Konsten att utvärdera en politisk reform
En studie om jobbskatteavdraget
The art of evaluating a political reform
A study about jobbskatteavdraget
Johansson Ludvig
Lindman Sebastian
Vårterminen 2015
Peter Andersson
Kandidatuppsats i Nationalekonomi
Sammanfattning
För att minska utanförskapet på arbetsmarknaden och öka sysselsättningen införde regeringen Reinfeld 2007 en arbetsmarknadsreform vid namn jobbskatteavdraget. Reformen innebar en skattereduktion på samtliga förvärvsinkomster vilket ökade de ekonomiska incitamenten att förvärvsarbeta. Ett flertal studier har genomförts för att utvärdera jobbskatteavdraget och denna uppsats syftar till att genom en metastudie analysera reformens effekt på sysselsättningen samt försöka utveckla en metod för utvärdering av reformen.
Uppsatsen visar på att jobbskatteavdraget tidigare har utvärderats med sex olika metoder där den vanligaste metoden är prognostisering med hjälp av mikrosimulering. Det har även genomförts utvärderingar på utfallsdata med bland annat metoden difference-in-difference.
Resultaten från de tidigare utvärderingarna tyder på att sysselsättningen som en konsekvens av jobbskatteavdraget ökat med omkring 2,9 procent vilket ligger i linje med nationalekonomisk teori samt internationella erfarenheter av liknande reformer.
Den metod vi väljer att utveckla är en regressionsmodell som består av de två beroende variablerna arbetskraftsutbud och medelarbetstid och de fem förklaringsvariablerna, konjunktur, inkomst, inflation, demografi, och dummyvariabeln jobbskatteavdraget. Vi väljer att använda oss av två beroende variabler då jobbskatteavdraget enligt teorin bör påverka både den extensiva- och den intensiva marginalen.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1. Bakgrund ... 1 1.2. Problemformulering ... 3 1.3. Syfte ... 3 1.3.1. Frågeställningar ... 3 1.4. Metod ... 32. Hur fungerar jobbskatteavdraget? ... 6
2.1. Effekterna på inkomsten ... 6
2.2. Beräkningar av jobbskatteavdragets storlek ... 9
2.3. Övriga arbetsmarknadsreformer för åren 2007 - 2011 ... 10
2.4. Jobbskatteavdraget i ett internationellt perspektiv ... 11
3. Teori ... 12
3.1. Extensiva och intensiva marginalen ... 12
3.2. Jobbskatteavdragets effekt på extensiva marginalen ... 12
3.3. Jobbskatteavdragets effekt på den intensiva marginalen ... 14
3.4. Efterfrågan på arbetskraft ... 16
3.4.1. Keynesiansk arbetslöshet ... 16
3.4.2. Jämviktsarbetslöshet ... 16
3.4.3. Philipskurvan ... 17
4. Metoder vid tidigare utvärderingar av jobbskatteavdraget ... 19
4.1. Kvalitativa metoder ... 19 4.1.1. Empirisk analys ... 19 4.1.2. Teoretisk analys ... 21 4.2. Kvantitativa metoder ... 23 4.2.1. Mikrosimuleringsmodeller ... 23 4.2.2. Makroekonomisk metod ... 24 4.2.3. Difference-in-difference ... 25
4.2.4. Regregression med hjälp av dummyvariabler ... 27
4.3. Jämförelse av tidigare utvärderingars metoder ... 29
5. Resultat av tidigare utvärderingar av jobbskatteavdraget ... 31
5.1. Kvalitativa metoders resultat ... 31
5.1.1. Empirisk analys ... 31
5.1.2. Teoretisk analys ... 33
5.2. Kvantitativa modeller ... 34
5.2.1. Jämförande diagram av tidigare kvantitativa utvärderingar ... 34
5.2.2. Mikrosimulerings modeller ... 34
5.2.3. Makroekonomisk modell ... 36
5.2.4. Difference-in-difference modeller ... 36
5.2.5. Regression med hjälp av dummyvariabler ... 37
6. Analys av metoder och resultat ... 39 6.1. Empirisk analys ... 39 6.2. Teoretisk analys ... 39 6.3. Mikrosimuleringsmodeller ... 40 6.4. Makromodeller ... 40 6.5. Difference-in-Difference ... 41
6.6. Regression med hjälp av dummyvariabler ... 42
7. Utveckling av metod ... 43
7.1. Regressionmodell för utvärdering ... 43 Konjunktur ... 44 Inkomstnivå ... 45 Inflation ... 45 Demografi ... 46 Jobbskatteavdraget ... 46
7.2. Analys av den utvecklade regressions modellen ... 47
8. Reflektion ... 49
1. Inledning
1.1.
Bakgrund
Sverige har sedan finanskrisen 1990-1992 dragits med en relativt hög arbetslöshet sett till efterkrigstiden. Innan 1990-talskrisen var den svenska arbetslösheten knappt hälften så hög som arbetslösheten i de övriga nordiska länderna. Den genomsnittliga arbetslösheten i Sverige mellan 1945 och 1990 låg på en genomsnittlig nivå omkring 3 procent för att sedan efter 1990-talskrisen öka till mer än det dubbla. Finanskrisen under 1900-talet slog hårt mot Sveriges aggregerade efterfrågan vilket resulterade i minskad efterfrågan på arbetskraft samt ökad arbetslöshet. Den ökade arbetslösheten och minskade sysselsättningen i kölvattnet av 1990-talskrisen har i Sverige till viss del blivit bestående och under 2000-talet låg den svenska arbetslösheten på en stabil nivå omkring 7 procent. Även om dagens arbetslöshet i Sverige är betydligt högre än under guldåren mellan 1945 - 1990 är den fortfarande ur ett internationellt perspektiv relativt låg.1
Dagens svenska arbetsmarknad kännetecknas av en stor skillnad i arbetslöshet mellan olika åldersgrupper och arbetslösheten skiljer sig även mellan könen. Arbetslösheten för individer i åldersintervallet 16-74 år uppgick under 2014 till omkring 8 procent samtidigt som arbetslösheten för individer i åldersintervallet 16-24 år för samma period uppgick till 24 procent. Sverige har även under 2000-talet haft problem med ett lågt arbetskraftsdeltagande där individer bland annat är latent arbetssökande samt vissa individer upplever sig själva som undersysselsatta. Latent arbetssökande är en individ som kan och vill arbeta men väljer att inte söka arbete. Andelen arbetslösa utgör tillsammans med latent arbetssökande samt undersysselsatta vad arbetskraftsundersökningen (AKU) beskriver som det outnyttjade arbetskraftutbudet.2
1Fregert Klas, Jonung Lars (2010): Makroekonomi
2 Broman Anna, Johannsen Martin (2014): Arbetskraftsundersökningarna (AKU) januari 2014, ökning
För att komma till rätta med den höga arbetslösheten samt den låga sysselsättningen valde regeringen Reinfeldt att år 2007 införa reformen som kallas jobbskatteavdraget. Regeringens avsikt med jobbskatteavdraget var att öka sysselsättningen genom att införa ett skatteavdrag på förvärvsinkomster vilket skulle göra det mer attraktivt att arbeta samt att bedriva näringsverksamhet.3 Avdraget verkar i form av en skatteminskning för skattepliktiga inkomster från anställning och näringsverksamhet.4 Jobbskatteavdraget uppdelades i fyra steg och det första steget av jobbskatteavdraget infördes den 1 januari 2007.
