Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg

(1)

Fastställt av Gäller från Ersätter

cPL, Stefan Engdahl 2021-01-01 1.0

Skapat av Ersatt av

Blidberg Karin PLkvh [Ersatt av NY]

Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg

TMALL 0205 Handledning v 2.0

--

Detta dokument utgör en fördjupning av TDOK 2014:1021 Riktlinje Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg.

Den text som även ingår i TDOK 2014:1021 har markerats med en inramning i detta dokument.

Handledningen och riktlinjen ersätter i motsvarande delar nedanstående dokument:

 före detta Vägverkets publikation 2001:88 Bullerskyddsåtgärder – allmänna råd för Vägverket

 före detta Banverkets publikation Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik, Riktlinjer och tillämpning Dnr S 02- 4235/SA60

 Trafikverkets beslut 2011-06-14, Ensning, revidering och utveckling av riktlinjer för åtgärder mot buller från väg och järnväg, TRV 20011/33251.

Kraven och råden omfattar projekt och andra överenskommelser som görs mellan beställande och utförande enheter i Trafikverket från och med 2016-01-01.

(2)

Innehåll

1. Syfte...4

2. Omfattning ...4

2.1 Avgränsning ...4

3. Tillämpning ...5

3.1 Inriktning för mindre buller och vibrationer ...5

3.2 Trafikverkets riktvärden för buller och vibrationer från väg- och spårtrafik ...6

3.3 Mål, lagkrav och rimlighetsavvägningar ...7

3.3.1 Trafikverkets mål om buller och vibrationer ...7

3.3.2 Rimlighetsavvägningar ...7

3.3.3 Utvärdering av buller och vibrationsnivåer ...8

3.3.4 Preciseringar kopplat till maximala bullernivåer och vibrationer ...8

3.3.5 Råd om skyddsåtgärder utöver riktvärden i tabell 1 ...8

3.4 Underhåll, reinvestering och förändring av befintlig infrastruktur...9

3.4.1 Källåtgärder längs befintlig anläggning...9

3.4.2 Underhåll och upprustning av bullerskärmar...9

3.5 Indelning av infrastrukturen i åtgärdskategorier ...10

3.6 Bedömningskriterier för ”Väsentlig ombyggnad av infrastruktur”...11

3.6.1 Infrastrukturåtgärder som ska bedömas som väsentlig ombyggnad...11

3.6.2 Arbetsgång för bedömningen ...11

3.6.3 Beskrivning av kriterier som ligger till grund för bedömningen ...12

3.6.4 Åtgärder som inte ska bedömas som väsentlig ombyggnad ...13

3.7 Åtgärder vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av infrastruktur ...14

3.7.1 Överväganden av alternativa åtgärder ...14

3.7.2 Överväganden vid avsteg 1-3 för uteplatser...14

3.7.3 Överväganden av förvärv av fastigheter...15

3.7.4 Överväganden när trafikbuller från statliga vägar och järnvägar förekommer samtidigt ...15

3.7.5 Högsta acceptabla nivåer vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad...16

3.7.6 Utredningar och överväganden vid nybyggda bostäder...16

3.8 Åtgärder vid befintlig infrastruktur ...17

3.8.1 Definition och åtgärdsnivåer ...17

3.8.2 Överväganden vid åtgärder i befintlig infrastruktur...18

3.8.3 Källnära åtgärder ...18

3.8.4 Fasadåtgärder där åtgärdsnivåer överskrids...18

3.8.5 Åtgärder för uteplatser där åtgärdsnivåer överskrids ...18

3.8.6 Bidrag för åtgärder där åtgärdsnivå inte överskrids ...19

(3)

3.8.7 Åtgärder för grundskolor/förskolor...19

3.8.8 Överväganden när trafikbuller från statliga vägar och järnvägar förekommer samtidigt...19

3.8.9 Åtgärder när buller och vibrationer förekommer samtidigt ...20

4 Planering av bebyggelse intill statlig infrastruktur ...20

5 Definitioner...20

6 Relaterade dokument, hjälpmedel och referenser ...20

6.1 Relaterade dokument...20

6.2 Hjälpmedel och referenser ...20

Versionslogg ...22

Bilaga 1 Definitioner ...23

(4)

1. Syfte

Handledningen innehåller beskrivningar kopplat till Trafikverkets riktlinje Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg, TDOK 2014:1021 som är styrande för Trafikverkets ställningstagande till åtgärder för att förebygga och reducera störningar från buller och vibrationer från trafik på statlig infrastruktur.

Riktlinjen och handledningen tydliggör på ett övergripande plan Trafikverkets mål och ståndpunkter om rimliga krav på åtgärder mot störningar från buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg.

2. Omfattning

2.1 Avgränsning

Detta omfattas inte

 skallrande ljud inomhus som uppkommer till följd av att trafiken orsakat vibrationer eller variationer i lufttryck

 störningar som uppkommer i samband med byggande av infrastruktur eller till följd av fortlöpande underhållsarbete

 störningar från bullerkällor som kan bli föremål för bedömning utifrån riktvärden för industribuller och annat verksamhetsbuller

Vägledning om buller från byggplatser ges av Naturvårdsverket. Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller ges av Naturvårdsverket och Boverket. Trafikverket

tillämpar dessa vägledningar för de bullerkällor som vägledningen omfattar.

Enligt vägledning från Naturvårdsverket och Boverket bör exempelvis följande bullerstörningar från väg- och järnvägstransportsystemet omfattas av riktvärden för industribuller och annat verksamhetsbuller:

 buller från vägfärjor vid kaj

 buller från godshantering vid lastkajer och omlastningsterminaler

 buller från ofta förekommande rangering av spårfordon på bangårdar

 buller från fordon på tomgång, fordonsservice och liknande på särskilt iordningställda uppställningsplatser eller depåer

Riktlinjen ska främja att Trafikverket på ett enhetligt och kostnadseffektivt sätt uppfyller gällande lagkrav om skäliga skyddsåtgärder mot buller och vibrationer. Den lägger även fast grundläggande förhållningssätt till hur Trafikverkets bidrar till långsiktiga mål för Trafikverket och transportsystemet med utgångspunkt från Trafikverkets Målbild 2030.

Riktlinjen omfattar krav på miljöhänsyn inom området buller och vibrationer.

Riktlinjen ska påverka framtagning av såväl tidiga, strategiska planeringsdokument som mer konkreta dokument för planering, projektering, drift och underhåll samt processerna som styr detta arbete.

(5)

3. Tillämpning

I Trafikverkets miljöpolicy fastslås att Trafikverket ska leda en utveckling där transportsystemets negativa påverkan på miljö och hälsa minskar, samtidigt som förutsättningarna för resor och transporter förbättras. Riksdagen har i samband med antagandet av proposition 1996/97:53 fastställt riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur.

Riktvärdena anger även en långsiktig ambitionsnivå för åtgärder mot trafikbuller.

3.1 Inriktning för mindre buller och vibrationer

Trafikverket bör stimulera att de samhällsekonomiskt mest effektiva åtgärderna eller kombinationerna av åtgärder genomförs. För att minska de negativa effekterna av buller och vibrationer i alla miljöer krävs följande kombination av åtgärder:

 Skydda de mest utsatta: Bullerskärmar eller bullervallar, förbättrad ljuddämpning i fasader samt bullerskyddade uteplatser.

 Åtgärda källan: Tystare beläggning, spår och trafik är viktiga åtgärder i befolkningstäta områden och andra störningskänsliga miljöer. Tystare vägfordon, däck och tåg behövs för att minska bullernivåerna i alla miljöer.

