Sj ¨alvst ¨andigt arbete i informationsteknologi 13 juni 2019
Mobilapplikation f ¨or ¨okad medvetenhet om FNs
h ˚allbarhetsm ˚al
Mattias B ¨alter Daniel Harjuniemi Matilda Widlund
Civilingenj ¨orsprogrammet i informationsteknologi
Institutionen f ¨or informationsteknologi
Bes ¨oksadress:
ITC, Polacksbacken L ¨agerhyddsv ¨agen 2
Postadress:
Box 337 751 05 Uppsala
Hemsida:
http:/www.it.uu.se
Abstract
Mobilapplikation f ¨ or ¨ okad medvetenhet om FNs h ˚allbarhetsm ˚al
Mattias B ¨alter Daniel Harjuniemi Matilda Widlund
Today’s society and public opinion is driven by ratings in, for example, movies, restaurants and companies. More than 50 percent of the popu- lation look for good ratings within these areas to decide whether or not they want to watch the movie, eat at the restaurant or to interact with the company. In this project we used the society’s way of valuing ratings to encourage companies to work towards the UN’s global goals. We also strove to create awareness among individuals how companies work with these goals.
We have created a mobile application where individuals can rate com- panies’ work with the UN’s sustainability goals. The mobile application generates a rating based on six out of the seventeen global sustainability goals which we have chosen to focus on during this project. Through our application, users can see ratings about how companies are working with the UN’s global goals.
By creating a platform where ratings are used to help increase aware- ness about how companies work towards these goals, we want to get more companies to pay attention to and help solve the climate crisis, inequality and the rest of the UN’s sustainability goals.
Extern handledare: Kristoffer Nordh, Togetherate
Handledare: Mats Daniels, Virginia Grande Castro och Bj¨orn Victor Examinator: Bj¨orn Victor
Sammanfattning
Dagens samh¨alle och individers ˚asikter ¨ar drivna av recensioner inom, till exempel, filmer, restauranger och f¨oretag. Mer ¨an 50 procent av befolkningen letar efter bra re- censioner inom dessa omr˚aden f¨or att best¨amma sig huruvida de vill se p˚a filmen, ¨ata p˚a restaurangen eller ta kontakt med f¨oretaget. I v˚art projekt har vi nyttjat samh¨allets s¨att att v¨ardes¨atta recensioner f¨or att uppmuntra f¨oretag att jobba med FN:s h˚allbarhetsm˚al.
Vi ville ¨aven skapa en medvetenhet hos privatpersoner hur f¨oretagen jobbar med h˚all- barhetsm˚alen.
I v˚art projekt har vi skapat en mobilapplikation d¨ar individer kan betygs¨atta f¨oretags ar- bete med FNs h˚allbarhetsm˚al. Mobilapplikationen genererar en recension baserat p˚a sex av FN:s h˚allbarhetsm˚al som vi valt att fokusera p˚a i v˚art projekt. Anv¨andare kan genom v˚ar applikation se recensioner hos f¨oretag hur de jobbar med FN:s h˚allbarhetsm˚al.
Genom att skapa en applikation d¨ar recensioner anv¨ands f¨or att ut¨oka medvetenhet om hur f¨oretag jobbar mot dessa m˚al, vill vi f˚a fler f¨oretag att uppm¨arksamma och hj¨alpa till med klimatkrisen, oj¨amlikheten och de resterande av FN:s h˚allbarhetsm˚al.
Inneh ˚all
1 Introduktion 1
2 Bakgrund 2
2.1 Ratingsamh¨alle . . . 2
2.2 FN:s h˚allbarhetsm˚al . . . 2
2.2.1 M˚al 5: J¨amst¨alldhet . . . 3
2.2.2 M˚al 8: Anst¨andiga anst¨allningsvillkor och ekonomisk tillv¨axt . 4 2.2.3 M˚al 9: H˚allbar industri, innovationer och infrastruktur . . . 4
2.2.4 M˚al 10: Minskad oj¨amlikhet . . . 4
2.2.5 M˚al 12: H˚allbar konsumtion och produktion . . . 5
2.2.6 M˚al 13: Bek¨ampa klimatf¨or¨andringarna . . . 5
2.3 Intressent: Togetherate . . . 6
3 Syfte, m˚al och motivation 6 3.1 Syfte och motivation . . . 6
3.2 M˚al . . . 7
3.3 Avgr¨ansningar . . . 8
3.3.1 Relevanta h˚allbarhetsm˚al . . . 8
4 Etiska aspekter 8 4.1 Projektets p˚averkan hos f¨oretag . . . 9
4.2 F¨oretagen kontra individen . . . 9
4.3 H˚allbarhetsm˚alens effekt p˚a f¨oretag . . . 10
4.4 Design utifr˚an en etisk aspekt . . . 11
5 Relaterat arbete 11
5.1 Organisationer och f¨oretag f¨or h˚allbar utveckling . . . 11
5.1.1 Unicef Sverige . . . 12
5.1.2 WaterAid . . . 12
5.1.3 CSR Sweden . . . 12
5.1.4 Artikel om Corporate Social Responsibility . . . 13
5.2 Rating-f¨oretag . . . 13
5.2.1 Yelp . . . 13
5.2.2 TripAdvisor . . . 14
5.2.3 Rotten tomatoes . . . 14
5.2.4 Glassdoor.com . . . 14
5.3 Sammanfattning av relaterat arbete . . . 14
6 Metod 15 6.1 React Native . . . 15
6.2 MySQL . . . 15
6.3 PHP/JSON . . . 16
6.4 Expo . . . 16
7 Systemstruktur 17 7.1 Applikationen . . . 17
7.2 Systemets olika delar och dess sammankopplande . . . 17
8 Krav och utv¨arderingsmetoder 17 8.1 Krav p˚a design . . . 18
8.1.1 Utv¨ardering av design . . . 18
8.2 Krav p˚a funktionalitet . . . 18
8.2.1 Utv¨ardering av funktionalitet . . . 19
8.3 Krav f¨or s¨akerhet . . . 19
8.4 Anv¨andartester som utv¨arderingsmetod . . . 19
9 Implementationer 21 9.1 Databasen . . . 21
9.2 Applikationen . . . 22
10 Utv¨arderingsresultat 26 10.1 Design . . . 27
10.2 Anv¨andartester . . . 27
10.3 S¨akerhet . . . 28
11 Resultat och diskussion 29 11.1 Resultat . . . 29
11.2 Diskussion . . . 29
11.2.1 Funktionalitet . . . 29
11.2.2 Design . . . 30
11.2.3 Projektets m˚al i fokus . . . 30
12 Slutsatser 30 13 Framtida arbete 31 13.1 Delar vi inte bearbetat . . . 31
13.1.1 F¨or¨andring av anv¨andarkonton i applikationen . . . 31
13.1.2 Premiumversion . . . 31
13.1.3 Omr˚adess¨okning av f¨oretag . . . 32
13.2 S¨akerhet . . . 32
13.2.1 Kryptering . . . 32
13.2.2 Hashning . . . 32
13.3 Motarbeta falska betyg . . . 33
1 Introduktion
1 Introduktion
Sedan ˚ar 1988 har 71 procent [Gri17] av de totala utsl¨appen av v¨axthusgaser orsakats av 100 f¨oretag. V¨arlden beh¨over minska klimatp˚averkan f¨or en h˚allbar utveckling [V¨a].
F¨or att lyckas med en minskad klimatp˚averkan kr¨avs det anpassning av samh¨allet till klimatets f¨or¨andringar f¨or att kunna s¨akerst¨alla en h˚allbar framtid f¨or f¨oretagen och klimatet [SMH].
All klimatp˚averkan fr˚an f¨oretag leder till att det ¨ar intressant f¨or individer att veta hur f¨oretag hj¨alper till f¨or att bek¨ampa klimatf¨or¨andringarna. Till exempel vilken milj¨o- p˚averkan deras produktion eller deras tj¨anster har, eller hur f¨oretaget hanterar sina in- terna resurser. F¨or att g¨ora det mer synligt f¨or individer hur f¨oretag jobbar med kli- matf¨or¨andringen har vi skapat en mobilapplikation d¨ar anv¨andare kan betygs¨atta f¨oretag utifr˚an hur de jobbar med FN:s h˚allbarhetsm˚al.
I dagens samh¨alle st˚ar milj¨o- och klimatfr˚agor i rampljuset och ¨ar ¨aven en av framtidens stora fr˚agor. Dagens ungdomar blir allt mer klimatmedvetna [Pan09] och de kommer ut p˚a arbetsmarknaden med ett annat milj¨ot¨ank ¨an vad som finns i dagens samh¨alle. Dessa ungdomar kommer v¨ardes¨atta arbete hos ett f¨oretag som aktivt str¨avar efter att bek¨ampa klimatf¨or¨andringen, jobba f¨or ett j¨amst¨allt samh¨alle och h˚allbarutveckling i allm¨anhet.
Att ha m¨ojligheten att kunna betygs¨atta hur f¨oretag str¨avar efter att uppn˚a FN:s h˚all- barhets-˚al ¨ar n˚agot som skulle kunna f˚a f¨oretag att bli betydligt mer medvetna om att de faktiskt kan g¨ora skillnad. Det ¨ar ¨aven n˚agot som skulle kunna f˚a f¨oretaget att bli mer ef- tertraktat p˚a arbetsmarknaden eftersom h˚allbarhetsm˚alen ¨ar n˚agot som arbetas med runt om i v¨arlden. M˚alet vi vill uppn˚a med v˚ar mobilapplikation ¨ar att skapa medvetenhet bland individer, som inte har inblick i hur ett f¨oretag arbetar f¨or en h˚allbar utveckling, men ¨aven att uppmuntra f¨oretagen att jobba mer h˚allbart.
Ut¨over klimatkrisen finns det ¨aven en kamp mot oj¨amlikheter i samh¨allet. Denna kamp kr¨aver tid och h¨angivenhet fr˚an f¨oretagen. ¨Aven om skillnaderna mellan m¨an och kvin- nors st¨allning i samh¨allet har blivit mindre, kvarst˚ar fortfarande delar av oj¨amlikheten [SCB18]. P˚a samma s¨att som f¨oretagen beh¨ovs i kampen mot klimatf¨or¨andringar ¨ar de- ras bidragande i att bek¨ampa oj¨amlikheter lika viktig. F¨or samh¨allets utveckling ¨ar det viktigt att j¨amlikhet ¨ar n˚agot som aktivt str¨avas efter [Mic06].
V˚art projekt har resulterat i en applikationsprototyp avsedd f¨or mobiltelefoner, d¨ar in- divider kan s¨oka p˚a ett f¨oretags namn och d¨arefter betygs¨atta hur f¨oretaget jobbar med FN:s h˚allbarhetsm˚al. Med hj¨alp av dessa betyg kan individer se hur f¨oretagen f¨orh˚aller sig inom dessa h˚allbarhetsm˚al.
