Kris eller konstruktion?: En studie i mediegestaltning av immigrationen i Sverige hösten 2015.

H ISTORISKA INSTITUTIONEN

Kris eller konstruktion?

En studie i mediegestaltning av immigrationen i Sverige hösten 2015.

C-uppsats, 15 hp, HT 2018 Författare: Hanna Cholewo Handledare: Ida Ohlsson Al Fakir Seminarieledare: Niklas Stenlås Ventileringsdatum: 14 januari 2019

English title: Crisis or construction? A study on

media production of immigration in Sweden in

the autumn of 2015.

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.2 Syfte och frågor ... 1

1.3 Bakgrund och forskningsläge... 2

1.4 Teori ... 5

1.5 Material och metod ... 6

2. Undersökning ... 8

2.1 Frekvens och kategoriseringar ... 8

2.2 Period 1: Solidaritet och protektionism ... 9

2.3 Period 2: Omhändertagandet och omdaningen ... 15

2.4 Period 3: Ett accepterande och en fortsatt kamp ... 22

3. Slutsats ... 28

4. Källor och litteratur ... 30

4.1 Tryckta Källor ... 30

4.2 Litteratur ... 30

1. Inledning

Regeringen har idag beslutat att återinföra gränskontroll vid inre gräns. Kontrollen påbörjas i dag den 12 november klockan 12.00 och ska inledningsvis gälla i tio dagar, till och med den 21 november. Det är polisens uppgift att bestämma var och hur gränskontroll ska genomföras.¹

November, 2015. Citatet ovan meddelas på regeringens hemsida. De senaste månaderna har varit turbulenta. Kanske blir detta någonting för historieböckerna, pratas det. Det sägs att det är först i kris som man verkligen ser vad människor går för, det är även i kris som ett lands beredskap testas. Hösten 2015 blev det kris, det finns flera sätt att mäta detta på. Inte bara i hur många gånger ordet ”kris” användes. Utan i hur många människor som miste livet, folkvandringen genom Europa, gränser som öppnades och stängdes, politiker som tog beslut och politiker som inte tog beslut. I detta uppstod för en stund någonting likt ett kollektivt medvetande i Sverige.

Inte av samma åsikter, utan att allas uppmärksamhet var riktad mot samma företeelse. Debatten pågick inte bara i Rosenbad, utan säkerligen även i många hem, och i media. För frågan på allas läppar var även frågan i alla nyhetskanaler. Men 2015 var inte första gången debatten kring invandring och integration gick varm i Sverige. På senare år har detta blivit någonting för varje individ att ta ställning till, frågor som ansetts viktiga både för de positivt likväl som de negativt inställda till flyktinginvandring.

Under hösten 2015 upplevde Sverige en aldrig tidigare skådad omfattning av flykting- invandring.

Det som skedde då har alltså aldrig tidigare skett, vilket borde skapat situationer som aldrig tidigare uppstått. På ledarsidorna i svenska dagspressen var debatten mycket närvarande.

Förutom situationen i Europa och Syrien var nationella frågor omdebatterade. Sveriges mottagarkapacitet ifrågasattes och myndigheter dök under av trycket. Hur skulle denna situation lösas? Och hur mycket skulle Sverige göra för att lösa den?

1.2 Syfte och frågor

Uppsatsen är en studie i samtidshistoria. Den ämnar undersöka vad som uttrycktes på ledarsidorna i dagspressen om immigrationen hösten 2015, under månaderna som föregick och avslutades med regeringens beslut om återinförandet av gränskontroller den 12e november 2015.

Undersökningen sträcker sig över sex månader från första juni 2015 till sista november 2015, och de valda publikationerna för undersökningen är Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Syftet är att ta reda på hur immigrationen i Sverige gestaltades i dagspressen genom att undersöka vilka problem, orsaker, värderingar och lösningar som är omskrivna.

För den

1 Regeringens hemsida 12 november 2015, Regeringen beslutar att tillfälligt återinföra gränskontroll vid inre gräns.

2 Bolin, Hinnfors & Strömbäck 2016, s. 192.

3 Byström & Frohnert 2017, s. 100.

4 Strömbäck 2009, s. 120–121.

turbulenta perioden som valts är det intressant att titta på om/hur gestaltningen förändras över tid. Det kan verka som en alltför kort period att undersöka förändring. Men i och med att beslutet att återinföra gränskontroller infaller mellan valda datum är det en intressant och, kan antas, omtumlande period även på ledarsidorna. För att uppnå syftet ställs fyra frågor till materialet:

- Hur gestaltas immigrationen i de två dagstidningarna fram till återinförandet av gränskontroller?

- Hur ser de på återinförandet av gränskontroller?

- Vilka utmaningar ställs Sverige inför och hur bör landet tackla dessa enligt ledarsidorna?

- Skiljer sig tidningarna i åsikter kring frågorna?

1.3 Bakgrund och forskningsläge

I Delmis kunskapsöversikt från 2017; Invandringens historia – från ”folkhemmet” till dagens Sverige skriven av Mikael Byström och Per Frohnert, tar forskningen kring mediabilden av migration vid under trettiotalet. Forskningen handlar här om press, debatt och diskurser och resultaten visar föga överraskande på två olika sidor i pressen; den öppet flyktingfientliga och den flyktingvänliga.

Under den här tiden var tidningarna öppet partibundna och de kritiskt lagda till flyktinginvandring hade anknytning till Högerpartiet

och Bondeförbundet,

även om de socialdemokratiska tidningarna också uppvisade kritiska åsikter. De flyktingvänliga tidningarna var kommunistiska, och inte att förglömma syndikalisternas Arbetaren. På båda sidor återfanns liberala tidningar. Etniska hierarkiseringar i debatten är utmärkande för perioden, nordiska flyktingar var mer välkomna än övriga grupper. Tonen var dock mer positiv gentemot alla flyktingar i övergripande politiska frågor, medan mer vardagliga händelser kunde få en negativ ton och generera skällsord. Främst balter framställdes som jobbtjuvar och lata, osolidariska för att de inte anslöt sig till fackföreningen. Enligt Invandringens historia var rapporteringen av förföljelsen av judar i Europa, med Förintelsen som utgång, fragmentarisk. Detta för att slippa diplomatiska problem, vilket påverkade svenskarnas uppfattning om situationen. Efter krigsslutet var det dock inte tyst i dagspressen, men det betyder inte att omfattningen av situationen återgavs.

I Mikael Byströms En broder, gäst och parasit. Uppfattningar och föreställningar om utlänningar, flyktingar och flyktingpolitik i svensk offentlig debatt 1942–1947 urskiljer Byström tre åsiktsmönster i debatten kring invandring och rättssäkerhet åren 1942–1947. Det exkluderande, inkluderande och acceptans- mönstret. Olika flyktinggrupper framställdes på olika vis, men gemensamt var ett ”vi”- och

5 Högerpartiet, svenskt politiskt parti (1952–1969), tidigare Högerns riksorganisation, föregångare till Moderata samlingspartiet. Nationalencyklopedin, Högerpartiet. (Hämtad 2019-01-06).

6 Bondeförbundet, svenskt politiskt parti bildat 1913, föregångare till Centerpartiet. Nationalencyklopedin, Bondeförbundet. (Hämtad 2019-01-06).

7 Byström & Frohnert 2017, s. 30–31.

”dom”-tänk, och vilka karaktärsdrag som återfanns hos flyktingen. Var flyktingar hederliga eller odågor?

I översikten beskrivs framställningen av immigrationspolitiken i media och inom politiken under 1970-talet och framåt som opolitisk. Opinionsbildningen uteblev då det i riksdagen var en slags konsensus och frågorna lämnades till regeringen. Dagspressen var dock en av huvudaktörerna i debatten och därmed opinionsbildare, även invandrarorganisationer och ideella organisationer tog nu plats.

Carl Dahlström beskriver i Nästan Välkomna, Invandrarpolitikens retorik och praktik hur det under hösten 1964 påbörjades en invandrarpolitisk diskussion som ännu pågår.

Denna inleddes med en artikel i DN, och debatten under perioden handlade främst om assimilation och integration.

