• No results found

sin cos

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "sin cos"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

NÅGRA VIKTIGA ANDRAGRADSKURVOR: 

CIRKEL, ELLIPS, HYPERBEL OCH PARABEL   

CIRKEL 

 Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är  konstant.  

 

1.   Cirkelns ekvation  

 Cirkeln med centrum i   ,   och radien   

har ekvationen        

 

Cirkelns ekvation på parameterform: 

t a p

x  cos  

t a q

y   sin

  ,      där 0 t 2

      (*) 

Anmärkning1 : Med hjälp av "trigonometriska ettan " ser vi att punkter definierade med (*) uppfyller 

1

sin cos

2 2

2 2

 

 

  

 

 

  t t

a q y a

p

x

 dvs 

x p  

2

y q

2

1

 

som är ekvationen för cirkeln med radien a och centrum i  punkten (p,q).   

Anmärkning 2: Cirkelns ekvation definierar två explicita funktioner ( och därmed två  funktionskurvor) som vi får genom att lösa ut y ur ovanstående ekvation: 

2 2

2 2

2

( ) ( )

)

( yqaxpyqaxp

 

Övre halvcirkeln ges av 

yqa

2

 ( xp )

2   

medan 

yqa

2

 ( xp )

2  är ekvationen för nedre halvan 

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 

Härledning av cirkelns ekvation: Låt P(x,y) vara en punkt på cirkeln med centrum i   ,   och  radien  . Eftersom avståndet mellan P och C är lika med a har vi: 

a q y p

x  )

2

 (  )

2

(

.      Om vi kvadrerar båda leden får vi       

2 2

2

( )

)

( xpyqa

.   

(2)

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

Anmärkn Anmärkn

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

De inre p  

   

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

För de yt  

     

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

‐‐‐‐‐‐‐‐ 

Uppgift 

Lösning:

Vi kvadra

Om vi jä

2, eller  

2, Alltså C(‐

   

Uppgift 

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

ning 3. Enda ning 4. Ingen

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

punkter (me

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

ttre  punkter

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

1.  Rita cirke

:  

atkomplette

mför med cir ,

, 1

‐2,1) är cent

2.  Rita följa

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

ast en punkt(

n punkt satis

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

d randpunkt

   

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

r  (med rand

   

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

eln   

erar   4

rkelns ekvati 1

3 rum och a=3

nde punktm

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

(0,0) satisfier sfierar ekvati

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

ter) uppfyller

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

punkter) gäl

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

2 4

⇒ 2

ionen  9    

  

3 är cirkelns r

ängd i xy‐pla

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

ra ekvatione ionen 

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

r villkoret  

‐‐‐‐ 

ler 

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

4 2

⇒ 2

2 1

radie.   

anet 

C(-2

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

en 

1.  

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

‐‐‐‐

4.  

4

1 9  

, ,1) O a=3

- 2

1

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 

‐‐ 

1 1

 , ser vi att  

1

x y

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐

(3)

A= {(x,y) 

R

2 : x2+y2 ≤ 9 }   Svar:   

        

 

=========================================================== 

2. ELLIPS 

Definition. En ellips är mängden av de punkter i planet vars avstånd till två givna punkter,  brännpunkterna, har en konstant summa. 

Ellipsen med centrum i  origo  (0,0) och halvaxlarna  ,     har ekvationen    

  1.   

Om 

y  0

får vi 

x   a

.  Om x0 får vi 

y   b

 

 

Arean av en ellips  vars  halvaxlar är  a och b är  Aab

 

Om F1(c,0)och F2(c,0) är ellipsens brännpunkter då gäller   

2 2

2

b c

a  

 

   

(4)

Anmärkning 5: Ellipsen med centrum i origo,  2

1

2 2 2

b y a

x

, kan anges med två  ekvationer  på 

parameter form:  

t a x  cos

 

t b

y  sin

  ,      där 0 t 2

      (**) 

( Med hjälp av "trigonometriska ettan " ser vi att 

cos

2

sin

2

1

2 2

 

 

 

 

 

t t

b y a

x

 dvs  

punkter som uppfyller (**) satisfierar ellipsens ekvation  2

1

2 2 2

b y a

x

)  

Anmärkning 6: Ekvationen  2

1

2 2

2

 

b y a

x

 definierar två explicita funktioner:  

2

2

x

a a

y   b

      ( + tecken för övre halvan )  

Härledning av ellipsens ekvation: Vi betraktar en ellips som har brännpunkterna  F1(–c, 0) och F2(c, 0)  som består av de punkter vars  sammanlagda avstånd till två brännpunkterna, har en konstant 

summa d1 + d=  2a.  Låt P(x,y)  vara en punkt på  ellipsen. 