2 Bakgrund
2 Bakgrund
I det h¨ar avsnittet kommer vi att ber¨atta om bakgrunden till v˚art projekt och f¨orklara behovet det t¨acker. F¨orst kommer vi redog¨ora f¨or hur recensioner p˚averkar samh¨allet.
Sedan f¨orklarar vi hur samh¨allet ser ut i f¨orh˚allande till FN:s h˚allbarhetsm˚al och beskri- ver de m˚al som var i fokus f¨or v˚art projekt. Slutligen kommer vi presentera v˚ar externa intressent Togetherate.
2.1 Ratingsamh ¨alle
Dagens samh¨alle ¨ar uppbyggt p˚a recensioner och har kommit att bli en avg¨orande faktor f¨or konsumenter. Restauranger, butiker och tj¨anster till˚ater kunder recensera dem och deras utbud. Kunder och individer i sin tur l¨aser tidigare omd¨omen innan de avg¨or om det exempelvis ¨ar v¨art att se en film eller ¨ata p˚a en restaurang. Till hj¨alp f¨or kunderna och individerna finns det i dagens samh¨alle en m¨angd olika hemsidor f¨or detta ¨andam˚al.
Yelp, vilken beskrivs tydligare i sektion 5.2.1, ¨ar ett exempel p˚a en tj¨anst som l˚ater kunder betygs¨atta olika f¨oretag. Med hj¨alp av Yelp kan kunder se recensioner p˚a olika typer av tj¨anster och produkter. Till exempel restauranger, tandl¨akare och doktorer och d¨arefter v¨alja den som passar b¨ast.
Enligt en unders¨okning i oktober 2018 bland 1000 amerikaner har det visat sig att mer ¨an h¨alften av befolkningen bryr sig om recensioner n¨ar de s¨oker efter lokala f¨oretag. Det har
¨aven visat sig att 40 procent av befolkningen anv¨ander negativa recensioner till att v¨alja att inte interagera med ett f¨oretag och att 70 procent l¨aser minst fyra recensioner om ett f¨oretag innan de k¨anner tillit f¨or det [Bri]. Det ¨ar dessutom ett konkurrenskraftigt s¨att att arbeta p˚a f¨or f¨oretag, att arbeta med ¨amnen som ¨ar till f¨ordel f¨or samh¨allet [Mic06], inte minst inom gr¨on innovation [Jia12].
2.2 FN:s h ˚allbarhetsm ˚al
Ar 2000 tog f¨orenta nationernas d˚avarande generalsekreterare, Ban Ki-moon, tillsam-˚ mans med v¨arldens l¨ander fram ˚atta millennieutvecklingsm˚al. Millenieutvecklingsm˚alen
¨ar en mall som 189 l¨ander har accepterat. Det millenieutvecklingsm˚alen skapades f¨or var att vid 2015 ha halverat extrem fattigdom, f¨orhindra spridningen av HIV och AIDS, och f¨orse alla med en god utbildning [UNa]. Dessa m˚alen bidrog till att en miljard m¨anniskor fick b¨attre levnadsstandard [UNd]. De bidrog till en global minskning av fattigdom och sv¨alt, samt framsteg inom samh¨allets sociala utveckling. Efter dessa positiva resultat valde v¨arldens l¨ander tillsammans med FN att ˚ar 2015 att ut¨oka de ˚atta m˚alen till sjutton
2 Bakgrund
m˚al och efter denna ut¨okning ben¨amna de 17 m˚alen som h˚allbarhetsm˚al. Dessa globala m˚al balanserar de tre dimensionerna [Sve] av h˚allbar utveckling: den milj¨om¨assiga, den ekonomiska och den sociala.
De sjutton globala m˚alen skapades av FN [UNc] med syftet att uppn˚a fyra saker till ˚ar 2030:
1. Avskaffa extrem fattigdom,
2. Minska oj¨amlikheter och or¨attvisor i v¨arlden, 3. Fr¨amja fred och r¨attvisa,
4. L¨osa klimatkrisen.
Under de tre senaste ˚aren har det skett en stor framg˚ang inom m˚alen. Globalt sett, har arbetsproduktiviteten ¨okat och arbetsl¨osheten minskat. Dock finns det omr˚aden i v¨arlden med fokusfr˚agor inom FN:s h˚allbarhetsm˚al d¨ar utvecklingen inte skett i den takt den b¨or och som troligen inte kommer uppfyllas till ˚ar 2030 [UNk].
Exempel p˚a dessa ¨ar att nio av tio personer, som bor i st¨ader, andas f¨ororenad luft och att k¨onsskillnader ber¨ovar kvinnor grundl¨aggande r¨attigheter och m¨ojligheter. ¨Aven antalet undern¨arda har sedan ˚ar 2015 ¨okat fr˚an 777 miljoner personer till 815 miljoner perso- ner ˚ar 2016. FN menar att torka och katastrofer i samband med klimatf¨or¨andringen ¨ar stora faktorer till detta. Fler exempel ¨ar att ˚ar 2016 hade kvinnor enbart 86 procent av m¨annens l¨on inom f¨ors¨akrings- och f¨oretagssektorn [SCB18], kvinnor tj¨anar 77 cent f¨or varje dollar som m¨an tj¨anar och 750 miljoner kvinnor blir bortgifta innan deras artonde f¨odelsedag [UNb].
F¨or att FN ska ha en m¨ojlighet att uppfylla m˚alen till ˚ar 2030 g¨aller det att f¨oretag hj¨alper till och arbetar aktivt med dem. I sektionerna 2.2.1-2.2.6 ber¨attar vi om sex av m˚alen och f¨oretags p˚averkan inom dessa.
2.2.1 M ˚al 5: J ¨amst ¨alldhet
FN:s femte m˚al ¨ar j¨amst¨alldhet. J¨amst¨alldhet inneb¨ar en r¨attvis f¨ordelning av makt, in- flytande och resurser. Det har enligt FN bevisats att en ekonomisk, social och politisk j¨amst¨alldhet mellan kvinnor och m¨an bidrar till h˚allbar utveckling [UNh] och ¨ar en f¨oruts¨attning f¨or en fredlig och h˚allbar utveckling.
Diskriminering och v˚ald mot kvinnor ¨ar inte bara emot de grundl¨aggande m¨anskliga
2 Bakgrund
utvecklas till sin fulla potential. Med j¨amst¨alldhetsm˚alet hoppas FN utrota diskrimine- ring, v˚ald och allt utnyttjande av flickor och kvinnor. F¨or f¨oretagen betyder det att de ska uppm¨arksamma och motarbeta normer och v¨arderingar som p˚averkar m¨an och kvinnors livsvillkor i samh¨allet [jam].
2.2.2 M ˚al 8: Anst ¨andiga anst ¨allningsvillkor och ekonomisk tillv ¨axt
H¨alften av v¨arldens arbetstagare har os¨akra anst¨allningar, d˚alig l¨on och begr¨ansad till- g˚ang till utbildning och socialf¨ors¨akring. De 20 kommande ˚aren v¨antas den globala ar- betskraften ¨oka med 800 miljoner m¨anniskor [UNi]. I och med den ¨okade arbetskraften kommer nya jobb beh¨ova skapas som ¨ar h˚allbara f¨or b˚ade milj¨o och m¨anniska.
En h˚allbar ekonomisk tillv¨axt fr¨amjas av anst¨andiga arbetsvillkor. Syftet med detta m˚al
¨ar att skydda arbetstagares r¨attigheter och avskaffa modernt slaveri, m¨anniskohandel och barnarbete. F¨oretag beh¨over s˚aledes arbeta aktivt f¨or de anst¨alldas r¨attigheter p˚a arbets- platsen. Donera pengar till organisationer som hj¨alper till att stoppa slaveri, m¨annisko- handel och barnarbete ¨ar ¨aven n˚agot f¨oretag kan bidra med.
2.2.3 M ˚al 9: H ˚allbar industri, innovationer och infrastruktur
Framg˚angsrika samh¨allen har sin grund i en stabil och fungerande infrastruktur. V˚ar planet och vi m¨anniskor st˚ar inf¨or kommande utmaningar som f¨oruts¨atter att industrier och infrastrukturer m˚aste g¨oras mer h˚allbara och inkluderande. FN menar att alla fram- steg inom teknik ¨ar nyckeln till skapandet av nya arbeten, men ¨aven till l¨osningen av de ekonomiska och milj¨om¨assiga utmaningarna som dagens samh¨allet st˚ar inf¨or [UNj].
Att utveckla h˚allbara l¨osningar f¨or ekonomiska och milj¨om¨assiga utmaningar kr¨aver innovation och teknologiska framsteg. Investering i h˚allbara industrier, forskning, milj¨o- v¨anlig teknik och innovation ¨ar s¨att att skapa grund f¨or en h˚allbar utveckling.
2.2.4 M ˚al 10: Minskad oj ¨amlikhet
Globala m˚alens ledord ¨ar Leave No One Behind. Vikten av att verka f¨or att inte l¨amna n˚agon utanf¨or i samh¨allet ¨ar just vad detta m˚al belyser. Ett samh¨alle d¨ar alla ¨ar j¨amlika och har lika r¨attigheter och m¨ojligheter oberoende av, bland annat, k¨on, etnicitet och religion.
Ett h˚allbart samh¨alle har sin grund i r¨attvis f¨ordelning av resurser, ekonomiskt, socialt
2 Bakgrund
och politiskt. Trots en positiv ekonomisk utveckling och minskad fattigdom i v¨arlden de senaste ˚aren har klyftor ¨okat, s˚av¨al inom som mellan l¨ander.
Med minskad oj¨amlikhet vill FN minska inkomstklyftorna, fr¨amja social, ekonomisk och politisk inklusivitet, s¨akerst¨alla lika r¨attigheter f¨or alla och utrota diskriminering [UNe]. F¨or f¨oretag inneb¨ar det bland annat att de b¨or anst¨alla folk grundat p˚a kompetens och inte p˚a grund av k¨on, hudf¨arg, bakgrund eller religion.
2.2.5 M ˚al 12: H ˚allbar konsumtion och produktion
Trots att v˚ar planet f¨orsett oss med naturresurser i ¨overfl¨od har vi m¨anniskor konsu- merat bortom vad v˚ar planet klarar av [UNf]. Exempelvis sl¨angs en tredjedel av den mat som produceras. F¨or en h˚allbar utveckling beh¨over vi ¨andra hur vi konsumerar och producerar produkter och resurser f¨or att minska v˚art ekologiska fotavtryck.
