Lokal arbetsplan 2018/2019
Rösjöskolan 2.0
Innehållsförteckning
Ledningsdeklaration ... 3
Skolans verksamhet ... 4
Organisation ... 5
Skolans systematiska kvalitetsarbete ... 8
Uppdrag ... 9
Prioriterade områden för förbättringar ... 9
Normer och värden ... 10
Arbetssätt ... 10
Kunskaper ... 12
Arbetssätt ... 14
Elevers inflytande ... 15
Arbetssätt ... 15
Ledningsdeklaration
Att vara en skola värd alla elever och där alla elever når läroplanens mål är en ambition och önskan från skolledningen. Rösjöskolan ska vara det naturliga valet när föräldrar i Skarpängsområdet ska välja skola till sina barn. Både elever och personal ska känna att det finns möjlighet att växa inom Rösjöskolan. I ett skolut- vecklingsarbete måste olika synsätt kunna mötas i en miljö där olika åsikter inte är ett misslyckande utan en utvecklingsprocess. Tid för pedagogiska samtal och reflektion är ett måste.
Ensam är inte stark utan allt arbete ska vila i sitt sammanhang och komma ur en gemenskap. Vårt arbetsklimat ger förutsättningar för elever och personal att tri- vas, lyckas och göra fel, vilket i sin tur ger förutsättningar för goda studieresultat och förtroende från vårdnadshavare. Skolans arbete ska på vetenskaplig grund bidra till alla elevers lika rätt till utbildning. Alla våra verksamheter är lika viktiga då de ger förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas från sina förutsätt- ningar. Skolan har högt ställda förväntningar på eleverna. Skolledningen tror på ett pedagogiskt förhållningssätt där eleven genom kontinuerlig återkoppling lär sig att förstå sitt eget lärande. Skolledningen arbetar för att alltid ge rätt informat- ion i rätt tid och till rätt mottagare för att förhindra att det uppstår informationsgap.
Att alla i skolan ska lära sig nya saker, att det ska göras tillsammans och att det ska vara roligt är viktiga ingredienser vid planering och genomförande av skolar- betet.
Gabriella Ceder, rektor
Karin Rilegård, biträdande rektor
Skolans verksamhet
Förskoleklass: Rösjöskolan bedriver obligatorisk förskoleklassverksamhet där tre timmar och tio minuter per dag är undervisning. Övrig tid är fritidsverksamhet.
Förskoleklassverksamheten leds av behöriga lärare och förskollärare. Förskole- klassens fritidshemsdel planeras och genomförs i enlighet med gällande styrdo- kument som är nedbrutna till lokala pedagogiska planeringar. Förskoleklasserna har klassrum och egen skolgård som ligger i anslutning till skolans huvudbygg- nad. Rösjöskolan har 67 inskrivna förskoleklasselever fördelade på tre klasser.
Skola: Rösjöskolan har 433 inskrivna elever i årskurserna 1-6. I årskurserna 1-5 tre parallella klasser samt två klasser i årskurs 6. Skolan bedriver undervisning utifrån mål och intentioner i relevanta nationella och kommunala styrdokument.
Undervisningen leds av behöriga lärare som har gemensamt ansvar för elever- nas måluppfyllelse och trygghet. Eleverna på mellanstadiet erbjuds att förlänga sin skoldag genom att besöka Studierummet några dagar i veckan. I Studierum- met erbjuds eleverna repetition, fördjupning och möjlighet att göra hemuppgifter med stöd av lärare. Rösjöskolan tillämpar faddersystem för att med elevernas hjälp föra vidare traditioner och goda exempel på hur vi arbetar.
Fritidshem: Rösjöskolan har 367 inskrivna elever på fritidshemmet. I förskole- klass till årskurs 4 är samtliga elever inskrivna på fritidshemmet. Fritidshemmet startar skoldagen 7.00 och avslutar den 17.30. Verksamheten drivs av tre olika personalgrupper, fritidslärare, fritidspedagoger och barnskötare. Fritidshemmen samverkar med skolan vilket underlättas av att fritidshemmens lokaler ligger i di- rekt anslutning till klassrummen. Fritidshemsverksamheten planeras och genom- förs i enlighet med gällande styrdokument som är nedbrutna till lokala pedago- giska planeringar.