I Byström och Frohnerts översikt beskrivs hur mediestudier funnit att beskrivningen av ”invandraren” i media följer ett mönster. Ämnen kring invandrare får inte stort utrymme i förhållande till gruppens storlek, och tas ämnet upp får enskilda personer representera hela kategorin. Stereotypa drag tillskrivs invandraren, och ofta utgår skildringen från ett problem formulerat av myndigheter eller politiker. Kriminalitet tar stor plats medan exempelvis diskriminering får litet utrymme. Studierna har funnit att skildringarna i media låg nära samhällseliternas verklighetsbeskrivningar, utan att ifrågasätta deras grunder; att Sverige bör ha en reglerad invandring för att skydda den svenska välfärden. Resultaten är att medierna bidrar till diskriminering och segregation.

Denna svenska välfärd är en del av den svenska självbilden, menar Christina Johansson i Välkomna till Sverige? Svenska migrationspolitiska diskurser under 1900-talets andra hälft. I studien framgår under hela undersökningsperioden att uppfattningen som råder är att invandringen måste begränsas för att inte sätta den svenska välfärden på spel. Hon beskriver även tankegången att den svenska välfärden är reserverad för svenskar, vilket skapar ett ”oss” och ett ”dom andra”.

Den tankegången uttrycker att det är upp till den svenska befolkningen att bestämma hur mycket man har råd att dela med sig.

Bakgrunden och forskningen ovan visar att invandring och invandrare historiskt givits litet utrymme i media, och att dessa ämnen vid omnämnande oftast behandlats som problem.

Detta har dock förändrats de senaste åren. En studie från 2016 undersöker hur ledarsidorna på de fyra största svenska dagstidningarna skrivit om invandring och integration åren 2010–2015. Niklas Bolin, Jonas Hinnfors och Jesper Strömbäck valde Aftonbladet, DN, Expressen och SvD att undersöka i vilken omfattning invandring och integration diskuterades, vilka partier som diskuterades i samband med ämnet och om ledarsidorna gestaltade invandring positivt, negativt

8 Byström 2006, ss. 151–160, 177–232.

9 Byström & Frohnert 2017, s. 79.

10 Dahlström 2004, ss. 79–80, 165.

11 Byström & Frohnert 2017, s. 80.

12 Johansson 2005, s. 252.

13 Byström & Frohnert 2017, s. 89.

eller neutralt.

Resultatet blev att ämnet invandring var närvarande, och ökade under undersökningsperioden. Skillnader fanns som väntat mellan tidningarna, sett till deras politiska orienteringar, där SvD (obunden moderat) både hade den största ökningen av ledarartiklar på ämnet och var negativ i störst utsträckning. DN (oberoende liberal) låg mer i mitten av skalan men verkar ha varit minst negativ även om det i alla fallen var övervägande balanserade eller negativa ledare i förhållande till positiva.

Studien sträcker sig till och med juni 2015, vilket är månaden denna undersökning tar vid. Bolin, Hinnfors och Strömbäcks studie har varit en stor inspiration till denna uppsats, och för att genomföra undersökningen är det även Jesper Strömbäcks beskrivning av gestaltningsteorin som används vilket beskrivs i teoridelen.

Förutom de olika tidsperioderna är det dock mer som skiljer undersökningarna åt. Ovan nämnda studie har två kvantitativa och en kvalitativ del. I den sistnämnda används gestaltningsteorin för att undersöka om ledarna varit negativa, neutrala eller positiva till invandring. Denna uppsats har ingen kvantitativ del, och kommer fokusera på vilka ämnen som gavs fokus i samband med migration av respektive ledarredaktion. På detta sätt hoppas denna undersökning som ovan nämnt förstå vad som var mest angeläget i Sverige för DN och SvD i samband med den stora migrationen hösten 2015.

Perioden denna studie ämnar undersöka har faktiskt redan undersökts med hjälp av gestaltningsteori. Paul Frigyes har undersökt gestaltningen av ensamkommande flyktingbarn i svenska mediers nyhets- och reportagejournalistik mellan juli 2014 och juni 2016, i SvD och fyra andra större publikationer. Studierna skiljer sig dock i att Frigyes studie bygger på rapporterande journalistik vars ambition är opartiskhet medan denna studie undersöker opinionsbildande ledare.

Frigyes undersöker bland annat i vilka sammanhang ensamkommande flyktingbarn nämns och vilken benämning de har i olika perioder (exempelvis från barn till ungdomar). Språkanpassning kan ha att göra med de ämnen som exponeras under perioden, men Frigyes studie visar att benämningar i vissa fall fortsätter användas i medierna även efter att nya ämnen tas upp i samband. Då har benämningen etablerats i media (barn – ungdomar) och kanske speglar denna nya associering en förändrad attityd i samhället.

En annan grupp som identifierats i medierapportering av immigration är romer. Ester Pollack och Anna Roosvalls studie av rapporteringen om romer i DN och Aftonbladet 1995–2014 visar att rapporteringen ökat markant de senaste åren och även att innehållet förändrats. Fattigdom och kriminalitet är vanliga teman i rapporteringen av romer, men studien finner tendenser till nya perspektiv. Samtidigt används ordet ”zigenare” allt mindre i referens till samtiden.

Studien ifrågasätter även Thomas Hammarbergs, ordförande i Kommissionen mot antiziganism, debattartikel i Dagens Arena i juni 2015. Han konstaterar att trots att hatbrott mot EU-migranter ökar, riktas ’tiggeri’-kampanjer

14 Bolin, Hinnfors & Strömbäck 2016, s. 194.

15 Bolin, Hinnfors & Strömbäck 2016, ss. 194, 205–208.

16 Frigyes 2017, ss. 42, 50.

17 Pollack & Roosvall 2015, s. 28.

mot offren och inte brottslingarna. Pollack och Roosvall finner att brott mot romer rapporteras betydligt mer än brott av romer.

Intresset för mediegestaltning har uppenbarligen ökat de senaste åren. Denna undersöknings relevans beror av, som ovan nämnt, dagspressens (i synnerhet ledarnas) roll som opinionsbildare.

Som uttryckt i Paul Frigyes studie kan pressen sällan säga åt människor vad de ska tänka, men de kan absolut berätta vad de ska tänka på.

Bolin, Hinnfors och Strömbäcks studie visar även den att allmänhetens föreställningar om invandring och invandringspolitik påverkas av mediernas gestaltning. De menar att de förändringar som noterats under hösten 2015 i de politiska partiernas positioner i frågorna föregåtts av den negativa och neutrala gestaltning som ledarsidorna framställt.

Mediernas gestaltningar är alltså inte försumbar.

1.4 Teori

I tidigare avsnitt nämndes att Jesper Strömbäcks beskrivning av gestaltningsteorin kommer att användas för att genomföra underökningen. Gestaltningsteorin, eller framing theory, är enligt Strömbäck en av de viktigaste teorierna i kontexten för den politiska kommunikationen och mediernas makt, och även en av de mest citerade teorierna.

En ingång i gestaltningsteorin behandlar hur mediernas gestaltning av verkligheten påverkar människors grundantaganden om hur världen fungerar. En annan hur medierna genom att välja vissa gestaltningar och inte andra sprider olika ideologiers uppfattningar om verkligheten. En tredje om innehållet i medierna och vad det representerar. I denna studie kommer främst den andra ingången att användas. Först att beskriva teorin var sociologen Erving Goffman, som beskrev den som organiseringen av erfarenheter. I detta sociologiska perspektiv är gestaltningar hur man tolkar och skapar mening ur erfarenheter, vare sig de är upplevda i person eller indirekta. Då människor alltid strävar efter att skapa mening är dessa gestaltningsprocesser ofrånkomliga enligt Goffman. Det innebär att vid varje typ av kommunikation gestaltar vi verkligheten på något speciellt sätt. Detta gäller människor i allmänhet men likväl politiker och, relevant i detta ämne – journalister, enligt Strömbäck.