 

 

Från d1 + d=  2a har vi   

( xc )

2

y

2

 ( xc )

2

y

2

 2 a

    

Vi flyttar en rot till den vänstra sidan   

( xc )

2

y

2

 2 a  ( xc )

2

y

2   och   kvadrerar båda sidor :  

2 2 2

2 2

2

2

4 4 ( ) ( )

)

( xcyaa xcyxcy

   Efter förenkling har vi  

4 a ( xc )

2

y

2

 4 a

2

 4 cx

 

Vi delar med 4 och  igen kvadrerar båda leden ( för att eliminera roten) och därefter förenklar  ekvationen :   

(5)

2 2 2 4 2 2

2

[( x c ) y ] a 2 a cx c x

a     

 

2 2 2 2 2 4 2 2 2

2

[ x 2 cx c y ] a 2 a c x c x

a      

 

2 2 2 4 2 2 2 2 2

2

2

x 2 a cx a c a y a 2 a cx c x

a      

 

) (

)

( a

2

c

2

x

2

a

2

y

2

a

2

a

2

c

2

 

Vi inför beteckningen  

a

2

c

2

b

2 och får ellipsens ekvation   

2 2 2 2 2

2

x a y a b

b  

  

Om vi delar med 

a

2

b

2 har vi  ellipsens ekvation på formen   

2

1

2 2

2

 

b y a

x

 .        

Därmed har vi härlett ellipsens ekvation   2

1

2 2 2

b y a

x

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 

Anmärkning 7:  Ett sätt att få ekvation för en ellips är att i cirkelns ekvation  1  göra  variabelbyte  /  ,  /   (med andra ord ändrar vi skalan på x respektive y‐axeln). Vi får  

1. 

Anmärkning 8: Om ellipsens centrum ligger i punkten C(p,q) då har ellipsen följande    1 .   

Samma ellipsen kan skrivas på parameterform: 

t a p

x  cos  

t b q

y   sin

  ,      där 0 t 2

      (***) 

( Med hjälp av "trigonometriska ettan " ser vi att 

cos

2

sin

2

1

2 2

 

 

  

 

 

  t t

b q y a

p

x

 dvs  

punkter som uppfyller (***) satisfierar ellipsens ekvation 

( ) ( ) 1

2 2 2

2

  

b q y a

p

x

)  

 

Anmärkning 9: Endast en punkt(0,0) satisfierar ekvationen 

Anmärkning 10: Ingen punkt satisfierar ekvationen  1.  

‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ 

Uppgift 2. En  ellips har ( den horisontella) halvaxeln  

a  5

 och brännpunkter F1(3,0)och  )

0 , 3

2(

F . Bestäms ellipsens ekvation.  

(6)

Lösning: Från sambandet 

a

2

c

2

b

2 har vi 

b

2

 25  9  16

Ellipsens ekvation  2

1

2 2 2

b y a

x

 blir då 

1

16 25

2 2

y

x

 

Svar: 

1

16 25

2

2

y

x

 

Uppgift 3.   Rita elipsen vars ekvation är 

x

2

 y 3

2

 4

 

Lösning:  För att skriva ellipsen på formen   2

1

2 2 2

b y a

x

 delar vi med 4 ekvationen 

x

2

 y 3

2

 4

    och får  

4 4 4 3 4

2 2

y

x

  

som vi kan skriva på följande sätt 

3 1 / 4 4

2

2

y

x

 

Om vi jämför med  2

1

2 2 2

b y a

x

 får vi: 

2

2

 4  a

a

 och  

b

2

 4 / 3  b  4 / 3

 

Alltså har ellipsen halvaxlarna  a2 och 

b  4 / 3  1 . 15

.   

 

Uppgift 4.    Bestäm tangenten till  elipsen vars ekvation är 

x

2

 y 2

2

 3

 i punkten P= (1, y) där  y>0. 

Lösning:  Vi substituerar x=1  i ellipsens ekvation:  

1 1

3 2

1

2

  y

2

  y

2

  y  

.  Eftersom, enligt antagande  y>0 tar vi 

y  1

.   Vi deriverar båda leden i implicit definierade funktionen 

x

2

 y 2

2

 3

 och får  

(7)

y y x y

y

x 4 0 2

2 

 

 

I punkten P= (1,1) har vi 

2 ) 1 (  

 P

y

Tangentens ekvation blir:    

( 1 ) 2

) 1 1

( y    x

 eller efter förenkling 

x  y 2  3

Svar: 

x  y 2  3

 

Uppgift 5. Visa att ellipsen  2

1

2 2 2

b y a

x

 har arean Aab

Lösning: Från  2

1

2 2 2

b y a

x

 får vi två explicita funktioner  2 2 2

2

1 a x

a b a

b x

y      

Vi bestämmer arean av fjärde delen av ellipsen som ligger i första kvadranten. 

