2014
DELÅRSRAPPORT
Delårsrapporten är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsperioden 2014-01-01 till 2014- 06-30. Rapporten är producerad av Värnamo kommuns ekonomiavdelning. Frågor om innehåll besvaras av ekonomichef Kjell Fransson eller ekonom Sofia Johansson på Värnamo kommun, 331 83 Värnamo, tfn: 0370-37 70 00, e-post:
kommun@varnamo.se. Org.nr:212000-0555.
Bilderna i rapporten kommer från Smålandsbilder.
INLEDNING
KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET ... 1
EKONOMISK SAMMANFATTNING ... 2
FEM ÅR I SAMMANDRAG ... 3
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER UTVÄRDERING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL ... 4
UTVÄRDERING AV EKONOMISK STÄLLNING ... 9
PERSONALREDOVISNING ... 13
RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING ... 17
BALANSRÄKNING ... 18
KASSAFLÖDESANALYS ... 19
NOTER ... 20
DRIFTSREDOVISNING ... 25
INVESTERINGSREDOVISNING ... 26
REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER ... 27
REDOVISNING PER NÄMND KOMMUNSTYRELSE – Kommunledningskontoret ... 29
KOMMUNSTYRELSEN – Campus Värnamo ... 33
ÖVERFÖRMYNDARE ... 35
KOMMUNENS REVISORER ... 37
UPPHANDLINGSNÄMND ... 38
TEKNISK NÄMND... 42
MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND ... 45
Miljö- och stadsbyggnadskontoret ... 45
MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND ... 49
Räddningstjänst ... 49
KULTURNÄMND ... 52
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND ... 54
OMSORGSNÄMND ... 59
MEDBORGARNÄMND ... 63
FINANSIERING OCH ÖVRIG VERKSAMHET ... 66
KOMMUNENS BOLAG VÄRNAMO STADSHUS AB ... 69
VÄRNAMO ENERGI AB ... 71
FINNVEDSBOSTÄDER AB ... 72
STUDENTBOSTÄDER AB ... 73
VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB ... 74
ÖVRIGT ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING ... 75
REVISORERNAS BEDÖMNING ... 76
KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET
Värnamo kommuns ekonomi genomgår som förväntat en försämring även under 2014. Flera nämnder visar relativt stora underskott i den löpande driften och delårsresultatet och prognosen för helåret 2014 visar på ovanligt svaga resultat.
Åtgärdsplaner från berörda förvaltningar och positiva effekter av samverkansutredningarna är viktiga och absolut nödvändiga.
Trots den negativa utvecklingen av kommunens ekonomi under 2013 och 2014 finns många anledningar att se positivt på Värnamo kommuns utveckling framöver. Flera beslut fattade under 2014 kommer att skapa förutsättningar för en positiv utveckling av kommunen.
Regeringen har meddelat man att man vill satsa 140 miljarder kronor på att bygga ut hela höghastighetsnätet i södra Sverige. Banorna det handlar om är Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg via Jönköping respektive
Europabanan från Stockholm via Jönköping till Öresundsregionen. Till den 31/12 2017 ska kommunerna och regeringen ha en samlad bild för genomförande, finansiering samt framtida drift. Byggtiden beräknas till ca 15 år.
E4 mellan Helsingborg och Stockholm är ett av Sveriges viktigaste transportstråk. Den enda del av E4 på sträckan mellan Gävle och Helsingborg som saknar motorvägsstandard är de tre milen förbi Ljungby.
Trafikverket har nu fått pengar för att starta arbetet med vägplan för E4 förbi Ljungby och för att förbereda för byggstart.
Ombyggnaden till motorväg mellan Ljungby och Toftanäs beräknas kosta 950 miljoner kronor och ta cirka 3 år Båda dessa beslut gynnar vårt etableringsområde Sydsvenska Krysset. Under 2014 har en ökad aktivitet skett både vad gäller förfrågningar och försäljningar.
Ytterligare ett viktigt beslut fattades under första halvåret 2014. Den 9 juni beslutade kommunfullmäktige att ge Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB i uppdrag att genomföra ombyggnaden av Gummifabriken etapp 2 upp till en maximal investering på 387 miljoner kronor. Också det ett viktigt beslut för Värnamo kommuns attraktivitet och tillväxt.
Lägg därtill länets högsta skattekraft, lägsta skattsats samt en ökning av befolkningen med 141 invånare under det första halvåret.
Visst finns det skäl att se väldigt positivt på Värnamo kommuns utveckling framöver.
Hans-Göran Johansson Kommunstyrelsens ordförande
Ulf Svensson Kommunchef
EKONOMISK SAMMANFATTNING
Delårsresultat
Resultatet för perioden januari till juni 2014 visar ett underskott med -20,8 Mkr, vilket är 11,5 Mkr sämre än för samma period 2013. Första halvåret har högre kostnaderna än andra halvåret medan intäkterna är relativt jämnt fördelade över året.
Prognosresultat för helår 2014
Resultatet för helåret 2014 enligt prognosen uppgår till - 7,6 Mkr, vilket är 27,2 Mkr sämre än budgeterat.
Förklaring till detta är i huvudsak att två av de största nämnderna visar stora underskott i förhållande till sin budget till årets slut. Något högre skatteintäkter uppväger delar av detta.
AFA Försäkring har tidigare år återbetalat försäkringspremier som förbättrat kommunens ekonomiska utfall avsevärt. Någon sådan återbetalning kommer inte att ske under 2014.
Nämndernas ekonomi
Helårsprognosen för nämnderna visar tillsammans ett underskott på hela 32,3 Mkr jämfört med budget. De största budgetavvikelserna och de viktigaste
förklaringarna till dessa framgår nedan.
Omsorgsnämnd -19,9 Mkr
Omställningen till ett anpassat antal platser i särskild boende tar tid. Under 2014 återstår att minska motsvarande 4,4 Mkr inom SoL och 2,5 Mkr inom LSS- verksamheten.
Antalet LSS-timmar, personlig assistans utan ersättning från försäkringskassan, har ökat med 87 %, vilket innebär en ökning på 6,0 Mkr. Medan antalet LASS- timmar minskat med 18 %, vilket motsvarar 1,3 Mkr.
Nettounderskottet beräknas till -5,0 Mkr.
Prognosen för antalet beslutade hemtjänsttimmar överstiger budget motsvarande ca 11,3 årsarbetare.
Jämfört med 31 januari 2013 är ökningen 5,8 %.
Beräknat underskott är - 5,3 Mkr.
Mindre under- och överskott finns i andra delar av verksamheten.
Medborgarnämnd -11,0 Mkr
Försörjningsstödet har trots åtgärder fortsatt att stiga och ligger högre än tidigare år. Detta tillsammans med ökande kostnader för placeringar av barn och unga förklarar större delen av nämndens underskott. Den ökade arbetsbelastningen inom Individ- och
familjeomsorgen har också gjort att det varit nödvändigt att anställa utöver budget, en del vakanta tjänster har fått ersättas med inhyrda konsulter.
Fritidsgårdarna och invandrarbyrån beräknas ge ett överskott mot budget på 1,8 Mkr vid årets slut.
Personalredovisning
Per 2014-06-30 har Värnamo kommun 2 461
tillsvidareanställda årsarbetare, att jämföra med 2 458 per 2013-12-31. Det innebär en ökning med tre årsarbetare.
Den totala sjukfrånvaron har under första halvåret 2014 minskat med 0,4 procentenheter till 5,4 % jämfört med motsvarande period 2013. Sjukfrånvaron för kvinnor uppgår till 5,9 % och för män till 3,8 %.
Andelen sjukfrånvaro längre är 60 dagar är oförändrad, 50,4 %.