Vad är det då som legitimerar journalisternas roll som nyhetsförmedlare och, enligt en vanlig uppfattning, spegelbild av verkligheten? Enligt den uppfattningen skulle man genom att ta del av nyheter förmedlat från olika medier få en objektiv bild av vad som sker i verkligheten. Strömbäck menar att detta ger medierna dess beskrivningsmakt. Journalistens jobb är nämligen att välja och välja bort, att göra bedömningen vad som är av nyhetsvärde och hur det bör framställas, att

18 Pollack & Roosvall 2015, s. 20.

19 Frigyes 2017, s. 55.

20 Bolin, Hinnfors & Strömbäck 2016, s. 207–208.

21 Strömbäck 2009, s. 118.

22 Strömbäck 2009, s. 119.

rekonstruera. Ett annat viktigt och vanligt förekommande namn kring gestaltningsteorin är Robert Entman. Kärnan i Entmans definition av gestaltning är att journalister, genom de val de gör då de arbetar med sina artiklar, gestaltar verkligheten på ett särskilt sätt. Vilket framhäver problem, orsaker, värderingar och i många fall sätt att lösa problemen på.

Gestaltningsteorin som en process bygger på att medborgarna i samhället får sin huvudsakliga information från medierna och därigenom påverkas av mediernas gestaltningar, även om de även påverkas av politiska aktörers gestaltningar utan vägen via media. Medborgarnas åsikter påverkas och kan teoretiskt i sin tur påverka mediernas och politikernas gestaltningar, även om de i sin mer passiva roll ses som mottagare av information.

I undersökningen används gestaltningsteorin för att samla, kategorisera och förstå varför och vad som tas upp i samband med immigration på ledarsidorna. De val som görs speglar vad tidningen vill gestalta, och därmed förmedla till allmänheten och politiker. Vad som anses väsentligt för att hantera situationen i Sverige kan ge olika bilder av krisen.

1.5 Material och metod

Med inspiration av tidigare mediestudier valde jag de två största publikationerna inom dagspressen att undersöka. DN skriver om sig själva; ”DN är oberoende, står fri från partier, organisationer och ekonomiska maktsfärer. DN:s politiska hållning är liberal. Tidningen redigeras i liberal och frisinnad anda.”

SvD beskriver sig: ”Ledarsidan är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat; den redigeras på en värdegrund av förenad liberalism och konservatism.”

Tidningarna är inte på varsin sida av den politiska skalan men skiljer sig ändå åt i den mån att DN beskriver sig som liberal och SvD konservativ. Andra publikationer hade säkert kunnat uppvisa större meningsskiljaktigheter men för denna undersökning vägde det tyngre att tidningarna är de största inom svensk dagspress och därav kan räknas till opinionsbildare.

Ledarsidorna är, till skillnad från nyhetsrapportering, en plats för tidningarna att uttrycka sina åsikter. Här publiceras det som ligger i tiden och ofta omdebatterade ämnen. Detta görs enligt skribentens/redaktionens åsikter och är alltså inte objektivt. Ledarsidan är därför ett bra material att studera gestaltning, då det i enlighet med Entmans teori här ofta framhävs problem, orsaker, värderingar och lösningar. Ledarsidorna ser dock olika ut i tidningarna, och innehåller flera olika typer av ledare. DN har utöver signerade ledare varje dag en osignerad som beskrivs som skriven av medarbetare på ledarredaktionen, och då kan anses representera tidningens åsikt. Den har även störst utrymme på sidan. I DN:s fall valde jag därför den osignerade ledaren att undersöka.

23 Strömbäck 2009, s. 120–121.

24 Strömbäck 2009, s. 125.

25 Dagens Nyheters hemsida 28 februari 2008, Nyheter – Om Dagens Nyheter.

26 Svenska Dagbladets hemsida 2019, Tidningen – Om SvD – Fakta om SvD – Snabbfakta om SvD – Publicistiskt uppdrag.

SvD har för det mesta signerade ledare, men även gästledare, osignerade, kolumner och varje söndag en ensam krönika (fortfarande på ledarsidan) skriven av den politiska chefredaktören.

Varje dag är en signerad ledare, en gästledare av en före detta medarbetare eller en osignerad ledare i fokus. Dessa är då placerade där en huvudledare skulle tänkas vara. För att det jämförda materialet skulle kunna betraktas som likvärdigt, valde jag att se dessa samt krönikan varje söndag som huvudledare. Av samma anledning har namnet på skribenterna utelämnats ur studien. Jag höll i åtanke att SvD:s ledare med anledning av detta skulle kunna skilja sig mycket åsiktsmässigt, men efter genomgången av materialet visade det sig att detta inte utgjorde något större problem.

Arbetet med materialet skedde via tidsskriftsdatabasen på mikrofilmsarkivet på Carolina Rediviva i Uppsala. Systematiskt gick jag igenom ledarsidorna i båda tidningarna från juni 2015 till december 2015. Totalt blev det 428 ledare, dock avgränsades perioden till november 2015 för att studien då blev ett halvår och ändå innefattade brytpunkten vid återinförandet av gränskontroller. 106 ledare behandlade ämnet för uppsatsen under dessa sex månader. Ämnet jag sökte var alltså immigration i Sverige. Under hösten ökade immigrationen explosionsartat av människor som kom hit för att de inte hade något val eller under särskilda omständigheter, som fattigdom och krig. Detta innebär att ledare som handlar om vilka som söker sig hit är med i undersökningen, och vad som händer nationellt med anledning av immigrationen. I rubrik och ingress letades sammanhanget, men i många fall skumlästes hela ledaren då rubrikerna ibland inte uttalade sig helt om innehållet. I de många fall då ämnet berördes kort och i förbigående i en ledare med annat tema, sorterades de bort.

Efter att urvalet gjorts sorterades tidningarnas ledare (separat) kronologiskt och tematiskt.

Kronologiskt i tre tidsperioder där förändring identifierades i de båda, tematiskt efter om ledarna behandlade människor/grupper, arbetsmarknadspolitik/asylreformer och norden/övriga EU/världen. Den sista kategorin sorterades bort (den räknas inte i de 106 ovan) då en nationell studie fungerade bättre för undersökningens storlek. I och med detta försvann många av DN:s ledare vars fokus genomgående även var internationellt till skillnad från SvD.

Att undersökningen skulle ske kronologiskt beslutades vara det logiska i och med att den undersöker förändring över tid. Att ha många underrubriker har aktivt undvikts för att ge varje period en sammanhängande känsla. Då studien fokuserar på vad som gestaltas i texten redogörs i varje period först för källmaterialet med avsikt att återge exakt vad som skrevs. I slutet av varje period är en egen kommentarsdel med en kortare tolkning av perioden.

Inledande i undersökningen är en kortare reflektion över de kategoriseringar av grupper som

görs i tidningarna, då detta sker med självklarhet i ledarna.

2. Undersökning

I följande avsnitt presenteras frekvensen av ledare på ämnet under undersökningsperioden och en kort reflektion av de kategoriseringar av immigranter som återfinns i materialet. Därefter redogörs för källmaterialet kronologiskt i tre delar; Period ett i vilken sommaren och sensommaren från första juni till sista augusti redogörs för, Period två från första september till sista oktober, och slutligen Period tre som behandlar den sista månaden i undersökningen, november. I varje period har två teman identifierats vilka återfinns i titeln, det första temat är DN och det andra SvD. Efter varje periods redogörelse av materialet följer en reflektion och återkoppling till teori och forskning med jämförelser mellan tidningarna. Varje period inleds med material från DN.

2.1 Frekvens och kategoriseringar

I första perioden som sträcker sig över tre månader (juni – augusti) publicerades i DN 16 ledare på ämnet immigration, i SvD 22. Flest ledare på ämnet immigration publicerades i period två (september – oktober). Under denna period intensifierades krisen. Då behandlades ämnet i 21 ledare i DN och 28 i SvD. I den tredje perioden (november) infaller återinförandet av gränskontroller. SvD publicerar 10 ledare spridda över perioden, och DN 9 stycken varav endast två efter 12e november. Perioderna är olika långa, men med detta i åtanke går det att räkna ut att den första perioden hade minst ledare på ämnet i båda tidningarna och period två flest, även om period tre ligger väldigt nära den första i antal.