 

a

dx x a a

b A

0

2 2

4   

2 /

0

2 2

2 sin cos

dv v a v a a a

b       

2 /

0

cos cos

dv v a v a a

b        

0 2 ] / 2

) 2 [ sin(

2 2

2 cos cos 1

2 /

0 2

/

0

2

v

ab v v dv

ab dv v

ab   

 

     

( / 2 0 ) ( 0 0 )

) 2 2

) 0 0 sin(

( 2 )

) 2 sin(

/

2 (    

 

    

ab   ab

 

4

ab

Från 

4 4

A  ab

 har vi Aab

   (vilket skulle bevisas) . 

     

   Substitutionen    xasinv  där 

0  2

 v

ger dxacosvdv 

Gränser:  x0asinv0v0 

1 2 sin

sin

a a v a v v

x

 

(8)

Uppgift 6.  Rita följande punktmängd i xy‐planet 

b)  

1 }

1 : 4

) , {(

2 2

2

 

x y

R y x

M

     

Svar:  Området begränsas av ellipsen  

1 1 4

2

2

y

x

 . Från 

a

2

 4

och 

b

2

 1

får vi  halvaxlarna 

2

a  och b1. 

 

Uppgift 7.  Rita följande punktmängder i xy‐planet 

a)  

1 }

1 : 4

) , {(

2 2 2

1

  xy

R y x

M

 

b)  

1 }

1 : 4

) , {(

2 2 2

2

  xy

R y x

M

 

c) 

1 }

1 : 4

) , {(

2 2 2

3

  xy

R y x

M

 

d) 

1 , 0 }

1 : 4

) , {(

2 2 2

4

  xyx

R y x

M

 

e) 

1 , 0 }

1 : 4

) , {(

2 2 2

5

  xyx

R y x

M

 

f) 

1 , 0 }

1 : 4

) , {(

2 2 2

6

  xyx

R y x

M

 

Svar:  

     a)         

 

b)  Randpunkter tillhör inte mängden M2 

   

       

2 1

(9)

 

 

  

 

================================================================ 

   

3.HYPERBEL 

Definition. En hyperbel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till två givna  punkter, brännpunkter har en konstant skillnad.  

( Ekvationen för en hyperbel härleder vi på liknande sätt som för en ellips.)   Två ofta förekomande är följande ekvationer: 

          1  (har 2 skärningspunkter med x‐axeln)    och     1.  (har 2 skärningspunkter med y‐axeln) 

Anmärkning 11: Ekvationen  2

1

2 2

2

 

b y a

x

 definierar två explicita funktioner:  

2

2

a

a x

y   b

      ( + tecken för övre halvan ) . 

Härav får vi definitionsmängden 

x

2

 a

2

 0

 dvs 

x  (  ,  a ]  [ a ,  )

och   två sneda asymptoter enligt formlerna: 

T ex för  

x

2

a

2

a

y   b

   och 

x  

har vi    2

c) 1

o A B

C d)

o A B

C f)

o A B

C

e)

(10)

kx

lim

a b n

x x

lim lim

 lim

a b

x

konstant

Därmed 

På samm

På liknan höger) ti

 

Om F1(

 

  Anmärk

  

och därm

x

x f

x

lim

) m (

a x

kx x f

2 2

) ) ( ( m

2 2

2 2

 

a x

a x

t). 

är 

 x

a y b

ma sätt får vi 

nde sätt visa ill nedre dele

) 0 ,

c och F

kning 12. Ek

med punkter

x a x

b

2

m

 

a x b

a b

x x

lim lim )

lim

2



x

x

x

 0

 en sned

att 

a

y   b

r vi att 

y  

en av hyperb

) 0 ,

2(e

F  är hy

kvationen  0. 

r som satisfie

a

x

 

2

lim

 

a x

a a b x

2 2

2 2

1

2 2

2

 

x a

a a

b

d asymptot ti

a x

b

 är en vän

a x

b

 och 

y

beln.  