Pensionsrätt intjänad före 1998
De anställdas intjänade pensionsrätt före 1998 redovisas, i enlighet med lag, inte som skuld utan som ansvarsförbindelse. Vid halvårsskiftet 2014 beräknas denna uppgå till 674 Mkr inklusive särskild löneskatt.
Efter hand ökar utbetalning från denna
ansvarsförbindelse och belastar då årets resultat som kostnad.
För att begränsa kostnadsökningen framöver sker inlösen (försäkring) när kommunen bedöms har ekonomiskt utrymme för detta. I helårsprognosen för 2014 har det inte medräknats någon sådan inlösen.
Nettoinvesteringar
Periodens nettoinvesteringar uppgår till 140,9 Mkr, vilket är hela 63,2 Mkr högre än samma period 2013.
Tekniska nämnden står för största andelen av investeringarna (130,2 Mkr).
I den avgiftsfinansierade verksamheten (vatten, avlopp och renhållning) uppgår investeringarna hittills i år till 96,3 Mkr.
De största investeringar hittills avser ett nytt reningsverk vid Stomsjö och överföringsledningar till detta (85,7 Mkr), bostadsområde Gröndal etapp 2 (6,4 Mkr) och Horda avloppsreningsverk (3,4 Mkr).
Investeringar i Gummifabriken sker i det kommunägda bolaget Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB och redovisas därmed inte bland kommunens investeringar.
Prognosen för helåret avseende nettoinvesteringar uppgår till 251,1 Mkr, vilket är avsevärt högre än de senaste åren men ändå 124 Mkr lägre än de totala budgetanslagen. Utöver årsbudget finns också en omfattande ombudgetering (tilläggsbudget) av investeringar från tidigare som inte genomförts p g s förseningar.
FEM ÅR I SAMMANDRAG
Delår Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut
2014 06 2013 2012 2011 2010
Antal invånare (per 06-30 eller 12-31) 33 296 33 155 33 012 32 934 32 833
Utdebitering allmän kommunalskatt, % * 21,12 21,09 20,75 21,08 21,08
Utbetalda löner inkl lönebikostnader, kkr 694 074 1 279 470 1 242 459 1 189 114 1 160 092 Omsättning (intäkter, skatteintäkter och
kommunalekonomisk utjämning), tkr 1 006 572 2 009 272 1 923 998 1 912 281 1 874 867
Avskrivningar/nedskrivningar, kkr 42 913 83 508 82 110 82 820 78 048
Verksamhetens nettokostnader, kkr 848 405 1 566 983 1 536 143 1 492 414 1 457 846 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, kkr 823 943 1 611 836 1 548 491 1 545 179 1 509 430
Finansnetto, kkr 3 668 3 110 7 033 7 674 15 084
Årets resultat före extraordinära poster, kkr -20 794 47 962 19 381 60 440 66 668
Årets resultat, kkr -20 794 47 962 19 381 60 440 66 668
Årets resultat enligt lagen om ekonomisk balans, kkr -21 164 48 952 18 889 61 260 60 382
Nettoinvesteringar, kkr 140 923 214 193 114 607 95 075 141 836
Anläggningstillgångar, kkr 1 538 057 1 439 564 1 292 902 1 243 431 1 234 546 Kortfristiga fordringar och placeringar samt förråd, kkr 126 958 111 663 135 434 174 697 135 274
Likvida medel, kkr 193 206 199 776 272 853 268 358 294 048
Eget kapital, kkr 1 250 332 1 271 126 1 223 163 1 203 782 1 143 343
Avsättningar, kkr 148 286 142 831 126 453 142 224 182 715
Långfristiga skulder, kkr 132 304 30 667 28 959 25 029 0
Kortfristiga skulder, kkr 327 300 306 380 322 614 315 451 337 810
Pensionsskuld inom linjen (inkl löneskatt), kkr 673 816 687 015 656 185 682 739 619 851
Rörelsekapital, kkr -7 136 5 059 85 673 127 604 91 512
Anläggningskapital, kkr 1 257 467 1 266 066 1 137 490 1 076 178 1 051 831
Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och
kommunal ek. utjämning och finansnetto 102,5 97,0 98,8 96,1 95,6
Balanslikviditet (oms.tillg/kortfr. skulder) 0,98 1,02 1,27 1,40 1,27
Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 67,3 72,6 71,9 71,4 68,7
Soliditet inkl pensionsförpliktelser före 1998, % 31,0 33,4 33,3 30,9 31,5 Skuldbetalningsförmåga = teoretisk återbetalningstid
(långfr skulder/res2), år (ej avskrivningar) 6,0 0,2 0,3 0,2 0,0
Kassaflöde (res/intäkter), % (ej avskrivningar) 2,2 6,5 5,3 7,5 7,7
Skuldflödesgrad (långfr. skulder/intäkter), % 13,1 1,5 1,5 1,3 0,0
Skuldbalansgrad (skulder/tillgångar),% 24,7 19,2 20,7 20,2 20,3
Berörda nyckeltal 2008-2010 är inte omräknade med hänsyn till vissa ändrade redovisningsprinciper fr o m 2011.
*) Skatteväxling har skett 2013-01-01 med Jönköpings läns Landsting med 0,34 % för överlämning av huvud-
UTVÄRDERING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL
Kommunens målstyrningsarbete
Tyngdpunkten i målstyrningsmodellen ligger i att alla anställda ska känna till målen och vara kreativa och skapa verkliga aktiviteter kopplade till varje mål, för att målen ska uppnås. I dagsläget finns ca 2 300 aktiviteter kopplade till målen. Alla anställda och politiker kan följa målstyrningen genom en ”titta-behörighet” i Hypergene. Vissa förberedelser har gjorts inför versionsuppdateringen hösten 2014.
Från och med årsskiftet 2013/2014 finns ett nytt övergripande mål.
= Målet är nästan uppfyllt/uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord under året
Medborgar-/Kundmål
Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga
Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: "Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i Värnamo kommun?" (Max 100 p)
Nulägesnivå: 58 p höst 2012
Målnivå: 65 p höst 2014 (Målet var uppnått, därför höjdes målnivån till 2014.) Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten 2014.
Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i
Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p). Helhetskänsla, rekommenderar andra att flytta hit, arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikation, kommersiellt utbud, fritid och trygghet.
Nulägesnivå: 61 p höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår o höst 2012 var 60 p, bästa kommun 73 p) Målnivå: 68 p höst 2014.
Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten 2014.
Resursmål
Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden* ska genomsnittet inte understiga 2,5 %
* Perioden innebär tre år framåt respektive bakåt.
Mätmetod: Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %.
Nulägesnivå: Bokslutsprognos 2014-12-31 innebär -0,5 % för det enskilda året 2014 och +2,0 % för den aktuella perioden 2012-2017 (uppdaterat 2014-08-26).
Målnivå: Se målformulering.
Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut).
Investeringar (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** i sin helhet självfinansieras.
** Affärsverksamhet avser renhållning samt vatten- och avloppsverksamhet.
*** Perioden innebär tre år framåt respektive fem år bakåt.
Mätmetod: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar.
Nulägesnivå: Bokslutsprognos 2014-12-31 innebär +120,8 Mkr (uppdaterad 2014-08-29) Målnivå: Se målformulering.
Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut).
Bokslutsprognos perioden 2012-2017 Bokslutsprognos för år 2014
Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling.
Mätmetod: Medarbetarundersökningens Nöjd medarbetarindex, NMI.
Nulägesnivå: 76 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år 2013.
Målnivå: 77 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år 2015.
Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa gång 2015.
Miljömål
Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet.
Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NMI (Nöjd Medborgar Index) del B11:1 om vad medborgarna tror/tycker om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt samt medarbetarundersökning.
Nulägesnivå: 5,9 höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningarna vår o höst 2012 var 5,9, bästa kommun 7,0).
Anställdas uppfattning 39% nöjda år 2013.
Målnivå: 7,0 höst 2014, samt 60% nöjda anställda år 2015.
Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning SCB hösten 2014. Nästa medarbetarundersökning 2015.
Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40% till år 2020 jämfört med 1990 års nivå.
Mätmetod: Svensk MiljöEmissionsData (SMED)(RUS). Utfallen justeras löpande i takt med att statistik och beräkningsmetoder förbättras. Man räknar då även om åren bakåt i tiden för att nya metoder inte ska medföra trendbrott.
Nulägesnivå: Minskat med 21,8% mellan åren 1990-2011. (Uppdaterad 1309) Målnivå: Minskning med minst 40% mellan åren 1990-2020.
Uppföljningsintervall: En gång per år.
Kommunens medborgare Kommunens anställda
Senaste mätningen gjord år 2011
Tillväxtmål
Övergripande mål: Värnamo kommun skall ha en tillväxt som möjliggör välstånd för
invånarna. Tillväxtmålen skall vara tillräckligt höga för att ge förutsättningar för en kommunal service- och tjänsteverksamhet, som möter invånarnas förväntningar och behov.
Mätmetod: SCB kommunfakta, SCB Årsbok Sveriges kommuner.
Nulägesnivå: Befolkning (2013-12-31) 33 155 invånare. Sysselsättningsgrad (2012) kvinnor 20-64 år 81,7%, män 20-64 år 84,9%.
Medelinkomst (2012) 1,06% över rikssnitt.
Målnivå: Befolkning (2013) 33 064 invånare, (2014) 33 139 invånare, (2015) 33 239 invånare, (2016) 33 339 invånare, (2017) 33 464 invånare, (2018) 33 589 invånare, (2019) 33 739 invånare. Sysselsättningsgrad (2019) kvinnor/män 20-64 år 90%. Medelinkomst (2019) 2% över rikssnitt.
Uppföljningsintervall: I enlighet med den kontinuitet SCB kommunfakta samt SCB Årsbok Sveriges kommuner produceras.
Sysselsättningsgrad kvinnor 20-64 år Befolkning
Medelinkomst över rikssnitt Sysselsättningsgrad män 20-64 år
Senaste mätningen år 2012, värde 84,9% Senaste mätningen år 2012, värde 1,06%
Senaste mätningen år 2012, värde 81,7%
UTVÄRDERING AV EKONOMISK STÄLLNING
Delårsresultat
Kommunen redovisar för första halvåret 2014 ett negativt resultat på -20,8 Mkr. Den ursprungliga årsbudgeten var på +25,9 Mkr. Under året har revidering skett av årsbudgeten, främst genom att nämnderna använt delar av resultatfonder, till ett budgeterat helårsresultat på +19,6 Mkr. Prognosen för resultat vid årets slut pekar mot ett underskott på -7,6 Mkr.
Att årets resultat hittills är negativt (-20,8 Mkr) är mycket oroväckande men till viss del finns förklaringen i att första halvåret är avsevärt dyrare än det andra halvåret. Vid motsvarande tidpunkt 2013 var resultatet - 9,3 Mkr. Den klart största delen av de anställdas uttagna semester sker under juni-augusti månader. Övriga månader ökar den intjänade pensionsrätten (skuld till de anställda) medan den under dessa tre månader minskar avsevärt.
Nämnderna visar i sin prognos till årets slut ett
underskott mot reviderad budget på sammanlagt hela - 32,3 Mkr. De största underskotten visar
omsorgsnämnden med -19,9 Mkr och
medborgarnämnden -11 Mkr. Kommunens största nämnd, Barn- och utbildningsnämnden, med en nettobudget på 748 Mkr, prognostiserar ett underskott till årets slut med -2 Mkr.
Övriga nämnder prognostiserar mindre underskott eller överskott till årets slut. Se vidare driftredovisningen och respektive nämnds verksamhetsberättelse.
Avstämning mot balanskravet
Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de närmaste tre budgetåren.
Realisationsvinster ska inte ingå i denna avstämning mot balanskravet. Årets prognostiserade resultat -7,6 Mkr blir, efter justering med realisationsvinsterna på -0,4 Mkr sammanlagt -8 Mkr. Det innebär att kommunen
inom tre år genom motsvarande överskott i kommande års bokslut. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas.
Belopp i Mkr 2010 2011 2012 2013 P2104
Resultat enligt lagen om
ekonomisk balans +60,4 +61,3 +18,9 +49,0 -8,0
Soliditet 68,7 % 71,4 % 71,9 % 72,6 %
Förändring av
eget kapital +6,2 % +5,3 % +1,6 % +3,9 % -0,6 %
Prognos - Avstämning mot god ekonomisk hushållning
I kommunallagen läggs fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.
Den kommunala verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv.
Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bland annat:
att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och
att resultatet, sett över en längre period, är positivt Kommunerna ska också ange
finansiella mål för ekonomin och
mål och riktlinjer för verksamheten
Målen skall vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning.
Värnamo kommun jobbar sedan 2009 enligt en ny målstyrningsmodell. Avstämning av de övergripande målen sker i ett särskilt avsnitt i denna årsredovisning.
Avstämningen av nämndernas verksamhetsmål för 2014 sker i respektive nämnds verksamhetsberättelse.
Avstämning mot övergripande finansiella mål
Kommunfullmäktige i Värnamo kommun har beslutat om följande övergripande finansiella mål för år 2014:
1. Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och
genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän
kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden (3 år framåt och 3 år bakåt) ska genomsnittet inte understiga 2,5 %.
Prognos för årets resultat 2014, med justering för realisationsvinster, uppgår till -8,0 Mkr. Summan av -10
0 10 20 30 40 50 60 70
Helår 2010
Helår 2011
Helår 2012
Helår 2013
Prognos 2014 66,7 60,4
19,4
48,0
-7,6 Mkr
1 649,1 Mkr. Resultatet blir därmed -0,5 % av intäkterna och målet blir därmed inte uppfyllt för det enskilda året 2014.
Vid avstämning tre år bakåt och tre års budget framåt (2012-2017) uppgår resultatet till +2,0 %. Även ur det tidsperspektivet kommer målet inte att uppfyllas.
2. Investeringar: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl. affärsverksamhet ska för perioden (3 år framåt och 5 år bakåt) inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av
pensionsförpliktelse intjänad tom 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar.) Årets investeringar (exkl. affärsverksamhet) beräknas uppgå till 101,1 Mkr. Justerat årsresultat (exkl.
realisationsvinster och avskrivningar) beräknas bli 80,5 Mkr. Årets investeringar överstiger därmed årets resultat och avskrivningar med 20,6 Mkr.
För perioden fem år bakåt och tre års budget framåt (2010-2017) överstiger resultat och avskrivningar investeringarna med 120,8 Mkr. Målet blir därmed uppfyllt.
Se vidare särskilt avsnitt om avstämning av kommunens övergripande mål.
Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning
Den totala ökningen av skatteintäkter,
kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift mellan år 2013 och 2014 beräknas bli 2,3 %. År 2013 var ökningen hela 4,1 %. Talen påverkas mycket av skatteväxlingar med landstinget för
kollektivtrafik, färdtjänst och hemsjukvård. Orsaken till den extremt höga ökningen 2013 är t ex att
huvudmannaskapet för hemsjukvården har överförts till kommunerna i Jönköpings län från landstinget.
År 2001 genomförde kommunen en skattesänkning med 0,25 procentenheter. Från 2014 har en skattehöjning genomförts med 0,18 procentenheter. Trots denna höjning har Värnamo kommun lägst skattesats bland kommunerna i Jönköpings län.
Avvikelsen mot budget för år 2014 avseende skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning beräknas till +5,9 Mkr. Orsaken till de högre intäkterna
är i första hand att den rådande lågkonjunkturen påverkat skatteunderlaget något mindre än beräknat men också några fler invånare per 2013-11-01 än beräknat.