I materialet identifieras de kategoriseringar av människor varav vissa studerats i tidigare undersökningar (EU-migranter och ensamkommande flyktingbarn). Förutom EU-migranter (benämns även som tiggare i DN) och ensamkommande flyktingbarn återfinns även afghanska flyktingar vilka diskuteras som både ensamkommande och i vissa fall (ibland under benämningen

”ynglingar” i SvD) ekonomiska flyktingar, likt EU-migranter. Begreppet EU-migrant är inte ett officiellt begrepp. En artikel för Sveriges radio säger att detta på senare år blivit en vanlig benämning av hemlösa EU-medborgare, ett resultat av att den fria rörligheten inte längre ses som oproblematisk. Fri rörlighet har då börjat kallas migration av fattigdom från de länder som drabbats värst av den ekonomiska krisen.

Hösten 2015 är situationen i Sverige annorlunda än tidigare, och alla icke-medborgare blir en bidragande faktor till krisen som måste lösas. I övriga fall har ”flyktingar” tolkats som syriska krigsflyktingar. Arbetskraftsinvandrare nämns en gång i SvD:s kritik av LO,

i övrigt verkar kritiken av LO och arbetsmarknaden syfta till uteslutandet av

27 Ramel & Szoppe 2014, EU-migrant ett problematiskt begrepp.

28 LO är en sammanslutning av 14 fackförbund. LO:s uppgift är att leda och samordna förbundens strävanden att tillvarata arbetstagarnas intressen på arbetsmarknaden. LO.se, Start – Om oss – De 14 förbunden. (Hämtad 2018-12- 16)

alla invandrare som inte möter den svenska marknadens mått. Här vill uppmärksammas att det i ledarna görs skillnad på flyktingskäl, vilka grundar sig i nationalitet och ekonomiska- /krigsflyktingar. Undersökningen kommer inte att gå närmre in på de kategoriseringar tidningarna gör av människor och folkgrupper. Det hade dock varit en intressant fortsatt studie.

2.2 Period 1: Solidaritet och protektionism

Den tredje juli publiceras i DN ledaren ”Både fristad och arbete”, i vilken en positiv inställning till invandring förr beskrivs ha varit av ekonomiska skäl. Sverige var ett industriland och invandrad arbetskraft var välkommet för den ekonomiska utvecklingen. Detta beskrivs av DN ha ersatts av solidariska skäl, ett nog så starkt argument enligt ledaren.

Tidningen fortsätter i denna linje, med inställningen att Sveriges gränser måste hållas öppna för människor på flykt. I ”Glöm inte tolkarna” från 10e juli poängteras även att Sverige inte gör sin plikt som mottagarland, då tidningen funnit att de afghanska tolkarna som samarbetat med Försvarsmakten under svenska insatser inte fått uppehållstillstånd i Sverige trots deras hotbild i hemlandet. DN menar att behandlingen är mer än tvivelaktig då de behövt använda sig av flyktingsmugglare för att ta sig till Europa.

I slutet av juli uttrycks oro över de ensamkommande flyktingbarnen. Oron är riktad mot de ensamkommandes framtid och var de borde placeras; ”Förutom de invandrartäta kommuner som av rättviseskäl borde skonas, finns sannolikt kommuner som barnen borde skonas ifrån.”

Problemet ligger alltså i att i vissa kommuner är chansen liten för ensamkommande att göra sig en framtid, många kan enbart erbjuda tak över huvudet menar DN. En månad senare uppmanar de till att se människorna bakom offren. Med de rätta förutsättningarna kan de ensamkommande komma att bidra till samhället, men utan rätt sorts stöd beskrivs en brant, i princip omöjlig väg.

”De ensamkommande flyktingbarnen ses i alltför stor utsträckning som ett problem, inte en resurs. Kanske sipprar den attityden ner till barnen själva.”

Parallellt med diskussionen kring hur Sverige på bästa sätt kan hjälpa ensamkommande pågår en annan diskussion om EU-migranter.

DN beskriver hur vissa av EU-migranterna tigger, och i sin då försvarslösa ställning utsätts för brott. De efterfrågar de reformer som diskuteras av regeringen, men menar att ingenting konkret görs åt den akuta situationen. Hjälpen kommer istället från den enskilda människan vilket de inte kan se som en långsiktig lösning. Huvudsaken i ledaren handlar dock om bosättningar, att i Sverige kan folk inte bo i kåkstäder, vilket gör att myndigheterna avhyser dem. DN menar att vid avhysning måste ordningsregler följas av myndigheterna, men även av EU-migranterna själva.

Det är viktigt att de har samma rättigheter som alla andra, men även samma skyldigheter. Man

29 Dagens Nyheter 3 juli 2015, Både fristad och arbete.

30 Dagens Nyheter 10 juli 2015, Glöm inte tolkarna.

31 Dagens Nyheter 25 juli 2015, Svårt – men nödvändigt.

32 Dagens Nyheter 25 augusti 2015, Långt mer än bara offer.

måste vara tydlig med vilka regler som gäller här.

Drygt två månader senare publiceras en upprörd ledare som förbannar våldsbrott mot tiggare, och deras boplatser. De trycker på ansvaret alla bär och att ”Humaniteten i ett samhälle är en allmänning.”

I slutet av juni påtalas att Moderaterna nu vill skärpa anhöriginvandringen. Tidningen menar att partiet nu med Anna Kinberg Batra i spetsen frångått förre partiledaren Fredrik Reinfeldts

”öppna era hjärtan”-politik och talar om kostnadseffektivt mottagande. ”Moderaterna kopplar nu kostnadsfrågan till asylmottagningen”

, skriver de och ger intrycket av att detta för tidningen är nytt, men inte helt ovälkommet. Fortsättningsvis skriver tidningen allt mer om problemen som kräver politiska lösningar för att underlätta flyktingmottagandet, där frågan om jobben är utmärkande. Det görs en poäng om att det inte finns någon tvekan om att de som kommer hit vill göra rätt för sig. Tidningen citerar statsminister Stefan Löfven (S), där han kritiserar tonen som den danska socialdemokratin för kring det danska flyktingmottagandet; ”Det är inte så att vissa människor från vissa länder inte vill arbeta”.

Problemet ligger istället i att det för exempelvis en outbildad kvinna från Afghanistan inte finns arbeten som motsvarar hennes kvalifikationer.

Detta vill tidningen lösa med de instegsjobb alliansregeringen införde 2007 (vilka innebar en statlig lönesubventionering på upp till 80% för arbetsgivaren), med motiveringen att lägre trösklar och särlösningar sannolikt är nödvändigt för de nyanlända på arbetsmarknaden.

Kritiska är de dock till Moderaternas nya terminologi, med uttryck som det ”nya utanförskapet”

och ”integrationsproblemet”. De anser heller inte att partiets förslag om förstajobb för nyanlända (förstajobb med skattereducering) är något svar på det grundläggande dilemmat att det inte finns några jobb.

Efter statsministerns sommartal i augusti kommenterar DN att han tog upp den ansträngning antalet asylsökande på kort sikt innebär för Sverige, men att han vidhåller att de som flyr från terrorn och krigen behöver hjälp. De belyser även statsministerns ord att lösningen för tiggarna i gathörnen är arbetstillfällen i hemländerna. Några ovationer får inte talet från tidningen, som uppgivet skriver ”Några underverk tycks dock inte heller här stå för dörren.”

Det är inte bara arbete som för tidningen är en bekymmersam fråga integrationsmässigt. I juli frågar sig DN varför valdeltagandet är så lågt bland utrikesfödda, och menar att detta inte bara är ett demokratiskt nederlag, utan en miss rent strategiskt av partierna.