Storleken på jobbskatteavdraget skiljer sig mellan olika inkomstgrupper vilket framgår i nästa kapitel av uppsatsen. Avdragets regler gynnar framförallt låg- och medelinkomsttagare då det är dessa grupper som på marginalen får den största effekten av jobbskatteavdraget. En annan faktor som påverkar storleken på jobbskatteavdraget är individens ålder där individer över 65 år får ett dubbelt jobbskatteavdrag vilket ytterligare ökar incitamenten för denna grupp att arbeta. Bakgrunden till det dubbla jobbskatteavdraget är den ökande medellivslängden i Sverige och framförallt är det den medicinska forskningens framsteg som lett till att befolkningen idag kan leva längre. Framstegen har även lett till att individer som går i pension idag är mycket friskare än förr i tiden. Då befolkningen blir äldre kommer en större del av befolkningen att leva längre på pensionen vilket leder till ökade kostnader och därmed ställer ökade krav på landets skatteintäkter.
Jobbskatteavdraget syftade främst till att öka arbetskraftsutbudet och vid exempelvis införandet av jobbskatteavdragets andra steg, som kostade staten 10 miljarder kronor, förväntade sig regeringen att arbetskraftsutbudet skulle öka med 0,16 procent.5
3 Odell Mats, Reinfeld Fredrik (2007): Regeringens proposition 2007/08:22 4 Borg Anders, Reinfeld Fredrik (2006): Regeringens proposition 2006/07:1
5 Borg Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
1.2.
Problemformulering
Den totala kostnaden för jobbskatteavdragets fyra steg beräknades vid införandet uppgå till ca 70 miljarder kronor.6 Att utvärdera kostsamma reformer likt jobbskatteavdraget är viktigt då det är av medborgarnas intresse att deras pengar används så effektivt som möjligt. Ett flertal aktörer som exempelvis finansdepartementet, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Riksrevisionen har genom åren utvärderat effekterna av jobbskatteavdraget. Resultaten av de olika utvärderingarna skiljer sig mellan varandra vilket gör det svårt för medborgarna att få en klar bild över jobbskatteavdragets effekter. Eftersom utvärderingarnas resultat skiljer sig åt anser vi det vore intressant att jämföra de tidigare utvärderingarnas metoder och resultat för att ta reda på om jobbskatteavdraget fått de effekter regeringen Reinfeldt förväntade sig.
1.3.
Syfte
Syftet med denna uppsats är att analysera jobbskatteavdragets effekt på sysselsättningen samt försöka utveckla en bättre metod för utvärdering av jobbskatteavdraget.
1.3.1. Frågeställningar
Vad skiljer metoderna i tidigare utvärderingar åt?
Vilken effekt har jobbskatteavdraget haft på sysselsättningen?
Vilken metod kan i framtiden användas för att utvärdera jobbskatteavdraget?
1.4.
Metod
Till den första delen av uppsatsen kommer vi använda oss av en metastudie där vi jämför tidigare utvärderingar av jobbskatteavdraget. Jämförelsen av utvärderingarna delas in i två olika grupper beroende på om utvärderingen är av kvalitativt- eller kvantitativt slag. Genom att jämföra tidigare utvärderingars metoder, resultat samt ta lärdom om deras förtjänster och brister försöker vi i den sista delen av uppsatsen utveckla en bättre metod som i framtiden kan användas för att utvärdera jobbskatteavdraget.
De utvärderingar som används i metastudien väljs efter kriterier som metod, aktualitet och utförlighet. Vi väljer att inkludera utvärderingar vars metoder skiljer sig från varandra då det underlättar när vi försöker utveckla en bättre metod för att utvärdera jobbskatteavdraget. Ett annat urvalskriterium är att utvärderingen ska vara aktuell vilket betyder att utvärderingen ska vara färdigställd och att det inte finns någon ytterligare utveckling av utvärderingen. Exempelvis finns det utvärderingar som fortfarande är under arbete vilket gör det vanskligt att inkludera dem i arbetet och vi väljer därför att enbart ta med färdigställda utvärderingar. För att vi på bästa sätt ska kunna dra slutsatser och analysera utvärderingarna är det viktigt att utvärderingarna uppvisar en öppenhet där utvärderingarnas metod och resultat på ett tydligt sätt framgår.
Då vi dels har ett intresse av att studera utvärderingar av jobbskatteavdraget som författats av tidigare studenter och dels utvärderingar som skrivits av myndigheter och andra organisationer väljer vi att söka utvärderingar genom ett flertal kanaler. Framförallt använder vi oss av katalog sök på Linköpings Universitets bibliotekshemsida men vi kompletterar även genom att använda oss av andra sökmotorer på internet. Vi väljer att både söka utvärderingar på engelska samt svenska då det ökar antalet träffar.
De första utvärderingarna av jobbskatteavdraget skrevs 2006 och efter det har ett flertal ytterligare utvärderingar genomförts. En stor del av de tidigare utvärderingarna av jobbskatteavdraget har genomförts av myndigheter som finansdepartementet och Riksrevisionen men även intresseorganisationer som LO och Svenskt Näringsliv har tidigare utvärderat jobbskatteavdraget. Utvärderingarna av jobbskatteavdraget skiljer sig från varandra bland annat genom vilka steg av jobbskatteavdraget de valt att utvärdera samt vilken metod de använt.
Vi har i uppsatsen valt att avgränsa oss till att studera jobbskatteavdragets fyra första steg vilket begränsar antalet utvärderingar författade av myndigheter och ideella organisationer till sju stycken. Vi har inkluderat samtliga av dessa utvärderingar i uppsatsen då de ger oss en bred bild över hur jobbskatteavdraget utretts och jobbskatteavdragets effekter. Utöver dessa utvärderingar väljer vi även att inkludera en kandidatuppsats från Luleå som syftat till att utvärdera jobbskatteavdragets fyra första steg.
För att få ytterligare perspektiv på jobbskatteavdraget väljer vi även att vända blickarna mot USA och deras motsvarighet till jobbskatteavdraget, Earned Income Tax Credit (EITC). Jobbskatteavdrag liknande det svenska finns i många länder och anledningen till att vi väljer att avgränsa oss till att studera det amerikanska jobbskatteavdraget är att det finns ett flertal utvärderingar om det amerikanska jobbskatteavdraget och forskningen i USA har kommit långt. Vi kommer i uppsatsen enbart analysera de metoder som används vid utvärdering av det amerikanska jobbskatteavdraget eftersom det är svårt att exakt jämföra resultaten mellan EITC och det svenska jobbskatteavdraget. Resultaten från de båda reformerna är svåra att jämföra då utformningen av dem skiljer sig åt.
2. Hur fungerar jobbskatteavdraget?
I det här kapitlet ämnar vi förklara hur jobbskatteavdraget fungerar genom att beskriva vilka effekter det får på inkomsten och hur beräkningarna av jobbskatteavdraget ser ut. Kapitlet innehåller även en redogörelse för andra reformer som kan tänkas påverka arbetskraftsutbudet under perioden 2007 till 2011 samt en redogörelse för liknande reformer i andra länder och den effekt reformerna fått i dessa länder.
2.1.
Effekterna på inkomsten
Den individ som är bosatt i Sverige är obegränsat skatteskyldig vilket innebär att individen måste betala skatt på all förvärvsinkomst oavsett om inkomsten kommer från Sverige eller utlandet. Den direkta skatten på inkomst består av statlig och kommunal inkomstskatt.7
Jobbskatteavdraget innebär en sänkning av genomsnittsskatten för samtliga förvärvsarbetande och är utformat som en skattereduktion där det framförallt är individer med låga inkomster som får den största minskningen i genomsnittsskatt. Även marginalskatten påverkas av jobbskatteavdraget och i Figur 2.1 framgår att för inkomster mellan 135 000 och 300 000 har marginalskatten minskat med omkring 6 procentenheter samtidigt som genomsnittsskatten för samma grupp minskat med omkring 7 procentenheter.