 Planera och bygg rätt: För att uppnå de långsiktiga målen krävs det stor hänsyn till buller och vibrationer i samband med planering och genomförande av åtgärder som förändrar samhällets strukturer.

Figur 1

Kombination av åtgärder

(6)

3.2 Trafikverkets riktvärden för buller och vibrationer från väg- och spårtrafik

Nedanstående värden är en konkretisering av vad Trafikverket anser vara en god eller i vissa fall godtagbar miljö. Värdena ska utgöra ett stöd vid Trafikverkets bedömningar om behov av utredningar och genomförande av skyddsåtgärder mot höga buller- och

vibrationsnivåer.

Tabell 1, Trafikverkets riktvärden för buller och vibrationer från väg- och spårtrafik

1 Riktvärden inomhus omfattar bostadsrum i permanentbostad och fritidsbostad

2Dessa riktvärden för luftburet buller anges även i prop. 1997/97:53

3 Avser ljudnivå vid fasad från vägtrafik samt från spårtrafik i hastighet högre än 250 km/h

4 Avser ljudnivå vid fasad från spårtrafik vid hastighet lägre än eller lika med 250 km/h

5 Avser trafikårsmedeldag/kväll (06-22). Riktvärdet innebär att ljudnivån 70 dBA får överskridas högst fem gånger per timme. Ljudnivån 80 dBA får dock inte överskridas regelbundet dag- eller kvällstid.

6Avser trafikårsmedelnatt (22-06). Riktvärdet innebär att ljudnivån 45 dBA får överskridas högst fem gånger per natt. Ljudnivån 50 dBA får dock inte överskridas regelbundet nattetid.

7Avser trafikårsmedelnatt (22-06) i järnvägstunnel. Riktvärdet innebär att ljudnivån 32 dBA får överskridas högst fem gånger per natt. Medelvärde enligt mätmetod NTACOU098.

8 Avser trafikårsmedelnatt (22-06) för de spår/ vägbanor som berörs av markarbeten. Riktvärdet innebär att vibrationsnivån 0,4 mm/s får överskridas högst fem gånger per natt.

9 Avser utrymme för sömn och vila, eller utrymme med krav på tystnad.

10 Riktvärden inomhus omfattar undervisningsrum samt rum för sömn och vila.

11 Avser trafikårsmedeldag (06-18). Riktvärdet innebär att ljudnivån 70 dBA får överskridas högst fem gånger per timme. Ljudnivån 80 dBA får dock inte överskridas regelbundet dagtid.

12Avser trafikårsmedeldag (06-18). Riktvärdet innebär att ljudnivån 45 dBA får överskridas högst fem gånger per timme. Ljudnivån 50 dBA får dock inte överstigas regelbundet dagtid.

13Beaktas endast vid nybyggnad av infrastruktur.

14Avser gästrum för sömn och vila.

15Avser rum för enskilt arbete.

Lokaltyp eller områdestyp

Ekvivalent ljudnivå, Leq24h, utomhus

Ekvivalent ljudnivå, Leq24h

utomhus på uteplats/

skolgård

Maximal ljudnivå, LmaxF

utomhus på uteplats/

skolgård

inomhus

Maximal ljudnivå, LmaxF

inomhus

Maximal stomljud- nivå, LmaxF

inomhus

Maximal vibrations- nivå, mm/s vägd RMS inomhus Bostäder¹² 55 dBA³

60 dBA⁴

55 dBA 70 dBA ⁵ 30 dBA 45 dBA ⁶ 32 dBA ⁷,

13 0,4 mm/s⁸

Vårdlokaler⁹ 30 dBA 45 dBA⁶ 0,4 mm/s⁸

Skolor och undervisningslokaler¹⁰

55 dBA³ 60 dBA⁴

55 dBA 70 dBA¹¹ 30 dBA 45 dBA¹²

Bostadsområden med låg

bakgrundsnivå¹³

45 dBA

Parker och andra rekreationsytor i tätorter

45-55 dBA

Friluftsområden 40 dBA Betydelsefulla

fågelområden

50 dBA Hotell och annat

tillfälligt boende¹³, ¹⁴

30 dBA 45 dBA

Kontor¹³, ¹⁵ 35 dBA 50 dBA

(7)

3.3 Mål, lagkrav och rimlighetsavvägningar

3.3.1 TRAFIKVERKETS MÅL OM BULLER OCH VIBRATIONER

Trafikverkets mål är att genomföra åtgärder så att väsentligt färre personer utsätts för buller. Trafikverkets mål för transportsektorn är att antalet utsatta för trafikbuller över riktvärdena ska minska med 50 % till år 2030 jämfört med 2015 och ingen ska utsättas för buller på mer än 10 dB över riktvärdena¹⁶.

De långsiktiga målen ska ge en inriktning för den långsiktiga infrastrukturplaneringen, stimulera till innovation och förändring, inspirera olika projektmål samt vägleda i verksamhetsplaneringen.

Skyddsåtgärder ska vidtas för att förhindra en negativ påverkan i tidigare ostörda miljöer. I tidigare negativt påverkade miljöer ska Trafikverket sträva efter att förbättra miljötillståndet och nå långsiktiga mål. I normalfallet ska de riktvärden som beskrivs i tabell 1 uppnås när ett investeringsprojekt klassats som nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur.

Längs befintlig infrastruktur och projekt som klassas som befintlig infrastruktur ska åtgärder genomföras i de prioriterade och mest utsatta miljöerna. Åtgärderna ska

genomföras i den takt som anges i Trafikverkets åtgärdsprogram, enligt förordningen om omgivningsbuller, och som anges i den nationella transportplanen.

3.3.2 RIMLIGHETSAVVÄGNINGAR

När man utreder om och hur investeringar, förbättringsåtgärder eller underhållsåtgärder ska genomföras, ska alla relevanta kostnader och nyttor beräknas och bedömas i sin helhet. Kostnader för buller- eller vibrationsåtgärder och kostnader för eller nyttor av förändrade buller- eller vibrationsnivåer ska därmed ingå i hela projektets kalkyl, samhällsekonomiska bedömning och samlade effektbedömning.

16 Trafikverkets strategiska inriktning, beslutad av Trafikverkets styrelse 2019-08-30 Trafikverket ska leva upp till de lagkrav om buller och vibrationer som uttrycks i miljöbalken. Trafikverkets verksamhet ska även medverka till att långsiktiga politiska och interna mål uppnås. Styrningen av detta hanteras enligt Trafikverkets

huvudprocesser

Trafikverkets kostnader för att skydda enskilda individer och områden mot störningar får inte vara orimligt höga. Enligt 2 kap 7 § miljöbalken ska en rimlighetsbedömning göras då nyttan av åtgärderna ska jämföras med kostnader och andra konsekvenser.

Trafikverket använder samhällsekonomiska beräkningar som ett stöd för bedömning av om åtgärder är ekonomiskt rimliga. Samhällsekonomiska beräkningar och analyser ska dock inte vara det enda och avgörande beslutsunderlaget, utan ska hanteras som ett av flera underlag.

Vid avvägningar om tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga åtgärder ska man även beakta i vilken mån bulleremissionerna (källbullret) kommer att förändras i framtiden.

Bullerstörningen påverkas om man utsätts för flera bullerkällor samtidigt. Detta ska beaktas i samband med rimlighetsavvägningar.

(8)

Samhällsekonomiska beräkningar är ett stöd för rimlighetsavvägningar men även andra faktorer har betydelse för om en åtgärd ska bedömas som rimlig eller inte. Det kan vara rimligt att vidta en åtgärd som har en något negativ nettonuvärdeskvot om det finns andra goda skäl för att genomföra åtgärden, men det kan också vara orimligt att vidta en åtgärd som har en något positiv nettonuvärdeskvot.

