1 (2)KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING DOM Mål nr 1332-15 YRKANDEN Migrationsverket yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Migrationsverkets beslut

KAMMARRÄTTEN

I JÖNKÖPING

DOM

2016-01-25

Meddelad i Jönköping

Mål nr 1332-15

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 2203 550 02 Jönköping

Slottsgatan 5 036-15 68 00 (vx) 036-16 19 68 måndag – fredag 08:00-16:00 E-post: kammarrattenijonkoping@dom.se

www.kammarrattenijonkoping.domstol.se

KLAGANDE Migrationsverket

Mottagning, Bosättnings- och statsbidragsenheten 601 70 Norrköping

MOTPART

Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Linköpings dom den 21 april 2015 i mål nr 7591-13, se bilaga A

SAKEN

Ersättning enligt 29 § förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (NyErsF)

_________________________

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Kammarrätten avslår överklagandet.

_________________________

1

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING

DOM

Mål nr 1332-15

YRKANDEN

Migrationsverket yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Migrationsverkets beslut.

Lilla Edets kommun (kommunen) motsätter sig bifall till överklagandet.

VAD PARTERNA ANFÖR

Migrationsverket

Frågan i målet är huruvida kommunens kostnader för socialsekreterarstöd, familjepedagogsstöd, administration samt avskrivning av hemutrustning är ersättningsgilla enligt 29 § NyErsF. Förvaltningsrätten har fäst avgörande vikt vid Högsta förvaltningsdomstolens avgörande den 23 april 2013 i mål nr 3309-12 där det framgår att det är hela kostnaden som ska ersättas.

Att hela kostnaden ska ersättas, bör enligt Migrationsverket ses mot bak- grund av att kostnaden ska ha ett samband med barnets vård och grunda sig på beslut enligt socialtjänstlagen. Kostnaderna för administration och

avskrivning av hemutrustning har dock inget samband med barnets särskilda vårdbehov. Administration och hemutrustning har snarare ett samband med verksamhetens funktionalitet. Vidare kan vissa personalkostnader såsom t.ex. socialsekreterare vara sådana kostnader som faller in under administ- ration. Det är dessutom orimligt att arbeta på boendet likställs med att arbeta aktivt med vården av barnen på boendet. För att kostnaderna ska kunna bedömas ingå i vården av barnet bör dessa kunna hänföras till de olika barnens särskilda vårdbehov. Kostnaderna bör vara individualiserade utifrån barnens behov och inte som i nu aktuellt mål där de framgår som en genom- snittlig kostnad per barn och månad.

Kommunens kostnader har delvis avslagits på grund av att redovisningen tydligt statuerar kostnader som inte beviljats med stöd av socialtjänstlagen.

2

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING

DOM

Mål nr 1332-15

Migrationsverket ifrågasätter inte att kostnaderna är nödvändiga för att kunna bedriva en verksamhet, men anser inte att kostnaderna har sin grund i socialtjänstlagen och att de därmed är ersättningsgilla enligt 29 § NyErsF.

Förutsättningen för att beviljas ersättning är just att kostnaderna avser vård av barn i annat hem än barnets eget med stöd av socialtjänstlagen. Verk- samhetskostnader faller således utanför vårdbegreppet.

Lilla Edets kommun

Kommunen hänvisar till vad som tidigare anförts i förvaltningsrätten med följande tillägg och förtydligande.

Migrationsverket har tidigare ersatt kommunens faktiska kostnader när kommunen köpt externa platser, som lägst 1 900 kr/dygn och som högst 3 929 kr/dygn. Migrationsverket har aldrig ifrågasatt dessa belopp eller varpå de grundats. I vårdbolagens dygnskostnad ingår t.ex. administration, avskrivningar, olika kategorier av personal, lokalkostnader, aktieutdel- ningar, skatter, försäkringar m.m. Under hela år 2012 ersatte Migrationsver- ket kommunens platskostnad om 645 kr/dygn för den vård kommunen ordnat i egen regi, Ungbo. Under år 2013 fick kommunen avslag på sin ersättningsansökan vid två skilda kvartal men beviljades ersättning för andra kvartal. Från år 2014 ersätter Migrationsverket kommunen med 1 900 kr/dygn vare sig det är kommunens eget boende eller externt köpt plats.