Utveckling av nettokostnader
Den totala ökningen av nettokostnaderna inklusive avskrivningar mellan år 2013 och 2014 beräknas uppgå till hela 6,0 %. Intäktsökningen av allmän
kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift är, delvis p g a
skatteväxlingen begränsas till 2,3 %. Under perioden 2010-2014 beräknas nettokostnaderna öka med 13,9 % medan skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift beräknas ökar med 9,3
%. Detta är en alarmerande utveckling som måste brytas.
Utveckling av nettokostnadsandelen
2010 2011 2012 2013 P2014
Verksamhetsnetto av
skatter+utjämning 91,4% 91,2% 93,9% 92,0% 95,3%
Avskrivningar av
skatter+utjämning 5,2% 5,4% 5,3% 5,2% 5,4%
Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivningar) av
skatter+utjämning 96,6% 96,6% 99,2% 97,2% 100,7%
Finansnetto av
skatter+utjämning -1,0% -0,5% -0,5% -0,2% 0,3%
Verksamhetens nettokostnadsandel beräknas under femårsperioden att öka med 3,9 procentenheter.
Avskrivningsnivån kommer, trots ökad nivå med 10,5 Mkr under femårsperioden, inte ökat mer än 0,2 procentenheter i förhållande till skatteintäkter och utjämning.
0 2 4 6 8
2010 2011 2012 2013 P2014
3,3
2,4
0,2 4,1
2,3
%
0 2 4 6 8
2010 2011 2012 2013 P2014
1,2
2,4 2,9
2,0 6,0
%
Investeringar
2010 2011 2012 2013 P2014
Nettoinvesteringar/
nettokostnader 9,7% 6,4% 7,5% 13,7% 15,17%
Nettoinveste- ringar/resultat+
avskrivningar 98,0% 66,4% 112,9% 162,9% 310,39%
Kommunen planeras investera för 251 Mkr under år 2014. År 2013 var investeringarna också höga (214 Mkr).
Om kommunen investerar för mer än årets resultat och årets avskrivningar innebär det att kapital måste tillföras antingen genom att befintliga likvida medel används eller att externa lån upptas. Fram till och med 2013 har kommunen kunnat finansiera samtliga investeringar med egna medel. Med den höga investeringsnivå som finns i investeringsplan har det dock inte varit möjligt att fortsätta med detta under 2014 utan 100 Mkr har upptagits i lån för den avgiftsfinansierade
verksamhetens investeringar, framförallt till ett nytt reningsverk.
Nästan alla kommunala investeringar i den
skattefinansierade verksamheten medför, till skillnad från investeringar i affärsdrivande verksamhet, oftast en utökad verksamhet med kostnadsökningar som följd.
Räntekostnader för lån innebär att det ekonomiska utrymmet för verksamheterna minskar. Noteras i sammanhanget bör också göras att investeringarna i Gummifabriken, som ägs av ett kommunalt bolag, inte framgår av kommunens redovisning och nyckeltal men är betydande i ett koncernperspektiv.
Utveckling av tillgångarnas sammansättning
2010 2011 2012 2013 201406 Materiella tillgångar 72,8% 72,5% 72,9% 78,3% 79,1%
Finansiella tillgångar 1,4% 1,2% 3,1% 3,9% 3,7%
Summa anläggnings-
tillgångar 74,2% 73,7% 76,0% 82,2% 82,8%
Kortfristiga fordringar 8,1% 10,4% 8,0% 6,4% 6,8%
Finansiella placeringar, kassa
och bank 17,7% 15,9% 16,0% 11,4% 10,4%
Summa omsättnings-
tillgångar 25,8% 26,3% 24,0% 17,8% 17,2%
Skuldsättning
2010 2011 2012 2013 201406
Total skuldsättning 31,3% 28,6% 28,1% 27,4% 32,7%
varav avsättningar 11,0% 8,4% 7,4% 8,1% 8,0%
varav långfr. skulder 0,0% 1,5% 1,7% 1,8% 7,1%
varav kortfr. skulder 20,3% 18,7% 19,0% 17,5% 17,6%
Pensionsskulden (inkl. löneskatt)
I enligt med den kommunala redovisningslagen betraktas pensionsrätt intjänad före 1998 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse.
Kommunen återlånar de medel som avser de anställdas intjänade pensionsrätt före år 1998 till finansiering av genomförda investeringar. Några medel till framtida pensionsutbetalningar finns inte avsatta i
pensionsstiftelser eller liknande. Kommunen har dock ambitionen att när ekonomin så tillåter förtidsinlösa (försäkra) delar av ansvarsförbindelsen. Under 2013 gjordes inlösen med 9,9 Mkr (inkl löneskatt). Totalt har motsvarande 141 Mkr lösts in. Under 2014 planeras i nuläget inte någon inlösen.
Intjänad pensionsrätt för lön över 7,5
inkomstprisbasbelopp utbetalas i form av en löpande försäkringspremie. Därmed återstår endast några enstaka mindre särskilda pensionsförmåner i avsättningen för pensioner.
Under den närmaste 15-årsperioden kommer också utbetalningarna av pensioner som intjänats före 1998 att öka kraftigt.
Borgensåtagande och ansvarsförbindelser
2010 2011 2012 2013 201406
665,4 Mkr 1 264,4 Mkr 1 473,7 Mkr 1 600,7 Mkr 1 600,6 Mkr
Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser (exkl pensionsförpliktelser) uppgår till 1 600,6 Mkr, vilket är avsevärt högre än för några år sedan. Orsaken är att en ny borgenspolicy har antagits av
kommunfullmäktige 2011 som innebär att kommunen i större omfattning tillåter att de egna bolagen upptar lån medkommunal borgen som säkerhet. För detta betalar bolagen en avgift. Denna kommunala borgen ställs ut med en maximal nivå (limit). Vid årets slut har bolagen utnyttjat 1 059 Mkr av en limit på totalt 1.598 Mkr.
Övrig kommunal borgen utgörs av lån till egna hem med 0,5 Mkr och övrig borgen på 1,1 Mkr.
Befolkningsutveckling
Efter en mellanperiod på två år (2008-2009) då kommunens invånarantal sjönk har under åren 2010- 0
50 100 150 200 250 300
2010 2011 2012 2013 P2014
142
95
115
214
251
Mkr
0 100 200 300 400 500 600 700
2010 2011 2012 2013 201406
32,8 29,1 26,3 28,6 28,3
619,9
682,7 656,2 687,0 673,8
Mkr
Avsättning Ansvarsförbindelse
+141 personer. De satsningar som kommunen nu genomför för att bl a stimulera attraktivitet, näringsliv, utbildning och boende kommer förhoppningsvis att innebära att befolkningsutvecklingen är stabilt positiv under flera år framöver.
Avslutande kommentar och analys
Den kraftiga lågkonjunkturen under de senaste åren påverkar också kommunens ekonomi. Betydligt lägre tillväxt i skatteunderlaget har medfört lägre intäkter.
Högre arbetslöshet har ökat kommunens kostnader för bl a försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder för såväl unga som äldre.
Det akuta läget innebar en kraftsamling under våren 2009 då beslut fattades om neddragning av kommunens kostnader i tre steg.
Kostnaderna reducerades i verksamheterna och de äldsta anställda erbjöds särskild avtalspension.
Erbjudandet antogs av 107 anställda och endast ett fåtal av dessa tjänster har återbesatts.
Den beslutade förändringen av utjämningssystemet som gjorts medför att utjämningsavgiften från Värnamo
kommun ökar med cirka 13 Mkr årligen. Under 2014 erhålls ett införandebidrag för att mildra effekterna men från 2015 slår förändringen igenom till fullo.
Konjunkturen har de senast två åren åter vänt uppåt men återhämningen tar tid och resursbehoven i den kommunala verksamheten ökar.
