomstolen Avdelning 05 YRKANDEN M.M

(1)

Sida 1 (6) KAMMARRÄTTEN

I STOCKHOLM

Migrationsöverdomstolen Avdelning 05

DOM

2019-11-13

Meddelad i Stockholm

Mål nr UM 19350-18

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 2302

103 17 Stockholm Birger Jarls Torg 5 08-561 690 00 08-14 98 89 måndag–fredag 08:00–16:00 E-post: kammarrattenistockholm@dom.se

KLAGANDE Migrationsverket MOTPART

Offentligt biträde:

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolens dom 2018-10-29 i mål nr UM 7391-18, se bilaga A

(Migrationsverkets ärende nr 50-321880) SAKEN

Uppehållstillstånd m.m.

_________________________

MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

1. Migrationsöverdomstolen upphäver migrationsdomstolens dom, utom i den del den avser ersättning till det offentliga biträdet.

2. Migrationsöverdomstolen visar målet åter till migrationsdomstolen för prövning i enlighet med vad som anges i skälen för avgörandet.

3. Migrationsöverdomstolen beslutar att ersättning ska betalas till

som offentligt biträde med 2 156 kr, varav 1 725 kr för arbete och 431 kr för mervärdesskatt.

________________________

(2)

KAMMARRÄTTEN DOM Sida 2

I STOCKHOLM Mål nr UM 19350-18

YRKANDEN M.M.

Migrationsverket yrkar att Migrationsöverdomstolen upphäver

migrationsdomstolens dom i den del den avser flyktingstatusförklaring och med ändring av domen beviljar ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd giltigt i sex månader. Migrationsverket för fram bl.a. följande. Det är ostridigt att har arbetat som polis i Syrien. Den huvudsakliga frågan är om den omständigheten att han har lämnat sin statliga tjänst medför att han kan komma att betraktas som en person med en oppositionell uppfattning och därigenom riskera förföljelse på grund av en tillskriven politisk uppfattning. Landinformationen ger stöd för att risk för visst straff finns enligt syrisk lagstiftning, men att regeringen i regel varje år utfärdar beslut att avstå straff för en sådan överträdelse. Det anges också att myndigheternas intresse för en person är beroende av vilken tjänst personen har innehaft samt övriga omständigheter kring personen (Utrikesdepartementet, Lifos, Syrien, Svar på förfrågan angående statligt anställda som överger sin tjänst, 2013-03-13). Detta synsätt, att risken för en person vid ett återvändande till Syrien är beroende av en rad olika faktorer, stämmer väl överens med senare landinformation avseende exempelvis riskerna för en person som sökt asyl utomlands och för en person som inte inställt sig efter kallelse till militärtjänstgöring (jfr Migrationsverket, landrapport, Säkerhetsläget i Syrien, 2018-01-16, avsnitt 4).

har lämnat knapphändiga uppgifter om hur han har pressats att delta i uppdrag i konfliktområden och det har därför inte gjorts sannolikt att detta har skett. Det framstår även som osannolikt att en person som i en konfliktsituation motsatt sig högre chefers order, och därmed skulle kunna uppfattas som en motståndare eller säkerhetsrisk, skulle tillåtas att arbeta kvar ens för en kortare tid.

Det saknas stöd i aktuell landinformation för att alla som tillhör gruppen turkmener från provinsen Hama riskerar förföljelse.

(3)

har inte utsatts för något personligen innan han lämnade hemlandet. Han har inte gjort gällande att hans familj på något sätt uppfattas som oppositionell. I stället har det framkommit att familjen kunnat vara kvar i landet under åtta månader efter att han själv lämnat landet, utan att de utsatts för något och utan att någon frågat efter honom.

Det saknas stöd i aktuell och relevant landinformation för att

skulle ha en sådan riskprofil som innebär att han skulle tillskrivas en politisk uppfattning vid ett återvändande och han är därmed inte flykting.

