Plan mot
diskriminering och kränkande
behandling i förskolan
Solbågens förskola
Upprättad Januari 2017
Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen Solbågens förskola, förskoleverksamhet för barn 1-5 år
Vår vision
Barn som leker och lär, utvecklas även genom multimedias värld.
På Solbågens förskola ska barn och vuxna känna glädje och trygghet, ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vår förskola ska präglas av en varm och positiv atmosfär med respekt för människors olikheter och behov. Vi använder oss av Kompissolen för att konkretisera och tydliggöra vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar.
Vi strävar efter ett meningsskapande och demokratiskt arbetssätt som präglas av en gemensam värdegrund och en samspelande pedagogisk atmosfär där barnen har inflytande över sin vardag, är delaktiga och tar ansvar i små och stora frågor.
Vi utvecklar stimulerande, lockande och kreativa lärmiljöer utformade för barnens lärande där barnens röster, tankar och lärprocesser synliggörs. Solbågens förskola har IT profil, vi använder digitala verktyg som lärplatta och smartboard för att utmana och stödja barnen i deras utveckling och lärande.
Planen gäller från Januari 2017
Planen gäller till December 2017
Ansvariga för planen
Förskolans pedagoger och förskolechef
Barnens delaktighet
Barnen på förskolan involveras i det förebyggande arbetet genom att vi tar med oss barnens tankar och reflektioner kring samspel, diskriminering och kränkande behandling i vårt arbete. Barnen är delaktiga genom att varje år besvara enkät som följer upp bl a trygghet och trivsel.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavare informeras om planen vid inskolning, då finns möjlighet att diskutera och lämna synpunkter. Planen finns tillgänglig att läsa på förskolans föräldravägg, den digitala anslagstavlan och på förskolans hemsida. Vårdnadshavare har under åren varit delaktiga i utvärdering av planen genom att kunna lämna
synpunkter, vi har haft ett forum för samråd där förskolans arbete presenterades och föräldrarna lämnade synpunkter. Föräldrarna är delaktiga genom att varje år besvara enkät som följer upp bl a trygghet och trivsel.
Personalens delaktighet
Vårt arbete med värdegrunden är en ständigt pågående process som ligger till grund för planen. Pedagogerna genomför varje år en kartläggning och analys samt
formulerar insatser. Pedagogerna arbetar kontinuerligt med uppföljning av planen genom observationer och reflektioner. Under 2017 har vi fokus på genus och traditionella könsmönster, pedagogerna ska genomföra en kartläggning med genusperspektiv.
I vårt arbete med värdegrunden har vi använt oss av litteratur och stödmaterial.
• Förskolan och skolans värdegrund, Skolverkets allmänna råd.
• Husmodellen, ett material från DO, diskrimineringsombudsmannen som hjälpte oss att identifiera risk- och problemområden utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.
• Möten för lärande, Skolverkets kunskapsöversikt
• FNs Barnkonvention
Förankring av planen
Föräldrarna informeras om planen vid inskolning och på föräldramöten. Planen finns tillgänglig att läsa på förskolan och på förskolans hemsida. Alla som arbetar på förskolan ska ta del av planen. Arbetet med planen finns med i förskolans årsplanering och årshjul.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Pedagogerna arbetar kontinuerligt med uppföljning av planen genom observationer och reflektioner, vilket ligger som grund för utvärderingen. Vi genomför årliga barn- och föräldraenkäter som bl a följer upp barnens trygghet och trivsel. Resultaten av enkäterna visar hur barnen mår och synliggör behov av åtgärder. Planen har
utvärderats i arbetslagen vid avdelningsreflektion och i olika tvärgrupper vid reflektionstid.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Förskolans pedagoger och förskolechef har varit delaktiga.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Vi upplever att planen är ett levande dokument och att vi arbetar med den på det sätt som vi har planerat. Vi har arbetat med åtgärder för främjande och förebyggande insatser och känner oss nöjda men det är ett omfattande och pågående arbete som vi arbetar vidare med. Vi har arbetat med de åtgärder vi formulerade utifrån förra årets kartläggning. Vi agerar om en kollega på något sätt skulle kränka ett barn, det kan vara känsligt men det är viktigt.