Att Omsorgsnämnden och Medborgarnämnden har svårigheter att hålla sina nettokostnader inom den tilldelade budgetramen är mycket oroväckande och innebär tillsammans med förändringarna i
utjämningssystemet ett mycket ansträngt läge 2014 men också inför budgetperioden 2015-2017. Att dessa två nämnder har så stora underskott är inte acceptabelt och omfattande åtgärder behöver vidtas för att
begränsa dessa underskott till årets slut. Om detta inte är möjligt måste betydande resurstillskott ske under de kommande åren, vilket kommunen får svårt att finansiera utan en skattehöjning.
Ett arbete att kartlägga möjligheter till
kostnadsreducering genom samordning/samverkan pågår. I detta arbete kommer också avgränsade verksamhetsgrenar som kan tas bort att analyseras och beskrivas. Utöver att bli mer kostnadseffektiv och om möjligt höga kvaliteten är syftet också att minska kommunens nettokostnader. Även detta arbete måste lyckas för att inte försvåra den ekonomiska situationen ytterligare.
Kommunen har, trots lågkonjunkturen, varit i ett expansivt investeringsläge. Det är ett medvetet val för att stå väl rustad vid nästa högkonjunktur och för att öka attraktiviteten och därmed befolkningsutvecklingen.
Flera stora ombyggnader av fastigheter genomförs och stora områden för nya industrietableringar finns nu klara.
Utfall Antal
invånare Förändring
2006-12-31 32 841 +141
2007-12-31 32 930 +89
2008-12-31 32 823 -107
2009-12-31 32 753 -70
2010-12-31 32 833 +80
2011-12-31 32 934 +101
2012-12-31 33 012 +78
2013-12-31 33 155 +143
2014-06-30 33 296 +141
PERSONALREDOVISNING
Anställda
Förvaltning Tills-
vidare- anställda
*
Års- arbetare
**
Tidsbegr månads- anställda
Års- arbetare
Tills- vidare- anställda
*
Års- arbetare
**
Tidsbegr månads- anställda
Års- arbetare
Barn- och utbildningsförv. 1 152 1 086 115 93 1 146 1 085 107 89
Kommunlednings-kontoret 72 75 7 7 71 71 7 6
Kulturförv. 23 21 5 3 25 22 3 2
Medborgarförv. 151 146 44 43 156 151 62 60
Miljö- och stadsbyggn. 39 37 1 1 40 39 3 3
Omsorgsförv. 1 038 881 33 25 1 036 882 61 48
Räddningstj. 38 37 0 0 38 37 0 0
Tekniska kontoret 168 164 14 14 167 163 22 22
Upphandlingsförv. 12 11 3 3 12 11 3 3
Totalt 2 693 2 458 222 189 2 691 2 461 268 234
2013-12-31 2014-06-30
Tabell 1. Personalvolym per förvaltning 30 juni 2014 jämfört med 31 december 2013. *Grundanställning exkl. tillfälliga placeringar. **Aktuella anställningsbeslut.
Antalet tillsvidareanställda årsarbetare har ökat med tre och antalet tidsbegränsat månadsanställda har ökat med 45 jämfört med 31 december 2013. Sammantaget en ökning motsvarande 48 årsarbetare. De tidsbegränsat månadsanställda har ökat inom medborgarförvaltningen, omsorgsförvaltningen samt tekniska kontoret. Inom medborgarförvaltningen finns ökningen till största delen inom arbetsmarknadssektionen. Ökningen av tidsbegränsat anställda på tekniska kontoret består av säsongsanställda och ligger i nivå med tidigare år.
Pensionsavgångarna uppgick första halvåret till 37, vilket är elva fler än motsvarande period 2013.
Övertid och mertid
Övertid Fyllnadslön Totalt Övertid Fyllnadslön Totalt
kkr kkr kkr kkr kkr kkr
Barn- och utbildningsförv. 478 1 058 1 536 366 713 1 079
Kommunlednings-kontoret 70 77 147 180 41 221
Kulturförv. 50 49 99 90 51 141
Medborgarförv. 164 34 198 363 73 436
Miljö- och stadsbyggn. 61 4 65 67 0 67
Omsorgsförv. 1 126 3 010 4 136 1 277 4 288 5 565
Räddningstj. 106 223 329 86 230 316
Tekniska kontoret 909 44 953 755 29 784
Upphandlingsförv. 4 0 4 6 8 14
Finansiering -16 -16 -11 0 -11
Totalt 2 952 4 499 7 451 3 179 5 433 8 612
130101–130630 140101–140630
Förvaltning
Tabell 2. Kostnader i redovisningen för övertid och mertid (exkl. PO-tillägg) i kkr per förvaltning.
De totala kostnaderna för övertid och mertid är 15,6 procent högre 2014 jämfört med 2013. Kostnaderna för övertid är 7,7 procent högre och kostnaderna för fyllnadslön är 20,7 procent högre. Fyllnadslön utgår när en deltidsanställd utför arbete på tid utöver den fastställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete).
Övertid och mertid i timmar
Övertid Fyllnadslön Totalt Övertid Fyllnadslön Totalt
tim tim tim tim tim tim
Barn- och utbildningsförv. 1 716 6 096 7 812 1 027 4 460 5 487
Kommunlednings-kontoret 138 488 626 422 216 638
Kulturförv. 135 170 305 225 243 468
Medborgarförv. 614 226 840 1 185 417 1 602
Miljö- och stadsbyggn. 136 39 175 145 42 187
Omsorgsförv. 3 482 17 626 21 108 3 842 24 229 28 071
Räddningstj. 659 282 941 653 150 803
Tekniska kontoret 2 234 298 2 532 1 916 164 2 080
Upphandlingsförv. 9 1 10 21 48 69
Totalt 9 123 25 226 34 349 9 436 29 969 39 405
130101–130630 140101–140630
Förvaltning
Tabell 3. Antal övertids- och mertidstimmar per förvaltning. Timmar för övertid i ledighet och fyllnad i ledighet ingår.
Då övertid och mertid även kan tas ut i ledighet kan enbart kostnaderna inte ge hela bilden av den faktiska övertiden och mertiden . Tabell 3 visar att det totala antalet övertids- och mertidstimmar inklusive uttagna timmar i ledighet är cirka 15 procent fler 2014 än första halvåret 2013. Antalet övertidstimmar är cirka 3 procent fler och antalet timmar för
fyllnadslön är cirka 19 procent fler.
Timlön
Timlön Timlön Timlön Timlön
kkr tim kkr tim
Barn- och utbildningsförv. 4 205 37 356 5 196 40 111
Kommunlednings-kontoret 849 3 564 700 5 987
Kulturförv. 68 635 130 1 256
Medborgarförv. 163 4 244 985 10 748
Miljö- och stadsbyggn. 0 200 50 605
Omsorgsförv. 15 655 129 142 17 465 135 179
Räddningstj. 963 209 1 069 1 661
Tekniska kontoret 327 3 323 246 3 517
Upphandlingsförv. 0 0 0 0
Finansiering 1 634 0 1 198 0
Totalt 23 864 178 673 27 039 199 064
130101–130630 140101–140630
Förvaltning
Tabell 4. Kostnader i redovisningen för timlön (exkl. PO-tillägg) i kkr samt antal timmar per förvaltning. *Timlön PAN ingår.
Kostnaderna för timlön är 13,3 procent högre 2014 jämfört med 2013 och antalet timmar är 11,4 procent fler.