Han är i behov av skydd som alternativt skyddsbehövande men ska på grund av de brott han dömts för i Sverige uteslutas från att vara det. Han bör på grund av verkställighetshinder beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd i sex månader.

anser att överklagandet ska avslås. Han för fram bl.a.

följande. Han har gjort sannolikt att han pressats till att delta i uppdrag i konfliktområden och vägrat. Migrationsdomstolens bedömning av risken för kvardröjande sanktioner till följd av detta är riktig. Det är inte osannolikt att han efter sin arbetsvägran t.ex. stod under övervakning för att avgöra var hans lojaliteter låg. Vid sidan av det faktum att han avvikit från en tjänst där han haft befogenhet att utöva statlig makt över medborgarna är hans etniska tillhörighet av betydelse när det gäller att bedöma den individuella hotbilden.

Tidigare förföljelse är inte en förutsättning för en framtida risk. Inte heller att kvarboende familjemedlemmar utsatts. Att han inte utsatts för förföljelse innan han, i ett tidigt skede av konflikten, lämnade landet utgör inte skäl att vägra honom flyktingstatus. I hans fall måste beaktas att han är turkmen, att han har varit bosatt i Hama och även agerat på ett sådant sätt att han kan uppfattas som oppositionell.

Enligt UNHCR använder den syriska regimen väldigt breda kriterier för att fastställa vad som utgör politisk opposition. Det räcker att visa otillräcklig lojalitet mot regimen oavsett på vilket sätt det sker. Regimen betraktar

(4)

allmänt civilpersoner som bor eller har bott i områden där det har varit folkliga protester eller finns närvaro av regimkritiska väpnade grupper som oppositionella. Detta kan vara tillräcklig grund för bestraffning.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Migrationsöverdomstolen tar först ställning till om är flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716).

Migrationsöverdomstolen gör samma bedömning som migrationsdomstolen gjort beträffande identitet och hemvist.

Det är ostridigt att har arbetat som polis i Syrien.

Migrationsverket har inte heller ifrågasatt att han lämnat tjänsten olovligen, att han är turkmen eller att han rest ut ur landet utan tillstånd.

Migrationsöverdomstolen lägger därför dessa delar av berättelsen till grund för prövningen.

När det gäller uppgifterna om att i sin tjänst ska ha pressats att delta i uppdrag i konfliktområden anser Migrations-

överdomstolen, i likhet med vad Migrationsverket gör gällande, att

uppgifterna är förhållandevis vaga och oprecisa samt att det inte är sannolikt att han hade tillåtits arbeta kvar om han trotsat högre chefers order och kunnat uppfattas som en säkerhetsrisk. Enligt Migrationsöverdomstolens bedömning har inte gjort sannolikt att han lämnat Syrien på grund av att han hyst en välgrundad fruktan att utsättas för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning med anledning av detta.

Frågan är då om han vid ett återvändande riskerar att tillskrivas en politisk uppfattning på grund av att han lämnat sin tjänst, sin etnicitet samt att han lämnat landet utan tillstånd.

(5)

har beskrivit hur han efter tidigare konflikter med sina chefer och hälsoproblem omplacerats till en administrativ tjänst inom polisen där han bl.a. haft i uppdrag att granska avtal. Det har inte framkommit några uppgifter om att någon har eftersökt honom, och hans familj har kunnat bo kvar utan att ha blivit utsatt eller kontaktad med anledning av att han lämnat sin tjänst. Landinformationen ger inte tillräckligt stöd för att alla som lämnat sin statliga tjänst skulle riskera att betraktas som oppositionella.

har visserligen uppgett att hans kollegor gjort

anmärkningar om hans etniska ursprung, men han har inte utsatts för något konkret hot med anledning av etniciteten. Han har inte heller tagit någon särskild ställning i konflikten i Syrien. Den landinformation som finns i målet ger inte stöd för att enbart etnicitet skulle medföra risk för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. Det finns inte heller stöd i landinformationen för att turkmener skulle utgöra en särskild riskgrupp.

Med beaktande av dessa omständigheter bedömer Migrationsöverdomstolen sammantaget att inte har gjort sannolikt att han hyser en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk

uppfattning. Det har inte heller i övrigt framkommit att han vid ett återvändande till Syrien skulle riskera att utsättas för skyddsgrundande behandling på grund av sådana omständigheter som kan ligga till grund för flyktingskap enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen. är alltså inte att anse som flykting.