Organisation
Elever: Rösjöskolan är en kommunal grundskola med 500 elever fördelade på årskurserna förskoleklass till årskurs 6. Under de senaste åren har cirka 75 % av 6-åringarna i skolans närområde sökt Rösjöskolan som förstahandsalternativ.
Personal: Personalstyrkan uppgår till cirka 70 personer som tillsammans delar på 59 heltidstjänster. Dessa är fördelade på 36 tjänster i skolan, 19 tjänster i fri- tidshemmet och 4 tjänster i förskoleklass. Inkluderat är den administrativa delen som består av en skolassistent, en vaktmästare, en och en halv tjänst städning och två tjänster skolledning, Lärandet i Rösjöskolan sker i en miljö med arbetsro där personalen är kompetent och behörig. Skolan har pedagoger med lärarlegiti- mation i de ämnen de undervisar i med undantag av musik för årskurserna 1-5 samt idrott i årskurserna 2-4. På fritidshemmet arbetar fritidslärare, fritidspedago- ger och barnskötare. Förskoleklassernas personal är utbildade lärare och förskol- lärare. Klasserna på skolan är åldersrena och lärarna samverkar runt klasserna i enlighet med sin behörighet. Skolan har under senare år berikats med fem förste- lärare som arbetar systematiskt med att utveckla det kollegiala lärandet i skolan.
Lokaler: Rösjöskolans verksamhet bedrivs i ändamålsenliga lokaler med tillhö- rande stor och varierande skolgård. Skolans huvudbyggnad är byggd på 70-talet och moderniserad i slutet av 90-talet. Skolan har specialsalar för idrott, slöjd, bild och musik. I anslutning till skolbyggnaden finns fyra annex där det också bedrivs undervisning. Rösjöskolan använder två klassrum i Skarpängsskolan för under- visning i årskurs 6.
Skolmat: Rösjöskolan har ett tillagningskök och all mat lagas på plats. Skolma- ten och servering utförs av extern leverantör. Matsalen är delad i två större delar där fem klasser kan äta samtidigt.
Städning: Skolan har sedan ett år tillbaka städning i egen regi med två städare som tillsammans har en och en halv tjänster. Städning sker under dagtid.
Information- och kommunikationsteknik: Det pågår en ständig utveckling av användande av digitala arbetsverktyg för både pedagoger och elever. Samtliga klassrum i skolan är utrustade med Smartboards och alla elever från årskurs 3 till 6 har egen Chromebook att använda i skolarbetet.
Ledningsorganisation: Skolledningen består av rektor och biträdande rektor.
Skolan har också en pedagogisk ledningsgrupp som består av förstelärare och skolledning. Gruppen arbetar övergripande i syfte att öka skolans tillgänglighet och öka elevernas måluppfyllelse samt styra och leda kollegialt lärande.
Elevhälsa: Skolan har en elevhälsogrupp som träffas i olika konstellationer en gång per vecka. Gruppen består av speciallärare, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog samt rektor. Gruppmedlemmarnas specialistkompetenser bidrar till att utveckla tillgängliga lärmiljöer i alla skolans verksamheter samt främja en häl- sosam skolmiljö. Gruppens huvudsakliga uppgift är att tillgodose att elever får det stöd och den hjälp som behövs för måluppfyllelse och välbefinnande och i för- längningen ökad skolnärvaro.
Service: Skolan har en vaktmästare på heltid samt två pedagoger som tillsam- mans under en halvtidstjänst delar ansvar för att allt inom informations och kom- munikationsteknik fungerar.
Grupper:
Processledare: I förlängningen av Täby kommuns satsning Fritidslyftet har skolan tre processledare. Processledarna leder fritidshemmets arbete med att utveckla och följa upp pedagogiska planeringar och utvärderingar för fritids med de nya riktlinjerna i Lgr11 som underlag.
