Internbudget 2020, Kultur- och fritidsnämnden.

(1)

www.vaxjo.se

Internbudget 2020,

Kultur- och fritidsnämnden

(2)

Information från Växjö kommun

Kultur- och fritidsnämnden, Internbudget 2020 2(20)

2

Innehållsförteckning

Ordförandes inledning ... 3

Verksamhetens inriktning ... 4

Omvärldsanalys ... 5

Nämndens uppdrag och ansvar ... 8

Huvudprocesser - mål och prioriteringar ... 10

Personalpolitisk inriktning ... 15

Ekonomi ... 16

Digitaliseringsplan ... 20

(3)

Information från Växjö kommun

3

Ordförandes inledning

Kultur- och fritidsnämndens internbudget för 2020 innebär både utmaningar och möjligheter. Vi står inför ett år då en stor del av vår verksamhet kommer att genomgå en rad olika förändrings- processer. Det som är centralt är att vi utifrån våra tilldelade medel ska fortsätta att ge våra kom- muninvånare upplevelser av hög klass med både bredd och spets.

Vi fortsätter bland annat att satsa på Scensommar som under 2019 tog ytterligare stora steg framåt och i högsta grad bidragit till att lyfta Växjö och kommunen som helhet som en som- marstad att räkna med. Den sammanlagda publiksiffran fördubblades nästan och bortåt 50 000 personer deltog i något arrangemang runt om i kommunen.

Vi står också inför den omdiskuterade och spännande samlokaliseringen av våra kulturinstitutioner. Här har vi ett betydande arbete framför oss och målet ska vara att ytterligare etablera Kul- turparken Småland som en nod i Växjö för spännande möten och oväntade samarbeten med fokus på konst och kultur.

En viktig men kanske lite undanskymd fråga är uppdraget att se över våra föreningsbidrag. Vi ser en oroväckande utveckling med en allt tidigare specialisering hos barn och ungdomar. Redan vid elva års ålder nås det högsta deltagandet i föreningslivet och det sjunker därefter kraftigt. Arbetet med att se över våra föreningsbidrag ska bland annat resultera i att fler barn och ungdomar är aktiva i olika föreningar längre upp i åldern.

Växjös kulturliv ska det även fortsättningsvis vara frejdigt och mångfacetterat. Det ska vara tydligt att kommunen i alla lägen försvarar åsikt- och yttrandefriheten. Kulturens viktiga uppgift att utforska de oändligt stora gråzoner som ofta finns i en samtid då komplexa samhällsfrågor redu- ceras till en enkel dikotomi behöver betonas och förstärkas. Kulturen ska ställa de frågor som gör att tankeprocesser sätts igång och att människor landar i olika slutsatser ska respekteras och uppmuntras. Vi måste tro på människan.

Bildningsidealet bör lyftas. Bildning, detta svårdefinierade begrepp som Ellen Key beskrev som det som finns kvar när vi glömt allt vad vi lärt oss, ger oss människor vägledning i vad det innebär att vara människa.

Växjös långa historik som framgångsrika idrottsstad är något att vara stolt över och bygga vidare på. Vi ska ge våra föreningar utmärkta förutsättningar att bedriva både spets- och breddverksam- het och ser fram emot ett år med idrottsliga framgångar på alla nivåer.

Jon Malmqvist, ordförande Kultur- och fritidsnämnden

(4)

Information från Växjö kommun

4

Verksamhetens inriktning

Hållbara Växjö 2030 pekar ut målbilder och insatser för att tillsammans kunna skapa en fantastisk plats för alla som lever, bor och verkar i Växjö både nu och i framtiden. Växjö ska vara en plats där alla lever utifrån sina önskemål och individuella förutsättningar, som inte begränsas eller hindras av andras föreställningar om individens tillhörighet och bakgrund. Samverkan och samordning inom kommunkoncernen samt civilsamhället skapar goda förutsättningar för att tillgodose invå- narnas olika behov.

Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsidé är att genom verksamheten skapa en god och jämlik hälsa och lärande genom aktiviteter och upplevelser under hela livet. Under 2020 kommer nämn- den fokusera på fyra områden:

1.Aktiviteter och upplevelser för en meningsfull fritid

2.Tillgängliga, flexibla och inkluderande mötesplatser, spontanytor, grönytor, lokaler och anlägg- ningar

3.Hållbar digitalisering

4.Personalen vår viktigaste resurs

Kultur- och fritidsnämnden möjliggör och genomför upplevelser och aktiviteter som bidrar till god fysisk, psykisk och social hälsa samt stärker attraktiviteten för invånare, näringsliv och besö- kare. En meningsfull fritid skapar samhörighet, öppenhet och trygghet vilket bidrar till välfärdens kärna. Aktiviteter på den fria tiden främjar det sociala nätverket, personlig utveckling och lä- rande. God samhällsservice och proaktiva insatser i form av kultur- och fritidsverksamhet bidrar till att kommunen slipper laga så många trasiga vuxna, förbättrade kunskapsresultat och att äldre håller sig friskare längre.

Alla kan inte få allt men det ska finnas något för alla. En ständig strävan är att utbudet av mötes- platser och aktiviteter ska vara lika oavsett bostadsområde och socioekonomiska förhållanden.

Allt kultur- och fritidsnämnden gör ska speglas av ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv med störst fokus på barn och unga, men även på äldre samt personer med funktionsvariation. Ut- gångspunkten är att nämndens arbete ska stödja föreningslivet så det blir för så många som möj- ligt, så länge som möjligt, i så bra verksamhet som möjligt. För att uppnå detta kommer en över- syn av kommunens stöd och bidrag göras. Målsättningen är att detta bidrar till att kommunen nyttjar sina resurser på bästa sätt och styr dem mot välfärdens kärna. Vidare ökar ett tydligt regelverk rättssäkerheten och förutsägbarheten.

Digitaliseringen har och kommer fortsatt ha stor betydelse för samhällsutvecklingen. Tekniken får en alltmer betydande roll på såväl arbetstid som fritid. Det är viktigt att ta tillvara på de möj- ligheter tekniken ger. Ett exempel är att genom digitalisering öka tillgängligheten till verksamhetens lokaler och anläggningar.

Personalen är nämndes viktigaste resurs. Ett löpande arbete utifrån resultat från temperaturmä- taren och en friskvårdssatsning kommer därför att genomföras med syfte att få mer hållbara medarbetare och därigenom främjas ett högre frisktal.

(5)

Information från Växjö kommun

5

Omvärldsanalys

Det övergripande målet för psykisk, fysisk och social hälsa (nedan folkhälsa) i Sverige är att skapa förutsättningar i samhället för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Folkhälsan i Sverige är fortsatt relativt god men det finns skillnader finns mellan könen och mellan olika socioekonomiska grupper.

Regelbunden fysisk aktivitet förebygger psykisk ohälsa, övervikt och fetma. Trots detta visar flera studier att barn och unga rör sig alldeles för lite. Många väljer att aktivera sig utanför föreningsli- vet och en stor utmaning för idrottsrörelsen är att få barn och unga att stanna kvar som aktiva i verksamheten under en längre tid. Detta är angeläget inte minst då forskning visar att de som är aktiva inom föreningsidrotten är mer fysiskt aktiva totalt sett. Forskning visar även att olika for- mer av kultur kan förbättra individers hälsa och livskvalitet. Kulturlivet bidrar till personlig utveckling, livslångt lärande och social inkludering. Att satsa på kultur och idrott är därför en god investering för folkhälsan och ekonomin. Enligt Riksidrottsförbundet kan stillasittande livsstilar förklara 2–8 procent av sjukvårdskostnaderna i Sverige, vilket motsvarar 4–16 miljarder kronor.

Kostnaden för frånvaro från arbetet är väsentligt högre än kostnaderna för sjukvård, ofta 2–5 gånger så stor och därmed 10 miljarder kronor per år eller mer.