Eftersom inte är att anse som flykting kvarstår att pröva de övriga frågor som har aktualiserats, nämligen om han är alternativt

skyddsbehövande, om han i så fall är att anse som utesluten från att vara det och, i nästa steg, om det finns hinder att verkställa beslutet att utvisa honom.

Dessa frågor bör i första hand prövas av migrationsdomstolen.

(6)

Migrationsdomstolens beslut att bevilja status som flykting och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd ska alltså upphävas och målet visas åter till migrationsdomstolen för ny prövning.

_________________________

Domen får inte överklagas (16 kap. 9 § tredje stycket utlänningslagen).

kammarrättsråd kammarrättsråd kammarrättsråd ordförande referent

föredragande jurist

(7)

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I GÖTEBORG Migrationsdomstolen Enhet 47

DOM

2018-10-29

Meddelad i Göteborg

Mål nr UM 7391-18

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 53197

400 15 Göteborg Sten Sturegatan 14 031 - 732 70 00 031 - 711 78 59 måndag–fredag 08:00–16:00 E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se

www.forvaltningsrattenigoteborg.domstol.se

KLAGANDE

Offentligt biträde:

MOTPART Migrationsverket

Förvaltningsprocessenheten Göteborg Box 1087

405 23 Göteborg SAKEN

Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL och lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, förkortad TUtlL

___________________

MIGRATIONSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Migrationsdomstolen beviljar status som flykting samt tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd. Tillståndet gäller under tre år räknat från och med den dag Migrationsverket utfärdar tillståndet.

Migrationsdomstolen beslutar att ersättning ska betalas till Helena Wising med 6 705 kr, varav 4 417 kr avser arbete, 947 kr utlägg och 1 341 kr mervärdesskatt.

Bilaga A

(8)

I GÖTEBORG

DOM

2018-10-29

UM 7391-18 Migrationsdomstolen

VAD MÅLET GÄLLER

Det migrationsdomstolen ska pröva i detta mål är om

ska beviljas status som skyddsbehövande och uppehållstillstånd i Sverige.

BAKGRUND, YRKANDEN M.M.

ansökte om asyl i Sverige i maj 2015. I november 2016 utvisades han av allmän domstol på grund av brott och han förbjöds att återvända till Sverige före november 2026. Utvisningen fick laga kraft.

Migrationsverket har den 15 juni 2018 överlämnat ett yttrande till

migrationsdomstolen i enlighet med 5 kap. 20 § och 12 kap. 16 b § UtlL. Av yttrandet framgår i huvudsak följande. Det finns inte skäl att ifrågasätta

uppgifter om att han under flera år arbetat som polis i Syrien, men han har lämnat knapphändiga uppgifter om hur han pressats att delta i konfliktområdet. Efter att han vägrat ordern om deltagande har han stannat i en månad utan att något hänt honom. Det har inte utvecklats varför han skulle anses ha tagit politisk ställning genom att han avvek från sin tjänst. Enbart den omständigheten att man avvikit innebär inte att man tagit politisk ställning. Det finns landinformation om att regeringen i Syrien i allmänhet avstår straffen för statligt anställda som lämnat sin tjänst.

har inte heller gjort sannolikt att han skulle straffas vid ett återvändande och bedöms därför inte vara flykting eller skyddsbehövande på individuella skäl. Mot bakgrund av den allmänna situationen i Syrien är dock förutsättningarna för alternativt skyddsbehov uppfyllda. Det har inte framkommit något i ärendet som tyder på att i hemlandet varit delaktig i sådana aktiviteter som medför att han ska uteslutas från rätten att beredas internationellt skydd.

har dömts för att i Sverige ha utfört ett försök till grov misshandel. Brott med dödliga vapen får typiskt sett anses som grova. Den skada som kunnat

(9)

I GÖTEBORG

DOM

2018-10-29

uppstå vid det brott utförde är av allvarlig karaktär.