Resultaten av föräldraenkäten visar att 92% av förskolans föräldrar instämmer helt/till stor del att; Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling.
8% vet ej.
Resultatet av barnenkäten visar att
· 83% av barnen tycker om att vara på förskolan.
· 87 % av barnen upplever att de är en bra kompis
· 91% av barnen uppger att de har någon att leka med på förskolan
· 93% av barnen har roligt när de leker med de andra barnen på förskolan.
Vi behöver förbättra arbetet med att dokumentera vår uppföljning av planen under året. Vi behöver fortsätta att fokusera på inkludering och motverka traditionella könsmönster, under 2017. Vi behöver även arbeta mer med att uppmärksamma olika kulturer och religioner, barns kulturella bakgrund. Vi ska öka resultaten på enkäterna i Qualis.
Vi behöver hitta fler sätt att göra föräldrarna delaktiga och hitta tillfällen under året där vi synliggör vårt arbete och följer upp synpunkter från både barn och föräldrar.
Årets plan ska utvärderas senast December 2017
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Planen utvärderas genom att pedagogerna analyserar resultatet av arbetet. Vi genomför årliga barn- och föräldraenkäter för att följa upp barnens trygghet och trivsel. Vi ska fortsätta arbetet med att göra barn och föräldrar mer delaktiga.
Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef och förskolans pedagoger.
Hur barnen har involverats i utvärderingen Enkäter, som följer upp barnens trygghet och trivsel.
Hur personalen har involverats i utvärderingen
Vi svarar på enkäter. Resultaten vi ser på enkäterna från barn och personal ligger som grund i fortsatt planering framåt. Vi personal känner att arbetet med detta sitter i ryggraden och är med oss i det dagliga Arbetet. Viktigt att informera ny personal.
Främjande Åtgärder Namn
Kränkande behandling: Jag stärkande Psykisk kränkning: Empati
Verbal kränkning: Språk
Fysisk kränkning: Våldsförebyggande Kön: Verksamhet på lika villkor
Etnisk tillhörighet: Stolt för mitt ursprung
Religion eller annan trosuppfattning: Religion i världen Sexuell läggning: Familjekonstellationer
Funktionsnedsättning: Allas lika värde
Könsidentitet eller könsuttryck: Motverka traditionella könsmönster och könsroller
Ålder: Mina förmågor
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling: Ingen kränkning av barns eller elevers värdighet accepteras, allas lika värde.
Psykisk kränkning. Empati, Verbal kränkning. Språk, Fysisk kränkning. Våld
Könsidentitet eller könsuttryck: Någon som inte identifierar sig med sin
biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön behandlas lika hos oss.
Etnisk tillhörighet. Vi behandlar alla lika oavsett nationellt, etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Mångfald ska vara en tillgång.
Religion eller annan trosuppfattning. Alla respekteras och behandlas lika oavsett vilken trosuppfattning de har.
Funktionsnedsättning: Alla med begränsad begåvning eller funktionshinder till följd av en skada eller sjukdom vid födseln respekteras utifrån deras förutsättningar Sexuell läggning. Alla ska behandlas lika oavsett vilken sexuell läggning de har hetro-homo- eller bisexuell
Ålder. Hos oss diskrimineras ingen pga ålder Mål och uppföljning
Kränkande behandling
Psykisk, Alla barn ska utveckla sin förmåga att visa empati och respekt för alla, vi använder oss av känslokort och drama. Allas lika värde.
Verbal, vi ska tilltala varandra på ett respektfullt sätt, vuxna ska vara goda förebilder.
Vi genomför barnobservationer och anmäler till LISA vid kränkningar och rapporterar till huvudman och verksamhetschef varje månad.