Samarbetsgrupper: Skolan har inga arbetslag utan samarbetsgrupper samman- satta för bästa resultat för given aktivitet. Som exempel har vi tvärgrupper som arbetar med fördjupningar kring hur den Röda tråden i skolans alla ämnen ska hållas levande och följas. Med hjälp av Röda tråden säkerställer vi att eleverna når målen och inte gör samma moment flera gånger utan får progression i under- visningen. Ett annat exempel på när samarbetsgrupper används kan vara vid veckoplanering när skola och fritids arbetar runt en viss elevgrupp.
Rastaktivitetsgrupp: Tre personer på fritidshemmet träffas en gång per vecka för att planera och presentera ett varierat utbud av lekar och aktiviteter på elevernas gemensamma rasttid. Gruppen samverkar med elevrådet.
Trygghetsgrupp: Varannan vecka träffas skolans trygghetsgrupp som består av kurator, pedagoger från fritidshemmet och skolan samt skolledning. Trygghets- gruppen arbetar för att främja trygghet och studiero för Rösjöskolans elever.
Elevråd: Rösjöskolans elevråd träffas en gång per månad för att samtala om ele- vernas lärande, trygghet och trivsel. En elev per klass i årskurserna 2-5 träffas
tillsammans med representant från rastaktivitetsgruppen, vaktmästare och skol- ledning.
Matråd: Matrådet består av en representant per klass från årskurs 2-5, skolans kock, skolmatsvärdinna samt skolassistent. Gruppen har möte en gång per må- nad där elevernas frågor och synpunkter tas i beaktning.
Skolråd: Vid tre tillfällen per läsår träffas skola och vårdnadshavare för att sam- tala om det gemensamma ansvaret för elevernas skolgång och hjälpas åt att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevernas utveckling och lärande.
Skolans systematiska kvalitetsarbete
Hösttermin:
• Översyn av förra årets kvalitetsredovisning.
• Gemensamt arbete i mindre grupper med att utforma en arbetsplan som beskriver det utvecklingsarbete som ska göras under läsåret med förra årets kvalitetsredovisning, läroplanen och plan mot kränkande behandling som grund.
• Samtal om behov av fortbildningsinsatser.
• Medarbetarsamtal i grupp.
• Elevenkäten ”Flugan” (bilaga) görs och utvärderas som grund för förbätt- ringar av elevernas arbetsmiljö.
• Återkommande screeningar för att fastställa elevernas kunskapsutveckl- ing.
• Bedömningstöd i årskurs 1 och 2.
• Nationella prov i årskurs 6.
• Måluppfyllelsekonferenser samt betygsättning i årskurs 6.
• Återkommande budgetuppföljningar.
• Budget för kommande kalenderår.
• Vårtermin:
• Arbetsplanen och plan mot kränkande behandling utvärderas av persona- len i mindre grupper.
• Skolans arbetsmiljöplan skrivs.
• Elevenkäten ”Flugan” (bilaga) görs och utvärderas som grund för förbätt- ringar av elevernas arbetsmiljö.
• Individuella samtal med skolans medarbetare.
• Återkommande budgetuppföljningar.
• Återkommande screeningar för att fastställa elevernas kunskapsutveckl- ing.
• Nationella prov i årskurs 3 och 6.
• Måluppfyllelsekonferenser samt betygsättning i årskurs 6.
Uppdrag
Rösjöskolans uppdrag är att bedriva undervisning i årskurserna F-6 och ge om- sorg utifrån mål och intentioner i relevanta nationella och kommunala styrdoku- ment
Prioriterade områden för förbättringar
• Öka måluppfyllelse, främja skolnärvaro och psykisk hälsa för alla elever.
• Utveckla tillgängliga lärmiljöer.
• Öka samsynen runt bedömning och utveckla elevernas individuella ut- vecklingsplaner.
• Utveckla användandet av digitala verktyg för lärande bland elever såväl som pedagoger.
• Förankra syfte och centralt innehåll för förskoleklass enligt läroplanen.
Normer och värden
Läroplanen
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behand- ling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.”
•
Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsindi-
kator
Förtroendet för de pe- dagogiska verksam- heterna är högt
Eleverna är trygga
Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola
minst 100 %
Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola
minst 100 Eleverna rekommen-
derar sin skola
Arbetssätt
Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter
Fadderverksamheten
•Ett lektionstillfälle i veckan på klassernas scheman där men- torerna har sin egen klass och kan lägga fadder-tid.