H˚allbar konsumtion omfattar ¨aven ¨okad konkurrenskraft, tillv¨axt p˚a lokal och global marknad, ¨okad syssels¨attning, f¨orb¨attrad h¨alsa och minskad fattigdom. N˚agra av del- m˚alen f¨or m˚al 12 och p˚a vilket s¨att f¨oretag kan jobba f¨or att uppfylla m˚alet ¨ar:
1. Halvera matsvinnet i v¨arlden
2. Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall 3. Minska m¨angden avfall markant
4. Uppmuntra f¨oretag att till¨ampa h˚allbara metoder och h˚allbarhetsredovisning 5. Fr¨amja h˚allbara metoder f¨or offentlig upphandling
6. ¨Oka allm¨anhetens kunskap om h˚allbara livsstilar
7. Eliminera marknadsst¨orningar som uppmuntrar till sl¨osaktiga konsumtionsm¨onster
2.2.6 M ˚al 13: Bek ¨ampa klimatf ¨or ¨andringarna
Konsekvenserna av den ¨okade m¨angden v¨axthusgaser i atmosf¨aren orsakar en genom- snittlig global uppv¨armning som ¨overstiger tv˚a grader. Denna temperatur¨okning resulte- rar f¨oljaktligen i allvarliga konsekvenser f¨or havsf¨orsurning, ekosystem, matproduktion, m¨ansklig s¨akerhet, vattentillg˚ang, h¨alsa samt ¨okad risk f¨or naturkatastrofer [UNg].
3 Syfte, m˚al och motivation
Effekterna ¨ar synliga redan idag och kan komma att bli f¨or¨odande s˚avida vi inte b¨orjar agera nu. FN vill skydda planeten genom utbildning, innovation och efterlevnad av kli- matf¨orpliktelser. F¨or att som f¨oretag p˚averka sin inverkan p˚a klimatet beh¨ovs st¨andigt arbete. Nya s¨att att angripa problem p˚a ett mer klimatv¨anligt s¨att kommer beh¨ova ut- vecklas och jobba vidare med f¨or att komma n¨armare med bek¨ampningen av klimat- f¨or¨andringen.
2.3 Intressent: Togetherate
Varje ˚ar byter 600 000 personer jobb i Sverige [And18b]. V˚ar uppdragsgivare uppm¨ark- sammade detta och skapade Togetherate. Togetherate ¨ar ett nygrundat f¨oretag med fo- kus p˚a att recensera f¨oretag och organisationer. Kunder och anst¨allda kan betygs¨atta ett f¨oretag utifr˚an olika kriterier vilket sammanst¨alls i ett genomsnittligt betyg f¨or varje kriterium. Grundsyftet med Togetherate ¨ar framf¨or allt att informera arbets¨okande hur milj¨on p˚a en arbetsplats ¨ar, med m˚alet att minska antalet anst¨allda som s¨ager upp sig p˚a grund av vantrivsel.
I samarbete med Togetherate har vi i det h¨ar projektet skapat en mobilapplikation. I mobilapplikationen kan kunder och anst¨allda ge f¨oretag omd¨omen och betyg p˚a hur de jobbar f¨or att uppfylla FN:s h˚allbarhetsm˚alen.
Genom v˚art projekt kommer f¨oretagen f˚a st¨orre insikt i hur de anst¨allda och andra ser p˚a deras arbete mot h˚allbarhetsm˚alen. Denna ¨okade insikt kommer b˚ade uppmuntra och hj¨alpa f¨oretaget att f¨orb¨attra hur de arbetar mot dessa m˚alen och skapa en b¨attre milj¨o p˚a arbetsplatsen f¨or de anst¨allda. Fler skulle vilja stanna kvar p˚a f¨oretaget till en f¨oljd av detta och ¨aven arbetss¨okande skulle s¨oka sig dit.
3 Syfte, m ˚al och motivation
I den h¨ar delen beskriver vi syftet med v˚art projekt, vad som ¨ar v˚ar motivation och vad vi har f¨or m˚al med projektet.
3.1 Syfte och motivation
Vi har skapat en mobilapplikation d¨ar anv¨andare kan betygs¨atta hur f¨oretag jobbar med FN:s h˚allbarhetsm˚al. Varje h˚allbarhetsm˚al best˚ar av ett antal delm˚al. Syftet ¨ar att f˚a f¨oretag att jobba med dessa h˚allbarhetsm˚al. Detta uppn˚as genom att man som anv¨andare
3 Syfte, m˚al och motivation
betygs¨atter dessa m˚al inom ett spann fr˚an ett till tio. Ett f¨oretag f˚ar p˚a s˚a vis ett betyg p˚a varje delm˚al, men ¨aven ett genomsnittligt betyg f¨or m˚alet i sin helhet.
Den stora motivationen f¨or v˚art projekt har varit att f¨orb¨attra hur f¨oretag arbetar med 2030-m˚alen. F¨or att uppn˚a detta har vi skapat en applikation d¨ar privatpersoner kan be- tygs¨atta f¨oretag med syftet, som tidigare n¨amnt, att ha inflytande p˚a f¨oretagen och upp- muntra dem till att jobba mer h˚allbart. Det ¨ar en positiv marknadsf¨oring att str¨ava efter h˚allbarhetsm˚alen [Mic06]. Om man som invdivid ¨ar m˚an om milj¨on kommer f¨oretag som arbetar f¨or att minska sin klimatp˚averkan vara med attraktiva f¨or dessa. D¨arf¨or kan recensionerna ¨aven p˚averka hur ett f¨oretag uppfattas p˚a arbetsmarknaden. Att skapa en medvetenhet hos arbetsgivare kring h˚allbarhetsm˚alen ¨ar en betydelsefull faktor f¨or att ha en m¨ojlighet att lyckas uppn˚a m˚alen till 2030.
Blir f¨oretag mer medvetna om vad de kan ˚astadkomma med sitt ekonomiska ¨overskott, till exempel investera i mer milj¨ov¨anliga resurser p˚a arbetsplatsen, eller donera pengar till v¨alg¨orenhet, kan det ha en positiv p˚averkan p˚a f¨oretaget. B˚ade internt (b¨attre ar- betsf¨orh˚allanden f¨or anst¨allda) men ¨aven externt (bra marknadsf¨oring), vilket gynnar f¨oretaget i l¨angden [Jia12]. Om m˚anga av f¨oretagen p˚a marknaden idag hj¨alper till med att uppn˚a FN:s h˚allbarhetsm˚al ¨ar sannolikheten stor att m˚alen uppn˚as till ˚ar 2030 [EY ].
3.2 M ˚al
M˚alet var att skapa en applikation med bra UX-design d¨ar en anv¨andare kan ge betyg p˚a hur f¨oretag jobbar med FN:s h˚allbarhetsm˚al. Vi ville att det skulle vara enkelt att anv¨anda applikationen f¨or anv¨andarna. Om det g˚ar snabbt att l¨ara sig hur applikationen anv¨ands ¨ar sannolikheten st¨orre att den kommer b¨orja anv¨andas. Betygs¨attningar skulle vara tillg¨angliga f¨or alla att kunna observera, f¨or att skapa en ¨oppenhet och medvetenhet bland och inom f¨oretag, samt hos de individer som anv¨ander sig av applikationen f¨or att betygs¨atta f¨oretag.
Ut¨over att skapa en medvetenhet hos f¨oretagen var m˚alet ¨aven att skapa stort infly- tande p˚a f¨oretaget med hj¨alp av v˚ar applikation. Detta skulle uppn˚as genom frekvent anv¨andande av applikationen. F¨or att skapa ett stort inflytande skulle det kr¨avas en ap- plikation som anv¨andarna k¨anner ¨ar l¨attanv¨and och v¨ard att anv¨anda. F¨or att uppn˚a en l¨attanv¨and applikation m˚aste de ovann¨amnda m˚alen uppfyllas. Vi ville inte att f¨oretagen skulle k¨anna sig tvingade att jobba mot h˚allbarhetsm˚alen, utan snarare uppmuntra dem att jobba mer h˚allbart f¨or att de k¨anner att det gynnar dem.
4 Etiska aspekter
3.3 Avgr ¨ansningar
I v˚art projekt har vi avgr¨ansningar vilka vi kommer diskutera i denna sektion.
3.3.1 Relevanta h ˚allbarhetsm ˚al
H˚allbarhetsm˚alen best˚ar som tidigare n¨amnt av sjutton m˚al. Vi valde att avgr¨ansa v˚art projekt till sex av dem:
1. J¨amst¨alldhet
2. Anst¨andiga anst¨allningsvillkor och ekonomisk tillv¨axt 3. H˚allbar industri, innovationer och infrastruktur
4. Minskad oj¨amlikhet
5. H˚allbar konsumtion och produktion 6. Bek¨ampa klimatf¨or¨andringarna
Vi valde att g¨ora denna avgr¨ansning f¨or att h˚alla projektet mer relevant. Alla FN:s h˚allbarhetsm˚al ¨ar inte applicerbara p˚a f¨oretag och ¨ar inte m¨ojliga f¨or f¨oretag att arbeta med. De sex m˚alen, n¨amnda ovan, kan f¨oretag generellt sett p˚averka. Varf¨or vi valde specifikt dessa m˚al ¨ar eftersom f¨oretag kan p˚averka dessa inom f¨oretaget mer ¨an vad de kan g¨ora med de resterande elva. F¨oretaget kan exempelvis aktivt jobba f¨or j¨amst¨alldhet och minskad oj¨amlikhet p˚a arbetsplatsen. De kan likav¨al se till att de inte producerar produkter i ¨overfl¨od och anv¨ander mer resurser ¨an n¨odv¨andigt till detta. Andra m˚al ¨ar f¨or specifika f¨or att de flesta f¨oretag ska ha m¨ojlighet att p˚averka. Till exempel m˚al 15, Life on Land, som involverar specifikt v¨axtliv och skogar.
4 Etiska aspekter
I den h¨ar delen diskuterar vi etiska dilemman och hur de kan komma att uppdaga sig. Vi diskuterar ¨aven hur de kan p˚averka s˚av¨al f¨oretag som individ och hur vi hanterar dessa.
4 Etiska aspekter
4.1 Projektets p ˚averkan hos f ¨ oretag
Om v˚ar applikation lyckas ta sig ut p˚a marknaden kan f¨oretagen komma att p˚averkas.
Som n¨amnt i avsnitt 2.1 blir recensioner mer och mer viktiga i samh¨allet n¨ar det g¨aller val av olika slag. Att recensioner blir allt mer viktiga p˚a marknaden p˚averkar f¨oretagen eftersom de vill vara mer attraktiva p˚a marknaden, och skulle d¨arf¨or f¨ors¨oka jobba mot att f˚a b¨attre recensioner. Med v˚art projekt uppmuntras f¨oretagen jobba med h˚allbarhets- m˚alen f¨or att forts¨atta vara attraktiva p˚a marknaden.