Att PISA-resultaten sjunkit ses inte som ett invandringsproblem, men nyanlända elever nämns som en av faktorerna till att skolan nu nått en ny lägstanivå. Det är bristen på regler som rör till det, och lösningen är att

33 Dagens Nyheter 25 juni 2015, Samma regler för alla.

34 Dagens Nyheter 10 augusti 2015, Avskyvärda våldsdåd.

35 Dagens Nyheter 26 juni 2015, Nödvändig moderat kursändring.

36 Dagens Nyheter 16 juni 2015, Danmark mot blockpolitik.

37 Dagens Nyheter 4 juli 2015 Bara jobben som saknas.

38 Dagens Nyheter 23 juli 2015, Utvärdera och justera.

39 Dagens Nyheter 14 augusti 2015, Steg mot första jobbet.

40 Dagens Nyheter 17 augusti 2015, På spaning efter jobben.

41 Dagens Nyheter 19 juli 2015, Rätt idé på fel plats.

stärka de nyanlända genom gemensamma mål och utföranden i alla skolor.

I slutet av perioden tas en hårdare ton gentemot de enligt tidningen obeslutsamma politikerna, i en ledare om hur Moderaterna förlorat väljare till Sverigedemokraterna; ”M och alla andra partier är skyldiga väljarna bättre svar på hur integrationen ska lyckas.”

DN är medvetna om att Sverige tillsammans med Tyskland tagit emot mest flyktingar av alla länder i EU.

Men de vill backa och se det större perspektivet, att situationen i Sverige är klämd får inte göra att man glömmer hur det ser ut i världen och varför det som nu sker i Europa sker.

”Den som är tvingad på flykt är inte fri.”

”Antalet så kallade ensamkommande flyktingbarn ökar kraftigt i Sverige. […] Det kommer fler på en månad än det kom på ett helt år för ett decennium sedan.”

I slutet av juni skriver SvD om de så kallade flyktingbarnen, som enligt tidningen egentligen inte är barn. Genomsnittligt handlar det om ynglingar av manligt kön som är 16 år eller äldre, men någon ålderskontroll är inte möjlig.

Många är från Afghanistan, Somalia och Eritrea. Tidningen menar att detta tyder på att det inte är situationen i hemländerna eller kriserna i världen som är drivande, då de visserligen lever under hemska förhållanden i sagda länder men att det inte är så mycket värre än för tio år sedan. Krig, förtryck och fattigdom slår heller inte hårdast mot 17-åriga män, skriver dem. Istället är det skyddsvärdet barn får i den svenska asylhanteringen som lockar, som gör att fler söker sig hit och utger sig för att vara barn.

I slutet av juli handlar det om hur viktigt mottagandet och integrationen är för de ensamkommande barnen, att integreringen är beroende av att de slutar placeras i HVB-hem

och behandlas som vanliga unga. Att man helt tänker om.

I augusti kommenteras Migrationsverkets senaste prognos med kostnadsutveckling, där utgifterna för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn beräknas ta upp ungefär hälften av Migrationsverkets anslag år 2019. Förslag från M om billigare mottagande är positivt.

SvD menar att välviljan är vad som gör att problemet växer, att fler söker sig hit, och jämför det med att ge tiggaren pengar. Tycker att den öppna politiken som får människor att ta sig hit även lockar cyniska flyktingsmugglare att utnyttja situationen.

Svenskar ser enligt tidningen människor från andra kulturer som mottagare för deras egen empati snarare än som jämlikar.

Någonting tidningen känner empati för är de icke-medborgare som behöver hjälp med pengar

42 Dagens Nyheter 30 juli 2015, Stärk nyanlända elever.

43 Dagens Nyheter 23 augusti 2015, Varning för trängsel.

44 Dagens Nyheter 20 augusti 2015, Lyssna på nödropen.

45 Dagens Nyheter 19 juni 2015, Hoten är inte flyktiga.

46 Svenska Dagbladet 23 juni 2015, En god invandringspolitik?

47 Svenska Dagbladet 23 juni 2015, En god invandringspolitik?

48 Hem för vård eller boende, HVB, institutioner inom socialtjänsten, huvudsakligen för barn och ungdom med sociala problem eller för missbrukare av alkohol eller narkotika. Nationalencyklopedin, hem för vård eller boende.

(Hämtad 2018-12-19).

49 Svenska Dagbladet 19 juli 2015, Vi måste tänka annorlunda.

50 Svenska Dagbladet 21 augusti 2015, Nya förslag från nya nya M.

51 Svenska Dagbladet 23 juni 2015, En god invandringspolitik?

52 Svenska Dagbladet 18 juli 2017, Svenskar är mer religiösa än de tror.

och bostad, exempelvis EU-migranter eller de som fått avslag på sin ansökan om asyl. Enligt SvD får asylsökande gratis busskort och simundervisning, men var går gränsen? ”Välfärden sätter uppenbarligen ingen gräns vid medborgarskapet. Den sträcker sig även till de högst tillfälliga besökare som av fri vilja kommer hit för att tigga ihop sitt uppehälle. Inte heller finns det längre någon gräns vid uppehållstillståndet […]”.

Med medborgskap syftar SvD här till nationellt medborgarskap. I längden menar tidningen att antingen rörligheten eller välfärden eller bägge kommer att behöva begränsas.

I juni skriver tidningen att den problematiska inställningen att Sverige ska vara ett öppet land oavsett vad, tillslut blivit ett erkännande av de problem immigrationen medför över hela det politiska fältet. Detta har övergått i formuleringar av hur öppenheten definieras, vilket enligt SvD innebär att de även måste slå fast graden av slutenhet. Detta menar tidningen uppstår på skalan från öppna till stängda gränser.

I början av perioden är SvD skeptiska till det kommuntvång Ylva Johansson (S) föreslagit, med uttalandet att de kommuner som inte kan erbjuda bostäder får bygga mer. Tidningen anklagar även TT och Aktuellt för att ha letat upp just de två kommuner som inte tar emot lika många flyktingar per invånare som genomsnittet, men menar att detta inte stämmer i övriga fall.

Deras förslag är istället för att små kommuner tar emot fler, utan att göra någon större skillnad, borde exempelvis Stockholm som ligger under medel i mottagande göra detta. Sysselsättningen bland invandrare är även högst i storstaden. Enligt SvD var detta mer ett sätt för Johansson att få det att se ut som att regeringen faktiskt gör någonting.

I augusti skriver SvD om ökat våld mot tiggare och oskyldiga asylsökande, vilket de menar är tecken på att staten svikit sin kärnuppgift att skydda invånarna. Sveriges generositet i flyktinginvandring och gränspolitik är enligt händelserna staten övermäktig, och i en annan ledare frågar sig tidningen om det kanske är bättre med mer hjälp i närområdet. Kapacitetstaket i mottagande är nästan nått och utrymme stjäls av ogrundade asylsökningar från exempelvis vuxna som utger sig för att vara barn. SvD tycker att partier har en ”förbannad” skyldighet att presentera relevant politik, och tycker inte borgarna förtjänar den grova kritik de fått för sitt förslag att ersätta permanenta uppehållstillstånd med tillfälliga.

I slutet av augusti skriver de dock att både flyktinginvandring och hjälp på plats krävs. Det ställs även större krav på att statsministern och Kinberg Batra samarbetar, då någonting konkret måste göras på en gång med reformer och framförallt att se över hur systemet fungerar.

53 Svenska Dagbladet 29 juli 2015, Var går välfärdens gräns?

54 Svenska Dagbladet 29 juli 2015, Var går välfärdens gräns?

55 Svenska Dagbladet 28 juni 2015, Blir det mindre luft i år?

56 Svenska Dagbladet 5 juni 2015, Ett kommuntvång löser ingenting.

57 Svenska Dagbladet 12 augusti 2015, Politiskt ansvar efter Ikeamorden.; Svenska Dagbladet 10 juli 2015, Är asylpolitiken human nog?

58 Svenska Dagbladet 30 augusti 2015, Kalla till kriskommission.

Under första perioden har SvD starka åsikter kring arbetsmarknaden och arbetsmarknads- reformer. Majoriteten av ledarna på ämnet behandlar just det. I början av juni kritiseras LO:s enligt tidningen protektionistiska linje, som menar att de med god effekt spelar på känslor där utländska arbetare ställs mot svenska. Detta för att LO upplever arbetskraftsinvandrarna som ett hot, vilket enligt tidningen ej är i allmänhetens intresse.