Fysisk kränkning, Ingen ska använda fysiskt våld mot någon annan, alla ska känna sig trygg på förskolan
Diskriminering
Könsidentitet eller könsuttryck Vi ska vara öppna och lyhörda, skapa lärmiljöer och förutsättningar för barnen så att de kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller/mönster. Lärmiljöerna anpassas efter barnens behov. Vi har haft en föreläsning om HBTQ för att utveckla vårt arbete med könsmönster/könsnormer.
Etnisk tillhörighet Vi ska uppmärksamma och prata om att vi är olika fast lika, alla ska känna sig stolta för sitt ursprung. Vi ska se mångfald som en tillgång och använda oss av litteratur, vårdnadshavare med olika kulturer ska ses som en tillgång för förskolan, vi använder oss av barnkonventionen och UNICEFs material. Vi kommer under året att ha workshops om interkulturellt arbete.
Religion eller annan trosuppfattning Vi visar respekt för alla oavsett vilken tro de har. Genom att skaffa oss information och kunskap om olika trosuppfattningar, låta olika åsikter och synsätt berika varandra och visa ömsesidig respekt, och nyfikenhet om mångfald, kost och kultur ökar vi förståelsen för varandra.
Funktionsnedsättningar Vi anpassar och utformar miljöerna/ lokalerna så att den passar alla utifrån deras förutsättningar. Alla ska kunna delta i våra aktiviteter.
Pedagogerna erbjuds utbildning i ”tecken som stöd”. Förskolan är till för alla.
Sexuell läggning Vi ska synliggöra olika familjers konstellationer genom dialog och anpassad litteratur. Alla ska känna sig stolta över sin könsidentitet.
Ålder Alla barn ska känna sig trygga på förskolan. Pedagoger ska finnas i närheten för att ge stöd och vägledning. Barnens bästa är utgångspunkten för förskolan.
Åtgärd
Kränkande behandling
Psykisk. Vi använder oss av känslokort och genomför barnintervjuer. Vi jobbar med drama och genomför barnobservationer.
Verbal. Vi samtalar alltid med barnen om hur de känner sig när de är ledsen- glad och vad som händer med kroppen vid de olika tillfällena. För att lättare kunna sätt ord på händelserna använder vi känslokort.
Fysisk. Alla ska känna sig trygg på förskolan, vi gör insatser direkt vid kränkningar, alla ska vara en bra kompis och visa respekt för varandra, för att förtydliga arbetet jobbar vi med litteratur om känslor och förstärker arbetet genom att jobba med bilder om hur det känns att vara ledsen kontra glad.
Diskrimineringsgrunder
Könsidentitet eller könsuttryck. Vi ska erbjuda lärmiljöer som ger barnen förutsättningar att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller/mönster. Vi ska vara lyhörda och öppna för att det finns många sätt att göra kön på.
Etnisk tillhörighet. Alla ska känna sig stolta över sin bakgrund och etniska tillhörighet, vi ser mångfald som en tillgång och uppmuntrar till nyfikenhet om varandras olikheter genom litteratur, diskussion och dokumentation. Vi
uppmärksammar internationella barndagen och jobbar med FNs barnkonvention Religion eller annan trosuppfattning. Vi visar respekt genom att skaffa oss kunskap om olika religioner, vi frågar alltid före om de vill delta i våra aktiviteter på förskolan, vi erbjuder och inbjuder andra att informera om sin trosuppfattning och traditioner som de har för att öka förståelsen om olikheter.
Funktionsnedsättningar. Förskolan är till för alla både barn och vuxna.
Anpassningar sker så att alla kan delta i vår verksamhet-
Sexuell läggning. Vi synliggör olika familjekonstellationer genom litteratur och diskussion, vi bejakar och uppmärksammar barnens frågor. Vi har haft en föreläsning om HBTQ som en del i vårt utvecklingsarbete.