Den lägre genomsnittsskatten som ett resultat av jobbskatteavdraget har bidragit till att inkomsten efter skatt för 99 procent av de heltidsarbetande har ökat med 1000 kronor per månad och för 75 procent av de heltidsarbetande har nettoinkomsten ökat med 1500 kronor per månad.
Källa: Ekonomifakta (2015): Jobbskatteavdraget
I Figur 2.2 kan vi se hur jobbskatteavdraget påverkat nettoinkomsten beroende på vilken inkomstgrupp individen tillhör. För individer som innan införandet av jobbskatteavdraget tjänade mindre än 150 000 kronor i månaden har jobbskatteavdraget inneburit en procentuell ökning av nettoinkomsten med omkring 11 procent medan jobbskatteavdraget för individer med en inkomst mellan 750 000 - 900 000 inneburit en inkomstökning på omkring 5 procent.
Det är inte bara individens inkomst som avgör storleken på jobbskatteavdraget utan storleken varierar även beroende på inkomstskatten i individens hemkommun. Individer folkbokförda i en hemkommun med hög kommunalskattesats får ett större jobbskatteavdrag än individer vars hemkommun har en låg skattesats. En tredje faktor som påverkar storleken på jobbskatteavdraget är individens ålder där individer över 65 år med förvärvsinkomst fått en större skattereduktion än övriga samhällsgrupper.8
8 Björklund Anders, Edin Per-Anders, Fredriksson Peter, Holmlund Bertil, Wademsjö Eskil (2014): Arbetsmarknaden 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000 550 000 600 000 650 000 700 000 750 000 800 000 850 000 900 000 950 000 1 000 000 F ör än d ri n g av n ettoi n k oms te n , % Årsinkomst
2.2.
Beräkningar av jobbskatteavdragets storlek
Tabell 2.1 visar hur jobbskatteavdraget ser ut beroende på vilken inkomstklass individen tillhör. Tabellen visar hur stor skattereduceringen i kronor och procent blir för individer i olika inkomstklasser. Det framgår i tabell 2.1 att individer i den lägsta inkomstklassen har möjlighet att få den procentuellt sett största skattereduceringen av jobbskatteavdraget vilket är 17 procent beräknat på den genomsnittliga kommunala inkomstskatten. En individ i den andra inkomstklassen får en reducering på mellan 9 till 17 procent, i den tredje inkomstklassen blir reduceringen mellan 7 och 9 procent och i den högsta inkomstklassen blir reduceringen som högst 7 procent.
Inkomst betyder i detta fall den totalt fastställda förvärvsinkomsten under ett år. Förvärvsinkomst är summan av tjänsteinkomst samt inkomst av näringsverksamhet med de allmänna avdragen borträknade. Grundavdrag är ett avdrag individer får göra vid beräkning av sin beskattningsbara förvärvsinkomst och fås fram genom skatteverkets tabeller. Det är individens inkomst som styr storleken på grundavdraget och år 2015 var grundavdraget som lägst 13 100 och högst 34 200. Kommunalskatt är den kommunala inkomstskatten förvärvsarbetande individer betalar på sin förvärvsinkomst.9
Tabell 2.1: Beräkning av jobbskatteavdraget (≥65 år)
Arbetsinkomst (SEK) Skattereduceringsmodell Skattereducering (SEK) Skattereducering, % 0 ≤ x ≤ 40 404 (inkomst-grundavdrag) *kommunalskatt 0 ≤ x ≤ 6 851,17 O till 16,95 % 40 404 < x ≤ 130 536 [(0,332*(inkomst-40 404)+ 40404)- grundavdrag]* kommunalskatt 6 851,17 < x ≤ 11 510,33 16,95 till 8,81 % 130 536 < x ≤ 358 725 [(0,111*(inkomst-130 536) +70 329,6- grundavdrag] *kommunalskatt 11 510,89 < x 26 304,12 8,81 till 7,33 % 358 725 < (95 682-grundavdrag) *kommunalskatt 26 310,63 < Från 7,33 %
Källa: Skatteverket (2015): Skatteuträkningsbroschyren 2015
Vid beräkningarna i tabell 2.1 har en genomsnittlig kommunal inkomstskatt på 31,7 procent använts.10 Skattereduceringsmodellens värden 0,332, 0,111, 40 404 samt 70 329,6 är värden som används för beräkning av jobbskatteavdraget och tagits fram av skatteverket.
2.3.
Övriga arbetsmarknadsreformer för åren 2007 - 2011
År 2006 tillsattes regeringen Reinfeldt och ett av de stora målen enligt regeringen var att upprätta en tydlig arbetslinje och öka sysselsättningen. Arbetslinjen grundar sig i tanken att det ska vara mer lönsamt att arbeta i jämförelse med att leva på bidrag.Utöver jobbskatteavdraget valde regeringen Reinfeldt att år 2007 reformera utformningen av arbetslöshetsersättningen, vilket syftade till att öka incitamenten för arbetslösa att söka och acceptera jobberbjudanden. Reformen av arbetslöshetsersättningen innebar bland annat att avgifterna till de olika arbetskassorna höjdes och att den förhöjda dagpenningen som arbetslösa individer fick ut under de 100 första dagarna i arbetslöshet slopades. Som en följd av förändringen i arbetslöshetsersättningen föll medlemstalen i a - kassorna från år 2006 till 2007 med 10 procentenheter.
Införandet av jobbskatteavdraget och reformeringen av arbetslöshetsersättningen var två arbetsmarknadspolitiska åtgärder som främst genomfördes för att öka arbetskraftsutbudet och därmed öka sysselsättningen. Regeringen valde även år 2007 att genomföra reformer som syftade till att öka företagens efterfrågan på arbetskraft och bland annat har de subventionerade anställningarna sedan 2007 ökat. En orsak till ökningen av de subventionerade anställningarna är införandet av nystartsjobb som inneburit att företagen vid anställning av en långtidsarbetslös kan få en subvention motsvarande en hel eller dubbel arbetsgivaravgift.11
År 2011 valde regeringen att halvera mervärdesskattesatsen på restaurang- och cateringtjänster från 25 till 12 procent. Halveringen av skatten motiverades av att reformen på sikt förväntades öka sysselsättningen med 6000 helårsarbetskrafter.12
10 Ekonomifakta (2013): Jobbskatteavdraget
11 Björklund Anders, Edin Per-Anders, Fredriksson Peter, Holmlund Bertil, Wademsjö Eskil (2014): Arbetsmarknaden
2.4.
Jobbskatteavdraget i ett internationellt perspektiv
Införande av jobbskatteavdrag har blivit populärt internationellt och vid införandet av det svenska jobbskatteavdraget 2007 hade redan 16 av 30 OECD - länder infört någon form av jobbskatteavdrag.
Den mest kända och utredda varianten av jobbskatteavdrag är det amerikanska EITC vilket är ett avdrag som gynnar låg- och medelinkomsttagare genom en skatterabatt där maximibeloppet för en familj med 3 eller fler barn uppgår till 6 143 dollar.