Med rätt förutsättningar får civilsamhället goda möjligheter att hjälpa den offentliga sektorn med proaktiva insatser för förbättrad folkhälsa och ekonomisk hushållning. Dessutom verkar civilsam- hället som demokratiskola, röstbärare och opinionsbildare samt skapar samhällsnyttig verksamhet inom olika sektorer och bidrar till gemenskap och tillit mellan människor. Offentlig finansiering är en betydelsefull inkomstkälla för civilsamhället och det behöver goda och stabila förut- sättningar för att kunna planera, bedriva och utveckla sina verksamheter långsiktigt. För att bättre uppnå detta behöver utformningen av kommunens bidrag och stöd ses över. Den offentliga sektorn har i större utsträckning vänt sig till civilsamhället för att i gemenskap lösa samhälle- liga utmaningar. Detta gör att ideella organisationer idag är utförare av välfärdstjänster vilket kräver ökad kunskap kring upphandlingsregler för båda parter samt tydligare grundvillkor och uppföljningar för bidrag. På nationell nivå har flera utredningar genomförts under 2018 och 2019 bland annat rörande stödformer, demokrativillkor och långsiktigt stöd till det civila samhället vilka bör ligga till grund för det fortsatta arbetet.

En betydelsefull faktor för kultur-, fritids- och friluftfrågor är närhetsprincipen, det vill säga aktiviteter och upplevelser som finns att tillgå i individers geografiska omgivning och som kräver små resurser för genomslag. Närhet till idrottsytor och grönområden har stor betydelse för hur mycket dessa används. Ju fler anläggningar och ytor som finns i närheten av ett bostadsområde desto mer fysisk rörelse hos invånarna. Sambandet är detsamma både bland vuxna och bland barn och unga. Även Växjö kommuns frisluftsprogram slår fast vikten av närhet till naturen och säkerställer att denna aspekt finns med som en del i den långsiktiga stadsplaneringen. Närhet har också inverkan på hur kulturaktiviteter utnyttjas. De som bor i städer är mer kulturaktiva vilket kan relateras till mängden utbud som erbjuds jämfört med mindre orter och på landsbygden. Att närhet har stor betydelse även inom en stad visar en undersökning bland studenter vid Linnéuni- versitetet i Växjö. En större andel har angett att de har utnyttjat friluftsområden, vilket finns i närheten av universitetsområdet. Däremot är det inte lika många som har tagit del av

(6)

Information från Växjö kommun

6 kulturutbudet som främst finns inne i stadskärnan.

Närhet och tillgång till mötesplatser, lokaler, aktivitetsytor och aktiviteter bidrar till en ökad trygghet i hela kommunen. En ständig strävan är att utbudet av dessa ska vara lika oavsett bo- stadsområde och socioekonomiska förhållanden samt främjar integration. Biblioteken är den mest besökta mötesplatsen och den mest besökta kulturinstitutionen i samhället. Det är en de- mokratisk och kravlös arena där alla kan mötas och delta med fri tillgång till information, vilket har betydelse för det livslånga lärandet. Biblioteken har en viktig roll för en säker, oberoende och trovärdig informationsförmedling för att motverka att rykten, falska nyheter och propaganda sprids. Folkbiblioteken är en central aktör för att underlätta integration och inkludering och har stor betydelse för att överbrygga de digitala klyftorna i samhället. Dessutom kan biblioteken bidra till flera mål i Agenda 2030 som god utbildning för alla, minskad ojämlikhet, fredliga och inkluderande samhällen, hållbara städer och samhällen samt minskad produktion och konsumtion upp- fylls. Ett förslag till en ny nationell bibliotekstrategi har tagit fram av Kungliga biblioteket på uppdrag av regeringen. Denna föreslår långsiktiga mål och strategier för att främja nationell samverkan och kvalitetsutveckling kring digitala tjänster och gemensam infrastruktur som ska vara lik- värdig för alla typer av bibliotek i hela landet. Utifrån den nationella biblioteksstrategin behöver kommunen vidareutveckla den kommunala strategin genom en ny biblioteksplan.