De i målet sökta ersättningarna gäller för ungdomar som beviljats bistånd i form av Ungbo, enligt socialtjänstlagen. Kommunens personal har arbetat på boendet med olika uppdrag. Socialsekreterare har t.ex. haft samtal, integrationsarbete och annat aktivt personligt stöd med varje ungdom.

Familjepedagoger har svarat för ungdomens behov av t.ex. orientering i samhället, läxhjälp och annat aktivt personligt stöd. Det har inte funnits något kontor på boendet utan båda personalkategorier har utfört sitt arbete i

3

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING

DOM

Mål nr 1332-15

ungdomens rum. Arbetet på boendet har därför varit ett aktivt arbete med vården av ungdomen på boendet.

Migrationsverket har inte visat att det i författning eller förarbeten gjorts någon skillnad på att t.ex. administration eller avskrivningar är för barnets särskilda vårdbehov om kommunen anlitar privata externa platser men inte om kommunen driver boendet i egen regi. Migrationsverket har inte heller på ett trovärdigt sätt förklarat varför närvarande personal i boendet inte är vård vissa kvartal men vård andra kvartal då kommunen fått begärd ersätt- ning. De kostnader som kommunen har haft för t.ex. socionomer och socialpedagoger samt kostnaden för att ungdomarna haft tillgång till mini- mal möblering som t.ex. en egen säng, är vårdkostnader som ungdomarna beviljats som bistånd enligt socialtjänstlagen.

RÄTTSLIG REGLERING M.M.

Av 3 och 10 §§ NyErsF framgår att en kommun som tagit emot skyddsbe- hövande eller vissa andra utlänningar för bosättning har rätt till en schablon- ersättning som är avsedd att täcka bl.a. vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och för administration av ärenden om sådant bistånd.

Enligt 29 § första stycket NyErsF ska ersättning lämnas för kommunens kostnader för sådan vård i annat hem än barnets eget som ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga.

I propositionen om samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kommunerna, m.m. (prop. 1989/90:105) angavs att den föreslagna schabloniserade ersättningen som skulle utgå per mottagen flykting med ett visst belopp i kronor avsågs att täcka genomsnittliga kostnader och bidrag för bl.a. ekonomisk hjälp till försörjning, bostadskost- nad och svenskundervisning. Det påpekades att det emellertid även i

4

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING

DOM

Mål nr 1332-15

fortsättningen skulle finnas behov av vissa särskilda ersättningar vid sidan av schablonersättningen, bl.a. för kostnader för vård av vissa barn utan egna vårdnadshavare (a. prop. s. 19). I propositionen föreslogs att ersättning ska lämnas för hela den faktiska kostnaden för sådan vård av ensamma flykt- ingbarn under 18 år som sker med stöd av bl.a. socialtjänstlagen. Under skälen för förslaget angavs att kostnaden i det enskilda fallet kan vara mycket hög och att det därför är svårt att inordna denna ersättning i en schablonersättning. Schablonersättning bör också lämnas enligt de regler som gäller för övriga flyktingar för att täcka övriga kostnader (a. prop. s.

25).

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Av 29 § första stycket NyErsF och propositionsuttalandena framgår inte annat än att det är hela den kostnad, som kommunen haft för sådan vård som avses i bestämmelsen, som ska ersättas.

Placeringen på Ungbo utgör sådan vård i annat hem än barnets eget som ges med stöd av socialtjänstlagen. Frågan är då om kommunens kostnader för socialsekreterarstöd, familjepedagogstöd, administration samt avskrivning av hemutrustning åt de ungdomar som avses är en del av denna vård. För det fall kostnaden hänför sig till denna vård täcks den inte av den

schablonersättning som betalats ut med stöd av 10 § NyErsF, utan ersätts enligt 29 § NyErsF.

