Sida 1 (3) KAMMARRÄTTEN I
GÖTEBORG
Avdelning 3
DOM
2019-05-20
Meddelad i Göteborg
Mål nr 4474-18
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 1531
401 50 Göteborg Stora Nygatan 21 031-732 74 00 031-732 76 00 måndag – fredag 08:00–16:00 E-post: kammarratten.goteborg@dom.se
www.kammarratten.goteborg.se
KLAGANDE Migrationsverket
MOTPART Flens kommun
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 28 augusti 2018 i mål nr 5447-17, se bilaga A
SAKEN
Statlig ersättning för asylsökande m.fl.
_________________________
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Migrationsverkets beslut.
_________________________
YRKANDEN M.M.
Migrationsverket yrkar att kammarrätten fastställer verkets beslut och anför följande. Kommunen har i ansökan angett att individerna har bedömts vara myndiga i samband med asylansökan. Om en individ enbart varit inskriven hos Migrationsverket som vuxen omfattas han eller hon inte av
bestämmelserna i förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. En av individerna har avvikit och har därmed inte bekräftat sin ansökan om asyl hos Migrationsverket genom en formell ansökan.
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG
DOM Sida 2
Mål nr 4474-18
Flens kommun har förelagts att svara på överklagandet, men har inte gjort det.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
En kommun har enligt 7 § i 2002 års förordning rätt till ersättning för kostnader för vård av barn under 18 år i ett annat hem än barnets eget, om barnet omfattas av 1 § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., förkortad LMA.
I samband med att MJ, FA och MI den 2 december 2015 fick sina
ansökningar om asyl formellt registrerade hos Migrationsverket bedömdes de vara äldre än 18 år. Någon annan åldersbedömning har såvitt
framkommit inte gjorts. Det har inte heller påståtts eller visats annat än att de tre bedömts vara över 18 år och därmed vuxna även vid sin initiala kontakt med Migrationsverket, den 29 november. MJ, FA och MI är därmed inte ensamkommande barn utan vuxna. Att kommunen inte hade
dossiernummer vid sin ansökan saknar därmed egentlig betydelse för rätten till ersättning.
När det gäller personen MK framgår det av utredningen att han aldrig fullföljde sin ansökan om asyl utan avvek innan en ansökan hann registreras hos Migrationsverket. Han omfattas därför inte av personkretsen i 1 § första stycket LMA.
Kommunen har mot denna bakgrund inte rätt till begärd ersättning. Det innebär att Migrationsverkets överklagande ska bifallas.
_________________________
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG
DOM Sida 3
Mål nr 4474-18
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1).
referent
/
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD
Mål nr: 5447-17
Rättelse/komplettering
Dom, 2018-08-28
Rättelse, 2018-09-05 Beslut av: rådmannen
Diarienumret på det överklagade beslutet ska rätteligen vara 733-2016-30752
Bilaga A
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD
DOM
2018-08-28
Meddelad i Karlstad
Mål nr 5447-17
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 568 651 12 Karlstad
Rådhuset, Stora torget
054-14 85 00 054-14 85 30 måndag – fredag 08:00–16:00 E-post: forvaltningsrattenikarlstad@dom.se
www.forvaltningsrattenikarlstad.domstol.se
KLAGANDE Flens kommun 642 81 Flen
MOTPART Migrationsverket
Statlig ersättning asylsökande Box 2073
700 02 Örebro
ÖVERKLAGAT BESLUT
Migrationsverkets beslut den 30 oktober 2017, dnr 733-2016-16411 SAKEN
Statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.
___________________
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet och visar målet åter till Migrationsverket för vidare handläggning och nytt beslut.
___________________
1
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD
DOM
2018-08-28
5447-17
BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M.
Flens kommun (kommunen) ansökte om ersättning enligt 7 § förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. (asylersättningsför- ordningen). Ersättningen avsåg kostnader för fyra barn, MJ (001129), FA (0011129), MI (991129) samt MK (981031).
Migrationsverket avslog ansökan med motiveringen att dossiernummer och födelsedatum saknas för samtliga individer i ansökan och det är därför inte möjligt att hitta dessa individer i Migrationsverkets system.