Om kostnaden för att uppnå angivna riktvärden bedöms vara orimligt hög i förhållande till nyttan av åtgärden, ska Trafikverket i stället överväga andra och mer

kostnadseffektiva åtgärder. Ytterligare vägledning om rimlighetsavvägning ges i avsnitt 3.4, 3.7 och 3.8.

3.3.3 UTVÄRDERING AV BULLER OCH VIBRATIONSNIVÅER

Utvärderingar och jämförelser med riktvärden ska göras med utgångspunkt från vedertagna och angivna mät- och beräkningsmetoder. Dessa anges under avsnitt 6 Relaterade dokument, hjälpmedel och referenser.

3.3.4 PRECISERINGAR KOPPLAT TILL MAXIMALA BULLERNIVÅER OCH VIBRATIONER

Vid preciseringar av riktvärden finns i fotnoter beskrivningar att vissa nivåer får

överskridas ett visst antal gånger per tidsenhet samt att vissa nivåer inte får överskridas regelbundet. Detta är preciseringar som görs med anledning av att den i tabellen angivna buller- eller vibrationsnivån kan överskridas vid enstaka tillfällen utan att riktvärdet därmed har överskridits.

När det gäller riktvärden för vibrationer har en avgränsning gjorts så att dessa endast omfattar de spår/vägbanor som berörs av markarbeten. Orsaken till detta är att det endast är tekniskt möjligt att utföra markförstärkningsåtgärder som minskar risken för vibrationer i samband med dessa markarbeten. För spår/vägbanor som inte berörs av markarbeten övervägs vibrationsåtgärder när nivåerna överskrider åtgärdsnivåer beskrivna i tabell 2.

3.3.5 RÅD OM SKYDDSÅTGÄRDER UTÖVER RIKTVÄRDEN I TABELL 1

Tabell 1 omfattar lokal- och områdestyper där det ofta är rimligt att vidta åtgärder till skydd mot buller- eller vibrationer. I vissa fall kan det även vara miljömässigt motiverat att överväga åtgärder för att skydda andra typer av utrymmen i lokaler. När det gäller buller inomhus i vårdlokaler, undervisningslokaler, kontor och hotell ger standard för byggnadsakustik SS 25268, ett stöd vid rimlighetsavvägningar. Ljudklass C bör användas.

Riktvärden för stomljud och vibrationer i bostäder syftar i första hand till att skydda mot sömnstörningar. Vid rimlighetsavvägningar bör dock även risk för störningar från stomljud eller vibrationer dagtid och risk för störningar i andra störningskänsliga lokaler än bostäder beaktas. Eftersom åtgärderna vidtas i infrastrukturen och det är mycket komplicerat och kostsamt att vidta åtgärder i efterhand är det mycket viktigt att förebyggande åtgärder genomförs i samband med markarbeten och nybyggnad av infrastruktur.

(9)

3.4 Underhåll, reinvestering och förändring av befintlig infrastruktur

Vid val av tekniska lösningar, som till exempel val av beläggning eller teknik för spårslipning, ska möjligheter till minskade buller- eller vibrationsnivåer tas till vara, såvida detta inte bedöms vara ekonomiskt orimligt eller olämpligt utifrån andra

samhällsmål. En av miljöbalkens allmänna hänsynsregler innebär att bästa möjliga teknik ska användas.

3.4.1 KÄLLÅTGÄRDER LÄNGS BEFINTLIG ANLÄGGNING

För källbulleråtgärder, till exempel lågbullerbeläggning eller beläggning med mindre stenstorlek, spårslipning och spårriktning vid vibrationsstörning ska åtgärderna i första hand vidtas utifrån ett nationellt underlag med utpekade sträckor, och arbetas in i underhållsplaner för respektive sträcka.

3.4.2 UNDERHÅLL OCH UPPRUSTNING AV BULLERSKÄRMAR

Befintliga bullerskärmar ska underhållas så att de uppnår avsedd livslängd. Därefter ska de vid behov ersättas så att avsedd funktion kvarstår.

När befintliga bullerskärmar är i behov av upprustning eller behöver ersättas ska skyddsbehov utredas med utgångspunkt från nuvarande bullersituation och målsättningar. Kända trafikförändringar inom de närmaste åren ska dock beaktas, liksom beslutade hastighetsförändringar.

Vid underhåll, reinvesteringar och förändringar av infrastruktur ska man ta till vara möjligheter till minskade buller- och/eller vibrationsnivåer.

(10)

3.5 Indelning av infrastrukturen i åtgärdskategorier

Trafikverkets vägar och järnvägar indelas i två åtgärdskategorier:

 Nybyggnad och väsentlig ombyggnad

 Befintlig infrastruktur.

Denna indelning har sin grund i infrastrukturproposition 1996/97:53 och har betydelse när det gäller ambitionsnivån för övervägande och genomförande av buller- och

vibrationsskyddsåtgärder. Propositionen innehåller riktvärden som ska tillämpas för ny- och väsentlig ombyggnad av infrastruktur. För befintlig infrastruktur beslutades att trafikverken ska arbeta med åtgärdsprogram för de mest utsatta.

Bedömningen av vilken åtgärdskategori som en bana eller väg kommer att tillhöra efter ett planerat projekt är en viktig planeringsförutsättning. Bedömningen kan i många fall påverka kostnadsbilden avsevärt, och kan i vissa fall ha avgörande betydelse för

prioriteringar och inriktningsbeslut.

Det är därför nödvändigt att bedömningen görs i ett tidigt skede av planeringsprocessen.

Detta bidrar också till en önskvärd tydlighet i kommunikationen med andra myndigheter, berörda fastighetsägare med flera.

I den mån det är möjligt ska man redan i åtgärdsvalsstudier göra en preliminär bedömning av vilken åtgärdskategori som förväntas gälla för de åtgärdsalternativ som rekommenderas. I åtgärdsbeskrivningen för genomförande av ett investeringsprojekt ska anges till vilken åtgärdskategori som investeringsåtgärden bedöms tillhöra. Frågan ska vidare behandlas vid uppstarten av planläggningsprocessen i samband med de inledande bedömningarna av projektet och dess komplexitet. Ställningstagandet avseende

åtgärdskategori kan ändras under planeringsprocessens gång efterhand som det slutliga utförandet förtydligas.

När en del av infrastrukturen genomgått en väsentlig ombyggnad tillhör den därefter denna åtgärdskategori. Den ska därefter bedömas utifrån riktvärdena i tabell 1, med beaktande av de rimlighetsbedömningar som gjordes i samband med

ombyggnadsprojektet.

Vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad ska de långsiktiga riktvärdena för buller och vibrationer som anges i tabell 1 klaras så långt det är möjligt och rimligt. I avsnittet

”Nybyggnad och väsentlig ombyggnad” redovisas principer för avvägningar.

Vid befintlig infrastruktur genomförs bullerskyddsåtgärder enligt ett åtgärdsprogram där åtgärder för de mest utsatta prioriteras. I avsnittet ”Befintlig infrastruktur” redovisas åtgärdsnivåer för bostäder och skolor.

Vid investerings- eller underhållsprojekt som bedöms utgöra befintlig infrastruktur ska projektet stämma av om det finns behov av bullerutredning och/eller åtgärder längs aktuell sträcka. Om behov finns ska en koordinering ske av utrednings- och åtgärdsbehov mellan projektet och åtgärdsprogrammet.