Ålder.Vi ger förutsättningar och skapar miljöer med barnens bästa som
utgångspunkt Vi stärker barnens tillit och ser det entreprenöriella barnet genom att vara närvarande och lyhörd så att vi kan uppmuntra och utmana deras lust till lärande och nyfikenhet.
Ansvarig
Pedagoger på förskolan och förskolechef.
Datum när det ska vara klart
Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under året
Hur barnen har involverats i de främjade åtgärderna
Vi lyfter upp alla barnens åsikter om det som berör värdegrund, kön , etik m.m.
Hur personalen har involverats i de främjade åtgärderna Vi är lyhörda och närvarande pedagoger.
Ändrar lärmiljöerna efter barnens behov.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Personal, barn- och föräldraenkäter för att följa upp barnens trygghet och trivsel och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Ett systematiskt
kvalitetsarbete genom Qualis kvalitetsverktyg. Utvecklingssamtal och observationer.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur barn har involverats i kartläggningen
Barn och föräldrar har involverats genom att svara på enkät som bl a följer upp barnens trygghet och trivsel. Barn och föräldrar är involverade genom
utvecklingssamtalen.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen involverats genom att besvara enkät som följer upp barnens trygghet och trivsel, samt genom ett systematiskt kvalitetsarbete genom Qualis kvalitetsverktyg.
Personalen har observerat skillnader i hur ofta pojkar och flickor tilltalas av förskolans pedagoger.
Resultat och analys
• Vi behöver fortsätta att kontinuerligt arbeta med värdegrundsarbetet och involvera barnen.
• Vi behöver fortsätta att fokusera på inkudering och traditionella könsmönster och involvera barnen i att reflektera över traditionella könsmönster.
• Vi behöver arbeta mer med att uppmärksamma olika kulturer och religioner, barns kulturella bakgrund.
• Vi behöver reflektera mer i arbetslagen över vårt förhållningssätt och bemötande. Vi behöver reflektera över om det påverkas utifrån barnets kön/könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Förebyggande åtgärder Namn
Kränkande behandling: Nolltolerans Psykisk kränkning: God kamrat Verbal kränkning: Kommunikation Fysisk kränkning: Observation Kön: Utrymme
Etnisk tillhörighet: Stolthet
Religion eller annan trosuppfattning: Respekt Funktionsnedsättning: Hänsyn
Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning: Familjekonstellationer Ålder: Trygghet
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning
Kränkande behandling: Arbetet sker för att medvetengöra barnen om allas lika värde, ingen ska acceptera att kränkningar förekommer.
Könsidentitet eller könsuttryck: Alla ska känna sig stolta över sin könsidentitet.
Etnisk tillhörighet: Mångfald är en tillgång alla ska behandlas lika oavsett bakgrund.
Religion eller annan trosuppfattning: Alla ska accepteras och känna att de är viktiga.
Funktionsnedsättning: Miljön ska vara anpassad så alla kan delta i förskolans aktiviteter.
Sexuell läggning: Alla ska känna sig stolta och accepterade över sin egen könsidentitet.
Ålder: Alla ska känna sig trygga i förskolan, både stora och små
Alla som arbetar på förskolan ska motverka traditionella könsmönster och
könsroller. Förskolans pedagoger ska bli mer medvetna, få större kunskap och ökad förståelse för hur traditionella normer styr barnens lekar, vilka möjligheter vi
erbjuder barnen oavsett kön.
Alla barn ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön och könsidentitet.
Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller.
Uppföljning sker på avdelningsplanering en gång/månad.
Åtgärd
• Vi ska läsa och reflektera över artiklar och forskning om genus och normkritisk pedagogik.
• Vi ska observera barnen mer djupgående för att se vilka roller de tar i lekar och samspel, hur de använder sig av lärmiljö och material beroende på kön
• Vi ska observera oss själva, hur vi pratar till barnen beroende på om det är en pojke eller en flicka.