F¨oretag som redan ¨ar etablerade och har ett stort kapital kan klara av att anpassa sig efter de krav som s¨atts p˚a dem av v˚art projekt. De nystartade f¨oretagen, som inte ¨ar lika etablerade, kan komma att f˚a det sv˚art att anpassa sig d˚a de inte har samma ekonomiska
¨overskott som de st¨orre f¨oretagen och d¨arf¨or inte klara de ¨okade kraven som s¨atts. Till f¨oljd av de ¨okade kraven kan de nystartade f¨oretagen f˚a det sv˚arare att etablera sig p˚a marknaden, d˚a de inte har kapital nog att uppfylla dessa, medan de stora f¨oretagen klarar av det och blir mer attraktiva.
4.2 F ¨ oretagen kontra individen
N¨ar betygs¨attningen av f¨oretag sker ¨ar det viktigt att den ¨ar opartisk. En av sv˚arigheterna med detta ¨ar om individen i fr˚aga jobbar ˚at f¨oretaget. ¨Aven om den anst¨allde ¨ar missn¨ojd, med hur f¨oretaget hanterar arbetet mot h˚allbarhetsm˚alen, kan den anst¨allde k¨anna sig tvingad att skriva en bra recension ¨and˚a. Om recensioner inte ¨ar anonyma, vilket de ¨ar i v˚art fall, kan alla som g˚ar in och tittar p˚a recensionerna se vem som gjort den, i detta fallet, d˚aliga recensionen. Om en d˚alig recension g¨ors av en anst¨alld kan detta skapa en d˚alig st¨amning mellan arbetsgivaren och den anst¨allde, och i v¨arsta fall kan det leda till att den anst¨allde blir av med jobbet.
Dock finns en risk att individer utnyttjar att betygs¨attningen ¨ar anonym och skriver ose- ri¨osa recensioner. Exempelvis om en person blivit av med sitt jobb och betygs¨atter den gamla arbetsplatsen. F¨oretaget och arbetsplatsen kanske egentligen ¨ar v¨arda ett h¨ogt be- tyg, men personen i fr˚aga kan ha kvarliggande aggressioner mot f¨oretaget som bidrar till ett l¨agre betyg. Liknande till oseri¨osa negativa betyg finns ocks˚a risken att f¨oretag kan ge sig sj¨alva h¨oga betyg som ¨ar of¨ortj¨anta. F¨or att skapa en p˚alitlig mobilapplikation m˚aste man d¨arf¨or som anv¨andare vara inloggad med ett konto f¨or att kunna ge ett betyg.
4 Etiska aspekter
4.3 H ˚allbarhetsm ˚alens effekt p ˚a f ¨ oretag
Som n¨amnt i 3.1, om f¨oretag arbetar med FN:s h˚allbarhetsm˚al ¨ar chansen stor att m˚alen uppn˚as till ˚ar 2030. Det ¨ar dock viktigt att reflektera ¨over vilken effekt FN:s h˚allbarhets- m˚al har hos f¨oretag och varf¨or det ¨ar etiskt f¨or f¨oretagen att faktiskt arbeta med dem.
I dagens samh¨alle har kvinnor en l¨agre position i samh¨allet, varp˚a m˚al 5. F¨oretag har en m¨ojlighet att lyfta problemet och g¨ora samh¨allet mer j¨amst¨alld genom att exempel- vis anst¨alla folk grundat p˚a kompetens och inte k¨on, bakgrund, hudf¨arg eller religion.
Det skulle kunna komma att inneb¨ara att klyftorna i samh¨allet minskar. Det skulle ¨aven resultera i en arbetsplats med m˚angfald vilket skulle gynna f¨oretaget. En arbetsplats d¨ar personer har varierande erfarenheter kan ¨oka kvaliteten och effektiviteten i verksamhe- ten [Str18].
Att aktivt bek¨ampa klimatf¨or¨andrigen kr¨aver h¨angivenhet hos ett f¨oretag. Enligt hem- sidan Sveriges Milj¨om˚al finns s¨att som f¨oretag kan jobba p˚a f¨or att motverka klimat- f¨or¨andringarna [Sve18]. N˚agra av dessa ¨ar:
1. Underl¨atta f¨or distansarbete och ¨oka anv¨andningen av resfria m¨oten.
2. Skicka e-post ist¨allet f¨or fysiska brev.
3. Byta fr˚an fossil el och energi till f¨ornybar.
4. K¨allsortera, samt minska m¨angden avfall och ¨oka andelen material som g˚ar att
˚atervinna.
Att vi m¨anniskor jobbar med h˚allbarhet i den utstr¨ackning vi g¨or idag har en grund i att vi k¨anner ansvar f¨or framtida generationer. Vi vill att framtida generationerna ska kunna ha samma levnadsstandard som vi har nu [And18a, avsnitt 3.3]. Detta ansvar mot framtida generationer kanske inte upplevs lika starkt av alla och kanske inte av alla f¨oretag. Om f¨oretagen inte upplever detta ansvar skulle det d˚a inneb¨ara att f¨oretag h¨ojer v¨alf¨arden f¨or v˚ar generation p˚a bekostnad av de framtid vilket inte ¨ar h˚allbart p˚a l˚ang sikt.
F¨oretag som engagerar sig i de globala m˚alen skulle kunna skapa nya m¨ojligheter p˚a marknaden, attrahera nya kunder samt ¨oka kundv¨ardet. Det skulle ¨aven bidra till en mer motiverad och engagerad personal som vill stanna kvar i f¨oretaget.
5 Relaterat arbete
4.4 Design utifr ˚an en etisk aspekt
Vid designval av applikationen fanns en del etiska aspekter att ha i ˚atanke. Dels att tekniken och designen inte diskriminerar grupper eller vissa individer till f¨ordel f¨or andra, men ¨aven att alla har samma m¨ojlighet att anv¨anda applikationen.
Exempel p˚a en typ av diskriminering som skulle kunna f¨orekomma ¨ar f¨argerna gr¨ont och r¨ott [Arv14]. F¨argen gr¨ont kopplas i Sverige vanligen till ord som ja, klar och k¨or.
F¨argen r¨ott kopplas till ord som nej, avbryt och stopp. Hade vi anv¨ant oss av dessa tv˚a f¨arger i v˚art projekt skulle applikationen i en stor utstr¨ackning vara enkel att anv¨anda.
Dock utesluter det personer med r¨odgr¨on f¨argblindhet, d˚a de inte kan se skillnad p˚a r¨ott och gr¨ont. Resultatet skulle d˚a ha blivit att vi diskriminerade dessa individer till f¨ordel f¨or andra. Ist¨allet valde vi att inte inkludera f¨argkodade delar i applikationen. Vi anv¨ande ist¨allet en f¨arg i olika nyanser i applikationen f¨or att inte diskriminera de f¨argblinda.
5 Relaterat arbete
Denna sektion ¨ar uppdelad i tv˚a distinkta delar av relaterat arbete. En sektion kommer att diskutera exempel p˚a relaterat arbete som ¨ar relevant f¨or v˚ara syften och m˚al, det vill s¨aga diskutera hur andra f¨oretag och projekt har valt att arbeta mot att ut¨oka medvetenhet hur f¨oretag arbetar med h˚allbarhetsm˚alen. Den andra sektionen hanterar relaterat arbete som relaterar till v˚ar metod. Den diskuterar andra recensionstyper och tillv¨agag˚angss¨att, b˚ade inom samma ¨amne och gradering av produkter andra ¨amnen.
5.1 Organisationer och f ¨ oretag f ¨ or h ˚allbar utveckling
Denna sektion diskuterar olika organisationer och f¨oretag som arbetar p˚a olika s¨att mot samma m˚al som detta projekt. De relaterade arbeten som diskuteras i denna sektion kan ha delar av 2030-m˚alen som syfte, men ocks˚a samtliga. De beh¨over inte ens specifikt arbeta mot 2030-m˚alen, de kan indirekt arbeta mot dem och vara relaterade till detta projekt. De relaterade arbeten som vi har valt i denna sektion har valts f¨or att visa att mycket arbete g¨ors mot m˚alen och att detta projekt beh¨ovs.
5 Relaterat arbete
5.1.1 Unicef Sverige
Unicef ¨ar ett organ inom FN. Unicef ¨ar skapad f¨or att bek¨ampa fattigdom, barns r¨att till
¨overlevnad och utveckling, skydd mot v˚ald och ¨overgrepp, utbildning och j¨amst¨alldhet och katastrofarbete och opinionsbildning f¨or barns r¨attigheter [Unia]. Unicef driver sitt arbete fram˚at med hj¨alp av donationer fr˚an privatpersoner och f¨oretag. Under 2017 gick 89% av deras int¨akter till Unicef:s arbete f¨or barn runt om i v¨arlden, 690 miljoner kronor, och resterande gick till kampanjer och administration [Unib].
Unicef jobbar specifikt inom ett visst omr˚ade av FN:s globala m˚al, och dessa ¨ar med i v˚ara fokusfr˚agor f¨or projektet. Om vi med hj¨alp av v˚art projekt kan f˚a f¨oretag att donera till Unicef, och de blir uppm¨arksammade f¨or detta, leder det till bra marknadsf¨oring och f¨orb¨attrad bild av f¨oretaget.
5.1.2 WaterAid
WaterAid ¨ar en organisation som str¨avar efter att alla m¨anniskor i v¨arlden ska ha tillg˚ang till rent vatten, toaletter och god hygien. S¨attet som WaterAid g˚ar till v¨aga f¨or att uppn˚a sina m˚al ¨ar med hj¨alp av privatdonationer, samt att f¨oretag g˚ar in med stora donationer.
Under verksamhets˚aret 2017/2018 bidrog WaterAid till att 1.44 miljoner m¨anniskor fick tillg˚ang till rent vatten, 1.42 miljoner m¨anniskor fick tillg˚ang till toaletter och 2.8 miljo- ner m¨anniskor fick en hygienutbildning [Wat].
D˚a dessa g¨or sin sak under FN:s m˚al rent vatten och sanitet till alla, ¨ar ¨aven dessa relevanta f¨or oss. Syftet med v˚art projekt ¨ar just att g¨ora f¨oretag mer medvetna om dessa globala problem och d˚a f˚a de att donera pengar till organisationer som aktivt jobbar f¨or att f¨orb¨attra levnadsstandarden f¨or m¨anniskor runt om i v¨arlden.