(11)

3.6 Bedömningskriterier för ”Väsentlig ombyggnad av infrastruktur”

3.6.1 INFRASTRUKTURÅTGÄRDER SOM SKA BEDÖMAS SOM VÄSENTLIG OMBYGGNAD

I nedanstående fall ska åtgärder i infrastrukturen betraktas som väsentlig ombyggnad:

1. Genomgripande fysiska åtgärder i infrastrukturen som väsentligt och permanent förändrar väg- eller järnvägsanläggningen.

Åtgärderna ska vara av en dignitet som motsvarar utbyggnad med fler spår eller körfält. Ombyggnaden behöver i dessa fall inte medföra en ökad buller- eller vibrationsnivå för att betraktas som en väsentlig ombyggnad.

2. Åtgärder eller åtgärdspaket med syfte att möjliggöra

trafikförändringar, och där dessa medför en väsentlig ökning av störningen.

Åtgärderna ska medföra en ändrad funktion eller standardhöjning för huvuddelen av den aktuella väg- eller järnvägssträckan.

3.6.2 ARBETSGÅNG FÖR BEDÖMNINGEN

För fall 1 enligt ovan är det den fysiska åtgärden i sig som är väsentlig. För bedömningen av åtgärdskategori behöver i dessa fall inte en utredning göras av hur buller- eller vibrationsnivåerna förändras till följd av ombyggnaden.

I fall 2 ska en sammantagen bedömning göras, där alla kriterier ska uppfyllas, för att den aktuella infrastrukturen ska bedömas som väsentlig ombyggnad. I nedanstående

flödesschema illustreras arbetsgången för bedömning och frågor som behöver besvaras.

Figur 2

Flödesschema för bedömning om väsentlig ombyggnad

(12)

När resultatet av bedömningen blir ”Ej väsentlig ombyggnad” innebär det oftast att ambitionsnivån för bullerskyddsåtgärder ska vara den som gäller för befintlig miljö.

Dock, om tidigare genomförda projekt har inneburit att den aktuella sträckan klassats som nybyggd eller väsentligt ombyggd, så kvarstår den klassningen.

När en del av infrastrukturen genomgått en väsentlig ombyggnad tillhör den därefter denna åtgärdskategori, och återgår alltså inte till att klassas som befintlig infrastruktur.

3.6.3 BESKRIVNING AV KRITERIER SOM LIGGER TILL GRUND FÖR BEDÖMNINGEN

Temporär eller permanent förändring

Anläggningar eller åtgärder som tjänar ett syfte under högst 3-5 år, och därefter återställs, utgör inte väsentlig ombyggnad. Exempel på detta är omledningsspår/-vägar för att kunna genomföra underhållsarbeten eller ombyggnader på den aktuella

vägen/järnvägen eller på andra delar av infrastrukturen.

Dignitet som motsvarar utbyggnad med fler spår eller körfält

När en längre vägsträcka byggs om till högre målstandard med mittseparering, innebär detta ofta att omfattande åtgärder även behöver göras vid sidan om vägen. I sådana fall kan en vägombyggnad bedömas ha en dignitet som motsvarar utbyggnad med fler körbanor och alltså bedömas som väsentlig ombyggnad enligt fall 1, även om själva vägbanan inte utökas. Sådana sidoåtgärder kan vara nya anslutnings- och sidovägar, separata gång- och cykelbanor för oskyddade trafikanter, anordningar för

dagvattenhantering, anslutningar till nya busshållplatser, och nya planskildheter. När huvuddelen av en längre sträcka byggs om på detta sätt ska det eftersträvas att hela sträckan bedöms utifrån samma kriterier.

Även förflyttning av väg eller spår i höjd- eller sidled kan omfattas, då den inte är ringa.

Väsentlig ökning av störningen

En bedömning av om åtgärden eller åtgärdspaketet innebär en väsentlig ökning av störningen bör i de flesta fall grundas på hur den ekvivalenta ljudnivån förändras till följd av åtgärden. Om den ekvivalenta ljudnivån ökar med 2 dBA eller mer bör det bedömas som en väsentlig ökning av störningen.

I vissa fall, till exempel vid mycket stora förändringar av antalet passager till följd av nya trafikupplägg eller vid höga ekvivalenta ljudnivåer, bör även förändringar som är lägre än 2 dBA ekvivalent ljudnivå bedömas som en väsentlig ökning av störningen.

Bedömningskriteriet gäller dock inte ensamt utan tillsammans med övriga ovan beskrivna kriterier för väsentlig ombyggnad.

Förändringen av ljudnivå beräknas för prognosåret genom att bullersituationen för Utbyggnadsalternativet utan skyddsåtgärder jämförs med Nollalternativet, med den trafikering och hastighet som prognostiseras för respektive alternativ. En

beräkningspunkt nära aktuell väg/järnväg ska väljas som ger en representativ bild av hur ljudnivån ökar längs den aktuella sträckan.

Ändrad funktion eller standardökning

I vissa fall behövs endast mycket begränsade åtgärder för att möjliggöra en sådan trafikförändring som avses i fall 2. För att åtgärderna ska bedömas som väsentlig

ombyggnad krävs dock även att vägens eller järnvägens standard generellt höjs vad avser t.ex. trafiksäkerhet, bärighet, hastighet eller kraftförsörjnings-/styrsystem.

(13)

3.6.4 ÅTGÄRDER SOM INTE SKA BEDÖMAS SOM VÄSENTLIG OMBYGGNAD Följande åtgärder omfattas inte av begreppet väsentlig ombyggnad, såvida de inte ingår som en del i ett åtgärdspaket enligt kriterierna i fall 2 ovan:

 Smärre förändringar av mycket lokal karaktär.

Exempel på sådana lokala åtgärder är buss- och rastfickor, smärre förlängningar av mötesspår, förflyttning av växel samt åtgärder för att underlätta trafikflödet och öka säkerheten i vägkorsningar genom mindre cirkulationsplatser, accelerations- och retardationsfält mm.

 Drift- och underhållsåtgärder, det vill säga åtgärder som syftar till att vidmakthålla eller återskapa anläggningens standard och funktion.

 Trafiksäkerhetsåtgärder eller åtgärder som ska underlätta trafikflöden och som inte innebär en utökning av befintlig vägbana eller befintligt spår- eller bangårdsområde. Här avses exempelvis omkörningsfiler, busskörfält och accelerationsfält som byggs inom befintlig vägbana samt mötes- och

förbigångsspår som byggs inom befintligt spårområde, liksom nya spår inom befintligt bangårdsområde.

 Utbyggnad med enbart delar som inte alstrar nämnvärt buller, till exempel gång- och cykelbanor.

Små, okomplicerade projekt som undantas från kravet på formell planläggning enligt väglagen respektive lagen om byggande av järnväg ska inte anses utgöra väsentlig

ombyggnad. Det finns en särskild vägledning för bedömningen av vad som ska anses vara små okomplicerade projekt (TDOK 2013:0291). Även här gäller detta under förutsättning att projektet inte ingår i ett åtgärdspaket som uppfyller kriterierna i fall 2.

Det omvända gäller dock inte alltid. Ett projekt kan alltså omfattas av krav på formell planläggning utan att det uppfyller kriterierna för väsentlig ombyggnad.

(14)

3.7 Åtgärder vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av infrastruktur

3.7.1 ÖVERVÄGANDEN AV ALTERNATIVA ÅTGÄRDER

Överväg i ett första skede källåtgärder och källnära åtgärder. Om dessa inte bedömts vara tekniskt möjliga eller rimliga för att uppnå samtliga riktvärden, komplettera med att även överväga fastighetsnära åtgärder. Det kan sammantaget innebära en kombination av åtgärder som minskar störningarna även om inte ljudnivån reduceras ända ner till riktvärdesnivåerna. Övervägandet av åtgärder ska göras utifrån en helhetsbedömning som omfattar både miljön inomhus och utomhus

När det är aktuellt med sådana avsteg från riktvärden ska dessa göras stegvis, och motiveringar ska dokumenteras.