Lilla Edets kommun har gjort bedömningen att ungdomarna var i behov av familjepedagogstöd två timmar per vecka och socialsekreterarstöd fyra timmar per månad för att få en god vård. Enligt kammarrätten finns det inte anledning att ifrågasätta denna bedömning. Personalkostnaden är därmed en kostnad för sådan vård i annat hem än barnets eget som ges med stöd av socialtjänstlagen och för vilken ersättning ska lämnas enligt 29 § NyErsF. I målet har inte framkommit annat än att kostnaderna för administration har

5

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING

DOM

Mål nr 1332-15

ett direkt samband med barnens vård. Ersättning för denna kostnad ska därmed också lämnas enligt 29 § NyErsF. Kammarrätten instämmer vidare i förvaltningsrättens bedömning vad gäller kostnaderna för avskrivning av hemutrustning.

Migrationsverkets överklagande ska mot bakgrund av ovanstående avslås.

_________________________

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1).

Kammarrättsrådet (ordförande), kammarrättsrådet

och adjungerade ledamoten (referent)

har deltagit i avgörandet.

Föredragande:

6

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING

Enhet 2

DOM

2015-04-21 Meddelad i Linköping

Mål nr 7591-13

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 406

581 04 Linköping

Brigadgatan 3 013-25 11 00 013-25 11 40 måndag – fredag 08:00-16:00 E-post:

forvaltningsrattenilinkoping@dom.se

KLAGANDE Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet

MOTPART Migrationsverket

Mottagning, Bosättnings- och statsbidragsenheten 601 70 Norrköping

ÖVERKLAGAT BESLUT

Migrationsverkets beslut 2013-10-08, se bilaga 1 SAKEN

Statlig ersättning för flyktingmottagande ___________________

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten bifaller, med ändring av det överklagade beslutet, Lilla Edets kommun överklagande delvis och beviljar kommunen ersättning med ytterligare 5 817 kr per månad och barn.

Det ankommer på Migrationsverket att verkställa beslutet.

___________________

1

Bilaga A

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING

DOM

Enhet 2

YRKANDEN M.M.

Lilla Edets kommun (kommunen) yrkar att få begärd ersättning

(1029 + 5 474=) 6 503 kr per månad och barn för kommunens kostnader i form av avskrivningskostnader, hemutrustning, administration och perso- nalkostnader för Ungdomsboendet för ensamkommande barn.

Migrationsverket avstyrker bifall till överklagandet.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Vård som kommunen ger barn på det aktuella Ungdomsboendet måste vara vård i annat hem än barnets eget. Kommunen är därför ersättningsberätti- gad enligt 29 § förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Migrationsverket ifrågasätter i sig inte detta. Frågan i målet är om vissa kostnader, nämligen för avskrivning av hemutrustning och personalkostnader för familjepedagogstöd, socialsekreterare stöd samt administrationskostnad ska anses ingå i kostnaderna. Migrationsverket anser att dessa kostnader inte är direkta vårdkostnader och att dessa kost- nader därför inte är ersättningsberättigade. Av Högsta förvaltningsdomsto- lens avgöranden den 23 april 2013, t.ex. mål nr 3309-12 framgår att det är hela kostnaden som ska ersättas. Målen handlar dock inte om den typ av kostnader som är föremål för tvist i detta mål.

De kostnader per månad och plats som Migrationsverket inte godkänt är följande. Avskrivning hemutrustning (12 månader) 1 029 kr, familjepeda- gogstöd två timmar per vecka 2 964 kr, socialsekreterarstöd fyra tim- mar/månad 1388 kr samt administrationskostnad tre timmar per månad 1 122 kr, de tre sista posterna blir tillhopa (2 964 + 1 388 + 1 122=) 5 474 kr. (Kommunen har således fått begärd ersättning för boendestöd två tim- mar per vecka om 2 539 kr). Kommunen har uppgivit totalkostnad per

2

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING

DOM

Enhet 2

plats och månad till 19 621 kr samt dygnskostnaden per plats till 645 kr.