Det svenska jobbskatteavdraget utgår till skillnad från det amerikanska jobbskatteavdraget till samtliga förvärvsarbetande. I USA avtar jobbskatteavdraget kraftigt med en stigande inkomst och vid höga inkomster utgår ingen skattereduktion överhuvudtaget. En annan skillnad mellan det svenska och det amerikanska jobbskatteavdraget är att familjens sammansättning är avgörande för storleken på avdraget i USA. Exempelvis får ensamstående kvinnor med barn i USA ett högre jobbskatteavdrag än ensamstående kvinnor utan barn.13
Ett flertal studier har genomförts för att utvärdera EITCs effekter på sysselsättningen och gemensamt för studierna är att samtliga tyder på att EITC haft positiva effekter på sysselsättningen. Exempelvis tyder en studie av Nada Eissa och Jeffrey B. Liebman på att sysselsättningen som en konsekvens av EITC ökat med 2,4 procent i USA.14
13 Borjas George J., (2010) Labour Economics
14 Eissa Nada, Liebman Jeffery B. (1996): Labour supply response to the earned income tax
3. Teori
I detta avsnitt kommer vi från nationalekonomiskteori förklara hur ett jobbskatteavdrag kan tänkas påverka sysselsättningen. Vi anser det vara av stor vikt att från nationalekonomiskteori förklara hur jobbskatteavdraget fungerar då regeringen tidigare fått kritik för att vara slarviga i sin förklaring.15
3.1.
Extensiva och intensiva marginalen
Enligt nationalekonomisk teori kan en ökning av inkomsten påverka det aggregerade utbudet av arbetskraft genom två skilda kanaler. En ökning av inkomsten kan dels påverka individer som tidigare valt att stå utanför arbetsmarknaden att träda in på arbetsmarknaden och dels kan en inkomstökning påverka antalet timmar en individ väljer att arbeta. Inkomstökningens effekt på valet mellan att kliva in på eller stå utanför arbetsmarknaden brukar beskrivas som den extensiva marginalen. Att en inkomstökning påverkar antalet timmar en individ väljer att arbeta brukar beskrivas som den intensiva marginalen. Den extensiva- och intensiva marginalen utgör tillsammans den totala effekten på arbetsutbudet av en inkomstförändring.16
3.2.
Jobbskatteavdragets effekt på extensiva marginalen
Jämvikt på arbetsmarknaden uppstår i den punkt där utbudskurvan på arbetskraft korsar efterfrågan på arbetskraft, vilket visas av punkt A i figur 3.1. Utbudskurvan i figur 3.1 antar en uppåtlutande form vilket beror på att vid en högre inkomst väljer fler individer att bjuda ut sin arbetskraft. På samma vis antar efterfrågekurvan på arbetskraft en negativt lutad form vilket beror på en avtagande marginalproduktivitet på arbetskraft. Inkomsten på arbetsmarknaden bestäms av jämvikten mellan utbud och efterfrågan.
15 Andersen Torben, Bergman Michael, Calmfors Lars, Flodén Martin, Hartman Laura, Svaleryd Helena, Tobisson Lars, Åsbrink Erik (2010): Svensk finanspolitik, Finanspolitiska rådets rapport
2010
Källa: Finanspolitiska rådets rapport 2010
För att en individ ska välja att kliva in på arbetsmarknaden och inte spendera all sin tid på fritid krävs att inkomsten från att arbeta är högre än reservationsinkomsten, när detta sker förskjuts utbudskurvan i figur 3.1 från S1 till S2. Reservationsinkomsten är den nivå på inkomsten där en individ är indifferent mellan att bjuda ut arbete och att vara ledig. Om inkomsten är lägre än reservationsinkomsten kommer individen inte att bjuda ut arbete men om inkomsten överstiger reservationsinkomsten kommer individen att kliva in på arbetsmarknaden och bjuda ut arbete.
En individs reservationsinkomst beror på en individs preferenser mellan arbete och fritid, en individ med hög reservationsinkomst kommer att ha lägre incitament att arbeta jämfört med en individ med låg reservationsinkomst.
Då jobbskatteavdraget ökar nettoinkomsten kommer inkomstnivån överstiga fler individers reservationsinkomst vilket ökar arbetskraftsutbudet. Vid ett ökat arbetskraftsutbud pressas inkomsten innan skatt till en nivå som är lägre än inkomsten före det ökade arbetskraftsutbudet, i figur 3.1 ses denna minskning i inkomst som skillnaden mellan punkt A och B. Samtidigt
innebär jobbskatteavdraget att nettoinkomsten trots minskningen av bruttoinkomsten blir högre än innan ökningen i arbetskraftsutbud.17
3.3.
Jobbskatteavdragets effekt på den intensiva marginalen
För att analysera arbetskraftsutbudet i en ekonomi används en modell som beskriver valet mellan arbete och fritid. Det grundläggande antagandet i denna modell är att individer värdesätter både konsumtion av varor (C) och konsumtion av fritid (L). Den totala nyttan (U) av att konsumera fritid och varor kan sammanfattas i nyttofunktionen:U = f(C,L) (1)
Konsumtionen av varor och fritid begränsas av nivån på individens inkomst samt tid. Om h är antalet timmar individen spenderar på att bjuda ut arbete, w är nivån på individens inkomst och V är inkomst från annat håll än arbete som exempelvis avkastning på aktier eller lotterivinster kan individens budgetrestriktion skrivas som:
C = wh +V (2)
Individens tidsrestriktion kan beskrivas med T = h + L där T är den totala tiden individen under en period har till förfogande, h är antalet timmar individen spenderar på att bjuda ut arbete och L är den tid individen väljer att spendera på fritid. Genom att ta hänsyn till individens tidsrestriktion kan den slutgiltiga budgetrestriktionen skrivas som:
C = (wT + V) – wL (3)
Vilket även motsvarar lutningen på budgetlinjen i Figur 3.2 (A). Tolkningen av budgetlinjen är att om en individ väljer att avstå en timme fritid (F) har han eller hon råd att köpa ytterligare varor till ett värde av w.18
17 Borjas George J. (2010): Labour Economics 18 Ibid.
Källa: Borjas George J. (2010): Labour Economics
Budgetrestriktionen symboliserar individens möjliga val mellan fritid och inkomst med hänsyn tagen till individens timlön och tid. Exempelvis symboliserar punkten M2 den inkomstnivå en individ med timlönen w kan uppnå om individen väljer att lägga all sin tid på förvärvsarbete. En nyttomaximerande individ väljer den kombinationen av fritid och arbete där indifferencekurvan tangerar budgetrestriktionen vilket för olika inkomst nivåer visas i figur 3.2 (A) av punkterna Q,R,H.
Vid en inkomstökning blir lutningen på budgetrestriktionen brantare då en ökad inkomst leder till att individens potentiella inkomst ökar vilket illustreras av skillnaden i intercept mellan M0, M1 och M2. Den totala effekten på antalet arbetade timmar av en inkomstökning beror på vilken av inkomst- eller substitutionseffekten som är störst.
När inkomsten ökar blir alternativkostnaden för fritid högre vilket kan göra att individerna väljer att använda mer av sin tid till att arbeta och mindre tid till fritid. Att individer vid en inkomstökning väljer att använda mer av sin tid till förvärvsarbete och mindre tid till fritid kallas substitutionseffekten och visas i figur 3.2 (B) av skillnaden mellan L0 och L1.
En ökning av inkomsten innebär inte bara att alternativkostnaden för fritid ökar utan det innebär även att individens inkomst under en viss tidsperiod ökar. Då timlönen ökar kan
individen välja att gå ner i arbetstid och fortfarande behålla samma inkomst som innan inkomstökningen. Denna effekt kallas inkomsteffekten och innebär att en ökad inkomst leder till ett minskat antal arbetade timmar vilket visas i figur 3.2 (B) som skillnaden mellan L0 och L2.
Den totala effekten på arbetskraftsutbudet av en inkomstökning beror därmed på vilken av inkomst- eller substitutionseffekten som är störst. För individer med höga inkomster antas att inkomsteffekten väger ut substitutionseffekten medan det omvända gäller individer med låga inkomster vilket illustreras i figur 3.2 (B). Tidigare empiriska undersökningar tyder på att substitutionseffekten totalt sett för samhället är större än inkomsteffekten och att en inkomstökning därför ökar arbetskraftsutbudet.19
3.4.