Den skada som han hade kunnat orsaka genom sitt handlande bör bedömas vara så allvarlig att brottet kan anses vara grovt. Det finns därför skäl att utesluta honom från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den allmänna situationen i Syrien medför dock att det finns hinder mot att verkställa dit och han ska därför beviljas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige.

yrkar att migrationsdomstolen beviljar honom uppehållstillstånd och statusförklaring såsom flykting eller alternativt skyddsbehövande. Han anför i huvudsak följande. Han har individuella skyddsskäl och därtill gör den allmänna situationer i Syrien honom till skyddsbehövande. Han begick ett brott efter långvarig psykisk stress som ledde fram till agerandet han dömdes för. Han fick rättspsykiatrisk vård och är mycket tacksam för hjälpen han fick. Idag är vården avslutad och han har en lugn tillvaro varpå det saknas risk för återfall i brott.

SKÄLEN FÖR MIGRATIONSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Utgångspunkter för prövningen

I det här målet är både utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, och lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, förkortad TUtlL, tillämpliga.

Migrationsdomstolen ska i första hand att ta ställning till om är flykting enligt 4 kap. 1 § UtlL eller alternativt skydds-

behövande enligt 4 kap. 2 UtlL. Om han inte är det ska domstolen pröva om det föreligger hinder mot att verkställa utvisningsbeslutet (se Migrations- överdomstolens avgörande MIG 2015:1).

(10)

I GÖTEBORG

DOM

2018-10-29

Har gjort sin identitet och hemvist sannolik?

har gett in ett äldre syriskt pass som är utgånget och som enbart haft en kortare giltighetstid. Därutöver har han gett in bl.a.

tjänstekort och identitetskort. Handlingarna är inte verifierbara på ett sådant sätt att de styrker identitet. Han har däremot genom handlingarna och övriga uppgifter gjort sin identitet och sitt medborgarskap i Syrien sannolikt.

har genom det han berättat gjort sannolikt att han under de sista åren innan han lämnade Syrien bodde och arbetade i Hamah. Hans skyddsskäl ska därför prövas i förhållande till den situation som råder där.

Är i behov av internationellt skydd?

Tillämpliga bestämmelser m.m.

Med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd (4 kap. 1 § UtlL).

En utlänning är utesluten från att anses som flykting om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till

1. brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten, såsom dessa definieras i de internationella instrument som har upprättats för att beivra sådana brott,

2. ett grovt ickepolitiskt brott utanför Sverige innan han eller hon kom hit, eller

(11)

I GÖTEBORG

DOM

2018-10-29

3. gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser enligt inledningen och artiklarna 1 och 2 i Förenta nationernas stadga (4 kap. 2 b § UtlL).

Det är Migrationsverket som har bevisbördan för att en utlänning ska uteslutas från att anses som flykting (se bl.a. Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2017:29).

Landinformation

En särskild aspekt av konflikten i Syrien är att olika aktörer tillskriver större grupper av människor en viss politisk uppfattning. Vid bedömningen av vad som anses vara politiskt oppositionellt används mycket breda kriterier.

Otillräcklig lojalitet gentemot regimen oavsett uttrycksform har resulterat i åtgärder mot individer. Den syriska regimen har visat mycket liten tolerans för politiskt oppositionella. En riskgrupp innefattar statligt anställda som övergett sin tjänst. En annan riskgrupp utgörs av personer som tillhör vissa religiösa och etniska minoritetsgrupper. Olika minoritetsgrupper har i ökad utsträckning allierat sig med olika grupperingar, eller har uppfattats ha allierat sig med grupperingar (UNHCR, International Protection

Considerations with regard to people fleeing the Syrian Arab Republic, Update V, från den 3 november 2017, Lifos 40481, s. 33-35 och 54).

Begreppet territoriell kontroll ska inte alltid tolkas som att aktörerna i fråga fullständigt behärskar ett specifikt geografiskt område. I vissa områden (kanske främst regeringskontrollerade områden i västra delarna av landet) kan visserligen så ha varit fallet över tid, medan situationen i andra områden periodvis varit högst dynamisk och flytande. I provinsen Hama pågår

offensiver i olika delar. I huvudsak är området dock alltjämt regerings- kontrollerat (se Migrationsverket, Lifos. Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet, Säkerhetsläget i Syrien, från den 16

(12)

I GÖTEBORG

DOM

2018-10-29

januari 2018, Lifos 40780 s. 8 och 13-14 samt de interaktiva kartor rapporten hänvisar till).