Kommunen har som jämförelse uppgett att Migrationsverket betalat kom- munen för extern plats på Alpklyftan med 3 929 kr per dygn. Kommunen hävdar att det i det sistnämnda beloppet även ingår avskrivningskostnader, lokaler, administration, och personal med mera i den vårdavgiften. För- valtningsrätten har ingen anledning att betvivla kommunens bedömning (är förstås ingen fråga som ska avgöras i målet, men kommunens jämförelse är ändå intressant).

Kommunen gör gällande att de socialsekreterare de begär ersättning för arbetar på boendet även om de har titeln socialsekreterare. Förvaltningsrät- ten förutsätter att kommunen i målet inte lämnar oriktiga uppgifter om sak- förhållandena. Förvaltningsrätten utgår därför ifrån att socialsekreterarna arbetar på boendet. Förvaltningsrätten utgår även ifrån att de familjepeda- goger kommunen begär ersättning för arbetat med barnen på Ungdomsbo- endet. Förvaltningsrätten anser att den tidsåtgång som kommunen redovi- sat för socialsekreterare och familjepedagoger får anses skälig liksom tim- kostnaden. Förvaltningsrätten gör samma bedömning när det gäller admi- nistrationskostnader. I dessa delar ska kommunen således tillerkännas yt- terligare 5 474 kr per barn och månad.

Förvaltningsrätten anser även att avskrivning av hemutrustning måste an- ses ingå som en del av totalkostnaden för vården. Kommunen har begärt ersättning för avskrivning av hemutrustning med 1 029 kr per månad och plats. Migrationsverket hävdar att kostnaden inte är en löpande vårdkost- nad och om den följer med barnen när denna flyttar. Kommunen har på fråga från förvaltningsrätten uppgivit att hemutrustningen skrivs av på ett år. Ungdomen beräknas flytta efter ett år och får då ta med sig hemutrust- ningen. Kommunen torde inte ha skylighet att ge hemutrustningen som gåva till barn/ungdom när de flyttar. Förvaltningsrätten kan därför inte ac- ceptera att utrustningen skrivs av på ett år. Förvaltningsrätten anser det

3

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING

DOM

Enhet 2

rimligt att utrustningen skrivs av på tre år. Anskaffningskostnaden (12 x 1 029=) 12 038 kr i sig får anses rimlig. Förvaltningsrätten anser att som kostnad per månad bör kunna få upptas 12 038/36= 343 kr.

Kommunen bör tillerkännas ytterligare (343 + 5 474=) 5 817 kr per månad och plats.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV3109/1D).

rådman

4

Bilaga

www.domstol.se

DV 3109/1D • 2013-06 • Producerat av Domstolsverket

HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND

Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Jönköping.

Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten.

För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert över- klagande måste Er skrivelse ha kommit in till för- valtningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domsto- lens beslut meddelades. Om sista dagen för över- klagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag.

Om klaganden är en part som företräder det all- männa, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i kam- marrätten fordras att prövningstillstånd medde- las. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om

1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämp-

ningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller

4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Om prövningstillstånd inte meddelas står förvalt- ningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstill- stånd bör meddelas.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla

1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och te- lefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet – och om de fortfarande är aktuella – behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, tele- fonnummer till arbetsplatsen och mobiltele- fonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten.

2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet,

3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd,

4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd,

5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.

Adressen till förvaltningsrätten framgår av do- men/beslutet.

Bilaga 2

Bilaga

DV 681 Formulär 1

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten.

Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades.

Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter;

1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen

2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd

4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.

Bilaga B