Följande avstegstrappa utgör ett stöd vid utredningar om alternativa åtgärder vid bostäder, skolor och undervisningslokaler.

- Riktvärden uppnås: Utför åtgärder så att samtliga riktvärden innehålls.

- Avsteg 1: Avkall görs på att innehålla riktvärden utomhus vid fasad på övre våningsplan.

- Avsteg 2: Avkall görs på att innehålla riktvärden utomhus vid fasad vid markplan.

- Avsteg 3. Avkall görs på att innehålla riktvärden utomhus på uteplats.

- Avsteg 4. Avkall görs på att innehålla riktvärden inomhus.

Åtgärder ska dock alltid övervägas för att klara de nivåer för buller och vibrationer som beskrivs i avsnitt ”Högsta acceptabla nivåer vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad”.

Om detta inte kan uppnås bör det även vara aktuellt att erbjuda förvärv av fastigheten.

3.7.2 ÖVERVÄGANDEN VID AVSTEG 1-3 FÖR UTEPLATSER

För bostäder, som innan nybyggnad av infrastruktur haft bullernivåer under riktvärdena i tabell 1, ska behov av bullerskydd för alla befintliga uteplatser utredas. Om det visar sig ekonomiskt orimligt att bullerskydda alla uteplatserna kan det vara rimligt att begränsa åtgärderna så att riktvärdet uppnås på minst en uteplats.

I tidigare bullerutsatta miljöer, som ofta är aktuellt vid väsentlig ombyggnad av infrastruktur, kan utredning begränsas så att riktvärden uppnås på minst en uteplats.

Vid flerbostadshus kan en eller flera gemensamma uteplatser utgöra uteplatsen där riktvärden uppnås och privata uteplatser kan utgöra komplement där riktvärden inte nås fullt ut.

En helt inglasad altan, balkong eller liknande definieras som uterum. Om inglasningen uppgår till mer än 75 % definieras den som uterum istället för en uteplats. Även en uteplats som glasats in mer än 75 % kan i vissa fall fylla en funktion som uteplats.

De riktvärden som beskrivs i tabell 1 ska normalt uppnås när ett investeringsprojekt klassats som nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur. Projektets budget ska innehålla de kostnader för bullerskyddsåtgärder och/eller vibrationsåtgärder som är motiverade och rimliga för att uppnå detta.

Om det inte är tekniskt möjligt att uppnå samtliga riktvärden eller om kostnaderna för åtgärder är uppenbart orimliga, ska alternativa åtgärder övervägas.

(15)

Om det saknas iordningsställd uteplats vid bostaden och om det bedömts vara orimligt att vidta åtgärder så att riktvärdet vid fasad uppnås så kan det vara rimligt att anordna en bullerskyddad uteplats. Exempelvis kan fastighetsägaren tidigare ha kunnat vistas ostörd i hela sin trädgård och därför inte anordnat någon särskild uteplats.

3.7.3 ÖVERVÄGANDEN AV FÖRVÄRV AV FASTIGHETER

Förvärv av hel eller del av fastighet ska i normalfallet erbjudas om skyddsåtgärder beräknas kosta mer än marknadsvärdet av fastigheten alternativt marknadsvärdet av berörd del av fastigheten. Erbjudande om förvärv ska också övervägas om kostnader för skyddsåtgärder uppgår till mer än 50 % av kostnader för förvärv. Vid detta övervägande bör kostnader för anläggande, underhåll och framtida förnyelse av skyddsåtgärder jämföras med kostnader förenade med förvärvet såsom marknadsvärde, förvaltnings- alternativt rivningskostnader samt kostnader för eventuell erforderlig ändring av detaljplan.

Om förvärv inte bedöms vara en lämplig åtgärd eller om fastighetsägaren avböjer erbjudanden om förvärv ska åtgärder övervägas utifrån vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Bedömningar om ekonomisk rimlighet bör då i första hand baseras på samhällsekonomiska beräkningar och inte på den enskilda fastighetens

marknadsvärde.

Förvärv ska även i normalfallet erbjudas då det inte bedömts vara tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att vidta åtgärder för att klara buller- eller vibrationsnivåer som beskrivs i avsnitt ”3.7.5 Högsta acceptabla nivåer vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad”. Om fastighetsägare i dessa fall avböjer förvärv ska endast begränsade bullerskyddande åtgärder erbjudas som till exempel fönster- och ventilåtgärder.

Inlösen av en fastighet enligt 32 kap 11§ miljöbalken kan bli aktuell om buller- eller vibrationsnivåerna är så höga att fastigheten blir helt eller delvis onyttig för ägaren eller det uppstår synnerligt men vid användningen. En prövning måste ske i varje enskilt fall.

Att högsta acceptabla nivåer inte kan innehållas är inte liktydigt med att förutsättningar för inlösen föreligger.

3.7.4 ÖVERVÄGANDEN NÄR TRAFIKBULLER FRÅN STATLIGA VÄGAR OCH JÄRNVÄGAR FÖREKOMMER SAMTIDIGT

Bullerstörningen påverkas om man utsätts för flera bullerkällor samtidigt. Detta ska beaktas på följande sätt:

 Maximala ljudnivåer: Antalet händelser som ligger över riktvärdena i tabell 1 och som kommer från de olika bullerkällorna summeras. Bedömningar och

överväganden baseras på denna summa.

 Ekvivalenta ljudnivåer: De ekvivalenta ljudnivåerna, inomhus respektive utomhus, summeras logaritmiskt. Bedömningar och överväganden baseras på denna summa.

Skyddsåtgärder ska övervägas utifrån den totala bullersituationen med målsättningen att nå riktvärden enligt tabell 1. För trafikbuller vid fasad utomhus i samband nybyggnad och väsentlig ombyggnad av väg eller järnväg, ska man eftersträva att den summerade ekvivalentnivån inte överstiger 55 dBA för buller från vägtrafik respektive 60 dBA för buller från spårtrafik vid hastighet lägre än eller lika med 250 km/h. För spårtrafik i hastighet högre än 250 km/h gäller 55 dBA.

Störningar från befintlig infrastruktur ska beaktas i samband med ny- och ombyggnad av väg eller järnväg, men om störningarna från den befintliga infrastrukturen dominerar bör dessa inte i orimlig omfattning belasta projektet. I normalfallet bör åtgärder

(16)

övervägas så att den summerade ekvivalenta ljudnivån inte överstiger 55 dBA i samband med byggande av väg och 60 dBA i samband med byggande av järnväg.

3.7.5 HÖGSTA ACCEPTABLA NIVÅER VID NYBYGGNAD OCH VÄSENTLIG OMBYGGNAD

Åtgärder ska alltid erbjudas om nedanstående buller- eller vibrationsnivåer överskrids och den aktuella vägen eller järnvägen klassats som nybyggd eller väsentligt ombyggd.

Överskridanden får endast ske om fastighetsägaren tackat nej till förvärv eller annan erbjuden åtgärd.

 Bostäder och vårdlokaler: Ljudnivån Lmax 50 dBA får inte överskridas oftare än fem gånger per natt inomhus i sovrum respektive utrymmen för sömn och vila.

Avser trafikårsmedelnatt (22 – 06).

 Bostäder: Ekvivalenta ljudnivåer enligt tabell 2; 40 dBA inomhus och 65 dBA på uteplats.