Evenemang möjliggör för kommuner att attrahera turister och att marknadsföra platsen. Men en hållbar destination måste också tillgodose invånarnas behov av upplevelser. Genom att ta hänsyn till indikatorer som att evenemanget berikar vardagen, skapar stolthetskänsla, skapar möjligheter för folk att träffas samt påverkar samanhållningen i samhället kommer kommuner ha bättre för- utsättningar att skapa evenemang som sätter människan först. Växjö växer och kan räknas till en av de städer som stått värd för flera nationella och internationella evenemang. För att öka at- traktionskraften hos besökarna och invånarna samt konkurrenskraften mot arrangörer behöver förutsättningar för att arrangera evenemang, evenemangsportföljen och arbetssättet vidareut- vecklas och tydliggöras.

Aktiviteter på fritiden främjar det sociala nätverket, utveckling och lärande. Barn och unga med föräldrar som har högre utbildning deltar i högre utsträckning i fritidsaktiviteter, föreningsverk- samhet och kulturaktiviteter jämfört med dem vars föräldrar har lägre utbildning. Att många aktiviteter är förenade med kostnader leder till att barn och unga från familjer med sämre ekonomiska möjligheter eller instabila hemförhållanden riskerar att missgynnas vad gäller möjlighet till informellt lärande på fritiden. Att ekonomiska förutsättningar påverkar barn och ungas fritid visar Lupp-undersökningen 2018 för Växjö kommun där 30% i åk 8 och 40% i åk 2 Gy uppger att det finns saker att göra på fritiden men att det kostar för mycket att delta.

Från 1 januari 2020 blir barnkonventionen lag. Därmed läggs ett större ansvar på myndigheter att tillämpa konventionen så att den får större genomslag och garanterar barns rättigheter. Det fast- slås bland annat att barn har rätt till:

 vila och fritid

 lek och rekreation anpassad till barnets ålder

 fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet

 lämpliga och lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet samt till

(7)

Information från Växjö kommun

7 rekreations- och fritidsverksamheter

Barn och unga i områden med socioekonomiska utmaningar vittnar om att de inte känner sig del- aktiga eller välkomna i det omgivande samhället. Därför är det viktigt med insatser som stärker deras möjligheter till bra utbildning, delaktighet, en meningsfull fritid och en trygg tillvaro utan våld.

(8)

Information från Växjö kommun

8

Nämndens uppdrag och ansvar

Kultur- och fritidsnämnden har sitt uppdrag från kommunfullmäktige. Det handlar om att ge- nomföra de uppdrag som fullmäktige definierat utifrån givna förutsättningar och arbetsformer.

Dessa styrs genom gällande reglementet ”Arbetsformer för styrelser och nämnder i Växjö kommun”.

Kultur- och fritidsnämnden ska regelmässigt rapportera till fullmäktige om hur verksamheten utvecklas och dess ekonomi.

Nämnden består av femton ledamöter och femton ersättare med en mandatperiod på fyra år.

Nämnden sammanträder i regel en gång i månaden. Nämnden har ett arbetsutskott som sam- manträder en gång i månaden.

Ansvarsområde utifrån reglemente:

 Kultur-och fritidsnämnden är Växjö kommuns organ för kultur- och fritidsfrågor exklu- sive Växjö kommuns fritidsgårdsverksamhet. Kultur- och fritidsnämnden ska följa ut- vecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta nödvändiga initiativ för utveckling och förbättring av verksamheten.

 Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmän kultur och fritidsverksamhet i kommunen.

 Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens folkbiblioteksverksamhet samt för konst- och konsthallsverksamhet.

 Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för idrotts- och friluftsanläggningar, badplatser, spår och leder.

 Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för registrering och tillståndsgivning enligt lotterila- gen.

 Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för bokning och uthyrning av utomhus- och inom- husanläggningar samt Växjöskolornas gymnastiksalar under kvällstid och helger.

 Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för ekonomiskt och konsultativt stöd till föreningar, studieorganisationer och andra med verksamhet inom kultur- eller fritidsområdet.

 Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens samarbete med Regionteatern Blek- inge Kronoberg och Kulturparken Småland AB. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar även för utbetalning av kommunens beviljade årliga bidrag till dessa organisationer.

 Kultur- och fritidsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente.

 Kultur-och fritidsnämnden ansvarar för Fristadsprogrammet i Växjö.

Styrdokument

Förutom Kultur- och fritidsnämndens reglemente styrs nämndens verksamhet av kommunfull- mäktiges budget med verksamhetsplan samt de planer, program och policydokument som finns fastställda i kommunen. Utifrån kommunfullmäktiges budget beslutas nämndens internbudget

(9)

Information från Växjö kommun

9 med tillhörande verksamhetsplan. För nämndens verksamhetsområde kan särskilt nämnas biblio- tekslagen som konkretiserats i Växjö kommuns Biblioteksplan samt Strategi för konstområdet och Regler för föreningsstöd/fritidsverksamhet.

Uppföljning och analys

Kultur- och fritidsnämndens verksamhetstyrningsprocess bygger på kommunkoncernens årscy- kel för planering, uppföljning och analys. Kultur- och fritidsnämnden utgör den politiska led- ningen för kultur- och fritidsförvaltningen.

Genom kommunens verksamhetssystem genomför Kultur- och fritidsnämnden kontinuerliga uppföljningar av verksamhetens uppdrag i förhållande till de huvudprocesser som nämnden är involverade i, dess riktningsmålen och nyckeltal.

Utöver dessa uppföljningar genomförs intern kontroll för att säkerställa att nämndens verksamheter bedrivs ändamålsenligt utifrån ekonomisk synpunkt och med hänsyn till arbetet med sjuk- frånvaro. Dessa granskningskontroller dokumenteras i intern kontrollplan.

Analysen av de olika uppföljningar ger tillsammans med omvärldsanalysen god möjlighet att iden- tifiera framgångar och utvecklingsområden av nämndens verksamhet. Förvaltningen rapporterar löpande till nämnd i samband med nämndssammanträde.

En beskrivning av hur verksamheten drivs och utvecklas samt den ekonomiska statusen lämnas också i delårsrapporterna samt årsredovisningen. Anvisningar för dessa meddelas av kommun- styrelsen.

(10)

Information från Växjö kommun

10

Huvudprocesser - mål och prioriteringar

Växjö kommun arbetar i processer utifrån vad vi levererar till invånare, företag och besökare. Väl definierade arbetsflöden borgar för en hög kvalitet och effektivitet i verksamheten. Varje process har riktningsmål som utvärderas i samband med bokslut. Målen utvärderas med de av KF definierade nyckeltalen för resultat och kvalitet samt kostnadseffektivitet.

För att fördjupa och bredda den interna styrningen och uppföljningen av nämndens verksamhet kan nämnden komplettera med egna nyckeltal. Dessa nämndspecifika nyckeltal fungerar dock inte som indikatorer för måluppfyllelse.

Symbolförklaring

Uppdraget/nyckeltalet är beslutat av kommunfullmäktige Uppdraget/nyckeltalet är beslutat av nämnd/styrelse

Uppdraget är en del av nämnden/styrelsens digitaliseringsplan Uppdraget är en del av nämnden/styrelses hållbarhetsarbete Nyckeltalet mäter resultat/kvalitet

Nyckeltalet mäter effektivitet

Utveckla och förvalta en växande och trygg stad, tätort och landsbygd

Strategisk riktning

I den växande staden behövs en medveten strategi kring tillgängliga och inkluderande mötesplat- ser, spontanytor, grönytor, lokaler och anläggningar för att ge goda möjligheter till en meningsfull fritid. Alla kan inte få allt men det ska finnas något för alla. En ständig strävan är att utbudet av mötesplatser ska vara lika oavsett bostadsområde och socioekonomiska förhållanden. Allt kultur- och fritidsnämnden gör ska speglas av ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv med fokus på barn och unga, äldre samt personer med funktionsvariation.