Efterfrågan på arbetskraft
3.4.1. Keynesiansk arbetslöshet
Arbetslöshet som orsakas av för låg arbetskraftsefterfrågan benämns keynesiansk arbetslöshet. Den keynesianska arbetslösheten påverkas i hög utsträckning av konjunkturen och kallas därför ofta för konjunkturell arbetslöshet. Exempelvis minskar efterfrågan på arbetskraft i en lågkonjunktur då den allmänna efterfrågan på företagens produkter minskar. Det är den konjunkturella arbetslösheten som ofta skiftar nivån på arbetslöshet.20
3.4.2. Jämviktsarbetslöshet
Jämviktsarbetslöshet är den nivå på arbetslöshet som uppstår då inflödet till arbetslöshet är lika stort som utflödet från arbetslöshet. Jämviktsarbetslösheten kan observeras genom att titta på den genomsnittliga arbetslösheten under en period då arbetslösheten inte trendmässigt stiger eller sjunker. Jämviktsarbetslösheten kan delas upp i två olika delar där den ena består av friktionsarbetslöshet och den andra av klassisk arbetslöshet. Friktionsarbetslöshet uppkommer då det tar tid att matcha en arbetssökande med ett arbete medan klassisk arbetslöshet uppkommer då nivån på realinkomsterna ligger högre än vad som skulle uppstå på en fri
19 Borjas George J.(2010): Labour Economics
marknad. Tillsammans utgör den keynesianska arbetslösheten och jämviktsarbetslösheten den faktiska arbetslösheten.21
3.4.3. Philipskurvan
Philipskurvan beskriver sambandet mellan en inflationsförändring och arbetslöshet. Vid en expansiv politik där målet är att bekämpa arbetslöshet kommer en högre inflation att behöva accepteras och vice versa behöver en högre arbetslöshet accepteras om målet är att bekämpa inflation.
Phillipskurvans utseende påverkas av inflationsförväntningar. Då inflationsförväntningarna är höga kommer arbetarna att fordra en högre inkomst för att väga upp den höga inflationen medan om inflationsförväntningarna är låga kommer arbetarna att fordra en lägre inkomst.
Källa: Fregert Klas, Jonung Lars (2010): Makroekonomi. Teori, politik, institutioner
Det tar tid för arbetarna att ta till sig en ny inflationstakt. Inflationstakten behöver först observeras och sedan behöver nya löneavtal anpassas till den ändrade inflationen. Då löneavtal upphandlas för flera år åt gången kommer löneavtalen att grunda sin löneökningstakt på en viss förväntad inflationsnivå. Om förändringen i faktisk inflation är större än förväntad inflation
kommer den faktiska realinkomsten vara större än förväntade realinkomsten. Detta leder till att det är billigare att anställa individer samt att låta dem arbeta övertid vilket gör att produktionen stiger och arbetslösheten sjunker.
Arbetsmarknaden kommer på längre sikt kunna anpassa sina inflationsförväntningar till den reella inflationen och därmed återgår realinkomst och arbetslöshet till sina naturliga nivåer vilket gör att det på medellång sikt inte finns något samband mellan inflation och arbetslöshet. På lång sikt kommer den faktiska inflationen vara densamma som den förväntade inflationen vilket gör att kurvan endast består av naturlig arbetslöshet och därmed blir vertikal.22
4. Metoder vid utvärderingar av jobbskatteavdraget
För att utvärdera tillförlitligheten i tidigare utvärderingars resultat samt besvara frågeställningen om vilken metod som i framtiden kan användas för att analysera jobbskatteavdraget ska vi i detta avsnitt jämföra metoderna i tidigare utvärderingar. Genom att först jämföra de tidigare metoderna kan vi sedan analysera dess styrkor och svagheter vilket underlättar då vi ska utveckla en metod.
Jämförelsen inleds med att vi redogör för de metoder som tidigare använts för att utvärdera jobbskatteavdraget och sedan analyserar vi likheter och skillnader mellan metoderna. För att göra jämförelsen tydlig väljer vi att dela in utvärderingsmetoderna i kvantitativa- och kvalitativa metoder.
4.1.
Kvalitativa metoder
4.1.1. Empirisk analys
Regeringen analyserar datan i utvärderingen “Utvärdering av jobbskatteavdraget” från 2011 med en empirisk analys. Analysens mål är att redogöra för om de förväntade effekterna av jobbskatteavdraget har börjat synas i utvecklingen av arbetskraften, sysselsättningen samt antalet arbetade timmar under perioden 2007 till 2011.
Regeringen inleder sin empiriska analys genom att beskriva arbetsmarknadsutvecklingen i Sverige för att sedan jämföra denna utveckling med USA och euroområdet. Regeringen bygger sin analys på data över arbetskraft, sysselsättning, medelarbetstid samt arbetskraft deltagande och sysselsättningsgrad som andel av befolkningen i olika åldersgrupper. Regeringen väljer att uttrycka arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad som andel av befolkningen då de till stor del beror på antalet individer i arbetsför ålder. Regeringen åskådliggör denna korrelation genom att jämföra ökningen av individer i arbetsför ålder med ökningen i antalet sysselsatta.
Utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP) samt faktisk arbetslöshet och förväntad arbetslöshet givet BNP tas också med i analysen. Regeringen visar på Okunsambandet, som beskriver förhållandet mellan BNP och sysselsättning, med hjälp av datan och kan därigenom visa om det inträffat strukturella förändringar i den svenska ekonomin som påverkat sysselsättningen.
Regeringen analyserar sedan den svenska arbetskraften från 2007 till 2011 genom att jämföra utvecklingen av arbetskraften med den demografiska utvecklingen. Regeringen beskriver att utvecklingen av arbetskraften huvudsakligen styrs av demografiska faktorer, konjunkturläget samt strukturella förändringar som påverkar incitamenten att delta i arbetskraften. Genom att analysera den faktiska och förväntade arbetskraften enligt demografisk framskridning tar regeringen bort faktorer som regel- och beteendeförändringar, strukturella reformer samt konjunkturvariationer och kan därmed visa utvecklingen av arbetskraften som speglas av befolkningens sammansättning och tillväxt. Regeringen visar sedan på arbetskraftens utveckling jämfört med den konjunkturella variationen genom data för arbetskraft, befolkning, arbetskraft gap och sysselsättnings gap.
Under den undersökta perioden har en kraftig lågkonjunktur uppstått och för att kunna analysera arbetskraftens utveckling behöver konjunktureffektens utveckling skattas. För att ta hänsyn till konjunkturutvecklingen gör regeringen en skattning av den historiska konjunkturen som sedan bifogas till den tidigare skattade demografiska framskrivningen.
För att skatta en trend för den cykliska avvikelsen av konjunktur beräknar regeringen ett Hodric-Prescott filter vilket är ett matematiskt verktyg som används för att korrigera för det cykliska beroendet hos en tidsserie. Med hjälp av den skattade konjunktureffekten kan sysselsättnings- och arbetskrafts gap beräknas och tolkas. Genom att inkludera den skattade konjunktureffekten kan en bättre analys av arbetskraft och arbetskraftsdeltagande ske.