I den syriska kontexten används termen turkmener huvudsakligen för att beskriva personer med turkiskt ursprung vars familjer migrerade till Syrien under den ottomanska perioden. Många turkmener har aktivt motsatt sig Assadregimen och turkmenska brigader har organiserat sig i nordvästra Syrien, med stöd från den turkiska staten (Who are the turkmens of Syria?, The New York Times, publicerad den 24 november 2015, hämtad från https://www.nytimes.com/2015/11/25/world/middleeast/who-are-the- turkmens-of-syria.html).

Är flykting?

ska återvända till Hama som i huvudsak är kontrollerat av den syriska regimen. Frågan är därför om han vid ett återvändande riskerar förföljelse från de syriska myndigheterna.

Det är ostridigt att har arbetat som polis i Syrien och därmed som statlig tjänsteman. Migrationsverket har anfört att de som lämnat en statlig tjänst i Syrien inte generellt riskerar bestraffning. Den landinformation som använts till stöd för den uppgiften är dock från 2013 och således förhållandevis gammal. Nyare landinformation, så som den ovan refererade rapporten från UNHCR, ger en mer komplex bild av situationen där riskerna för att betraktas som oppositionell efter att ha lämnat en statlig tjänst framstår som mer omfattande.

lämnade sin tjänst i början av kriget. Redan därigenom har han, enligt migrationsdomstolens bedömning, agerat på ett sätt som av regimen kan ha uppfattats som illojalt. Vidare har han på ett samman- hängande sätt berättat om hur han kallats in för att tjänstgöra i oroliga

(13)

I GÖTEBORG

DOM

2018-10-29

områden. Att han som polis i ett land i inbördeskrig riskerat förflyttning från en administrativ tjänst till en mer aktiv tjänst i utsatta områden ifrågasätts inte. Mot bakgrund av den allmänna situationen i Syrien vid tiden när han flydde framstår det inte heller som orimligt att han fått ett straff för att han inte gått med på förflyttningen, men att myndigheterna av olika anledningar valt att avstå från att verkställa det omedelbart.

är till sin etnicitet turkmen. Han har berättat om hur det började noteras av omgivningen i inledningen av kriget. Andra personer med samma etnicitet har agerat oppositionellt och förknippats med turkiska intressen. Detta medför en ökad risk för eftersom han genom andras agerande riskerar att tillskrivas en oppositionell uppfattning baserad på etnisk grupptillhörighet.

Mot denna bakgrund löper en individuell och konkret risk för att betraktas som politiskt oppositionell av regimen i Syrien om han återvänder till hemorten. Den allmänna situationen i Syrien gör att han inte kan undkomma förföljelse genom att bosätta sig i någon annan del av landet. Migrationsdomstolen bedömer därmed att gjort sannolikt att han riskerar förföljelse på grund av tillskriven politisk

uppfattning på ett sådant sätt att han kan vara flykting.

arbetade innan kriget bröt ut i ett syriskt fängelse. Han har hos Migrationsverket lämnat en omfattande redogörelse för vad arbetet inneburit. Det har inte kommit fram att hans arbete skulle ha inneburit något brott mot mänskliga rättigheter. Efter krigsutbrottet arbetade

med sådana administrativa uppgifter att han inte kan antas ha agerat på ett sätt som utesluter honom från flyktingskap. Det har inte heller kommit fram att han av någon annan anledning ska nekas status som flykting.

(14)

I GÖTEBORG

DOM

2018-10-29

ska därför beviljas flyktingstatus.

Ska beviljas uppehållstillstånd?

Av förarbeten framgår att det som anges i 5 kap. 1 § UtlL ska gälla om migrationsdomstolen finner att en utlänning, som har utvisats på grund av brott, är flykting (prop. 2012/13:151 s. 49).