5.1.3 CSR Sweden
CSR Sweden (Corporate Social Responsibility Sweden) ¨ar ett f¨oretag som arbetar mot att uppn˚a 2030 m˚alen hos f¨oretag[CSR]. De arbetar f¨or att l¨osa dessa m˚al genom att er- bjuda kurser och erfarenhetsutbyte med f¨oretag inom detta ¨amne. Deras tillv¨agag˚angss¨att
¨ar v¨aldigt effektivt d˚a det arbetar direkt med f¨oretag som har mottagliga intressenter, som g˚ar p˚a deras f¨orel¨asningar och kurser[Kev07]. Exempel p˚a utbildningar de h˚aller v˚aren 2019 ¨ar Risker och M¨anskliga R¨attigheter, Ansvar i leverant¨orsledet – hur fun- gerar ett s˚adant ansvar i praktiken? och Anti-korruption. De har strategiska samarbeten med Unicef Sverige och Water Aid Sverige. Skillnaden inom tillv¨agag˚angss¨att fr˚an oss mot m˚alet ¨ar att de samarbetar med f¨oretagen, medan vi arbetar f¨or informationssprid-
5 Relaterat arbete
ning till invidider och f¨oretag.
5.1.4 Artikel om Corporate Social Responsibility
CSR strategy, green innovation, and firm performance: A conceptual framework ¨ar en artikel skriven av Jiang Wei, Xue-rong Peng och Yan Zhang om relationen mellan CSR (Corporate Social Responsibility) och ett f¨oretags prestanda [Jia12]. De fokuserar myc- ket p˚a hur gr¨on innovation ut¨okar f¨oretags prestanda. De visar att en radikal gr¨on in- novationsimplementering ofta leder till h¨og kortsiktig prestanda, medan inkrementell s˚adan korrelerar med en l˚angsiktig prestanda¨okning. Deras artikel visar att tv˚a variabler
¨ar v¨aldigt stora bidragande faktorer till huruvida f¨oretag ska vara lyckosamma med det- ta tankes¨att. Dessa variabler ¨ar marknadsabsorberande f¨orm˚aga och synlighet av gr¨on innovation. Den sistn¨amna variabeln ¨ar ytterst relevant f¨or detta projekt d˚a det ¨ar exakt vad vi har utvecklat f¨or samma syfte.
5.2 Rating-f ¨ oretag
Denna sektion diskuterar olika f¨oretag och organisationer som arbetar med liknande metoder som v˚art projekt. De beh¨over dock inte ha samma syfte och m˚al. Vi diskuterar dessa relaterade arbeten f¨or att se hur andra har valt att arbeta med graderingar. Vi diskuterar var som ¨ar bra med de andra arbetss¨atten och hur v˚art projekt kan vara b¨attre och s¨amre. Vi har valt just dessa relaterade arbeten till denna sektion d˚a de ¨ar n˚agra av de st¨orre arbeten inom gradering p˚a marknaden.
5.2.1 Yelp
Yelp ¨ar ett f¨oretag som fokuserar p˚a att bist˚a anv¨andare att hitta lokala verksamheter som passar deras behov. De ˚astadkommer detta genom sin webbsida och applikation d¨ar anv¨andare ger graderingar och recensioner f¨or f¨oretag som restauranger och hotell [Yel].
De relaterar till v˚art projekt genom att b˚ada fokuserar p˚a gradering. De inriktar sig enbart p˚a en generell 1-5 gradering, medan v˚art projekt ¨ar specialiserat med en kombination av undergraderingar. Vi anser att detta utger en mer generell gradering d˚a den ¨ar baserad p˚a fler undergraderingar.
5 Relaterat arbete
5.2.2 TripAdvisor
TripAdvisor ¨ar ett f¨oretag v¨aldigt liknande till Yelp, det skiljer sig genom att de foku- serar p˚a resetips och relaterade aff¨arer[Tri]. Deras metod skiljer sig fr˚an v˚art projekts metod genom att de enbart har inriktat sig p˚a en gradering som Yelp. De ¨ar dock mer liknande v˚art system eftersom de har underkategorier som ocks˚a kan graderas. Exempel p˚a dessa ¨ar Mat, Service, atmosf¨ar och liknande. D¨aremot kan en anv¨andare ge olika betyg f¨or separata underkvalit´eer och sedan ett helt annat betyg f¨or huvudbetyg. V˚ar l¨osning fokuserar dock enbart p˚a en utr¨akning av underrubriker till ett generellt betyg.
5.2.3 Rotten tomatoes
Rotten tomatoes ¨ar ett filmrecensionsf¨oretag som anv¨ander sig av b˚ade anv¨andarrecen- sioner och kritikerrecensioner. Deras huvudgradering ¨ar dock baserat p˚a kritiker[Rot].
Rotten tomatoes ¨ar intressant d˚a de b˚ade har anv¨andarkriterier och expertkriterier. Till skillnad fr˚an v˚art projekt undviker vi kritiker och experter f¨or att undvika att ett f˚atal m¨anniskor kan utg¨ora en st¨orre skillnad ¨an andra.
5.2.4 Glassdoor.com
Glassdoor.com ¨ar en hemsida d¨ar tidigare och nuvarande anst¨allda kan betygs¨atta f¨oretag och dess ledning anonymt. Detta ¨ar v¨aldigt liknande v˚art projekts tillv¨agag˚angss¨att[Gla].
Dock ¨ar v˚art projekt koncentrerat mot samtliga anv¨andare och inte enbart anst¨allda. De- ras m˚al, och m˚alet vi har, ¨ar liknande varandra men d˚a vi inte enbart fokuserar p˚a in- divider som har arbetat p˚a f¨oretaget hoppas vi p˚a att ha en mindre partisk bild av en gradering av f¨oretag.
5.3 Sammanfattning av relaterat arbete
P˚a marknaden just nu anser vi att det inte finns en likadan produkt som vi vill ge ut. Det finns flera exempel p˚a f¨oretag som har liknande koncept men inom andra marknader och liknande m˚al men inte med samma metod. Vi anser att en graderingsapplikation f¨oljer popularitetens normer d˚a mobilapplikationer ¨ar stora i dagens samh¨alle. Med samma resonemang finner vi ¨aven att regulj¨ara anv¨andare ¨ar mer mottagliga mot s˚adana appli- kationer. Vi kan ocks˚a se, prim¨art genom artikeln CSR strategy, green innovation, and firm performance: A conceptual framework [Jia12], att v˚art projekt ¨ar n˚agot som beh¨ovs i v¨arlden eftersom artikeln kopplar hur ett f¨oretags prestanda ¨okar med gr¨on innovation.
6 Metod
Med v˚art projekt vill vi f˚a f¨oretag att jobba med gr¨on innovation. Detta kommer enligt artikeln h¨oja f¨oretagets prestanda l˚angsiktigt.
6 Metod
I detta avsnitt diskuterar vi vilka best˚andsdelar projektets applikation ¨ar byggd p˚a och varf¨or vi har gjort de valen av verktyg vi har gjort. I v˚art projekt har vi anv¨ant flera systemstruktursverktyg och f¨ardiga komponenter, samt ett specifikt programmerings- spr˚ak med flera bibliotek som n¨amns i stycket 6.1.
6.1 React Native
De tv˚a ledande operativsystemen till telefoner p˚a marknaden idag ¨ar Android och iOS [wik18]. Problemet som uppst˚ar vid applikationsutveckling till dessa operativsystem ¨ar att applikationer skrivna f¨or Android inte fungerar p˚a iOS och vice versa. React Native g¨or det m¨ojligt att fr˚an samma programspr˚ak bygga applikationer som fungerar p˚a b˚ada operativsystemen [Faca]. Att kunna utveckla applikationen med st¨od till b˚ade Android och iOS ¨ar den fr¨amsta anledningen att vi valde att anv¨anda React Native som program- meringsspr˚ak.
React Native ¨ar ett programmeringsspr˚ak framtaget av Facebook, vilket bygger p˚a Java- Script och React[Facb]. ¨Aven om React i sig ¨ar till f¨or hemsidor blir den f¨ardigbyggda applikationen inte en applikation som k¨ors i en webbl¨asare, utan en vanlig mobilap- plikation vars byggstenar kommer fr˚an React Native ist¨allet f¨or till exempel Java eller Swift som sedan kan installeras p˚a ¨onskad enhet. En f¨ordel med en mobilapplikation ¨ar att denna ¨ar utvecklad f¨or en specifik enhet och har d¨arf¨or optimerad prestanda gente- mot webbapplikationer [Tec]. En annan f¨ordel med mobilapplikationen ¨ar att logiken hanteras i operativsystemet, ist¨allet f¨or en webbl¨asare som kan vara mindre effektivt prestandam¨assigt.
6.2 MySQL
F¨or att kunna lagra data fr˚an applikationen om anv¨andare och f¨oretag beh¨ovs en databas.
Till lagringen av data anv¨ander vi oss av MySQL. MySQL ¨ar en databashanterare som anv¨ander sig av spr˚aket SQL (Structured Query Language) som anv¨ands f¨or att hantera
6 Metod
det ¨ar en popul¨ar databashanterare som anv¨ands av m˚anga stora organisationer v¨arlden
¨over [MyS]. Vi har ocks˚a valt MySQL f¨or att det ¨ar ett gratis kodspr˚ak som ¨ar effektivt som tidigare visat. F¨or att kunna skapa databasens tabeller och relationer anv¨ander vi oss av verktyget MySQL Workbench.
6.3 PHP/JSON
Data som finns i databasen beh¨over kunna h¨amtas fr˚an applikationen. Ut¨over att data ska kunna h¨amtas m˚aste ¨aven data kunna skrivas till databasen. F¨or att uppn˚a detta m˚aste n˚agon slags mellanhand anv¨andas. Vi har valt att anv¨anda scriptspr˚aket PHP f¨or detta
¨andam˚al.
En anledning till att vi har valt att anv¨anda PHP ¨ar f¨or att det till˚ater oss att anv¨anda MySQL, som vi har f¨orklarat i 6.2. Den andra anledningen till att vi har valt att anv¨anda PHP och MySQL ¨ar f¨or att projektets intressent anv¨ander SQL, vilket g¨or att det blir l¨attare f¨or dem att anpassa applikationen f¨or deras databas. Ut¨over att intressenten an- v¨ander sig av SQL ¨ar det en v¨aldigt popul¨ar databashanterare[DB-], vilket inneb¨ar att projektet ocks˚a kan anv¨andas som skal till fler syften som vill anv¨anda sig av ratings. Vi har ocks˚a valt att anv¨anda PHP f¨or att det ¨ar ett gratis programmeringsspr˚ak som inte kr¨aver licenser [PHP].