Som avslutning analyserar regeringen utvecklingen av sysselsättning och medelarbetstid tillsammans med den demografiska utvecklingen och konjunkturläget. Genom att kombinera de två tidigare analyserna kan regeringen uppskatta om variablerna blir över eller underskattade jämfört med nivån på den demografiska- och konjunkturella utvecklingen. Därmed kan regeringen uttala sig om utvecklingen av sysselsättningen samt medelarbetstiden varit högre eller lägre än förväntat efter införandet av jobbskatteavdraget.23
23 Borg Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
4.1.2. Teoretisk analys
En annan metod som regeringen använde i sin “Utvärdering av jobbskatteavdraget” var en teoretisk metod som syftade till att skatta de långsiktiga effekterna av jobbskatteavdraget. Den teoretiska metoden i regeringens utvärdering inleds med att de beskriver hur jobbskatteavdraget påverkat det ekonomiska utbytet av arbete dels för befolkningen i stort men även för olika samhällsgrupper. Några centrala mått som regeringen redovisar är hur jobbskatteavdraget påverkat nettovinsten av att gå från arbetslöshet till sysselsättning samt hur ersättningsgraden vid arbetslöshet förändrats i och med jobbskatteavdraget. Även förändringen i marginell nettotimlön redovisas i denna del av utvärderingen.
Efter att regeringen i sin utvärdering beskrivit hur jobbskatteavdraget förändrat det ekonomiska utbytet av arbete analyserar de vilken effekt denna förändring enligt nationalekonomiska teori bör få på arbetskraftsdeltagandet, arbetad tid samt jämviktsarbetslösheten. För att analysera jobbskatteavdragets förväntade effekt på den extensiva marginalen använder regeringen teorin om reservationsinkomstens betydelse för individens val mellan att arbeta eller inte. Regeringen redogör även för vilken påverkan jobbskatteavdraget enligt nationalekonomisk teori bör få på den intensiva marginalen. Då effekterna på den intensiva marginalen beror på två effekter, inkomst- och substitutionseffekten som båda motverkar varandra anser regeringen det vara omöjligt att med nationalekonomisk teori prognostisera den förväntade effekten på den intensiva marginalen av jobbskatteavdraget. Enligt regeringen saknas empirisk forskning för att kunna uttala sig om vilken av inkomst- och substitutionseffekten som ger störst effekt vid en ökad nettolön.
Utöver att analysera jobbskatteavdragets förväntade effekt på den extensiva- och intensiva marginalen med hjälp av mikroekonomisk teori använde regeringen även makroekonomisk teori som beskriver hur jobbskatteavdraget påverkar löneökningstakten och på sikt även inflationstakten. Att bedöma jobbskatteavdragets effekt på löneökningstakten är enligt regeringen av betydelse då det enligt ekonomisk teori finns ett negativt samband mellan en ökad inkomstnivå och företagens arbetskraftsefterfrågan.
Något som enligt regeringen försvårar att beräkna de förväntade effekterna av jobbskatteavdraget med hjälp av nationalekonomisk teori, och framförallt makroekonomisk
teori, är att utgången av reformen i stor grad påverkas av andra arbetsmarknadspolitiska reformer.24
Finanspolitiska rådet använder även de en teoretisk metod för att prognostisera effekterna av jobbskatteavdraget. De ställer upp sin teoretiska metod på ett liknande sätt som regeringen där Finanspolitiska rådet både studerar vilka effekter som kan tänkas uppstå på den extensiva- men även på den intensiva marginalen. Finanspolitiska rådet drar likt regeringen slutsatsen att det är fullt möjligt att analysera effekterna på den extensiva marginalen av jobbskatteavdraget men att det är betydligt svårare att dra slutsatser om den intensiva marginalen. Dock är det enligt både regeringen och Finanspolitiska rådet möjligt att beräkna den intensiva marginalen för de grupper vars inkomst ligger inom intervallen där jobbskatteavdraget inte påverkar marginalskatten. Exempelvis påverkas inte marginalskatten för individer vars inkomst befinner sig mellan 100 000 och 300 000 kronor av jobbskatteavdraget och därför uppstår det för denna grupp ingen substitutions effekt utan endast en inkomsteffekt uppstår.
Finanspolitiska rådet utvecklar i sin teoretiska framläggning teorin om hur den långsiktiga jämviktsarbetslösheten minskar som ett resultat av jobbskatteavdraget. Resonemanget bygger på Laynard, Nickell och Jackmans teorier om samspelet mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Enligt dessa teorier skulle jobbskatteavdraget leda till en minskning av jämviktsarbetslösheten då den fackliga sidan för att tillfredsställa det ökade arbetskraftsutbudet är villiga att dämpa inkomstutvecklingen.25
24 Borg Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
“Utvärdering av jobbskatteavdraget”
25 Andersen Torben, Bergman Michael, Calmfors Lars, Flodén Martin, Hartman Laura, Svaleryd Helena, Tobisson Lars, Åsbrink Erik (2010): Svensk finanspolitik, Finanspolitiska rådets rapport
4.2.
Kvantitativa metoder
4.2.1. Mikrosimuleringsmodeller
En av de vanligast förekommande metoderna för att analysera jobbskatteavdraget är användandet av mikrosimuleringsmodeller. Exempel på aktörer som i sina utvärderingar använt mikrosimuleringsmodeller är Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), Riksrevisionen, Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.
Den grundläggande iden bakom mikrosimuleringsmodellerna är att beräkna individers val mellan konsumtion och fritid med hjälp av data på individ och hushållsnivå. En förutsättning för användandet av en mikrosimuleringsmodell är att det finns ett stort dataunderlag som beskriver hushållens förmögenhet, inkomster, transfereringar och direkta skatter.26
Det finns två olika mikrosimuleringsmodeller som använts vid utvärdering av jobbskatteavdraget. Den ena modellen, Swetaxben, som används i SNS utvärdering använder sig av dataunderlaget Linda (longitudinell individdatabas) vilket är en databas som beskriver inkomstutvecklingen för olika grupper. Linda tillhandahålls av SCB och baseras på ett stickprov som motsvarar 8 procent av Sveriges befolkning.27
Den andra mikrosimuleringsmodellen som används av Riksrevisionen, finansdepartementet och Konjunkturinstitutet bygger på data från SCBs årliga inkomstfördelningsundersökning om hushållens ekonomi (HEK). HEK består av data angående förmögenhet, inkomster och transfereringar. Datan i HEK är hämtad från försäkringskassan, centrala studiestödsnämnden (CSN) och kommunerna. HEK består av ett stickprov på omkring 15 000 hushåll vilket motsvarar ca 38 000 individer.28
26 Borg Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
“Utvärdering av jobbskatteavdraget”
27 Flood Lennart (2010):En skattepolitik för både innan- och utanförskapet. 28 Antelius Jesper, Norgren Claes (2009): Jobbskatteavdraget, RiR 2009:20
Mikrosimuleringsmodellerna består i stora drag av två enskilda steg som tillsammans kopplas ihop för att bilda den slutgiltiga mikrosimuleringsmodellen. Det första steget i mikrosimuleringsmodellen går ut på att med hjälp av FASIT (Fördelnings Analytiskt Statistik system för Inkomster och Transfereringar) beräkna hushållens “budgetmängd” vilket beskriver hushållens inkomst vid olika val av arbetstid. Resultatet från FASIT beräkningarna kopplas sedan samman med en ekonometrisk modell som beräknar förväntad arbetsstatus för olika individer givet de skattesystem som gällde innan jobbskatteavdraget. I nästa steg upprepas denna process med enda skillnaden att jobbskatteavdraget adderas till beräkningarna vilket betyder att vi har en modell som beskriver hushållens arbetsstatus före införandet av jobbskatteavdraget och en modell som beskriver hushållens arbetsstatus efter införandet av jobbskatteavdraget. Genom att jämföra resultaten från dessa “före” och “efter” beräkningar fås effekten av jobbskatteavdraget på arbetsmarknaden.29
4.2.2. Makroekonomisk metod
För att avgöra vilken påverkan en förändring av ersättningsgraden och inkomstskatten får på arbetskraftsdeltagandet och arbetslösheten använder regeringen i utvärderingen av jobbskatteavdraget (2011) en makroekonomisk modell. Den makroekonomiska modellen syftar till att skatta de långsiktiga effekterna av en förändring i inkomstskatten och bygger på teorin om vad som bestämmer arbetslösheten och arbetskraftsdeltagandet. Modellen är skattad för perioden 1994-2011.