Uppehållstillstånd får vägras en flykting om denne

1. genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, eller

2. har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta

verksamheten här (5 kap. 1 § andra stycket UtlL)

har dömts för misshandel, ringa misshandel samt försök till grov misshandel. Även om dessa brott utgör allvarliga angrepp mot person kan agerande inte betraktas utgöra så synnerligen allvarlig brottslighet att det skulle vara förenat med fara för allmän ordning och säkerhet att bevilja honom uppehållstillstånd. Han har heller inte bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet. Det finns därmed inte anledning att vägra honom uppehållstillstånd.

Vid kontroll mot Schengenländernas gemensamma informationssystem framkommer att har en spärr där (SIS-spärr). Eftersom det är Sverige som begärt spärren medför den inte någon skyldighet att samråda med annat land och den utgör inte heller ett hinder mot att bevilja uppehållstillstånd (jfr artikel 25.1 i Schengenkonventionen).

(15)

I GÖTEBORG

DOM

2018-10-29

Som huvudregel ska den som beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd inneha pass. En utlänning som beviljas uppehållstillstånd enligt 12 kap.

16 b § UtlL behöver dock inte ha pass vid vistelse i Sverige om han eller hon inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att inom rimlig tid skaffa en sådan handling (2 kap. 1 § utlänningsförordningen [(2006:97]).

har inte någon giltig passhandling. Han är dock skyddsbehövande i förhållande till myndigheterna i det land där han är medborgare. Han saknar därmed möjlighet att skaffa en passhandling inom rimlig framtid. Därmed undantas han från kravet på att han ska ha ett giltigt pass för att beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd.

I 5 kap. 1 § UtlL anges att flyktingar som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd som ska gälla i minst tre år. Att en flykting ska beviljas uppehållstillstånd i minst tre år framgår även av 5 § TUtlL (se hänvisning i 5 kap. 1 § fjärde stycket).

Eftersom beviljas status som flykting ska han således även beviljas uppehållstillstånd i tre år.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (FR-04)

Tf. rådman

I avgörandet har även nämndemännen ,

och deltagit.

Föredragande jurist i målet har varit .

(16)

Sida 1 av 2 www.domstol.se

Anvisningar för överklagande FR-04 - Överklagandetid 3 v - PT (migration) • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-09

Hur man överklagar

FR-04

________________________________________________________________

Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan du överklaga. Här får du veta hur det går till.

Överklaga skriftligt inom 3 veckor Om beslutet gäller förvar eller uppsikt finns ingen sista dag för ditt överklagande. Övriga beslut kan överklagas inom 3 veckor.

Tiden räknas oftast från den dag som du fick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet.

För myndigheten räknas tiden alltid från beslutets datum.

Så här gör du

1. Skriv migrationsdomstolens namn och målnummer.

2. Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha och varför du tycker att Migrations-

överdomstolen ska ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner).

3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till.

Förklara vad du vill visa med varje bevis.

Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.

4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer.

Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer.

Om du har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter.

5. Skicka eller lämna in överklagandet till migrationsdomstolen. Du hittar adressen i beslutet.

Vad händer sedan?

Migrationsdomstolen kontrollerar att över- klagandet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet.

Det innebär att beslutet gäller.

Om överklagandet kommit in i tid, skickar domstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Migrationsöverdomstolen.

Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även Migrationsöverdomstolen skicka brev på detta sätt.

Prövningstillstånd i Migrations- överdomstolen

När målet kommer in till Migrationsöver- domstolen tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning.

Hur räknar vi ut tiden?

Sista dagen för överklagande är exakt 3 veckor från den veckodag som tiden börjar räknas. Om du exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars.

Om sista dagen för överklagande är en helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag.

Bilaga 1

(17)

Sida 2 av 2 www.domstol.se

Anvisningar för överklagande FR-04 - Överklagandetid 3 v - PT (migration) • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-09

Migrationsöverdomstolen ger prövnings- tillstånd i två olika fall.

 Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen.

 Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning.

Du behöver inte prövningstillstånd om beslutet gäller förvar och det är migrationsdomstolen som först har fattat beslutet, inte Migrationsverket.

Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet varför du anser att Migrationsöverdomstolen ska ge prövningstillstånd.

Vill du veta mer?

Ta kontakt med migrationsdomstolen om du har frågor. Adress och telefonnummer hittar du på första sidan i beslutet.

Mer information finns på www.domstol.se.