Overf¨oringen av data fr˚an applikationen till databasen sker med hj¨alp av JSON-objekt.¨ Anledningen till att vi anv¨ander just JSON som data¨overf¨oringsspr˚ak ¨ar eftersom inom JSON-objekt f¨orekommer universala datatyper som str¨angar. Dessa anv¨ands och kan tol- kas av n¨astan alla moderna programspr˚ak idag[JSO]. Exempel p˚a dessa ¨ar Python[Pyt], C och Perl. Att anv¨anda sig av JSON-objekt g¨or det l¨attare att extrahera datan med hj¨alp av, i v˚art fall, PHP.
6.4 Expo
Expo ¨ar ett set av verktyg, bibliotek och tj¨anster som kommer till hj¨alp vid testning och simulering av IOS och Android applikationer. Expo get en utvecklare m¨ojligheten att simulera sin applikation p˚a en telefon eller platta genom att den bygger en simulering som kan uppdateras vartefter koden ¨andras [Exp]. V˚art projekt har anv¨ant Expo till syfte av kodtestning och simulering under utvecklingen av applikationen f¨or att snabbt se ¨andringar och g¨ora utvecklingen mer effektiv.
8 Krav och utv¨arderingsmetoder
7 Systemstruktur
Systemet best˚ar av en applikation som ¨ar uppkopplad mot en MySQL-databas med hj¨alp av PHP. Databasen best˚ar av anv¨andarinformation f¨or att m¨ojligg¨ora autentise- ring av anv¨andare och all relevant information om f¨oretag, Till exempel f¨oretagets ID, anv¨andarenf¨oretagets namn och deras betyg i de olika h˚allbarhetsm˚alen. Den best˚ar ¨aven av en eventuell kommentar fr˚an en anv¨andare och information om f¨oretaget.
7.1 Applikationen
Applikationen best˚ar av tv˚a ¨overgripande delar: Front-end och Back-end. Front-end ska- par det grafiska anv¨andargr¨anssnitt som g¨or att applikationen f˚ar sitt utseende. Back-end
¨ar de delar av systemet som g¨or att applikationen kan kommunicera med databasen och g¨or att de funktioner som bygger upp applikationens funktionalitet kan k¨oras.
7.2 Systemets olika delar och dess sammankopplande
Applikationens grafiska gr¨anssnitt ¨ar skrivet i React Native d¨ar navigationen mellan de olika sidorna sker med hj¨alp av ett bibliotek kallat react-native-navigation [rea]. Detta bibliotek bidrar till att l¨attare kunna navigera fram och tillbaka mellan de olika sidorna f¨or att f¨orb¨attra anv¨andarupplevelsen.
Sammankopplingen mellan databasen och applikationen sker via PHP-skript som im- porteras med hj¨alp av inbyggda funktioner i React Native, d¨ar en anslutning till data- basen skapas. N¨ar anslutningen ¨ar klar kan data skickas mellan applikationen och data- basen varp˚a anv¨andare kan logga in och information om f¨oretag kan extraheras f¨or att sedan visas f¨or anv¨andaren.
8 Krav och utv ¨arderingsmetoder
Detta avsnitt beskriver de krav vi satt och utv¨arderingar vi gjort i projektet. Dessa ¨ar upp- delade i 5 separata omr˚aden: design, funktionalitet, s¨akerhet, anv¨andartester och krav f¨or projektets m˚al. De krav vi satt ut ¨ar m¨atbara och vi diskuterar hurvida projektet har uppn˚att dessa i avsnitt 10 och 11.
8 Krav och utv¨arderingsmetoder
8.1 Krav p ˚a design
De krav vi satte p˚a applikationen var att den skulle vara anv¨andbar och l¨attf¨orst˚add. F¨or att en produkt ska vara anv¨andbar och l¨attf¨orst˚add g¨aller det att produkten ska vara l¨att att l¨ara sig, effektiv att anv¨anda, anv¨andas med god attityd och vara relevant [Arv14].
Det inneb¨ar att det inte ska ta l˚ang tid att s¨atta sig in i hur man faktiskt anv¨ander mobi- lapplikationen f¨or att betygs¨atta f¨oretag, utan det ska vid f¨orsta anblick g˚a att f¨orst˚a hur applikationen ska anv¨andas f¨or betygs¨attningen.
8.1.1 Utv ¨ardering av design
F¨or utv¨ardering av kraven som vi satt har vi ¨aven anv¨ant oss av anv¨andartestning d¨ar vi f˚att feedback av testpersoner. Detta har hj¨alpt oss att t¨anka p˚a anv¨andarv¨anlighetsaspekter som vi sj¨alva inte t¨ankt p˚a, och med hj¨alp av anv¨andartesterna skapat en bra anv¨andar- upplevelse f¨or anv¨andarna. De som har testat applikationen var indelade i tre grupper d¨ar varje grupp bestod av personer av olika ˚aldrar och teknisk bakgrund. Totalt har fem personer testat applikationen. Med hj¨alp av testpersonerna fick vi feedback ur olika per- spektiv vilket gav oss djupare insikt i hur applikationen skulle se ut. Dessa tre grupper av personer beskriver vi vidare i sektion 8.4. Vi visade ¨aven kontinuerligt upp applika- tionen under arbetets g˚ang f¨or v˚ar externa intressent. Detta gjorde vi f¨or att f˚a bekr¨aftat att de ¨ar n¨ojda med det vi skapat, men ¨aven f¨or att vi inte skulle beh¨ova spendera allt f¨or mycket tid med att efterarbeta det vi skapat.
8.2 Krav p ˚a funktionalitet
De krav g¨allande funktionalitet som v˚ar externa intressent f¨ors˚ag oss med var att en anv¨andare kr¨avs f¨or att kunna betygs¨atta f¨oretag, att anv¨andare ska kunna s¨oka efter det f¨oretag som de ¨onskar betygs¨atta. Det ska ¨aven g˚a att s¨oka efter en del i f¨oretagsnamnet f¨or att det efters¨okta f¨oretaget ska synas f¨or anv¨andaren. Vi har haft krav p˚a att funk- tionaliteten att betygs¨atta f¨oretag existerar och ¨aven att betygs¨attning ska kunna ske anonymt.
Vi st¨allde ¨aven kravet p˚a oss sj¨alva att en dynamisk mall f¨or sidan d¨ar man betygs¨atter f¨oretag ska finnas d˚a det inte ¨ar h˚allbart att varje f¨oretag har en egen h˚ardkodad sida i applikationen. Med det dynamiska s¨attet att ta sig an problemet, blir l¨osningen betydligt mer minneseffektiv och m¨ojligheten att l¨agga till nya f¨oretag i applikationen blir l¨attare eftersom ingen ny sida beh¨over skapas. Enbart data beh¨over laddas in.
8 Krav och utv¨arderingsmetoder
8.2.1 Utv ¨ardering av funktionalitet
Funktionaliteten som vi implementerat i applikationen utv¨arderades med hj¨alp av att vi sj¨alva utv¨arderade den utifr˚an de m˚al vi satt f¨or projektet. V˚ar interna utv¨ardering utf¨ordes genom att utifr˚an varje krav som st¨allts i 8.2 utv¨arderade vi huruvida funktio- naliteten i applikationen bem¨oter avsikten med kravet. Vi resonerade om de implemen- terade l¨osningarna f¨or de olika funktionaliteterna ¨ar fungerande. Vi tog ¨aven hj¨alp av v˚ar externa intressent f¨or att f˚a bekr¨aftat att funktionaliteten vi implementerat var relevant f¨or applikationen.
8.3 Krav f ¨ or s ¨akerhet
S¨akerhet f¨or anv¨andare och f¨oretag ¨ar ett ytterligare krav f¨or v˚art projekt. Detta inneb¨ar b˚ade s¨akerhet f¨or l¨osenord och hantering av personuppgifter. Det ska inte vara m¨ojligt f¨or en utomst˚aende akt¨or att, utan tillg˚ang till fysisk server, kunna komma ˚at priva- ta l¨osenord eller personuppgifter som lagras i databasen. Detta ¨ar viktigt p˚a grund av s¨akerhet mot intr˚ang av anv¨andarkonton och integritet av personlig data, d˚a vi har som krav ¨ar att anv¨andaren skall vara s¨aker p˚a sin anonymitet. Exempel p˚a personlig data som ska skyddas ¨ar namn och mailadress d˚a betygs¨attning skall vara anonym. S¨akerhet g¨allande personuppgifter ¨ar ocks˚a ett krav p˚a etiska grunder, som vi diskuterar i 4.2.
8.4 Anv ¨andartester som utv ¨arderingsmetod
Den fr¨amsta utv¨arderingsmetoden vi har anv¨ant oss av ¨ar anv¨andartester och utv¨ardering tillsammans med projektets intressent. Intressenten utv¨arderade mot de krav som ¨ar sat- ta ang˚aende design och funktionalitet. Anv¨andartesterna anv¨ands f¨or att utv¨ardera hur anv¨andarv¨anligheten presterar och generella intryck av applikationen. Fem personer har agerat testare f¨or applikationen. Dessa fem personer var mellan ˚aldrarna 25 och 45. Tre av dessa testare ans˚ag sig sj¨alva ha god f¨orkunskap inom hantering av mobilapplikatio- ner, medan de andra tv˚a ans˚ag sig sj¨alva ha en l˚ag niv˚a av f¨orkunskap.
Testerna var utformade p˚a s˚a vis att testpersonerna gavs en mobil med applikationen
¨oppnad p˚a inloggningssidan. De bads skapa ett konto och utf¨ora s¨okning p˚a f¨oretag f¨or att se betyg. Sedan bads testpersonerna g¨ora en betygss¨attning av ett f¨oretag. Efter hantering av applikationen ombads testpersonerna att fylla i ett formul¨ar med textfr˚agor och ett formul¨ar med skalfr˚agor.
8 Krav och utv¨arderingsmetoder
• Vad var ditt generella intryck av anv¨andarv¨anligheten av applikationen?
• Hade du sv˚art att hitta n˚agon funktionalitet du ombads att anv¨anda?
• Finns det n˚agon funktionalitet du saknar f¨or att lyckas med ¨andam˚alet att be- tygs¨atta och hitta f¨oretags betyg inom fr˚agorna som applikationen hanterar?
• Uppstod n˚agot/n˚agra st¨orande moment?
• Var n˚agot g¨allande funktion otydligt?
Skalfr˚agorna som vi st¨allde kunde svaras fr˚an 1 (inte alls bra) till 5 (v¨aldigt bra). Fr˚agorna var:
• Hur enkelt var det att skapa en anv¨andare?
• Hur enkelt var det att hitta det f¨oretaget du s¨okta efter?
• Hur enkelt var det att ge en betygss¨attning av ett f¨oretag?
• Var det enkelt att hitta navigera de funktioner du har testat?
Fr˚agorna i b˚ada formul¨aren har tagits fram med projektets generella krav i ˚atanke.