 Skolor: Ekvivalenta ljudnivåer enligt tabell 2; 40 dBA inomhus och 60 dBA på del av skolgård.

 Bostäder: Vibrationsnivåer enligt tabell 2; 0,7 mm/s.

3.7.6 UTREDNINGAR OCH ÖVERVÄGANDEN VID NYBYGGDA BOSTÄDER Nybyggda bostäder, skolor och andra skyddsvärda lokaler och områdestyper bör ha anpassats utifrån nuvarande och framtida risk för störningar från buller och vibrationer och Trafikverket bör inte vara skyldig att vidta ytterligare skyddsåtgärder i efterhand.

I både miljöbalken och plan-och bygglagen finns bestämmelser om miljöhänsyn. Lagarna gäller parallellt och en avvägning och åtgärd som godtagits enligt plan- och bygglagen uppfyller inte per automatik även miljöbalken. Dock är de riktvärden för bostäder som återfinns i förordning (SFS 2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader utfärdade med stöd av miljöbalken. Om riktvärdena uppfylls vid bebyggelse där förordningen är tillämplig kan man bedöma att bullret inte medför olägenhet för människors hälsa.

Detsamma gäller om riktvärdena överskrids, men anpassningsåtgärder i enlighet med förordningen har genomförts.

I samband med nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur behöver därför Trafikverket kontrollera de utredningar och åtgärder som gjorts enligt plan- och bygglagen, så att dessa även kan bedömas uppfylla krav enligt miljöbalken. Mer

information om gällande regelverk för nybyggda bostäder finns i Rutinbeskrivning buller och vibrationer vid planering av bebyggelse, TDOK 2017:0686.

(17)

3.8 Åtgärder vid befintlig infrastruktur

3.8.1 DEFINITION OCH ÅTGÄRDSNIVÅER

Åtgärdskategorin befintlig infrastruktur omfattar infrastruktur som har byggts med planbeslut före 1997 och som inte har byggts om väsentligt efter 1997. Bostadshus och skolor byggda 1997 och senare omfattas normalt inte av Trafikverkets åtgärder.

Åtgärder längs befintlig infrastruktur övervägs med utgångspunkt i befintliga störningar.

Kända trafikförändringar inom de närmaste åren ska dock beaktas, liksom beslutade hastighetsförändringar.

Längs befintlig infrastruktur ska buller- och vibrationsåtgärder genomföras för att åtgärda befintliga störningar. Buller och vibrationsåtgärder prioriteras för att skydda de mest utsatta bostäderna. Bulleråtgärder görs även för att skydda de mest utsatta förskolorna och grundskolorna. I samband med dessa åtgärder kan även behov av åtgärder i andra närbelägna skyddsvärda områden beaktas.

De åtgärder som övervägs i befintlig miljö ska, utöver att skydda de mest utsatta, även ha som målsättning att bidra till uppfyllandet av långsiktiga mål för bulleråtgärder. Detta innebär att källåtgärder, källnära åtgärder samt bidrag till fastighetsnära åtgärder i vissa fall ska övervägas vid nivåer som är lägre än åtgärdsnivåerna.

Åtgärder genomförs i den takt som anges i Trafikverket åtgärdsprogram enligt

förordning(2004:675) om omgivningsbuller och i enlighet med nationell transportplan.

Åtgärder ska utföras om åtgärdsnivåer för bostäder i tabell 2 överskrids. Åtgärder ska utredas och övervägas om åtgärdsnivåer för skolor i tabell 2 överskrids.

Vid genomförande av åtgärder ska motsvarande riktvärden i tabell 1 eftersträvas.

Tabell 2 Åtgärdsnivåer längs befintlig infrastruktur Lokaltyp eller

områdestyp

Ekvivalent ljudnivå, Leq24h utomhus på uteplats/skolgård

inomhus

Maximal ljudnivå, Lmax, inomhus

Maximal vibrationsnivå vägd RMS

Bostäder ¹ 65 dBA 40 dBA 55 dBA ² 0,7 mm/s ³

Skolor (för- och

grundskola)

60 dBA 40 dBA ⁴ 55 dBA ^{4, 5}

1 Avser bostadsrum i permanentbostad och fritidsbostad samt om bullernivån överskrids på bostadens alla befintliga uteplatser.

2 Avser trafikårsmedelnatt (22-06) Åtgärd vidtas om nivån Lmax 55 dBA överskrids oftare än fem gånger per natt. För järnväg vidtas åtgärd även när Lmax 50 dBA överskrids fler än fem gånger per natt och om minst en av dessa störningshändelser överskrider Lmax 55 dBA.

3 Avser trafikårsmedelnatt (22-06) Åtgärd vidtas om nivån 0,7 mm/s överskrids oftare än fem gånger per natt.

För järnväg vidtas åtgärd om nivån 0,4 mm/s överskrids fler än fem gånger per natt och om minst en av dessa störningshändelser överskrider 0,7 mm/s.

4 Avser undervisningsrum samt rum för sömn och vila.

5 Avser trafikårsmedeldag (06-18) Om nivån överskrids bör den inte överskridas oftare än fem gånger per timme. För vägtrafikbuller gäller åtgärdsnivån endast i rum för sömn och vila.

(18)

3.8.2 ÖVERVÄGANDEN VID ÅTGÄRDER I BEFINTLIG INFRASTRUKTUR Om det inte är tekniskt möjligt, eller om det bedöms vara ekonomiskt orimligt i

förhållande till nyttan att vidta skyddsåtgärder så att ett tillämpligt riktvärde uppnås fullt ut, ska åtgärder övervägas för att minska störningarna så långt det är rimligt.

Efter åtgärd ska dock ambitionen vara att ingen bostad ska utsättas för bullernivåer eller vibrationsnivåer som överskrider nivåerna i tabell 2. För att uppnå detta kan det vara aktuellt att erbjuda åtgärder som inte är samhällsekonomiskt lönsamma.

Överväganden om förvärv kan vara aktuellt i vissa fall. Avsnitt 3.7.3 "Överväganden om förvärv av fastigheter" tillämpas då på samma sätt som vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av infrastruktur.

3.8.3 KÄLLNÄRA ÅTGÄRDER

Källnära åtgärder ska övervägas där en samhällsekonomisk lönsamhet med åtgärderna kan påvisas. Även om samhällsekonomisk lönsamhet för bostadsbebyggelse inte föreligger fullt ut kan följande förutsättningar bidra till ett sådant åtgärdsval - att det finns bullerutsatt grundskola/förskola i närheten

- att det finns bullerutsatta parker/lekplatser och liknande som har stort rekreationsvärde

Det kan vara motiverat att vidta källnära åtgärder, såsom bullerskärmar och bullervallar, vid lägre nivåer än gällande åtgärdsnivåer när de leder till sänkta bullernivåer för många människor. Sådana åtgärder ska övervägas i tättbebyggda områden, där många

människor bor eller vistas och där ekvivalenta ljudnivåer överskrider Leq24h 60 dBA.

3.8.4 FASADÅTGÄRDER DÄR ÅTGÄRDSNIVÅER ÖVERSKRIDS

Vid fasadåtgärder ska riktvärden för buller inomhus enligt tabell 1 eftersträvas. I första hand vidtas åtgärder på fönster och ventiler, vilka oftast är fasadens svaga punkter.

Överväganden om åtgärder för att förstärka själva väggkonstruktionens bullerdämpande förmåga ska endast ske i de fall bullernivåerna efter fönster- och ventilåtgärder

fortfarande beräknas överstiga såväl Lmax 50 dBA som Leq24h 35 dBA.