Sysselsättningsgrad
Förvaltning 2012-06-30 2012-12-31 2013-06-30 2013-12-31 2014-06-30
Barn- o utb förv. 94,2 94,7 94,4 94,6 94,9
Kommunledn kont 97,2 97,4 97,9 98,1 98,0
Kulturförv 93,8 93,1 94,8 94,9 91,5
Medborgarförv 96,5 96,7 96,7 96,8 96,5
Miljö- och stadsb 96,1 96,1 96,1 96,1 97,0
Omsorgsförv 85,3 85,6 85,7 85,1 85,3
Räddningstj 97,4 97,4 97,4 97,4 98,7
Tekniska kontoret 97,2 97,1 97,3 97,3 97,4
Upphandlingsförv 92,7 94,2 92,1 92,1 92,1
Totalt 91,2 91,6 9,5 91,4 91,6
Tabell 5. Medelsysselsättningsgrad i % per förvaltning. Hänsyn ej tagen till partiella ledigheter. Urval: tillsvidareanställda.
Medelsysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda har ökat med 0,2 procentenheter vilket beror på att flera förvaltningar har en högre sysselsättningsgrad vid halvårsskiftet.
Totalt 2012-06-30 2012-12-31 2013-06-30 2013-12-31 2014-06-30
Sysselsättningsgrad 100 % 62,5 63,1 63,3 63,6 63,5
Sysselsättningsgrad 75-99 % 26,2 26,1 26,0 25,3 26,0
Sysselsättningsgrad 0-74 % 11,3 10,8 10,7 11,1 10,5
Tabell 6. Andel anställda utifrån sysselsättningsgrad. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda.
Andel anställda (inklusive tidsbegränsat månadsanställda) som har en heltidsanställning är 0,1 procentenhet lägre än vid årsskiftet. Däremot har anställningar som uppgår till 75-99 procent ökat med 0,7 procentenheter.
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvarotiden har första halvåret minskat med 0,4 procentenheter från 5,8 procent till 5,4 procent jämfört med motsvarande period 2013. Sjukfrånvaron bland kvinnor har minskat med 0,5 procentenheter till 5,9 procent men ökat bland männen med 0,2 procentenheter till 3,8 procent. Andel sjukfrånvaro som är 60 dagar eller längre uppgår till 50,4 procentenheter, vilket är oförändrat jämfört med motsvarande period 2013.
Kön och åldersintervall
Sjukfrånvarotid 140101–140630 (%)
Andel≥60 dagar 140101–140630 (%)
Sjukfrånvarotid förändring mellan 130101–130630 och 1340101–140630 (procentenheter)
Andel ≥60 dagar förändring mellan 130101–130630 och 140101–140630 (procentenheter)
Kvinnor 00-29 4,0 7,6 -1,0 -27,6
Män 00-29 4,9 13,0 1,2 -11,1
Totalt 00-29 4,2 9,1 -0,5 -24,2
Kvinnor 30-49 5,9 54,1 -0,1 2,3
Män 30-49 3,5 48,9 -0,2 15,1
Totalt 30-49 5,5 53,4 -0,1 3,8
Kvinnor 50-99 6,2 54,9 -0,8 -0,2
Män 50-99 3,8 48,6 0,2 4,8
Totalt 50-99 5,6 54,0 -0,6 0,4
Totalt kvinnor 5,9 51,5 -0,5 -0,7
Totalt män 3,8 43,5 0,2 5,6
Totalt 00-99 5,4 50,4 -0,4 0
Tabell 7. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid utifrån åldersintervall och kön. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kolumnen ”andel≥60 dagar” avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.
Sjukfrånvaron har minskat inom samtliga åldersintervall. Den största minskningen, 0,6 procentenheter, finns inom intervallet 50 år och äldre. Den största minskningen har skett bland kvinnor 29 år och yngre med 1 procentenhet. Den största ökningen finns bland män 29 år och yngre med 1,2 procentenheter. Vid månadsvis jämförelse mellan 2014 och 2013 har den största minskningen skett i perioden januari till mars 2014 men har därefter planat ut eller ökat något. Den långa sjukfrånvaron har minskat inom intervallet 29 år och yngre med 24,2 procentenheter. En smärre ökning kan dock konstateras inom övriga åldersintervall. Den långa sjukfrånvaron har minskat något bland kvinnorna men ökat bland männen.
I syfte att minska sjukfrånvaron finns en överenskommelse med Försäkringskassan med bl.a. överenskomna mål. Målen är att minska sjukfrånvaron till 4,2 procent år 2015, varav delmålen 4,4 procent år 2013 och 4,3 procent år 2014. Värnamo kommun arbetar aktivt med främjande, förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Våren 2014 genomfördes
hälsoutbildningen för tredje gången tillsammans med Previa. Syftet var att stimulera medarbetare till en livsstil som stärker hälsan samt minskar såväl korttidssjukfrånvaro som risken för längre sjukfrånvaro. Utvärderingen visar bl.a. att antalet sjukfrånvarotillfällen har minskat för deltagarna. Uppföljning av de två tidigare genomförda utbildningarna visar att antalet sjukfrånvarotillfällen minskat avsevärt jämfört med antalet tillfällen innan påbörjat utbildningstillfälle.
Planering har påbörjats för två nya omgångar med hälsoutbildning. Den ena med start i januari 2015 och den andra med start i september 2015. Våren 2014 har planering genomförts avseende införande av utredningsplatser hösten 2014.
Syftet är att utreda arbetsförmågan och få tillbaka sjukskrivna i ordinarie eller annat arbete och därmed minska sjukfrånvaron.
Förvaltning Sjukfrånvarotid
140101–140630 (%)
Andel≥60 dagar 140101–140630 (%)
Sjukfrånvarotid förändring mellan 130101–130630 och 1340101–140630 (procentenheter)
Andel ≥60 dagar förändring mellan 130101–130630 och 140101–140630 (procentenheter)
Barn- o utb förv. 4,0 45,8 -0,7 -0,3
Kommunledn kont 2,2 33,2 -1,7 -26,9
Kulturförv 3,9 61,0 2,3 61,0
Medborgarförv 7,7 30,7 -0,9 -22,7
Miljö- och stadsb 4,5 67,7 3,2 67,7
Omsorgsförv 7,3 56,4 -0,2 2,7
Räddningstj 2,0 46,8 0,5 46,8
Tekniska kontoret 3,7 56,9 -0,7 6,1
Upphandlingsförv 6,8 84,8 3,9 84,8
Totalt 5,4 50,4 -0,4 0
Tabell 8. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid per förvaltning. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. För medborgarförvaltningen ingår 64 medarbetare på BEA-avtalet.
Den totala sjukfrånvarotiden har minskat inom kommunledningskontoret, medborgarförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, tekniska kontoret och omsorgsförvaltningen men ökat inom övriga förvaltningar.
Långtidssjukfrånvaron har minskat inom kommunledningskontoret, medborgarförvaltningen och barn- och
utbildningsförvaltningen men ökat inom övriga förvaltningar. Vid förändringar i de mindre förvaltningarna påverkas sjukfrånvaron märkbart när någon enstaka medarbetare blir sjuk eller återkommer i arbete efter sjukfrånvaro.