9 Implementationer
9 Implementationer
Figur 1 Systemstruktur
Systemets alla delar m˚aste p˚a n˚agot s¨att kommunicera med varandra och ¨aven fungera sj¨alva. I denna del beskriver vi hur kommunikationen sker mer i detalj, men ¨aven hur varje del ¨ar uppbyggd p˚a en l¨agre niv˚a.
9.1 Databasen
Databasen, som ¨ar skriven i SQL, inneh˚aller information om de anv¨andare som har re- gistrerat sig. Registrerade anv¨andare hamnar i en s˚a kallad tabell (se users och company i figur 1 ovan), d¨ar all relevant information om anv¨andaren sparas f¨or att sedan kun- na anv¨andas f¨or att exempelvis kunna logga in i applikationen. Dessa anv¨andare skiljs
˚at med hj¨alp av att varje anv¨andare i databasen har en unik identifierare. Eftersom vi
9 Implementationer
anv¨anda mailadressen som den unika identifieraren i databasen, ¨aven kallad Prim¨ar nyc- kel.
Ut¨over anv¨andare finns ¨aven en tabell f¨or f¨oretagen. F¨oretagens prim¨ara nyckel kom- mer inte best˚a av dess namn. D˚a det kan finnas flera f¨oretag under samma namn har vi valt att anv¨anda ett ID ist¨allet som best˚ar av en siffra f¨or att unikt kunna identifie- ra f¨oretaget. Den tabell som anv¨ands f¨or f¨oretagen uppdateras kontinuerligt med betyg satta av anv¨andare. Dessa betygen kommer sedan visas upp p˚a deras egna sida i appli- kationen.
9.2 Applikationen
Applikationen ¨ar som tidigare n¨amnt skriven i React Native. All l¨ankning mellan si- dor sker fr˚an en fil. Denna fil g¨or det m¨ojligt att navigera till applikationens olika si- dor. Ut¨over l¨ankningen sk¨oter ¨aven applikationens funktioner importeringen av PHP- skripten som beh¨ovs f¨or att ansluta till databasen, l¨asa data och skriva in data. PHP- skripten anv¨ands som en mellanhand mellan applikationen och databasen och anv¨ander sig av HTTP-f¨orfr˚agningar. Vi anv¨ander oss fr¨amst av tv˚a stycken f¨orfr˚agningar, POST och GET, d¨ar POST anv¨ands f¨or att skriva till databasen och GET anv¨ands f¨or att l¨asa fr˚an databasen. I PHP-skripten finns ¨aven SQL-f¨orfr˚agningar till databasen, ¨aven kalla- de Queries, som exekveras med hj¨alp av dessa HTTP-f¨orfr˚agningar n¨ar data ska l¨asas fr˚an databasen eller skrivas till den. Allt datautbyte mellan applikationen och databasen sker genom JSON-objekt. JSON-objekt ¨ar ett textbaserat format som anv¨ands f¨or utbyte av data mellan olika moduler [JSO].
N¨ar en anv¨andare loggar in sker en kontroll mot databasens tabell av anv¨andare d¨ar anv¨andarnamnet och l¨osenordet j¨amf¨ors mot tabellen. Eftersom applikationen i dagsl¨aget
¨ar en prototyp och vi valt att l¨agga fokus p˚a funktionalitet och design inom applikatio- nen har enbart en enkel ktyptering av l¨osenord implementerats. Denna enkla kryptering utg¨ors av en funktion som tar givet l¨osenord som parameter och byter ut varje tecken mot motsvarande ASCII-tecken. Det krypterade l¨osenordet lagras sedan i databasen.
N¨ar anv¨andaren f¨ors¨oker logga in dekrypteras detta l¨osenord fr˚an databasen och j¨amf¨ors sedan med anv¨andarens angivna l¨osenord. Utvecklingsm¨ojligheter f¨or kryptering finns f¨or framtiden. Det diskuteras vidare i sektion 13.2. Om b˚ade det dekrypterade l¨osenord och anv¨andarnamn matchar lyckas inloggningen. M¨ojligheten att skapa en ny anv¨andare finns ¨aven den (se figur 2b). D˚a skrivs f¨orst ¨onskade inloggningsuppgifter in och sedan g¨ors en s¨okning av dessa uppgifter mot databasen. Om anv¨andarnamnet redan existerar i databasen kan inte en ny anv¨andare skapas, d˚a anv¨andarnamnet ¨ar satt till prim¨ar nyckel och dessa m˚aste vara unika i tabellen. Om anv¨andarnamnet inte redan finns i databasen skapas en ny rad i tabellen och den nya anv¨andaren kan anv¨anda sina uppgifter f¨or att
9 Implementationer
logga in.
N¨ar anv¨andaren s¨okt efter ett f¨oretag (se figur 3a) och klickat in sig p˚a sidan f¨or f¨oretaget skapas den dynamiskt. Detta inneb¨ar att vi skapat en f¨ardig mall f¨or hur f¨oretagens sida ska se ut, men att datan om f¨oretaget som laddas in p˚a sidan h¨amtas fr˚an databasen. Det dynamiska s¨attet att ta sig an problemet sparar v¨aldigt mycket minne d˚a vi inte beh¨over ha en ny fil i applikationen f¨or varje nytt f¨oretag. En ytterligare aspekt till f¨oljd av att dynamiskt skapa sidor ¨ar att nya f¨oretagssidor blir l¨attare att skapa. Ut¨okning av antal f¨oretag i applikationen blir ¨aven den l¨attare d˚a, som vi tidigare i detta stycke n¨amner, datan beh¨over enbart existera i databasen f¨or att kunna bygga den nya dynamiska sidan.
F¨or att visualisera datan fr˚an betygs¨attningarna f¨or anv¨andaren sparas varje betygs¨attning p˚a h˚allbarhetsm˚alen i databasen. Ut¨over detta har vi ¨aven implementerat ett s¨att att kun- na visualisera medelv¨ardet av dessa betyg. Betygs¨attningarna av de olika m˚alen sker med hj¨alp av underkategorier i m˚alet (se figur 4). Medelbetyget som genereras (se fi- gur 4b) sparas sedan i databasen f¨or att sedan kunna r¨akna ut medelbetyget f¨or alla sex m˚alen tillsammans (Se Average rating: 2.3 i figur 3b). N¨ar ett betyg skrivs till databa- sen adderas det till det tidigare v¨ardet. Varje g˚ang betygs¨attningar sparas i databasen inkrementeras ¨aven en variabel. Med denna variabel h˚aller vi reda p˚a p˚a antalet be- tygs¨attningar som har skett och kan tack vare detta r¨akna ut medelv¨ardet p˚a varje indi- viduellt m˚al f¨or att sedan visa det totala medelv¨ardet f¨or anv¨andaren (se figur 3b). P˚a grund av variabeln som h˚aller reda p˚a antalet betygs¨attningar kr¨avs att anv¨andaren be- tygs¨atter f¨oretaget p˚a alla de sex h˚allbarhetsm˚alen f¨or att implementationen ska fungera korrekt. Om anv¨andaren endast betygs¨atter tre av sex m˚al kommer variabeln inkremen- teras utan att n˚agot nytt medelv¨arde adderas i databasen. N¨ar datan sedan ska visas f¨or anv¨andaren plockas datan om betygs¨attningarna och antalet betygs¨attningar ut, d¨arefter utf¨ors en medelv¨ardesber¨akning p˚a detta och visas i applikationen f¨or anv¨andaren.
9 Implementationer
(a) Inloggningssidan (b) Registreringssidan
Figur 2 Inloggningssida och registreringssida i applikationen
9 Implementationer
(a) Sida f¨or s¨okning (b) F¨oretagssida
Figur 3 S¨okningssida och f¨oretagssida
10 Utv¨arderingsresultat
(a) Betygs¨attningssidan utan betygs¨attning (b) Betygs¨attningssidan med betygss¨attning Figur 4 Sidorna f¨or betygs¨attning
10 Utv ¨arderingsresultat
Det vi anv¨ant oss av n¨ar vi utv¨arderat v˚art arbete ¨ar fr¨amst de anv¨andartester vi har utf¨ort, men ¨aven kraven v˚ar externa intressent gav oss. Vi har ¨aven resonerat och utv¨arderat systemet med hj¨alp av de krav som vi sj¨alva satte och de tester som vi utf¨ort.
10 Utv¨arderingsresultat
10.1 Design
Med avseende p˚a kraven fr˚an intressent g¨allande anv¨andning av typsnitt, logotyp och f¨arggr¨anssnitt ¨ar intressenten n¨ojd och detta krav ¨ar bem¨ott. Vi anser ¨aven att designkra- ven ¨ar uppfyllda, d˚a vi utifr˚an resultaten fr˚an de anv¨andartester vi utf¨ort f˚att positiv feedback och applikationen framst˚ar som anv¨andarv¨anlig bland dessa testare. De fem personer som testade applikationen uttryckte generellt att det var l¨att att navigera och anv¨anda de funktioner som finns i applikationen. Den sv˚araste aspekten med applika- tionen var att betygs¨atta ett f¨oretag, men testpersonerna f¨orstod snabbt hur de skulle g˚a till v¨aga f¨or att lyckas. Efter varje test fr˚agade vi testpersonen om ett generellt intryck av applikationen. ¨Aven d˚a uttryckte testpersonerna positivitet ang˚aende applikationen och anv¨andarupplevelsen, Detta tyder p˚a att applikationen ¨ar anv¨andarv¨anlig ur ett an- nat perspektiv ¨an v˚art eget. D˚a det kan vara sv˚art f¨or oss sj¨alva att se de brister som kan finnas med designen, har det varit hj¨alpsamt och viktigt med dessa anv¨andartester f¨or att hj¨alpa oss f¨orb¨attra anv¨andarv¨anligheten i applikationen. Fortsatt utv¨ardering och diskussion g¨allande anv¨andartesterna utf¨ors i avsnitt 10.2.
10.2 Anv ¨andartester
Testerna som ¨ar gjorda med testpersonerna har vi beskrivit i avsnitt 8.4. Textfr˚agorna har individuellt utv¨arderats f¨or sig av oss och v˚ar intressent. Dessa har utv¨arderats genom att generellt se om applikationen har en v¨al utformad anv¨andarv¨anlighet och om n˚agot stod ut s˚a pass mycket av ett problem att kraven inte har bem¨otts. Textfr˚agorna har ocks˚a anv¨ants f¨or att utv¨ardera m¨ojliga framtida arbeten som kan g¨oras p˚a applikationen, antingen genom ut¨okning eller om n˚agot b¨or ges en annan design.