Invändig ljudisolering av väggar kan genomföras i Trafikverkets regi om en sådan åtgärd är möjlig och lämplig för den aktuella byggnadskonstruktionen. För utvändig

ljudisolering kan bidrag erbjudas för åtgärd som vidtas i fastighetsägarens regi.

För bostäder som tidigare har åtgärdats i enbart sovrum vidtas kompletterande åtgärder för övriga bostadsrum.

Vid övervägande av åtgärd bör hänsyn tas till om det finns förutsättningar att nyttja boendet året om. Fritidsbostad där man kan bo året runt, exempel vinterbonat fritidshus, betraktas på samma sätt som permanenta bostäder. Fasader på enklare fritidshus, till exempel byggnader som har mycket låg ljudisolering i väggar och tak, åtgärdas inte.

3.8.5 ÅTGÄRDER FÖR UTEPLATSER DÄR ÅTGÄRDSNIVÅER ÖVERSKRIDS Om åtgärdsnivån för uteplats överskrids på bostadens alla befintliga uteplatser ska målsättningen vara att minst en uteplats åtgärdas eller en bullerskyddad plats för utevistelse skapas.

(19)

Vid åtgärder för uteplatser ska det eftersträvas att en uteplats per bostad klarar

riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, Leq24h 55. Vid flerbostadshus kan åtgärden avse en eller flera gemensamma uteplatser, som de boende har tillgång till. Där det saknas möjlighet att anordna gemensam bullerskyddad uteplats kan fastighetsägaren erbjudas

kostnadsersättning för att bullerskydda befintliga balkonger.

En helt inglasad altan, balkong eller liknande definieras som uterum. Om inglasningen uppgår till mer än 75 % definieras den som uterum istället för en uteplats. Även en uteplats som glasats in mer än 75 % kan i vissa fall fylla en funktion som uteplats.

Om det saknas iordningsställd uteplats så kan det i vissa fall ändå vara rimligt att anordna bullerskydd för uteplatser, exempelvis om bostadens enda plats för utevistelse är orienterad mot väg eller järnväg där åtgärdsnivån överskrids.

3.8.6 BIDRAG FÖR ÅTGÄRDER DÄR ÅTGÄRDSNIVÅ INTE ÖVERSKRIDS

Utöver att vidta åtgärder när åtgärdsnivåer överskrids, kan Trafikverket erbjuda bidrag för bostäder med inomhusnivåer som före åtgärd tangerar eller överskrider Lmax 50 dBA eller Leq24h 35 dBA. Bidrag kan också erbjudas för att bullerskydda en uteplats där bullernivån överskrider L eq24h 60 dBA, om fastigheten saknar uteplats med lägre nivå, och där en källnära åtgärd inte har bedömts aktuell.

Bidraget utges när fastighetsägaren vidtar bullerskyddande åtgärder i egen regi, efter att så har avtalats. Bidraget motsvarar inte full kostnadstäckning, utan utgör en

schabloniserad merkostnad för bullerskydd.

3.8.7 ÅTGÄRDER FÖR GRUNDSKOLOR/FÖRSKOLOR

Utredning om lång skärm ska utföras för skolgårdar om åtgärdsnivån utomhus

överskrids på en väsentlig del av skolgården. En analys av kostnader och nyttor utifrån verksamhetens behov ska göras för att jämföra effekten av lång skärm som skyddar hela skolgården med effekten av lokala skärmar för de mest skyddsvärda delarna av

skolgården. Lokala skärmar bör skydda en yta på 30 m²/grundskolebarn eller 40 m²/förskolebarn enligt Boverkets rekommendation för friytor. Den totala skyddade ytan bör vara minst 3000 m².

3.8.8 ÖVERVÄGANDEN NÄR TRAFIKBULLER FRÅN STATLIGA VÄGAR OCH JÄRNVÄGAR FÖREKOMMER SAMTIDIGT

Bullerstörningen påverkas om man utsätts för flera bullerkällor samtidigt. Detta ska beaktas på följande sätt:

 Maximala ljudnivåer: Antalet händelser som ligger över åtgärdsnivåer i tabell 2 och som kommer från de olika bullerkällorna summeras. Bedömningar och överväganden baseras på denna summa.

 Ekvivalenta ljudnivåer: De ekvivalenta ljudnivåerna, inomhus respektive utomhus, summeras logaritmiskt. Bedömningar och överväganden baseras på denna summa.

 Om den sammanlagda ljudnivån inomhus eller utomhus överstiger

åtgärdsnivåerna i tabell 2 ska åtgärder övervägas. Åtgärder utomhus ska även övervägas om den lägre ekvivalentnivån är minst 59 dBA och den summerade ekvivalentnivån är minst 63 dBA.

(20)

3.8.9 ÅTGÄRDER NÄR BULLER OCH VIBRATIONER FÖREKOMMER SAMTIDIGT Vid vibrationer över 0,7 mm/s (vägt RMS-värde) ska man i första hand vidta

vibrationsåtgärder, för att sedan bedöma behovet av bullerskyddsåtgärder. Detta är en följd av att ingen ska behöva utsättas för buller- eller vibrationsnivåer som överskrider nivåerna i tabell 2.

4 Planering av bebyggelse intill statlig infrastruktur

5 Definitioner

Se bilaga 1 Definitioner

6 Relaterade dokument, hjälpmedel och referenser

6.1 RELATERADE DOKUMENT

6.2 HJÄLPMEDEL OCH REFERENSER

Följande metoder för mätning och beräkning av buller från väg- och tågtrafik bör användas som underlag för bedömning av de ljudnivåer som uppges i riktlinjen:

 Vägtrafikbuller, Nordisk beräkningsmodell reviderad 1996, Naturvårdsverket och Vägverket, Rapport 4653 Nytryck 1999.

 Buller från spårburen trafik, Nordisk beräkningsmodell, Rapport 4935, Naturvårdsverket 1998 med emissionsdata för nya tågtyper enligt aktuella rapporter

 Buller från tåg vid hastigheter över 200 km/h: Nordisk beräkningsmodell Nord 2000/2006, SP Report 2014:33 med emissionsdata enligt aktuella rapporter, PM 2017-02-07 Bulleremissioner från elmotorvagnar, typgodkända år 2015-2035, antagna data för beräkning av bullernivåer, dnr TRV 2016/81283.

 Mätning av buller från vägtrafik: NT ACOU 039_Road traffic_Measurement of noise immission - Engineering method, 2002

Risken för buller och vibrationsstörningar ska beaktas vid planering av bebyggelse intill statlig infrastruktur. Råd om hur Trafikverket bör agera vid planering av bebyggelse i områden utsatta för buller och vibrationer ges i Rutinbeskrivning TDOK 2017:0686.

 Trafikverkets miljöpolicy, TDOK 2010:50

 Långsiktiga mål för Trafikverket och Målbild 2030 för transportsystemet, PM Sven Hunhannar, Maria Krafft och Per Wenner 2019-10-18

 Tillgänglighet i ett hållbart samhälle – Målbild 2030, Trafikverkets rapport 2019:187 Trafikverkets åtgärdsprogram enligt förordningen om

omgivningsbuller, rapport 2018:196

 Trafikverkets åtgärdsprogram enligt Förordningen om omgivningsbuller 2016-2023

 Nationell plan för transportsystemet 2018-2029, fastställd av regeringen 31 maj 2018

(21)

 Nordtest Method NT ACOU 056_Road traffic_Measurement of noise immision - Survey method, 2002

 Mätning av buller från spårtrafik: Nordtest method NT ACOU 098 Railway Traffic – Noise, 1997

Följande standarder och dokument för vibrationer från väg- och tågtrafik ska användas som underlag för bedömning av de vibrationsnivåer som uppges i riktlinjen:

 Mätning och rapportering avseende komfortvibrationer: SS 460 48 61 Vibration och stöt – Mätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnader

 Detaljer avseende mätförfarande och rapportering avseende komfortvibrationer i tillämpliga delar: Buller och Vibrationer från spårburen linjetrafik – Riktlinjer och tillämpning, dnr S02-4235/SA60

 Mätning avseende byggnadsvibrationer: SS 02 52 11 i tillämpliga delar, dock ej riktvärden då dessa inte avser trafikvibrationer.