Totalt består regeringens makroekonomiska modell av tre regressionsekvationer vars beroendevariabler är förändring i löneandel, förändring i arbetskraftsdeltagande samt
förändring i arbetslöshet. Beroendevariablerna skattas som en funktion av
förklaringsvariablerna skattekil, omvärldskonjunktur, ersättningsgrad och demografiutveckling. Utöver dessa förklaringsvariabler ingår även beroende variabeln lagad en period.
Genom att inkludera beroende variablerna omvärldskonjunktur och demografiutveckling rensar modellerna för den cykliska effekten och modellerna bör därför enligt regeringen ge
förändringen av arbetslöshet och arbetskraftsdeltagande som en funktion av skattekilen och ersättningsgraden.30
4.2.3. Difference-in-difference
Difference-in-difference är en analysmetod där utredaren delar in materialet i två grupper, en behandlingsgrupp som har fått ta del av en reform eller förändring och en kontrollgrupp som inte har tagit del av reformen eller förändringen. Genom att jämföra utfallet i dessa två grupper kan den som utreder frågan dra slutsatser huruvida en reform eller förändring har varit gynnsam eller misslyckad. De grupper som väljs ska vara så lika som möjligt för att undvika att andra faktorer än den som testas för påverkar någon av grupperna mer än den andra.31
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering använder i studien “Jobbskatteavdraget” från 2012 metoden difference-in-difference för att studera effekterna av jobbskatteavdraget på sysselsättningen. Eftersom jobbskatteavdraget påverkar samtliga individer med förvärvsinkomst går det inte att särskilja en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp likt EITC-utvärderingen. IFAU väljer att använda sig av faktumet att olika individer får olika stort jobbskatteavdrag. Jobbskatteavdraget beräknas utifrån en individs förvärvsinkomst och storleken på den kommunala inkomstskattesatsen. Eftersom den kommunala inkomstskattesatsen varierar påverkas individer olika beroende på vilken kommun de betalar skatt i. IFAU inriktar sin modell på att undersöka om gruppen individer där genomsnittsskatten minskat mer har ökat sin sysselsättning i en högre grad är den grupp individer där genomsnittsskattesatsen minskat mindre. För att IFAUs slutsats ska kunna säga om en sådan skillnad beror på reformen eller inte krävs det att de individer som fått en stor skattereduktion inte hade börjat jobba mer även om reformen inte införts.
Det får inte heller finnas andra faktorer som påverkar sysselsättningen som förändras samtidigt som jobbskatteavdraget. IFAU tar hänsyn till detta genom att använda sig av en kontroll av individspecifika egenskaper som påverkar arbetsinkomsten samt kontroller för i vilken kommun en individ bor.
30 Borg Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
Utvärdering av jobbskatteavdraget
För att ytterligare säkerställa att IFAUs resultat blir tillförlitliga genomför IFAU placeboestimeringar. Genom att testa att införa jobbskatteavdraget tidigare i datan vill IFAU ta reda på om det redan innan införandet av reformen finns någon trend i sysselsättningen. Om resultaten av estimeringen hittar estimat för jobbskatteavdraget som är signifikant tyder det på att det finns en trend i sysselsättningen redan innan införandet och därmed blir resultaten av IFAUs difference-in-difference mindre trovärdiga.32
Regeringen väljer att i utvärderingen av jobbskatteavdraget (2011) använda sig av en difference-in-difference analys för att identifiera om jobbskatteavdraget lett till någon förändring i arbetsutbudet mellan individer över och under 65 år. Regeringen genomför även en difference-in-difference analys för 66 åringar födda tidigt respektive sent på året för att ta reda på om det uppstått någon förändring i deras arbetsutbud.
I den första analysen väljer regeringen individer som är 64 respektive 66 år gamla. Dels för att ålderskategorierna ska var så snäva som möjligt och dels för att det förhöjda jobbskatteavdraget införs det året individen är 65 år vid årets ingång. Genom att dela in grupperna i individer som är 64- respektive 66 år fås homogena grupper där alla har eller inte har rätt till ett förhöjt jobbskatteavdrag.
I den andra analysen delas individer i 66 års ålder in i grupper beroende på om de är födda i det första eller sista kvartalet. Regeringen vill undersöka om de ekonomiska drivkrafterna att stanna kvar i arbete är större för dem födda i sista kvartalet då dessa har en kortare tid kvar innan de får ta del av det utvidgade jobbskatteavdraget än de som är födda i det första kvartalet.33
För att regeringens analyser ska identifiera effekterna av jobbskatteavdraget får det inte ske några andra förändringar som påverkar kontroll- och behandlingsgruppen. Regeringen tar upp sänkta socialavgifter för individer över 65 som en reform som skett samtidigt som jobbskatteavdragets införande, detta leder till att skattningarna av jobbskatteavdraget även
32 Edmark Karin, Liang Che-Yuan, Selin Håkan, Mörk Eva (2012): Jobbskatteavdraget, rapport
2012:2
33 Borg Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
kommer att innefatta sänkningen av de sociala avgifterna. År 2009 infördes även ett förhöjt grundavdrag för äldre vilket också kan tänkas påverka skattningarna enligt regeringen, dock kan grundavdragets förändring bortses från då den även påverkar pensionen och därmed med stor sannolikhet får en negativ inverkan på sysselsättningen via inkomsteffekten.
För att utvärdera EITC brukar amerikanska utredare använda en difference-in-difference metod där utredaren utnyttjar att exempelvis ensamstående kvinnor med barn får ett betydligt högre jobbskatteavdrag än ensamstående kvinnor utan barn. Genom att studera förändringen i sysselsättningsgrad för gruppen ensamstående kvinnor med barn efter införandet med EITC och sedan jämföra denna förändring med förändringen i sysselsättningsgrad för gifta kvinnor med barn efter införandet av EITC fås effekten av reformen. Ensamstående kvinnor med barn används i detta fall som en behandlingsgrupp som påverkats mer av reformen medan gifta kvinnor med barn utgör en kontrollgrupp som påverkats mindre av reformen.
4.2.4. Regregression med hjälp av dummyvariabler
I examensarbetet “Jobbskatteavdraget - Ett incitament till ökat arbetskraft deltagande” använder författarna Sanna Dahlberg och Johan Wilhede sig av en regressionsmodell för att undersöka huruvida jobbskatteavdraget lett till att deltagandet i arbetskraften ökat och om sysselsättningen har påverkats.