Textfr˚agorna generellt gav en positiv syn p˚a anv¨andarv¨anligheten av applikationen. Ing- en av testpersonerna skrev att det var sv˚art att hitta en funktionalitet som de ombads att anv¨anda. En person skrev att de skulle vilja ha en platsfunktion f¨or f¨oretag. De vil- le kunna skriva till exempel en stad och p˚a s˚a vis f˚ar upp en lista p˚a de f¨oretag inom det omr˚adet utifall att man inte kan f¨oretagets fulla namn. Vi fann denna funktionali- tet intressant och har lagt till det inom framtida arbeten. Ingen skrev att n˚agot st¨orande moment uppstod eller att n˚agot g¨allande funktion var otydligt.
Skalfr˚agorna har r¨aknats ihop och vi har utifr˚an medelv¨ardet av skalorna och extrem- v¨ardena kontrollerats f¨or att se vad applikationens styrkor och svagheter ¨ar. Om n˚agot av skalornas medelv¨arden hamnade under 2 ans˚ag vi att det momentet i extremt behov av att g¨oras om. Om det existerade delar i applikationen som testpersonerna inte f¨orstod var planen att bygga om dessa fr˚an grunden och sedan utf¨ora testerna p˚a nytt.
10 Utv¨arderingsresultat
Figur 5 Anv¨andartesterna
Utifr˚an skalfr˚agorna kan vi se att inget v¨arde hamnade p˚a under 2 i medelv¨arde. Inget v¨arde fr˚an n˚agon testperson hamnade p˚a under 3. Vi kan se med hj¨alp av resultatet i figur 5 att applikationens st¨orsta styrka ¨ar att det ¨ar enkelt att s¨oka efter f¨oretag, d˚a den aspekten fick 4.6 av 5 m¨ojliga. Det var lite sv˚arare att betygs¨atta ett f¨oretag, d˚a denna aspekt fick 3.8 av 5 m¨ojliga. Eftersom inget av medelv¨ardena fr˚an testerna hamnade i n¨arheten av den kritiska gr¨ansen som vi satte upp vid medelv¨ardet 2 anser v,i utifr˚an resultatet av anv¨andartesterna, att applikationens anv¨andarv¨anlighet ¨ar i linje med pro- jektets anv¨andarv¨anlighetskrav.
10.3 S ¨akerhet
De s¨akerhets˚atg¨arder vi implementerat ¨ar en enkel krypteringsalgoritm f¨or att undvika att lagra l¨osenord i klartext i databasen. P˚a grund av tidsbrist har vi valt att inte imple- mentera alla de s¨akerhets˚atg¨arder som vi n¨amner i sektion 8.3. Dessa s¨akerhets˚atg¨arder
¨ar sj¨alvklart n˚agot som m˚aste implementeras om applikationen i ett senare stadie ska lanseras, men i dagsl¨aget har vi lagt fokus p˚a anv¨andarv¨anligheten och funktionaliteten i prototypen. v˚art projekt fokuserar p˚a applikationssidan och har enbart implementerat en tempor¨ar databas f¨or att kunna testa och implementera applikationen. P˚a grund av att
11 Resultat och diskussion
s¨akerhet som kryptering och hash-algoritmer implementeras p˚a databassidan anser vi att detta ej utg¨or ett stort problem f¨or huvudfokuset med v˚art projekt, d˚a v˚art fokus har varit p˚a design och funktionalitet. ¨Oversikt hur dessa kan utvecklas skrivs om i stycke 13.2.
11 Resultat och diskussion
I den h¨ar delen presenterar och diskuterar vi resultatet av v˚art projekt. Vi presenterar resultaten fr˚an anv¨andartester, designen och funktionaliteten.
11.1 Resultat
V˚art projekt har resulterat i en applikationsprotyp avsedd f¨or mobiltelefoner, d¨ar indi- vider kan betygs¨atta f¨oretag p˚a hur de jobbar med FN:s h˚allbarhetsm˚al. Applikationen best˚ar av en inloggningssida med en medf¨oljande registreringssida. Dessa ¨ar kopplade mot en lokal MySQLdatabas d¨ar anv¨andare sparas och kontrolleras. Det finns en s¨oksida d¨ar en anv¨andare kan s¨oka efter f¨oretag som l¨ases in dynamiskt fr˚an databasen. Det finns ocks˚a f¨oretagsvyer d¨ar anv¨andaren kan se f¨oretagets medelbetyg. Fr˚an f¨oretagssidan kan anv¨andaren sedan g˚a vidare till att ge en egen betygs¨attning i n˚agot av de sex m˚al som vi har satt i fokus f¨or v˚art projekt. Dessa m˚al beskrivs i sektion 3.3.1.
11.2 Diskussion
I detta stycke sker en diskussion av resultaten i projektet med fokus p˚a funktionalitet och design. Vi diskuterar ¨aven de krav p˚a m˚alen som vi satte f¨or det slutgiltiga resultatet
11.2.1 Funktionalitet
Vi skapade en lokal databas som vi anv¨ande oss av i v˚art arbete. Detta inneb¨ar att Toget- herate, vid integration med deras server och databas, kommer beh¨ova anpassa antingen sin egna databas eller skriva om koden f¨or applikationen f¨or att kunna arbeta vidare med projektet.
Det viktigaste f¨or projektet med detta avseende var att visa hur en prototyp kan se ut,
12 Slutsatser
11.2.2 Design
Med avseende p˚a design har projektet resulterat bra. I utv¨arderingen av design och anv¨andartesterna fick vi positiv respons. Vi ¨ar n¨ojda med designen som enligt anv¨andar- testerna verkar vara intuitiv och l¨attanv¨and. Dessa delar ¨ar det vi prioriterade i designen av applikationen d˚a vi ans˚ag dem vara viktigast i en minimalistisk applikation. En annan prioritering f¨or designen av projektet var att den skulle uppn˚a intressentens krav och se enhetlig ut med deras ¨onskem˚al ang˚aende typsnitt, f¨arggr¨anssnitt och logotyp.
11.2.3 Projektets m ˚al i fokus
I b¨orjan av v˚art projekt satte vi m˚al att vi ville skapa en medvetenhet hos privatpersoner ang˚aende hur och om f¨oretag de interagerar med faktiskt g¨or n˚agonting f¨or att uppfylla FNs h˚allbarhetsm˚al. Vi satte ¨aven m˚alet att vi med applikationen ska uppmuntra f¨oretag att jobba mer h˚allbart.
Att skapa medvetenhet bland privatpersoner hur f¨oretag jobbar mot FN:s h˚allbarhetsm˚al
¨ar ett av huvudm˚alen vi satte upp f¨or projektet. Huruvida detta m˚al ¨ar uppfyllt eller inte
¨ar sv˚aranalyserat d˚a vi enbart har en prototyp av applikationen. Utifr˚an de funktionerna vi skapat och de designvalen vi gjort ¨ar det l¨att att se betygs¨attningarna p˚a f¨oretagen. Att denna funktionalitet finns ¨ar grundpelaren i det f¨orsta m˚alet vi satte upp och det g¨or det l¨att f¨or anv¨andare att l¨asa varje f¨oretags betyg.
Det andra m˚alet vi hade med v˚art projekt var att vi ville uppmuntra f¨oretag att job- ba mer h˚allbart. Detta m˚alet ¨ar sv˚art att uppfylla om inte det f¨orsta m˚alet ¨ar uppfyllt.
Om applikationen inte anv¨ands kommer f¨oretagen inte ha n˚agra recensioner och d¨arf¨or ingenting att jobba mot, men om den b¨orjar anv¨andas kommer detta uppmuntra f¨oretaget att n˚a h¨ogre betyg inom respektive h˚allbarhetsm˚al. D˚a ett ¨okande anv¨andande av appli- kationen kan leda till att f¨oretag v¨aljer att l¨agga mer tid och resurser p˚a att jobba mot h˚allbarhetsm˚alen, kommer det leda till b¨attre betyg. En annan f¨oljd av att uppmuntra f¨oretag till h˚allbart arbete ¨ar att f¨oretagen kommer bli mer attraktiva p˚a marknaden, och d¨arf¨or bli mer motiverade att forts¨atta att jobba mot h˚allbarhetsm˚alen f¨or att ytterligare
¨oka sina betyg.
12 Slutsatser
Vi har skapat en mobilapplikation som g¨or det m¨ojligt f¨or anv¨andare att betygs¨atta f¨oretag p˚a sex av FN 2030-m˚alen. Applikationen ¨ar fungerade men kr¨aver utveck-
13 Framtida arbete
ling f¨or intressenten Togetherate att koppla mot sin databasstruktur, samt eventuella
¨amnes¨andringar. Applikationen har andra utvecklingpotentialer som n¨amns i avsnitt 13.
Utifr˚an anv¨andartester kan slutsatsen dras att applikationen ¨ar generellt anv¨andarv¨anlig men fler anv¨andartester skulle beh¨ova g¨oras f¨or att styrka denna slutsats, d˚a fler tester ger ett tydligare resultat.
13 Framtida arbete
Denna sektion beskriver potentiella framtida utvecklingar av projektet. Tanken ¨ar att projektets intressent ska kunna ta denna prototyp och kunna anpassa den f¨or deras
¨andam˚al. Stycket g˚ar ocks˚a in p˚a potentiella framtida arbeten som skulle kr¨avas f¨or att fullborda prototypen till en egen produkt och eventuella utvecklingar till detta ¨andam˚al.
13.1 Delar vi inte bearbetat
I detta stycke diskuterar vi ¨onskv¨ard funktionalitet som vi inte har implementerat p˚a grund av tidsbrist eller liknande hinder. Det ¨ar delar som vi hade planerat att implemen- tera eller kr¨avs f¨or att applikationen ska kunna anv¨andas kommersiellt. Stycket diskute- rar ¨aven funktionalitet som testpersonerna ans˚ag saknades.
13.1.1 F ¨or ¨andring av anv ¨andarkonton i applikationen
I applikationen finns just nu m¨ojlighet att skapa nya anv¨andare, samt att logga in med en existerande anv¨andare. N˚agot som saknas till detta och har utrymme f¨or utveckling
¨ar m¨ojligheten f¨or en anv¨andare att g¨ora ¨andringar av sitt konto. Exempel p˚a ¨andringar som en anv¨andare kan vilja utf¨ora kan vara att byta l¨osenord, byta emailadress eller liknande.
13.1.2 Premiumversion
Tanken var att skapa en mobilapplikation med tv˚a vyer. En vy f¨or anv¨andare utan konto, d¨ar anv¨andaren kan se betyg och l¨asa recensioner, och en vy f¨or premiumanv¨andare, d¨ar anv¨andaren har ett konto och kan betygs¨atta och g¨ora en recension. Vi valde att inte fullf¨olja vyn f¨or anv¨andare utan konto. Vi valde att inte g¨ora det eftersom vi ville l¨agga