Den politik som Sverige för är enligt tidningen dubbeltydig; en positiv syn på invandring men en negativ syn på invandrare. De höga kraven vid anställning och skydd mot att avskeda gör en exkluderande arbetsmarknad där välfärden inte delas med invandrare.

Flera ledare är starkt kritiska mot hur regeringen sköter arbetsmarknadspolitiken; exempelvis sänkt RUT-avdrag beskrivs stänga ute utrikesfödda kvinnor på ett ”makabert” vis,

medan ett par är positiva till M:s förslag och reformpolitik. Dessa reformer innefattar ”Förstajobbet-anställning”,

att stryka kravet på kollektivavtal för att låta alla arbetsgivare vara med, och utbildningsplikt för invandrare som saknar den kunskap som krävs för arbete i Sverige.

De håller med Kinberg Batra att fler ska anstränga sig för första jobbet. Och likt de reformer som lagts fram av M, vill de förändra den svenska arbetsmarknaden som enligt SvD är förlegad och ej att förenas med konjunkturinstitutets prognos (från 17/6) om den framtida arbetsmarknaden. Enligt prognosen ska den arbetsföra befolkningen ha ökat med en halv miljon till 2024, varav majoriteten är utrikesfödda. Regeringen är enligt tidningen verklighetsfrånvänd då den håller fast vid gamla traditioner med en arbetsmarknad som inte välkomnar olikhet i vare sig bakgrund eller löner och utfall.

Kritiken fortsätter in i andra halvan av augusti där statsministerns sommartal kommenteras;

Vem törs och förmår utmana den svenska ordningen? […] Utan därpå lika frankt utmana de gamla systemen som skräddades efter ett homogent Sverige i en annan tid. Att demonstrera och hålla tal är en sak, att meddela facket inskränkt makt och förklara jämlikhetens hegemoni utmanad är något annat.⁶⁵

Viktigt för SvD är att arbetsmarknaden öppnas, där lika rättigheter är viktigare än lika utfall, med möjlighet att konkurrera sig till en plats istället för turordningsregler. Detta menar tidningen nödvändigt för att värden som öppenhet och rörlighet ska bevaras.

Ovan redogjordes för källmaterialet för period 1 och nu följer kommentarer på detta. I DN fann jag under första perioden en självutnämnd solidarisk syn på immigration. Oavsett vad måste gränserna hållas öppna för människor på flykt, och flyktskäl verkar inte relevant för tidningen då

59 Svenska Dagbladet 4 juni 2015, Gränspolis i repris.

60 Svenska Dagbladet 9 augusti 2015, Självförtärande öppenhet.

61 Svenska Dagbladet 30 juli 2015, Myndigheter skapar inte jobb.

62 Tidsbegränsad anställning med utbildningsinslag utan krav på kollektivavtal från arbetsgivaren. Moderaterna.se, Förstajobbet-anställning för enklare vägar till jobb. (Hämtad 2018-12-28).

63 Svenska Dagbladet 14 augusti 2015, Kinberg Batra har en idé.

64 Svenska Dagbladet 27 augusti 2015, S måste räkna med verkligheten.

65 Svenska Dagbladet 18 augusti 2015, Öppna hjärtan för en ny modell.

66 Svenska Dagbladet 18 augusti 2015, Öppna hjärtan för en ny modell.

detta inte nämns. Det ska helt enkelt inte spela någon roll. Jag ser även att DN ifrågasätter Sveriges prestation som mottagarland. De frågar sig om Sverige verkligen gör sin plikt? Hjälper Sverige alla de är skyldiga att hjälpa och hur kan de ensamkommande flyktingbarnen få det bättre och få tro på framtiden? SvD ifrågasätter istället flyktingbarnen. Är de verkligen de barn som de utger sig för att vara? SvD undrar över asylskälen och deras legitimitet, i linje med Paul Frigyes studie där det syns en dramatisk ökning av denna typ av förövargestaltning av ensamkommande från och med hösten 2015.

De diskuterar även kostnader för mottagandet, men integrationen är viktig även för SvD.

Under perioden lägger jag även märke till, hos båda tidningarna, en oro över EU-migranternas situation. SvD menar att den missriktade välviljan är problemet som får folk att söka sig hit.

Förmåner till asylsökande och att ge pengar till tiggare löser inte problemet. De är även kritiska till hur långt den svenska välfärden har råd att sträcka sig. DN håller istället fram livet i kåkstäder och utsatthet som anledningar att det är ohållbart, men håller fast vid det personliga ansvaret EU- migranterna bär att lära sig följa svenska regler och levnadssätt. I enlighet med Pollack och Roosvalls studie rapporterar båda tidningarna om att EU-migranter utsätts för brott, men utöver det är rapporteringen till stor del om de regelbrott migranterna begår med sina bosättningar. Till skillnad från DN:s oro över om Sverige gör tillräckligt menar SvD att den ohållbara situationen tyder på att staten inte klarar mer, och istället för att undra vad mer man kunnat göra är SvD redan under sommaren positiva till tillfälliga uppehållstillstånd.

Jag ser ledarna i SvD som mycket lösningsfokuserade, redan i början av studien. Medan DN vill få folk att känna solidaritet och förstå att den klämda situationen i Sverige betyder att situationen i världen är mycket värre, handlar många av ledarna i SvD om arbetsmarknaden.

Kritiken är hård, och tidningen skyller den svenska arbetsmarknaden och regeringens förslag att vara gjorda för ett homogent Sverige. Enligt SvD är det enda sättet att rädda situationen att integrera flyktingar, öppna upp arbetsmarknaden och lätta på alla skydd som finns för den anställde. De anklagar LO för att vara rädda för utländska arbetare, och regeringen verklighetsfrånvänd. I DN handlar sommaren något mindre om arbetsmarknaden, men det jag hittade på temat är att jobben inte finns för de outbildade. De lägger vikt vid att det inte är immigranternas fel att de inte får jobb; det finns ju inga. Båda tidningarna identifierar problem med arbetsmarknaden men SvD tar i mer och menar att hela arbetsmarknaden måste reformeras och lösgöras från skyddande/hämmande regler och lagar.

I bägge tidningar finner jag uppmaningar till handling riktade mot politikerna. De är båda kritiska mot regeringen, även om SvD är mer kritiska. Moderaternas reformförslag får medhåll från tidningarna, dock är DN tveksamma till partiets benämning av integrationen som ett ständigt

”problem”. SvD menar istället att den inställning regeringen har, att hålla gränserna öppna oavsett vad, har blivit ett erkännande av de problem migrationen medför.

67 Frigyes 2017, s. 47.

SvD gör även själva en liten gestaltningsundersökning då de anklagar TT och Aktuellt för sin enligt dem felaktiga gestaltning av att vissa kommuner inte tar emot tillräckligt många flyktingar.

I stora drag ser jag det som att DN har, som de själva uttrycker, ett fokus på solidaritet och att förmedla det till folket. En oro över bristen på jobb och avsaknaden av politiska beslut finns, men får inte samma fokus som SvD:s mer protektionistiska linje. SvD lägger inte mycket fokus på själva människorna och gör dem det är det i mer negativ ton än DN. DN beskriver att krisen finns ute i världen, och lösningen är att människor kommer hit. SvD menar att krisen är här i Sverige, och lösningen är att reformera samhället och begränsa immigrationen.

2.3 Period 2: Omhändertagandet och omdaningen

I oktober föreslår DN att privatpersoner tar in ensamkommande flyktingbarn som blivit myndiga i sina hem, då det för kommuner blir en stor nota att ordna boende åt dem. Tidningen anser detta vara en god idé inte bara för att hindra företag att dra vinst av den desperata situationen, utan för integreringens skull.

Asylboenden utsätts under perioden för bränder och den 21a oktober publiceras ”Låt inte elden spridas”, där det uppmanas till kamp mot rasismen.

Samma vecka publiceras ännu en ledare med stark kritik mot bränder vid asylboenden, med en begäran att Sverigedemokraterna tar avstånd från brotten om det inte är någonting de står bakom.

Kvotering av flyktingar mellan EU-länderna fungerar inte, och DN betonar plikten att hjälpa som uppenbarligen inte alla länder känner.