Kommunen överklagar beslutet och anför i huvudsak följande. Kommunen har uppgett namn och födelsedatum i ansökan. Att Migrationsverket inte kan matcha individerna med ett namn i sina system innebär inte att Flens kommun inte haft kostnader för hem för vård och boende under den aktuella perioden. Det var inte ovanligt att Migrationsverket under hösten 2015 regi- strerade en individ i CUD under namn som skiljer sig åt till viss del från det sökanden har uppgett under den första kontakten med verket. Vissa barn som inte kan det datum de har fötts, registreras på den 1 januari samma år som han eller hon är född eller på det datum som personens asylansökan inkom på eller liknande. Kommunen har ingen möjlighet att kontrollera Mi- grationsverkets registreringar, men kärnfrågan är om det är kommunen eller Migrationsverket som ska stå för risken och kostnaden när Migrationsver- kets handläggning av asylansökningar brister. Lagstiftningen visar tydligt att Migrationsverket har ansvar för handläggningen av asylansökningar och att tanken bakom ersättningssystemet är att staten ska stå för kostnaden för mottagandet av asylsökande.
Migrationsverket vidhåller sitt beslut och anför i huvudsak följande. Ansö-
kan gäller MJ ( ), FA ( ), MI ( ) samt MK ( ).
Kommunen har uppgett att Migrationsverket anvisat individerna till Flens
2
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD
DOM
2018-08-28
5447-17
kommun trots att kommunen i ansökan om ersättning uppgett att individerna skrevs upp redan vid ansökan. Migrationsverket anvisar inte vuxna indivi- der, vilket det bör vara fråga om i detta fall. Individens dossiernummer framgår alltid i det brev som skickas till kommunen när en anvisning sker.
Något som styrker att en anvisning skett till Flens kommun har inte inkom- mit. Eftersom dossiernummer saknas kan kostnaden inte hänföras till en specifik individ. I Migrationsverkets system finns ett stort antal individer och vad gäller MJ, FA, MI och MK finns flera individer med liknande namn och födelsedatum. Då kommunen dessutom uppgett i sin ansökan att indivi- dernas ålder skrivits upp vid ansökan får det förutsättas att de födelsedatum som angetts i ansökan inte är samma som finns i Migrationsverkets system.
Det är inte givet att kommunen har rätt till ersättning endast mot bakgrund av att en kostnad uppkommit. Det är kommunen som ska lämna de uppgifter som krävs till Migrationsverket för bedömningen av deras rätt till ersättning.
Kommunen tillägger i huvudsak följande. Kommunen har inte påstått att individerna har anvisats utan söker ersättning som transitkommun/ankomst- kommun, det vill säga för tidpunkten från individens viljeyttring om att söka asyl till registrering av asylansökan sker och innan en anvisning sker. Att Migrationsverket hänvisat individerna till kommunen ska inte tolkas som att kommunen påstår att en anvisning skett, utan som att Migrationsverket på grund av kapacitetsbrist och uppdelning av asylansökningsenheter mellan vuxna och ensamkommande barn hänvisat individen till ankomstkommunen där individerna får vänta till Migrationsverket har kapacitet att registrera ansökan. Om individens ålder ändras vid tidpunkten för registreringen av asylansökan stannar individerna kvar på Migrationsverkets ankomstboende och återvänder inte till Flens kommun. Flens kommun har alltså enbart varit i kontakt med individerna innan de fått ett dossiernummer.
3
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD
DOM
2018-08-28
5447-17
SKÄL FÖR AVGÖRANDET
Tillämpliga bestämmelser m.m.
Asylersättningsförordningen är numera upphävd men ska enligt övergångs- bestämmelserna till den nya förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. ändå tillämpas, eftersom i målet aktuella kostnader uppkommit före den 1 juli 2017.
Av 7 § asylersättningsförordningen framkommer att en kommun har rätt till ersättning för kostnader för vård av barn under 18 år i ett annat hem än bar- nets eget, om barnet omfattas av 1 § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA).
De personer som omfattas av 1 § LMA är bl.a. utlänningar som
1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande),
2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstill- stånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet.