RESULTATRÄKNING
Belopp i kkr Not
Budget 2014
Prognos 2014
Budget- avvikelse
Utfall tom 2014-06
Utfall tom 2013-06
Bokslut 2013
Verksamhetens intäkter 1 182 629 172 499 397 436
Verksamhetens kostnader 2 -988 121 -950 619 -1 880 912
Nettokostnad exkl
avskrivningar
-1 538 029 -1 572 575 -34 546 -805 492 -778 120 -1 483 475
Avskrivningar 3 -88 000 -88 500 -500 -42 913 -40 378 -83 508
Verksamhetens nettokostnad -1 626 029 -1 661 075 -35 046 -848 405 -818 498 -1 566 983
Skatteintäkter 4 1 346 793 1 355 461 8 668 677 104 653 838 1 301 954 Generella statsbidrag och
utjämning
5
296 407 293 679 -2 728 146 839 154 559 309 882
Finansiella intäkter 6 6 500 6 526 26 4 205 3 014 5 699
Finansiella kostnader 7 -4 062 -2 180 1 882 -537 -2 196 -2 589
Årets resultat 19 609 -7 589 -27 198 -20 794 -9 283 47 962
Balanskravsutredning
Resultat enligt resultaträkning -7 589 -20 794 -9 283 47 962
Avgår reavinster vid försäljning -370 -370 -965 -1 087
Förändrad diskonteringsränta avseende
pensionsavsättning (RIPS07) 0 0 2 142 2 076
Justerat resultat enligt balanskrav -7 959 -21 164 -8 106 48 952
BALANSRÄKNING
Belopp i kkr Not
Budget 2014
Utfall tom 2014-06
Utfall tom 2013-06
Bokslut 2013
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 1 713 552 1 363 339 1 186 120 1 263 951
Maskiner och inventarier 9 ingår ovan 105 359 91 460 106 982
Finansiella anläggningstillgångar 10 77 000 69 359 51 888 68 631
Summa anläggningstillgångar 1 790 552 1 538 057 1 329 468 1 439 564
Omsättningstillgångar
Förråd ingår nedan 3 801 1 806 2 161
Kortfristiga fordringar 11 ingår nedan 123 157 137 867 109 502
Kassa och bank 12 122 132 193 207 227 033 199 776
Summa omsättningstillgångar 122 132 320 165 366 706 311 439
Summa tillgångar 1 912 684 1 858 222 1 696 174 1 751 003
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital 13 1 196 684 1 250 332 1 213 880 1 271 126
Därav årets resultat 19 609 -20 794 -9 283 47 962
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser 14 ingår ovan 28 282 28 859 28 607
Andra avsättningar 15 92 000 120 004 110 305 114 224
Summa avsättningar 92 000 148 286 139 164 142 831
Skulder
Långfristiga skulder 16 166 000 132 304 29 505 30 667
Kortfristiga skulder 17 458 000 327 300 313 625 306 380
Summa skulder 624 000 459 604 343 130 337 047
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 912 684 1 858 222 1 696 174 1 751 003
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Panter Inga Inga Inga
Ansvarsförbindelser 18
a) Pensionsföpliktelser som inte upptagits 673 816 714 016 687 015
bland skulder eller avsättningar
b) Övriga ansvarsförbindelser 1 600 573 1 600 721 1 600 668
c) Medlemskap i Kommuninvest
KASSAFLÖDESANALYS
Belopp i kkr Not
Budget 2014
Utfall 2014-01 till 2014-06
Utfall 2013-01 till 2013-06
Bokslut 2013
Den löpande verksamheten
Årets resultat 19 609 -20 794 -9 283 47 962
Justering för ej likviditetspåverkande poster 19 71 500 47 999 52 365 100 761 Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital 91 109 27 205 43 082 148 723
Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 -13 655 -5 312 23 053
Ökning/minskning förråd 0 -1 640 1 074 718
Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 20 920 -8 989 -16 234
Kassaflöde från den löpande verksamhet 91 109 32 830 29 855 156 260
Investeringsverksamheten
Investering i materiella anläggningstillgångar -375 186 -140 922 -77 697 -214 193
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 614 1 286 1 409
Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 -12
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 0
Kassaflöde från investeringsverksamheten -375 186 -140 308 -76 411 -212 796
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån 137 000 100 000 0 0
Ökning/minskning av långfristiga skulder -3 000 1 637 546 0
Ökning/minskning av långfristiga fordringar 0 -728 190 -16 541
Kassaflöde från finansieringsverksamhet 134 000 100 909 736 -16 541
Årets kassaflöde -150 077 -6 569 -45 820 -73 077
Likvida medel vid årets början 123 000 199 776 272 853 272 853
Likvida medel vid periodens slut -27 077 193 207 227 033 199 776
NOTER
2014-06-30 2013-06-30
Not 1 Verksamhetens intäkter
Försäljning, taxor och avgifter 81 166 78 845
Hyror och arrenden 21 916 22 338
Bidrag 45 519 41 116
Försäljning verksamhet och konsulttjänster 30 584 24 409
Förändring skuld flyktingmottagning 1 724 307
Förändring skogskonto 1 000 1 000
Övriga intäkter 720 4 484
Jämförelsestörande post avseende återbetalning av premie till AFA 0 0
Summa intäkter 182 629 172 499
Not 2 Verksamhetens kostnader
Löner och pensioner inkl sociala kostnader -694 074 -660 374
Förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier -38 205 -34 242
Lämnade bidrag -36 166 -33 096
Köp av huvudverksamhet -62 276 -67 588
Diverse köpta tjänster -43 843 -40 552
Hyra/lesing av lokaler, mark och anläggningstillgångar -43 904 -38 808
Bränsle, energi och vatten -22 118 -23 604
Kostnder för transportmedel, transporter och resor -30 275 -29 885
Övriga kostnader -11 399 -12 297
Förändring fastighetsunderhållsreserv 1 828 339
Förändring deponireserv -2 437 -2 295
Förändring VA-investeringsfond -5 252 -8 217
Förändring fritidsanläggningar underhållsfond 0 0
Summa kostnader -988 121 -950 619
Jämförelse mellan 2013 och 2014 försvåras p g a ny indelning
till följd av ny kontoplan 2013.
Not 3 Avskrivningar
Avskrivning fastigheter & anläggningar enligt plan -26 567 -25 757
Avskrivning maskiner & inventarier enligt plan -16 340 -14 621
Nedskrivning anläggningar -6 0
Summa avskrivningar -42 913 -40 378
Not 4 Skatteintäkter
Preliminärt erhållen allmän kommunalskatt 677 765 657 595
Slutavräkningsdifferens föregående år 2 616 3 651
Preliminär slutavräkning innevarande år (6 månader) -1 254 -4 422
Mellankommunal kostnadsutjämning -2 023 -2 985
Summa skatteintäkter 677 104 653 838
Not 5 Generella statsbidrag och utjämning
Inkomstutjämningsbidrag 102 264 107 936
Kostnadsutjämningsavgift -6 025 -924
Kostnadsutjämningsbidrag, LSS 10 742 12 740
Regleringsbidrag 3 840 7 520
Kommunal fastighetsavgift 27 658 27 287
Strukturbidrag 1 722 0
Införandebidrag 6 638 0
Summa generella statsbidrag och utjämning 146 839 154 559
2014-06-30 2013-06-30
Not 6 Finansiella intäkter
Intäktsräntor 1 075 1 563
Utdelningar på aktier och andelar 1 507 127
Övriga finansiella intäkter 1 623 1 325
Summa finansiella intäkter 4 205 3 014
Not 7 Finansiella kostnader
Ränta pensionsavsättning -263 -244
Förändrad RIPS-ränta i beräkning av pensionsavsättning. 0 -1 725
Övriga räntekostnader och finansiella kostnader -274 -227
Summa finansiella kostnader -537 -2 196
Not 8 Mark, byggnader och anläggningar
Ingående bokfört värde 1 263 951 1 143 946
Årets pågående investeringar 125 955 68 255
Årets försäljningar 0 -356
Årets nedskrivningar 0 0
Årets avskrivningar -26 567 -25 725
Utgående bokfört värde 1 363 339 1 186 120
Avskrivningstider 0-50 år 0-50 år
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar.
Not 9 Maskiner och inventarier
Ingående bokfört värde 106 982 96 877
Årets investeringar 14 967 9 441
Årets försäljningar -244 -206
Årets nedskrivningar -6 0
Årets avskrivningar -16 340 -14 653
Utgående bokfört värde 105 359 91 460
Avskrivningstider 3-50 år 3-50 år
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier.