Även om kritiken främst riktas mot EU, väcks hos DN existentiella, inrikespolitiska frågor av att bevittna det politiska spelet ute i Europa. Svenska kommuner ovilliga att ta emot flyktingar jämförs med ovilliga länder inom EU.

”Välfärdsstaten är ingen buffé där kommunerna är kräsna gäster.”

I den första ledaren på ämnet menar DN att den långsamma kommunfördelningen som råder inte gynnar invandrarna som istället för att lära sig svenska sitter och väntar medan deras yrken från hemlandet glöms bort.

Socialdemokraternas förslag att kommuner ska tvingas ta emot nyanlända är delvis positivt, men hur kommer det fungera i praktiken då många flyktingar följer i sina släktingars spår och därför hamnar i samma kommuner som dem? Detta gäller även länder i ett större perspektiv.

DN vill här belysa ett enligt dem icke-fungerande system.

I mitten av september tas jobbfrågan upp. Tidningen håller med Tysklands Angela Merkel om att det som kommer att gynna alla i framtiden är att låta flyktingarna börja jobba med en gång.

68 Dagens Nyheter 4 oktober 2015, Bjud in att bjuda in.

69 Dagens Nyheter 21 oktober 2015, Låt inte elden spridas.

70 Dagens Nyheter 28 oktober 2015, Träd fram, Åkesson.

71 Dagens Nyheter 29 oktober 2015, Merkel måste få hjälp.

72 Dagens Nyheter 9 september 2015, Lär av Angela Merkel.

73 Dagens Nyheter 11 september 2015, Öppna kommunerna.

74 Dagens Nyheter 11 september 2015, Öppna kommunerna.

75 Dagens Nyheter 28 september 2015, Nu återstår det praktiska.

Dessa jobb måste dock ha lägre krav, då vissa asylsökande inte gått i gymnasiet.

Lösningen på problemet är enligt tidningen lägre lägstalöner, och den 12 oktober är ledaren riktad till LO med förslag om en kompromiss mellan näringsliv och facken.

Samtidigt tas återigen de försämrade Pisaresultaten upp, och att nyanlända ofta inte klarar av att gå ut nian. Anledningen sägs fortfarande vara bristen på regler och en ordnad rikstäckande plan, samt att de nyanlända ofta hamnar i skolor med redan många utrikesfödda vilket inte förbättrar integrationen eller resultaten. Förslag ges om att lägga ned de skolor där resultat ej nås och att sprida ut eleverna i andra skolor, vilket de medger är drastiskt men ska ha givit resultat förr.

Samtidigt som den aktuella jobbfrågan undrar DN hur regeringen ska lösa trångboddheten.

Många nyanlända familjer trängs i enrummare, om de inte fortfarande sitter fast i Migrationsverkets anläggningsboenden. ”Hur ska integrationen fungera när det tar tio år att få en hyreslägenhet i Stockholm?”

I slutet av oktober citeras Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson; ”De som valt att ta ansvar för krisen står nu ensamma kvar”.

En flyktingkorridor beskrivs ha uppstått genom Europa, det liknas vid en landgräns mot Turkiet.

Ingenting däremellan stoppar flödet till Sverige. DN trycker på att sänkt standard är ett måste, även om det innebär att flyktingar får en tältduk som tak över huvudet.

Det är inte bara konkreta frågor DN saknar svar på. I september kritiseras statsministern för sina icke-svar på flykting- och asylfrågan i sin helhet; ”Regeringens undflyende metod för att handskas med frågorna avslöjar ytterligare mentala blockeringar inom Socialdemokraterna.”

Centerpartiets Annie Lööf däremot nämns som den enda Alliansledaren som står upp för den migrationspolitik de gick till val på, och citeras från ett debattinlägg där hon menade att det föregående år inte var fler som flyttade till Sverige på asylskäl eller som anhörig

än det är som varje år lämnar Sverige för studier eller arbete utomlands.

I oktober skriver DN att statsministern bryter tystnaden gällande invandringen, men några konkreta svar saknas och tidningen saknar främst svar på frågan hur människor ska integreras. Statsministern är dock klar med att en låglönemodell som DN hoppats på är utesluten. Istället fortsätter den svenska modellen enligt tidningen med höga ingångslöner och socialt skyddsnät.

Vidare åtstramningar enligt statsministerns beslut tas upp i oktober; nya boendeformer för ensamkommande flyktingbarn, inre utlänningskontroller, intensifierat arbete med avvisnings- beslut och tidigareläggande av tvångsfördelning av nyanlända bland kommuner. Statsministern

76 Dagens Nyheter 12 september 2015, Öppna vägen till jobben.

77 Dagens Nyheter 12 oktober 2015, Facket har också ansvar.

78Dagens Nyheter 14 september 2015, Stäng dåliga skolor.

79 Dagens Nyheter 30 september 2015, Goda råd blir inte billigare.

80 Dagens Nyheter 23 oktober 2015, I kris krävs brett stöd.

81 Dagens Nyheter 23 oktober 2015, I kris krävs brett stöd.

82 Dagens Nyheter 16 september 2015, Splittrat svar om samling.

83 Till en person som fått uppehållstillstånd på asylskäl.

84 Dagens Nyheter 25 september 2015, C har modet att stå kvar.

85 Dagens Nyheter 5 oktober 2015, Osynlige mannen.

sköt ifrån sig idén om tuffare gränskontroller, men avfärdade den inte. DN tycker att svaret från ministern om att det beslutet ligger hos berörda myndigheter inte går att förena med att ta ansvar i krisen. Det poängteras dock att det inte är statsministerns fel, vilken regering som helst hade stått inför samma utmaning. Men varför regeringen inte tar upp något av de många bra förslag som presenterats av Allianspartierna ifrågasätts, och DN menar att det nu är höga krav på en regering som ” […] leds av ett parti som hittills inte har velat tala integrationspolitik.”

Ett par dagar senare skriver DN att alla partier utom Sverigedemokraterna planerar mötas för att diskutera flyktingkrisen. Berörda myndigheter ger ut krisvarningar då resurserna med anledning av flyktingkrisen inte längre räcker till för den vanliga verksamheten. Rapporter om situationen har av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) begärts ut från samtliga länsstyrelser, vilka vittnar om ” [---] undanträngning av annan verksamhet [---] stor brist [---]

mycket stor oro [---] Samtliga av länets kommuner [---] hög belastning […] ökat tryck […]”

Stockholms stads utkast till svar är enligt DN mycket dramatiskt; en flyktingmottagning planeras byggas utanför Centralen. Detta är allvar, en extraordinär tid, menar tidningen och fortsätter med frågor angående lösningar. För att lösa detta krävs blocköverskridande samarbeten, och att de som fått avslag ska åka hem är Socialdemokraterna och Moderaterna överens om. Men de som går under jord? Ensamkommande barn riskerar att utnyttjas om ingen förändring sker.

Regeringens och fackens vägran att sänka lägsta-lönerna tas upp, och DN undrar igen hur nyanlända ska ta sig in på en segregerad arbetsmarknad. Tidningen ställer sig bakom inrikesminister Anders Ygemans avisering om skärpta inre kontroller, men undrar hur Miljöpartiet och Socialdemokraternas vänsterfalang ställer sig till det.

Den politiska splittringen diskuteras även nästa dag på ledarsidan, där Liberalernas Jan Björklund får upp-skattning för sin öppenhet till nya uppgörelser.

”En ny grund är lagd” publiceras i slutet av oktober. Efter förhandlingar har flera partier tvingats slopa förslag, DN beskriver en kohandel där alla får ge och ta i viktiga sakfrågor, vilket visar att det politiska systemet fungerar och kan hitta medelvägar. Den dramatiska hösten med mångdubblat antal asylsökande var ingenting någon kunde förutse, och något slut är knappast i sikte, konstaterar tidningen. Både regeringen och Alliansen beskrivs ha famlat kring frågorna, men nu tänker regeringen vända sig till EU för avlastning, och vill att Sverige ska sorteras i kategorin för överansträngda länder tillsammans med Italien och Grekland. DN skriver att Sverige varken kan eller bör stänga dörren när omvärlden knackar på. Men ambitionsnivån för mottagandet måste sänkas. Fler krav och färre rättigheter, kombinerat med en mer restriktiv asylpolitik likt resten av EU.