Grunden för sammanhållning läggs med trygghet. Genom att satsa på säkra miljöer och mötes- platser med hjälp av samordning inom kommunkoncernen samt med civilsamhället ska invånarna känna sig trygga såväl på plats som till och från verksamheterna.

Nämnden har i uppdrag att förbättra lokalförsörjningsprocessen. Beläggningsgraden i offentliga

(11)

Information från Växjö kommun

11 lokaler ska öka genom mer uthyrning och bättre planering som i sin tur minskar behovet av nyin- vesteringar. Detta görs genom ett samordnat och digitaliserat bokningsflöde av lokaler. Vidare bidrar detta till en ökad servicegrad gentemot invånare och civilsamhälle samt likvärdiga uthyr- ningsvillkor.

Nämndens medvetna miljöarbete kommer fortsätta för att uppnå en fossilbränslefri kommunkon- cern 2020. Nämnden behöver göra än mer noggranna prioriteringar utifrån resepolicyn.

En konkurrensutsättning av grönyteskötsel kommer genomföras för att prova om det är ekonomiskt fördelaktig samtidigt som det arbete som skett i regi när det gäller miljökvalitet bibehålls eller blir högre.

Bättre fungerande och mer miljösmart samhällsplanering

Beslutad av Uppdrag Finansiering

Alla förvaltningar och bolag ska bli fossilbränslefria till 2020 Inom ram Mer effektiv lokalförsörjningsprocess i kommunkoncernen och ökad be-

läggningsgrad i offentliga lokaler. 9 mkr (effektivisering).

Fortsätta införandet av självservice inpassering/bokning,

Konkurrensutsätta grönyteskötsel. 5 mkr (effektivisering).

Genomföra projekt för kommande investering på konstgräsplaner.

Beslutad av Nyckeltal Period Utfall Utveckling över tid Jämförelse större stad Fossila koldioxid-

utsläpp från Kul- tur- och fritids- nämnden (ton) 2019

2019

Ökad trygghet i hela kommunen

Förstärk samordningen av fältverksamhet, mobila team, mötesplatser

och annat områdesbaserat arbete. Inom ram.

Möjliggöra en aktiv fritid

(12)

Information från Växjö kommun

12 Strategisk riktning

Ett tillgängligt kultur- och fritidsutbud har en positiv inverkan på trygghet och välbefinnande samt skapar förutsättningar för möten mellan människor och olika grupper i samhället.

Kultur- och fritidsnämnden möjliggör och genomför upplevelser och aktiviteter som bidrar till god fysisk, psykisk och social hälsa samt stärker attraktiviteten för invånare, näringsliv och besö- kare. En meningsfull fritid skapar samhörighet, öppenhet och trygghet vilket bidrar till välfärdens kärna. Biblioteksverksamhet, upplevelser och aktiviteter på den fria tiden, både inom och utanför föreningslivet, främjar det sociala nätverket, personlig utveckling och lärande. God samhällsser- vice och proaktiva insatser i form av kultur- och fritidsverksamhet bidrar till att kommunen slipper laga så många trasiga vuxna, förbättrade kunskapsresultat och att äldre håller sig friskare längre.

Alla kan inte få allt men det ska finnas något för alla. En ständig strävan är att utbudet av aktiviteter ska vara lika oavsett bostadsområde och socioekonomiska förhållanden. Till detta kopplas även det stora allmänna intresset för tillgång till aktivitetsytor som stärker den breda folkhälsan.

Friluftsprogrammet ligger till grund för arbetet med att utveckla Växjö som friluftskommun, med fokus på folkhälsa, tätortsnära natur och tillgänglighet.

Allt kultur- och fritidsnämnden gör ska speglas av ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv med fokus på barn och unga, äldre samt personer med funktionsvariation. Utgångspunkten är att nämndens arbete ska stödja föreningslivet så det blir för så många som möjligt, så länge som möj- ligt, i så bra verksamhet som möjligt. För att uppnå detta kommer en översyn av kommunens stöd och bidrag göras. Målsättningen är att detta bidrar till att kommunen nyttjar sina resurser på bästa sätt och styr dem mot välfärdens kärna. Vidare ökar ett tydligt regelverk rättssäkerheten och förutsägbarheten.