Not 10 Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar 2 355 2 344
Aktier i koncernföretag 4 000 4 000
Utlämnade lån 56 701 38 781
Långfristig fordran 1 206 1 666
Bostadsrätter 5 097 5 097
Summa finansiella anläggningstillgångar 69 359 51 888
Not 11 Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 22 242 28 753
Fordringar på staten 21 515 20 071
Upplupna skatteintäkter 2 615 18 484
Fordran mervärdeskatt 5 298 7 502
Fordran bolag koncernkonto 20 894 0
Övriga kortfristiga fordringar 50 593 63 057
Summa kortfristiga fordringar 123 157 137 867
2014-06-30 2013-06-30
Not 12 Kassa och bank
Kommunen har en outnyttjad checkräkningskredit om 25 Mkr (15 Mkr).
Hela koncernen har en gemensam outnyttjad checkräkningskredit om 100 Mkr
(50 Mkr)
Not 13 Eget kapital
Anläggningskapital 1 257 467 1 160 799
Rörelsekapital -7 135 53 081
Summa eget kapital 1 250 332 1 213 880
Not 14 och 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Utgående skuld och ansvarsförbindelser per 2014-06-30 baserar sig på en särskild beräkning av pensionsadministratören.
Not 15 Andra avsättningar
Underhållsreserv 26 073 33 771
Fritidsanläggningar 401 562
Återställning deponi 17 986 12 710
Va-investeringsfond 75 544 63 262
Summa andra avsättningar 120 004 110 305
Not 16 Långfristiga skulder
Lån i banker och kreditinstitut 100 000 0
VA-anläggningsavgifter 32 304 29 505
Summa långfristiga skulder 132 304 29 505
Av beloppet ovan kommer 338 kkr ytterligare att återföras som intäkt under
2014.
Not 17 Kortfristiga skulder
Skuld bolag, koncernkonto 24 092 24 405
Leverantörsskulder 69 626 54 847
Preliminär inkomstskatt för anställda 21 250 20 284
Skulder till staten 1 471 1 439
Upplupna löner 15 812 21 755
Upplupna semesterlöner 77 649 73 461
Upplupna sociala avgifter 55 015 52 407
Upplupen löneskatt 9 747 9 587
Upplupna pensioner individuell del, exkl. särskild löneskatt 20 447 19 795
Återställning efter översvämning 0 4 960
Skogsreserv 1 000 3 000
Flyktingmottagning 4 648 8 325
Övriga kortfristiga skulder 17 235 14 939
Förutbetalda skatteintäkter 9 307 4 422
Summa kortfristiga skulder 327 299 313 625
2014-06-30 2013-06-30
Not 18 Ansvarsförbindelser
a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland 673 816 714 016
skulder eller avsättningar
Genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före 1998, belopp inkl.
särskild löneskatt (24,26%):
År 2006: Pensionstagare födda 19420101-19430415 24 335 24 335
År 2007: Pensionstagare födda 19430416-19440331 29 123 29 123
År 2008: Pensionstagare födda 19440401-19440731 9 493 9 493
År 2010: Pensionstagare födda 19460108-19461226 24 408 24 408
År 2010: Pensionstagare födda 19470104-19470316 9 853 9 853
År 2011: Pensionstagare födda 19470317-19470417 4 185 4 185
År 2011: Pensionstagare födda 19370104-19381020 10 133 10 133
År 2012: Pensionstagare födda 19381021-19391230 19 816 19 816
År 2013: Pensionstagare födda 19640110-19640724 3 253 0
År 2013: Pensionstagare födda 19650104-19651130 6 637 0
Summa genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före 1998 141 236 131 346
b) Övriga ansvarsförbindelser
Borgen
Borgen gentemot Värnamo Stadhus AB, varav utnyttjat 211 500 kkr (213 000
kkr) 216 000 216 000
Borgen gentemot Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB, varav utnyttjat
245 000 kkr (191 000 kkr) 337 000 337 000
Borgen gentemot Finnvedsbostäder AB, varav utnyttjat 417 496 kkr (368 627
kkr) 650 000 650 000
Borgen gentemot Värnamo Energi AB, varav utnyttjat 185 000 kkr (145 000 kkr) 395 000 395 000
Kommunalt borgensansvar egnahem, per 2013-12-31 453 536
Övriga borgensförbindelser 1 123 1 183
Summa borgen 1 599 576 1 599 719
Donationer att förvalta 997 1 002
Summa övriga ansvarsförbindelser 1 600 573 1 600 721
c) Medlemskap i Kommuinvest
Värnamo kommun har i april 2012 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sveriges AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 279 kommuner som per 2014-06-30 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett ev. ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse.
Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive
medlemskommun lånat av Kommuninvest Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Värnamo kommuns ansvar enligt ovan nämnd
borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-06-30 uppgick Kommuninvest i Sveriges AB:s totala förpliktelser till 275 mdkr och totala tillgångar till 276 mdkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 072 Mkr och andelen av de totala tillgångarna till 1 079 Mkr.
2014-06-30 2013-06-30
Not 19 Övriga ej likvidpåverkande poster
Justering för av-och nedskrivningar 42 913 40 378
Pensionsavsättning -325 2 538
Underhållsreserv -1 828 -339
Återställning deponi 2 437 2 295
Va-investeringsfond 5 252 8 217
Fritidsanläggningar -80 0
Reavinst(-)/reaförlust(+) vid försäljning av anläggningstillgångar -370 -724
Summa övriga ej likvidpåverkande poster 47 999 52 365
DRIFTSREDOVISNING
Nämnd/styrelse Budget 2014
Prognos 2014
Budget- avvikelse
Utfall tom 2014-06
Utfall tom 2013-06
Bokslut 2013
Belopp i kkr
Kommunstyrelse inkl. kommunfullmäktige
- Kommunledningskontor 70 506 68 506 2 000 32 938 28 107 59 969
- Campus Värnamo 16 556 16 661 -105 8 192 4 449 10 965
Upphandlingsnämnd 7 606 7 456 150 3 787 2 903 6 934
Teknisk nämnd 77 533 81 133 -3 600 40 584 38 749 72 172
Miljö-och stadsbyggnadsnämnd
- Miljö-och stadsbyggnadskontor 25 656 23 477 2 179 10 711 8 858 19 483
- Räddningstjänst 33 152 33 252 -100 16 595 16 828 34 357
Kulturnämnd 24 018 23 968 50 13 762 12 169 23 391
Barn- och utbildningsnämnd 748 396 750 396 -2 000 389 873 378 610 726 278
Omsorgsnämnd 514 768 534 668 -19 900 267 386 256 320 515 134
Medborgarnämnd 128 026 139 026 -11 000 71 382 69 264 131 830
Överförmyndare 1 702 1 702 0 1 019 1 096 1 473
Kommunens revisorer 1 500 1 500 0 779 851 1 503
Summa nämnder och styrelser 1 649 419 1 681 745 -32 326 857 008 818 204 1 603 489
Pensioner och andra övergripande kostnader 21 036 23 963 -2 927 15 184 23 965 9 011
Fördelade kapitaltjänstkostnader -132 426 -133 133 707 -66 498 -64 104 -129 408
Summa nettodriftskostnader exkl.
avskrivningar (omvänt tecken) 1 538 029 1 572 575 -34 546 805 694 778 065 1 483 092
Avskrivningar -88 000 -88 500 -500 -42 913 -40 378 -83 508
Skatteintäkter 1 346 793 1 355 461 8 668 677 104 653 838 1 301 954
Generella statsbidrag och utjämning 296 407 293 679 -2 728 146 839 154 559 309 882
Finansiella intäkter (finansiering) 6 500 6 526 26 4 205 3 014 5 699
Finansiella kostnader (finansiering) -4 062 -2 180 1 882 -334 -2 250 -2 972
Årets resultat 19 609 -7 589 -27 198 -20 793 -9 282 47 963
Driftredovisning innehåller även interna poster mellan nämnderna i form av kapitaltjänst, hyra och andra tjänster.