Utlänningar som avses i punkterna 1 och 2 enligt ovan ska av Migrations- verket erbjudas plats på en förläggning. Det gäller dock inte ensamkom- mande barn. För dessa barn ska Migrationsverket i stället anvisa en kom- mun som ska ordna boendet. När Migrationsverket anvisat en kommun ska det anses att barnet vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). En utlänning som avses i punkterna 1 och 2 enligt ovan och som inte önskar utnyttja en erbjuden plats på en förläggning ska ändå registreras vid en sådan. Alla ensamkommande barn
4
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD
DOM
2018-08-28
5447-17
ska registreras vid en förläggning. Migrationsverket svarar sedan för att bi- stånd lämnas enligt denna lag (se 3 § LMA).
Enligt 12 § andra stycket asylersättningsförordningen är kommuner och landsting skyldiga att lämna Migrationsverket de uppgifter som krävs för bedömningen av deras rätt till ersättning enligt denna förordning.
Förvaltningsrättens bedömning
En ansökan om asyl kan göras muntligen genom en viljeyttring som ger skäl att anta att personen söker asyl. Att ansökan därefter behöver både registre- ras och kompletteras genom en bekräftelse av sökanden eller, i förekom- mande fall, av behörig ställföreträdare för denne, är en annan sak.
Av handlingarna i målet framkommer bl.a. följande. MJ, FA, MI och MK kom med flyktingströmmarna till Sverige. Migrationsverket i Flen kontak- tade socialjouren i Flens kommun som hämtade MJ, FA, MI och MK hos Migrationsverket och placerade dem i enlighet med sina rutiner för ensam- kommande barn. MJ, FA, MI och MK har därefter uppsökt Migrationsver- ket för att få sin asylansökan registrerad.
Flens kommun har således mottagit MJ, FA, MI och MK som ensamkom- mande barn efter kontakt med Migrationsverket i Flen. Vid denna tidpunkt hade MJ, FA, MI och MK inte fått något dossiernummer eftersom deras asylansökan ännu inte registrerats av Migrationsverket. Flens kommun pla- cerade individerna som därefter återvände till Migrationsverket för att regi- strera sina asylansökningar. Vid registreringen av asylansökan har Migrat- ionsverket skrivit upp individerna i ålder och de återvände därför aldrig till Flens kommun.
5
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD
DOM
2018-08-28
5447-17
Mot bakgrund av Migrationsverkets uppdrag får det anses vara Migrations- verket som primärt har till uppgift att identifiera och hålla reda på de indivi- der som de ansvarar för.
Det har i målet framkommit att Migrationsverket på grund av kapacitetsbrist släpat efter med registreringen av asylsökningarna under den aktuella peri- oden.
Förvaltningsrätten kan konstatera att för det fall Migrationsverket hade regi- strerat asylansökan vid det första mötet med MJ, FA, MI och MK hade de erhållit ett dossiernummer, eller liknande sambandsnummer, så att de, i en sådan här uppkommen situation, hade kunnat identifieras och kommunen kunnat söka ersättning för de kostnader de haft.
Enligt förvaltningsrättens mening har Flens kommun gjort vad som ankom- mer på kommunen och bör därför inte stå risken att förlora ersättning för de barn som kommit med flyktingströmmarna, och som tagits emot av Flens kommun, på grund av att Migrationsverkets handläggning har fallerat.
Förvaltningsrätten upphäver därför det överklagade beslutet och visar målet åter till Migrationsverket för utredning om övriga förutsättningar för rätt till ersättning föreligger samt nytt beslut.
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga (DV3109/1B).
Rådman
Beredare i målet har varit .
6
Bilaga
www.domstol.se
DV 3109/1B • 2013-06 • Producerat av Domstolsverket
HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND
Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Göteborg.
Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten.
För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert över- klagande måste Er skrivelse ha kommit in till för- valtningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domsto- lens beslut meddelades. Om sista dagen för över- klagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag.
Om klaganden är en part som företräder det all- männa, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i kam- marrätten fordras att prövningstillstånd medde- las. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämp-
ningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står förvalt- ningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstill- stånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och te- lefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet – och om de fortfarande är aktuella – behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, tele- fonnummer till arbetsplatsen och mobiltele- fonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten.
2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet,
3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd,
4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd,
5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
Adressen till förvaltningsrätten framgår av do- men/beslutet.
.
Bilaga 1
• 1111 SVERIGES DOMSTOLAR
Bilaga
DV 681 Formulär 1
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten.
Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades.
Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter;
1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen
2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd
4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