   yperbelns brä

a

0 k

erar  ekvatio

x a x

b

| | 1

 

  x x x a x b

2 2

2

0

2

 x

    

ill 

a

y   b

nster asympt

a x y   b

 är

       ännpunkter 

2

2

b c

a  

kan faktorise

nen  ligger p

a x b a

22  

 

x a

x a

2

2  

  ( nämnaren

2

2

a

x

   d

tot till 

y  

r sneda asym

då gäller  

2 

eras och  skri

på  två linjer 

n går mot 

då  

x  

2

2

a

a x

b

mptoter  ( vän

 

vas som 

 , täljaren = 

 

2   då  

x

nster respek



tive  

(11)

    

Uppgift   

Lösning:

 på form Vi delar   

Därför ä  Vi ritar a  med hjä skisserar

=======

 

 4. PARA  

Här är tv  

Exempe  

 

0

8. Rita hype

:    För att be

men  

ekvationen 2 1 ⇒

r  2  h

asymptoter o älp av en rekt r vi hyperbel

===========

ABLER 

vå ofta förek     l 3.  

0 . 

rbeln 2

estämma a oc 1.   

2 8

2 yperbelns as och, 

tangel ( se b n.   

===========

omande ekv ( där  0 

        

8 8.   

ch b  skriver 

8  med 8 o 1.  

symptoter. 

ilden),   

===========

vationer:  

)      och      

  

vi ekvatione

och får  

==========

en 

==========

   ( dä

 

========= 

är  0 )    

(12)

Definition. En parabel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given linje, styrlinje  (direktris)  och en given punkt brännpunkt är lika. 

Anmärkning 13: Parabelns vertex  , ( toppunkt) ligger i mitten av vinkelrät sträckan från  brännpunkten till direktrisen.  

 

 

Den reda linjen i figuren ovan är parabelns styrlinje, F betecknar brännpunkt (fokus) och V är  parabelns vertex (toppunkt)  

 

Uppgift 9.  Bestäm ekvationen för den parabel vars avstånd till linjen   x a och punkten 

F (a , 0 )

  är lika. 

Lösning:  

 

P(x,y)

F(a,0) Q(-a,y)

(-a,0)

O

x y

 

Låt P(x,y) vara en punkt på parabeln. Avståndet mellan P och direktrisen ( styrlinjen) ärd1xa  medan avståndet mellan P och brännpunkten är 

d

2

 ( xa )

2

y

2

Från 

d

1

d

2

xa  ( xa )

2

y

2

 (kvadrera båda leden) 

 

(13)

2 2 2

2 2

2 2

2

( ) 2 2

)

( xaxayxaxaxaxay

 

ax y

2

 4

 

Svar:  

y

2

 4 ax

 

Uppgift 8.  Bestäm ekvationen för den parabel som har  brännpunkten 

F ( 1 , 5 )

och vertex V(1.6). 

Lösning:  Genom brännpunkten 

F ( 1 , 5 )

och vertex V(1.6) går parabelns symmetrilinje medan  direktrisen (styrlinjen)  skär  vinkelrät symmetrilinjen i den punkt D som uppfyller kravet att  avståndet mellan D och V är lika med avståndet mellan V och F. Direktrisens ekvation är därmed   

 7

y

. (Se figuren.) 

  För en punkt P(x,y) på parabeln har vi  

2 2 2

1

d ( 7 y ) ( x 1 ) ( y 5 )

d

  (kvadrera båda leden) 

25 10 1

2 14

49

) 5 ( ) 1 ( ) 7 (

2 2

2

2 2

2

y y

x x y y

y x

y  

4 23 2

23 2 4

2 2

 

x y x

x x y

 

Svar: 

4 23

2

 2 

  x x

y

 

References

Related documents

Om minst en femtedel av samtliga röstberättigade medlemmar eller det mindre antal, som kan vara bestämt i stadgarna, hos styrelsen begär att extra föreningsstämma skall hållas

Oiplomova prece vznikla ve spolupraci s firmou Preciosa, a.s., kde tak6 budou visledky prece vyuZrty.. Prace je rozdelena do I kapitol (vdetne Uvodu

[r]

b:

Lösningsförslag: Det är bara att lägga samman alla små bidrag över dammluckan. Bestäm vridmomentet M kring en axel i luckans plan vid vattenytan som orsakas

Provförlopp/upplysningar/sammanfattning Medlems nr. Söker ut nerför brant skogsparti. Går trångt på slag. Upptag på stor fälthare 8.50 som ses vid två tillfällen på

tarn fuisse: —· neque tecfas näves habuisse: sed prisco potius, et prtedonum more constructas." - "Hujus vero rei causa. fuit non tarn ipsa hominum quam pecuniarum

[r]