•Tillfälle på konferenstid en gång/månad för att planera fadderverksamhet.
•Vi påbörjar arbetet att skapa en digital bank av aktiviteter för fadderverksamhet.
Ansvar: Klasslärare och sche- maläggare
Mätmetoder: Utvärdering för både elever och lärare i slutet av läsåret.
Värdegrundsarbete
•”Bra kompis” – tema de första skolveckorna där vi ar- betar med värdegrund, plan mot kränkande behandling och gör gruppstärkande aktivi- teter.
•Återkommande arbete kring värdegrunden med fokus på respektfullt bemötande och al- las lika rätt. Detta sker varje dag i olika ämnen och i olika sammanhang.
Ansvar: Klasslärare och biträ- dande rektor.
Mätmetoder: Elevenkäten
”Flugan”, Våga visa, mentors- samtal, utvecklingssamtal, veckoutvärderingar där man även kan ge synpunkter gäl- lande klassrumsklimat.
Meningsfulla raster för ele- verna
•Organiserade rastlekar med tydliga gemensamma regler.
Ansvar: Rastaktivitetsgrup- pen.
Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter
•Många, synliga vuxna som är med eleverna. Gula rastvärds- västar används.
Mätmetoder: Elevenkäten
”Flugan”, antal konflikter, hän- delsebok, utvärderingar av veckan.
Styrda temaaktiviteter i blandade elevgrupper på fri- tidshemmet
•Fritidshemmet kommer under höstterminen att göra aktivite- ter i årskursvis blandade elev- grupper. Syftet är att öka ele- vernas trygghet genom fler kontaktytor.
Ansvar: Processledarna.
Mätmetoder: Elevenkäten
”Flugan”, antal konflikter, hän- delsebok, utvärderingar av veckan.
Kunskaper
Läroplan
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i var- dagslivet,
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsve- tenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera stånd- punkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och väster- ländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
• har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och histo- ria,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar ut- veckling,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kul- turutbud,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kom- munikation, skapande och lärande,
• och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinrikt- ning.
Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsindi-
kator
Eleverna når högt ställda kunskapskrav
Ett effektivt lärande är tillgängligt för varje elev
Specialpedagogiska Skolmyndigheten för området pedagogisk miljö
minst 75
Specialpedagogiska Skolmyndigheten för området pedagogisk miljö
minst 80
Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsindi- kator
Andel elever i årskurs 6 med minst betyget E i alla ämnen
minst 100 % Genomsnittligt be- tygspoäng i årskurs 6
minst 261
Andel elever i årskurs 3 som blivit godkända på alla nationella del- prov i ämnet
svenska/svenska som andraspråk
minst 100 %
Andel elever i årskurs 3 som blivit godkända på alla nationella del- prov i ämnet matema- tik
minst 100 %
Andel elever i årskurs 3 som uppnått kun- skapskraven i ämnet svenska/svenska som andraspråk
minst 100 %
Andel elever i årskurs 3 som uppnått kun- skapskraven i ämnet matematik
minst 100 % Andel elever som anger att de genom skolarbetet blir ny- fikna på att lära sig mer
minst 85 % Andel elever som anger att lärarna i de- ras skola hjälper dem i skolarbetet om de behöver det minst 100 %
Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsindi- kator
Andel elever som anger att lärarna ger dem utmaningar så de utvecklas minst 85 %
Arbetssätt
Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter
Obligatorisk förskoleklass
•Koppla förskoleklassens obli- gatoriska undervisning till Röda tråden för att säkerställa progression.
•Gemensamma tider för sam- planering, pedagogiska sam- tal och utvärdering.
•Utveckla överlämnande av elever mellan förskoleklass och årskurs 1.
Ansvar: Klasslärare i förskole- klass och på lågstadiet.
Mätmetoder: Utvärdering av läsårets kalendarium samt kontroll av att Röda tråden uppdaterats.