Då Vänsterpartiet bröt upp förhandlingarna med anledning av de

86 Dagens Nyheter 10 oktober 2015, Med ett tält som symbol.

87 Dagens Nyheter 14 oktober 2015, Skarpt läge för Sverige.

88 Dagens Nyheter 14 oktober 2015, Skarpt läge för Sverige.

89 Dagens Nyheter 15 oktober 2015, Björklund visar vägen.

90 Dagens Nyheter 24 oktober 2015, En ny grund är lagd.

skärpningar som enligt DN krävdes, tycker tidningen att regeringen borde säga upp samarbetet med partiet så fort som möjligt.

I september upptas majoriteten av SvD:s ledare av krav på reformer och kritik mot regeringen. I början av månaden är tidningen frustrerade av pratet om förändring och reformer, medan ingen gör slag i saken. Bilden på Alan Kurdi

genererar starka känslor hos både politiker och allmänheten, vilket får SvD att fråga sig varför denna plötsliga uppmärksamhet. Tidningen menar att det är det omdefinierade vi:et som skapar reaktionerna. Svenskarna känner nu samhörighet med folk av annat ursprung, efter bilder på flyktingbåtar och döda barn. Samtidigt höjs rösterna i ledarna mot både regeringen och alliansen. Vid samma tid kommenteras avhysningar av romska tältläger där de skriver att vandalisering och nedskräpning förekommit. Tidningen kräver strängare regler, och trycker på att i Sverige råder svensk lag för alla. Regeringen anklagas för att låta kampen mot kapitalet gå före den mot utanförskapet, för att inte förstå att det som krävs är liberala reformer.

Främst kritik får statsministern som de menar använder sig av stora ord om hur det får och inte får vara, men inte föreslår eller genomför några verklighetsanpassade reformer. Enligt SvD är de gamla ordningarna utformade för helt andra utmaningar än dagens, vilket statsministern och statsråden inte gör någonting för att råda bot på. Tidningens inställning till Löfven och situationen blir tydlig då de skriver att ministern kanske istället borde varit kung, då han kunnat fortsätta uttala sig med patos utan att egentligen göra någonting.

En av de mer angelägna punkterna för perioden och de reformer som diskuteras är arbetsmarknaden. ”Var och en som bekänner sig till tron på jobb som den främsta vägen till integration och självständighet borde även ansluta sig till arbetslinjen för integration.”

SvD:s lösning på problemet i stort är att arbetsmarknadens funktionssätt måste tillåtas förändras i grunden. Med detta menas ovan nämnda liberala reformer som lägre ingångslöner, slopad arbetsrätt och lägre skatter på arbete och företagande. Det nämns även att kommunfördelning av flyktingar, som mellan EU-länder, inte är gynnsamt ur sysselsättningssynpunkt.

Ett problem med rådande ordning är att den låsta arbetsmarknaden där folk inte vågar byta jobb låser ute exempelvis invandrare.

Men varför fortfarande detta förlegade system? Enligt SvD är samtalet nu mindre tvärsäkert än det varit tidigare. Det tar tid för det partipolitiska ledarskapet att hinna

91 Dagens Nyheter 30 oktober 2015, Vänstern är tredje hjulet.

92 Alan Kurdi var en treårig syrisk flykting som drunknade tillsammans med sin mor och bror i deras flykt över Medelhavet i september 2015. En bild på Alan som flutit i land på en strand i Turkiet spreds internationellt i media.

DN.se, Treårige Alan drunknade när familjen flydde mot Kanada. (Hämtad 2019-01-06).

93 Svenska Dagbladet 5 september 2015, Nu saknas bara de konkreta åtgärderna.; Svenska Dagbladet 6 september 2015, Nu är det politikernas tur.; Svenska Dagbladet 13 september 2015, Fångade mellan djävulen och havet.;

Svenska Dagbladet 25 september 2015, I Sverige ska svensk lag gälla.

94 Svenska Dagbladet 16 september 2015, Löfven vill helst vara kungen.; Svenska Dagbladet 11 september 2015, Löfven klipper och klistrar.

95 Svenska Dagbladet 11 september 2015, Löfven klipper och klistrar.

96 Svenska Dagbladet 11 september 2015, Löfven klipper och klistrar.

97 Svenska Dagbladet 15 september 2015, Sverige kan så mycket bättre.

ikapp, och för att konstruera ett Sverige som är öppet på riktigt krävs politiskt mod.

Flyktingmottagandet i början av 1990-talet tas upp som ett lärande exempel där det tog för lång tid för folk att komma i arbete, vilket fördröjde integreringen. Det är även viktigt att folket inte bara ger av sina pengar utan öppnar upp sig och ger av sin tid.

Svenskar känner enligt tidningen tillit till de existerande institutionerna, men tillit behöver inte alltid vara till godo. Rådande politisk retorik beskrivs vara inriktad på att omfamna det som varit snarare än att påbörja bygget av ett funktionellt välfärdssamhälle. Statens förmåga att skapa social rörlighet beskrivs som viktigt i välkomnandet av så många fattiga med låg utbildningsnivå.

Att välfärdssystemet är solidaritet är inte sant menar tidningen, och definitionen av solidaritet som ett av staten konstruerat bidragssystem är sentimentalt. Att staten sköter en stor del av de ekonomiska resurserna går inte att förena med migration. ”Inte alla vill hellre se generella bidragssystem, höga marginalskatter för symbolvärdets skull, en arbetsmarknadsstruktur som vägrar lönekonkurrens eller jobb utan teoretisk skolning, än invandring.”

September präglas av vidare kritik mot Löfven. SvD beskriver lösningen statsministern sjösatt med statligt finansierade jobb inom skogsnäringen som skrattretande. Istället uppmanar tidningen till att ta inspiration av Tysklands liberala migrationspolitik.

I oktober blir tonen skarpare mot den rådande ordningen; ” […] ett förödande utanförskap skapas och upprätthålls av folkhemsnostalgins innanförskap.”

Sverige är inte ett integrerat land och det enda sättet att råda bot på utanförskapet är att bryta ”innanförskapet”. SvD menar att det inte går att tala om öppenhet och solidaritet om man inte tar ansvar för det som händer efter asylprocessen.

Socialdemokraterna, LO och vänstern anklagas för att genom kontroll och styrande av utfall på arbetsmarknaden inte ge de som är lågutbildade och nyanlända möjligheten att konkurrera.

Det går inte att styra samhällen med precision, och det är enligt tidningen inte politikernas uppgift att hålla ordning på utveckling och rörlighet. Människor rör på sig och måste få fatta egna beslut och ta ansvar för sina liv. Tidningen skriver att Sverige som välståndsnation måste låta ekonomiska flyktingar ta sig hit för att arbeta.

I mitten av perioden beskrivs ett Europa som återupprättar sina inre gränser som ett nederlag, detta vore ett hårt slag mot EU:s grundtanke och löser inte problemet som ligger bakom.

Löfven kritiseras även för att välkomna flyktingar, på villkoret att de kan ta sig hit själva. Detta orsakar många människors död i händerna på flyktingsmugglare.

I mitten av oktober tar

98 Svenska Dagbladet 1 oktober 2015, Ett Sverige öppet på riktigt.

99 Svenska Dagbladet 4 oktober 2015, När tilliten står på spel.

100 Svenska Dagbladet 5 oktober 2015, Solidaritet är bättre än välfärdsstat.

101 Svenska Dagbladet 7 oktober 2015, Sverige måste växa upp.; Svenska Dagbladet 13 oktober 2015, Bygg inte luftslott i skogen.

102 Svenska Dagbladet 15 oktober 2015, Våga bryta innanförskapet.

103 Svenska Dagbladet 15 oktober 2015, Våga bryta innanförskapet.

104 Svenska Dagbladet 25 oktober 2015, Politikerna ser fel uppgifter.

105 Svenska Dagbladet 17 september 2015, Låt inte Europa falla.

106 Svenska Dagbladet 20 september 2015, Spel med liv som insats.