Andra styrande och vägledande dokument Trafikverksinterna dokument

 Trafikverkets riktlinje Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg, TDOK 2014:1021

 Trafikverkets rutinbeskrivning Buller och vibrationer vid planering av bebyggelse, TDOK 2017:0686

 Trafikverkets riktlinje Bullerprognoser - underlag för bullerberäkningar, TDOK 2016:0244

 Trafikverkets rapport 2018:056, Bullerprognoser - Vilka trafikprognoser ska användas som underlag för bullerberäkningar?

 Trafikverkets riktlinje landskap, TDOK 2015:0232

 Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer – Metodbeskrivning, Trafikverkets publikation 2016:036, november 2016

 Trafikverkets riktlinje Små och okomplicerade projekt - kriterier för när det inte krävs formell fysisk planering, TDOK 2013:0291

 Trafikverkets rutinbeskrivning Koordinering av trafikpåverkande åtgärder, TDOK 2019:0329

 Riktlinjer vid markförhandling, TDOK 2015:0441

 Handledning Skador och skadebegränsande åtgärder (vid markförhandling), TDOK 2015:0434

Externa dokument

 Naturvårdsverkets vägledning om buller vid bostäder: Riktvärden för buller från väg-och spårtrafik vid befintliga bostäder, NV-08465-15, rev juni 2017

 Naturvårdsverkets vägledning om buller på skolgårdar: Riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik, NV-01534-17, september 2017

 Folkhälsomyndighetens vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer, 13 maj 2019

(22)

Versionslogg

Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn

Version 1.0 2017-03-13 Fastställt dokument Karin Blidberg, PLkvh

Version 2.0 2020-09-25 Riktvärde för stomljud har införts

Åtgärdsnivåer för buller vid skolor och för vibrationer har justerats

Vägledning om bulleråtgärder längs befintlig infrastruktur har utökats

Rättelser och förtydliganden har gjorts i ett antal detaljer i befintlig vägledning

Karin Blidberg, PLkvh

(23)

Bilaga 1 Definitioner

A-vägd ljudtrycksnivå som ett medelvärde under trafikårsmedeldygn, det vill säga trafiken under ett år delat med 365 dagar. Utomhusvärden avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden. Detta gäller både riktvärden för uteplatser och riktvärden utomhus vid fasad.

Maximal ljudnivå, Lmax

Den högsta ljudnivån i samband med en enskild bullerhändelse under en viss tidsperiod. Ljudtrycksnivån är A-vägd och med tidsvägning F, Fast (0,125 sekund). Utomhusvärden avser frifältsvärden eller värden som korrigerats till frifältsförhållanden.

Frifältsvärde En ljudtrycksnivå som inte är påverkad av reflexer i egen fasad men som inkluderar andra reflexer. Minst första ordningens reflexer bör användas vid beräkning. Antalet reflexer ska alltid anges vid bullerberäkningar.

Maximal

vibrationsnivå, RMS

Den högsta vibrationsnivån i samband med en enskild vibrationshändelse under en viss tidsperiod. Komfortvibrationer uttrycks som det maximala effektivvärdet (RMS-värdet) med tidsvägning S (slow enligt SS IEC 651) av den vägda hastighetsnivån i mm/s (1–80Hz).

Bostad Permanentbostad, fritidsbostad, äldrebostad och övrigt långtidsboende för vård.

Bostadsrum Alla rum i bostaden där en låg bullernivå eftersträvas. Här ingår rum för sömn och vila samt rum för daglig samvaro. Vid genomförande av bulleråtgärder definierar Trafikverket även kök med matplats och kök i öppen planlösning som rum för daglig samvaro. Däremot räknas inte avskilt utrymme för matlagning som bostadsrum. Utrymmen för personlig hygien, tvättstuga, förråd och andra biutrymmen räknas inte heller som bostadsrum Sovrum Bostadsrum för sömn och vila.

Uteplats Iordningsställt område/yta såsom altan, terrass, balkong eller liknande som ligger i anslutning till bostaden. Mark- och planteringsåtgärder (trall, betongplattor, skärmskydd etc.) finns normalt, men inte nödvändigtvis, på uteplatsen.

Helt inglasad altan, balkong eller liknande definieras som uterum. Om inglasningen uppgår till högst 75 procent definieras den som uteplats.

Vårdlokal Rum i en vårdinrättning där vistelse sker tillfälligt. Här ingår rum för sömn och vila samt rum för daglig samvaro.

Undervisningslokal Lokal där undervisning bedrivs och där en låg bullernivå eftersträvas.

Omfattar alla skolformer från förskola till och med högre utbildning.

Undervisningsrum Utrymmen för föreläsningar, gemensam och enskild undervisning, samlingar samt vila eller pedagogisk verksamhet i förskola (till exempel aula, klassrum, grupprum, musiksal, slöjdsal, lekrum och studierum).

Skolgård En öppen plats utomhus vid en skola eller förskola, ofta inhägnad av staket eller stängsel, där eleverna vanligen tillbringar sina raster eller där

pedagogisk verksamhet bedrivs. På ytor som används för lek, vila eller pedagogisk verksamhet bör ljudmiljön vara god och möjliggöra den tänkta verksamheten.

Bostäder i områden med låg

bakgrundsnivå

Områden med en bakgrundsnivå som är 30 dBA eller lägre och där inga andra störkällor från pågående markanvändning än boende finns.

Parker och andra rekreationsytor i tätorter

Parker eller andra rekreationsytor i tätorter som avsatts i detaljplan eller översiktsplan och där låg bullernivå utgör en särskild kvalitet. Området nyttjas normalt för vistelse under kortare stunder dag- och kvällstid.

Friluftsområden Områden i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor

(24)

och där låg bullernivå utgör en särskild kvalitet. Bakgrundsnivån är låg och inga andra störande aktiviteter förekommer.

Betydelsefulla fågelområden

Områden med avgörande betydelse för fågellivet och där trafikbuller riskerar att avsevärt påverka djurens beteende, försämra reproduktionen, öka

dödligheten och minska populationstätheten. Metod för identifiering av områden beskrivs i rapport 2016:036 Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer Hotell och annat

tillfälligt boende

Lokaler för tillfällig vistelse under bostadsliknande former, till exempel hotell, pensionat, lägergårdar, vandrarhem och härbärgen.

Riktvärde Konkretisering av vad som Trafikverket anser vara en god eller i vissa fall godtagbar miljö. Riktvärdena utgör Trafikverkets målnivå vid genomförande av skyddsåtgärder mot höga buller- och vibrationsnivåer.

Åtgärdsnivå Åtgärdsnivåer anges för planeringssituationen befintlig infrastruktur.

Överskrids dessa nivåer ska åtgärder utredas och genomföras utifrån en bedömning om vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat.

Källåtgärd Åtgärder som medför att emissioner av buller och/eller vibrationer minskar (minskad källstyrka)

Källnära åtgärd Åtgärder nära källan som begränsar spridningen av buller och/eller vibrationer till omgivningen