Rutiner och samsyn
•Skapa rutiner och arbetssätt kring överlämnanden av ele- vers måluppfyllelse, utred- ningar och extra anpass- ningar.
•Tid för pedagogiska samtal kring elevernas måluppfyllelse och hur vi arbetar för att väcka elevernas nyfikenhet och säkerställa att eleverna får hjälp, stöd och utmaning- ar.
Ansvar: Skolledning.
Mätmetoder: Utvärdering av läsårets kalendarium samt en- kät för utvärdering av läsåret.
Information- och kommuni- kationsteknik
•Utveckling av användning av digitala verktyg för elever och pedagoger.
•Kollegialt lärande.
•Fasta tider där elever och pe- dagoger erbjuds stöd i använ- dandet av digitala verktyg.
Ansvar: Informations- och kommunikationsteknikpeda- gog och lärare.
Mätmetoder: Sveriges Kom- muner och Landstings värde- ringsverktyg LIKA.
Bedömning
•Gemensam syn på hur ele- vernas individuella utveckl- ingsplan ska utformas.
•Gemensamma pedagogiska samtal årskursvis.
•Gemensamma mallar för olika slags utvärderingar.
Ansvar: Pedagogisk lednings- grupp.
Mätmetoder: Samstämmighet i elevernas individuella ut- vecklingsplaner.
Elevers inflytande
Läroplan
• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att ar- beta i demokratiska former
Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsindi-
kator
Eleverna når högt ställda kunskapskrav
Eleverna har reellt in- flytande på sitt lä- rande
Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker
minst 90 %
Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker
minst 100 Andel elever som
anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter minst 85 %
Andel elever som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter
minst 100 Andel elever som
anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete
minst 81 %
Andel elever som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete
minst 100 Andel elever som
anger att de kan på- verka sitt val av ar- betssätt
minst 90 %
Arbetssätt
Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter
Öka eleverna inflytande över ämnen till elevensval
•Önskemål tas upp på klass- råd.
•Använda utvärderingen från föregående år.
Ansvar: Klasslärare och biträ- dande rektor.
Mätmetoder: Elevenkät efter varje elevensvalperiod
Uppmuntra eleverna till ökat deltagande i Studierummet
•Informera om Studierummet vid föräldramöten.
•Skapa en positiv attityd till Studierummet genom att prata om fördelarna i klass- rummet och under mentors- samtal.
•Uppmuntra eleverna att gå till
Ansvar: Pedagoger i årskurs 4-6.
Mätmetoder: Närvarostatistik, elevutvärdering
Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter Studierummet kamratvis.
•Studierummet ska kunna er- bjuda stödjande uppgifter, ut- maningar, hjälp med hemupp- gifter och tid att ta igen skolar- bete.
•Pedagogerna skapar ett in- bjudande klimat så att ele- verna känner sig sedda.
•Erbjuda eleverna temaunder- visning.
Tydliga genomgångar av lång- och korttidsplanering
•Långsiktiga och kortsiktiga mål ska vara levande med återkommande återkoppling.
•Komma tillbaka till planering under arbetets gång för att eventuellt göra ändringar.
•Utgå från läroplanen men ta hänsyn till elevernas önske- mål och intressen.
Ansvar: Klasslärare
Mätmetoder: Våga Visa, men- torssamtal och utvecklings- samtal
Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter
Budget i balans
•Arbeta för att göra skolan at- traktiv.
•Förbättrade rutiner för att göra ekonomiarbetet levande.
•Säkrare kodning av utgifter.
•Avsattsatt tid för regelbunden ekonomiuppföljning.
•Investeringar görs efter noga övervägande.
Ansvar: Skolledning.
Mätmetoder: Som underlag för analys använder skolan kontinuerliga uppföljningar av ekonomin genom prognosar- bete samt uppgifter om per- sonalgrad, sjukfrånvaro och personalomsättning. Uppgif- terna hämtas från Analys och Rapport.
Varje verksamhet får en summa att disponera till läro- medel och förbrukning. Be- loppet baseras på antal elever och tidigare års kostnader.
Återkommande utgifter kon- trolleras mot föregående års fakturor i syfte att hålla nere utgifter.