Författarnas regressionsmodell är en regression med två skattade utbudsfunktioner som båda har en dummyvariabel för reformen inkluderad. Genom att inkludera en dummyvariabel kan slutsatser dras om reformen har haft påverkan på beroendevariablerna för relativt arbetskraftstal samt sysselsättning. Examensarbetets två regressionsmodeller består av samma förklaringsvariabler vilket framgår av ekvationerna 4 och 5:
Relativt arbetskraftstal = β1+ β2enhetsarbetskostnad+ β3 Totaltarbetadetimmar +
β4realbnptillväxt + β6Jobbskatteavdraget (6)
Sysselsättning = β1+ β2enhetsarbetskostnad+ β3 Totaltarbetadetimmar + β4realbnptillväxt +
Enhetsarbetskostnad är ett mått på inkomstnivån i ett land och mäts som genomsnittskostnaden för en anställd i förhållande till kostnaden för en producerad enhet. Författarna väljer att ta med denna variabel då de anser att den är “en bra konjunkturindikator och anpassar sig snabbare i takt till konjunkturen än vad inkomster gör eftersom de är trögrörliga i och med befintliga kollektivavtal”
Totalt antal arbetstimmar är en variabel som mäter det aggregerade antalet timmar som arbetats under mätperioden. Författarna motiverar variabeln med att den är “ett bra mått då det är en indikator på hur mycket de individer som befinner sig i arbetskraften väljer att arbeta.” Valet av variabeln hänvisas även till tidigare studier där EITC har utretts och totalt antal arbetade timmar har ingått i modellens förklaringsvariabler.
Real BNP-tillväxt mäter hur mycket BNP förändras från period till period och används enligt författarna för att fånga det konjunkturläget landet befinner sig i och se hur det påverkar de två beroendevariablerna. Författarna anser att detta är relevant, då det råder BNP-tillväxt är efterfrågan på arbetskraft hög och detta bör locka flera individer till arbetskraften medan det i lågkonjunktur råder brist på arbete vilket troligen leder till lägre inkomster samt lägre efterfrågan på arbetskraft.
Dummyvariabeln jobbskatteavdraget fungerar som en vanlig dummyvariabel och antar värdet 0 före införandet av jobbskatteavdraget och 1 efter införandet. Författarna väljer att inkludera en dummyvariabel i modellen eftersom de vill ta reda på om reformen har haft någon påverkan på de två beroendevariablerna samt hur stor denna påverkan är.34
34 Dahlberg Sanna, Wilhede Johan (2013): Jobbskatteavdraget - Ett incitament till ökat
4.3.
Jämförelse av tidigare utvärderingars metoder
Tabell 4.1 Sammanställning av metoder
Organisation Utredning Metoder
Regeringen Utvärdering av
jobbskatteavdraget (2011)
Empirisk och teoretisk analys,
makromodell, difference-in-difference
Finanspolitiska rådet Finanspolitiska rådets rapport 2010 (2010) Teoretisk analys Finansdepartementet Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet 2007-2009 (2009) Mikrosimuleringsmodell Konjunkturinstitutet Konjunkturläget december 2011 – Långsiktiga effekter på arbetsmarknaden (2011) Mikrosimuleringsmodell Riksrevisionen Jobbskatteavdraget (2009) Mikrosimuleringsmodell Studieförbundet Näringsliv och Samhälle En skattepolitik för både innan- och utanförskapet (2010)
Mikrosimuleringsmodell
IFAU Jobbskatteavdraget
(2012) Difference-in-difference
Harvard University Labour supply respone to the earned income tax credit (1996)
Difference-in-difference
Luleå universitet Jobbskatteavdraget – Ett
incitament till ökat arbetskraftsdeltagande (2013)
Regression med hjälp av dummyvariabler
Något som skiljer den makroekonomiska metoden och den teoretiska metoden från mikrosimuleringsmodellerna är att mikrosimuleringsmodellerna utgår från individdata. Den makroekonomiska och den teoretiska metoden däremot beräknar effekten av jobbskatteavdraget på makrodata. Den stora skillnaden mellan dessa metoder är att den teoretiska metoden och den makroekonomiska metoden utgår från att alla individer reagerar på samma sätt av en ökning i nettoinkomsten medan mikrosimuleringsmodellerna tar hänsyn till att varje enskild individ reagerar olika.
Mikrosimuleringsmodellerna består huvudsakligen av två olika metoder där SNS använt Swetaxben som utvecklats av forskare vid handelshögskolan i Göteborg medan övriga mikrosimuleringsmodeller bygger på en metod som utvecklats av SCB. De båda metoderna påminner mycket om varandra men det finns även vissa skillnader. En skillnad mellan metoderna är att i swetaxben - modellen inkluderas pensionsbeslutet vilket inte inkluderas i SCB modellen. En annan skillnad är att en skatteförändring kan tänkas påverka timlönen i swetaxben-modellen men inte i SCB modellen.
Något som generellt skiljer de olika mikrosimuleringsstudierna åt och som kan tänkas få effekt på resultatet är vilken data de använt. Exempelvis använder SNS i sin studie databasen LINDA medan Riksrevisionen, finansdepartementet och Konjunkturinstitutet använder data från HEK. Mikrosimuleringingsmodellerna skiljer sig även då SNS och Riksrevisionen bygger på data för 2007 medan finansdepartementet och Konjunkturinstitutets mikrosimulering bygger på data från 2008.
De metoder som använts för analysera jobbskatteavdraget kan delas in i två delar beroende på om de är genomförda på utfallsdata (ex ante) eller är prognoser av den tänkta utvecklingen (ex post). Metoder som bygger på utfallsdata är difference-in-difference, utvärdering med hjälp av dummy variabel samt empirisk jämförelse. Metoder som bygger på prognoser är mikrosimuleringsmodeller, teoretiska metoden och den makroekonomiska metoden.
Vid en jämförelse av difference-in-difference modellerna framgår att det finns ett flertal skillnader mellan de svenska och de amerikanska metoderna. De båda metoderna skiljer sig framförallt i valet av kontrollgrupp och det är intressant att vi inte hittat någon amerikansk studie som använt en liknande metod som IFAU.
5. Resultat av tidigare utvärderingar av jobbskatteavdraget
I det här kapitlet redovisar vi resultatet från de tidigare utvärderingarna och jämför dessa för att se vilken effekt jobbskatteavdraget har haft på sysselsättningen. Vi kommer inte att redovisa resultaten för regeringens difference-in-difference analys då resultatet av den inte speglar hela jobbskatteavdragets effekt.
5.1.
Kvalitativa metoders resultat
5.1.1. Empirisk analys
I regeringens empiriska analys av arbetsmarknadsutvecklingen i Sverige mellan 2007 till 2011 visar datan att antalet individer i arbetskraften, 15-74 år, ökat med 20 000 fler än antalet sysselsatta har gjort under samma tidsperiod. Även medelarbetstiden har under perioden stigit trots att Sverige genomgick en lågkonjunktur och regeringen säger att ökningen i dessa variabler sannolikt inte har berott på konjunkturläget.
För åldersgruppen 15-74 år har arbetskraftutbudet ökat marginellt medan sysselsättningen minskat marginellt. Regeringen använder sig även av åldersgrupper indelade i mindre intervall och redovisar en ökning i nästan samtliga grupper för både sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande. Att denna generella ökning inte gäller i samma utsträckning för åldersgruppen 15-74 år beror på att arbetskraftsutbudet ökat i en snabbare takt än antalet arbetstillfällen samt att det skett en drastisk minskning i arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad för åldersgruppen 15-19 åringar.
Vid en jämförelse av den svenska sysselsättningsutvecklingen med andra länder för åren efter 2007 och framåt kommer regeringen fram till att Sverige har upplevt en större ökning av sysselsättningen jämfört med USA och euroområdet. Enligt regeringen är förklaringen delvis ett starkare konjunkturläge i Sverige samt att Sverige har haft en snabbare konjunkturåterhämtning efter lågkonjunkturen.
Regeringens resultat tyder på att det skett en strukturell förändring i Svensk ekonomi då BNP- och arbetslöshetssambandet har förändrats. Sett till Okunsambandet, som beskriver sambandet mellan arbetslöshet och BNP, har Sverige haft ett stabilt förhållande mellan arbetslöshet och BNP från 2000 till 2007. Från och med 2008 har förhållandet mellan BNP och arbetslöshet