• Vi ska fortsätta utveckla våra lärmiljöer, t ex vilka utklädningskläder erbjuder vi barnen för rollekar? Vi ska fundera vidare på hur vi gör barnens värld större genom att utmana de traditionella pojk- och flick lekarna.
• Vi ska observera och reflektera över vad vi och barnen säger, över vårt språk och förhållningssätt som har med könsnormer att göra.
• Vi ska läsa mer medveten litteratur för barnen som utmanar de traditionella könsnormerna. Vi ska reflektera med barnen över hur pojkar/män och flickor/kvinnor framställs i böcker utifrån traditionella könsroller.
• Vi har haft ett pedagogiskt forum med en föreläsning om HBTQ frågor för att öka vår insyn/kunskap om olika könsnormer.
Motivera åtgärd
Öka vår förståelse för vad som påverkar och eventuellt begränsar barnens villkor på förskolan så att vi kan förändra det. Öka barnens förutsättningar till samma
rättigheter och möjligheter oavsett kön och könsidentitet.
Grundlägga en tillåtande atmosfär där alla barn har förutsättningar att känna stolthet över sitt ursprung, sin kultur och familj.
Ansvarig
Alla pedagoger på Solbågens förskola ansvarar för att arbeta med ovanstående.
Förskollärare ansvarar för att uppföljning sker en gång/månad.
Förskolechef ansvarar för att följa upp att åtgärder och uppföljning genomförs.
Datum när det ska vara klart
Åtgärder ska vara genomförda under 2017.
Hur barnen har involverats i de förebyggande åtgärderna
Använt oss av litteratur som man sedan kan dramatisera till och ha hjälp av i arbetet.
Hur personalen har involverats i de förebyggande åtgärderna
Pedagogerna har utvecklat lärmiljöer ex lyft in annat material i bilhörnan för att locka fler till lek.
Lyhörda och aktiva pedagoger.
Rutiner Policy
Allas lika värde och nolltolerans mot trakasserier eller annan kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Förskolans personal är närvarande och lyhörda vuxna som delar upp sig bland barnen för att hålla god uppsikt över situationer där kränkningar kan förekomma.
Förskolan har rutiner för tillsyn och uppsikt över barnen på förskolan.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Barn och föräldrar vänder sig till förskolans pedagoger eller förskolechef. Vi ingriper direkt när vi ser att barn eller vuxna kränker någon.
Trollsländan, tel; 0650-556463 Myggan, tel; 0650-556465 Nyckelpigan, tel; 0650-556464 Fjärilen, tel; 0650-556462
Förskolechef, tel; 0650-19540, 070-1915541
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Om en kränkande situation uppstår mellan barn ska personal direkt agera för att få detta att upphöra. Om personal får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är personalen ansvarig att samla information om vad som hänt och samtala med de inblandade och dokumentera detta.
Personalen informerar kollegor, berörda föräldrar och förskolechef samt följer upp med berörda inom två veckor. Ansvarig personal rapporterar händelsen i LISA, kommunens system för skador, kränkningar och tillbud.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Om personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska det direkt avbrytas och anmälas till förskolechef. Förskolechef utreder och dokumenterar händelsen skyndsamt samt vidtar de åtgärder som skäligen behövs. Förskolechef anmäler kränkande behandling till LISA, kommunens system för skador, kränkningar och tillbud.
Rutiner för uppföljning
Förskolans personal följer upp insatser genom att observera liknande situationer och samtala med berörda. Förskolechef följer upp händelse när barn kränkts av personal.
Rutiner för dokumentation
Personal dokumenterar inträffade händelser, även mindre händelser, för att kunna se ev. mönster och upptäcka behov av stödjande insatser. Förskolechef dokumenterar när personal kränker barn.
Ansvarsförhållande
Ansvarig personal ansvarar för utredning, dokumenteration, information och uppföljning, samt anmälan i LISA. Förskolechef ansvarar för kränkning som gäller personal/barn. Förskolechef ansvarar för att händelser följs upp i LISA, följer upp och rapporterar till huvudman
Reviderad datum: 170104