Kulturinstitutioner förstärks genom samordning och samlokalisering med Fria ordets hus, konsthallen och olika sammanslutningar förknippade med Växjös rika kultur- och litteraturhistoria.

För att skapa utrymme för att hålla kommunens konstsamling uppdaterad med samtidskonsten och spegla konstlivet kommer delar av den befintliga konsten i kommunhuset att doneras eller säljas.

Biblioteket kommer fortsätta utvecklas som en bred och trygg mötesplats. Detta görs utifrån den nationella biblioteksstrategin som föreslår långsiktiga mål och strategier för att främja nationell samverkan och kvalitetsutveckling kring digitala tjänster och gemensam infrastruktur. Utifrån den nationella biblioteksstrategin kommer nämnden tillsammans med andra berörda nämnder utarbeta en ny biblioteksplan.

Kultur och fritidsnämnden ska verka för en fortsätt satsning på ridsporten i Växjö Kommun.

Ett kultur- och fritidsutbud med mer bredd och spets

Samordning av kulturinstitutioner. 2 mkr (effektivisering)

(13)

Information från Växjö kommun

13

Klargör viljeinriktning, mål och syfte med verksamheten Det fria ordets hus.

Hantera och uppdatera kommunens konstsamling samt spegla samtids-

konsten och det lokala konstlivet Inom ram

Utarbeta en ny biblioteksplan Inom ram

Framtagning av ny handlingsplan utifrån friluftsprogrammet

Beslutad av Nyckeltal Period Utfall Utveckling över tid Jämförelse större stad Nöjd Region-Index

- Fritidsaktiviteter 2018 73 Nöjd Medborgar-

Index - Kultur 2018 72

Kostnad kultur-

verksamhet, kr/inv 2018 1 443 Kostnad fritids-

verksamhet, kr/inv 2018 1 738

Aktiva låntagare i kommunala bibliotek, antal/1000 inv.

2018 275

Bibliotekets öp- pethållande (in- klusive meröppet) utöver 08-17 på vardagar, tim- mar/vecka

2017 23

Kostnad allmän fritidsverksamhet, kr/inv

2018 337

Kostnad idrotts- och fritidsanlägg- ningar, kr/inv

2018 1 250

Kostnad bibliotek,

kr/inv 2018 520

Kostnad allmän kulturverksamhet, kr/inv

2018 612

Nöjd Medborgar- Index - Idrott- och motionsanlägg- ningar

2018 66

Nöjd Medborgar-

Index - Bibliotek 2018 78

Antal totalpoäng i naturvårdsverkets friluftsundersök- ning

Delår 2019 27

(14)

Information från Växjö kommun

14

Ett engagerat civilsamhälle och starkare föreningsliv

Översyn av föreningsbidrag i syfte att öka inkludering och tillgång till en

aktiv fritid i hela kommunen. Inom ram.

Beslutad av Nyckeltal Period Utfall Utveckling över tid Jämförelse större stad Deltagartillfällen i

idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år

2018 35

Nöjd Inflytande-

Index - Helheten 2018 45

Kostnad stöd till studieor- ganistaioner, kr/inv

2018 23

(15)

Information från Växjö kommun

15

Personalpolitisk inriktning

Strategisk inriktning

Personalen är nämndens viktigaste resurs. Kultur- och fritidsnämnden ska vara en arbetsplats som genomsyras av en tydlig värdegrund och som tillsammans med personalpolitiken främjar högre frisktal och ett hållbart arbetsliv. För att främja detta kommer nämnden arbeta medvetet med medarbetarupplevelsen utifrån temperaturmätaren samt med ett fortsatt proaktivt rehabili- teringsarbete. Vidare kommer en friskvårdssatsning för alla medarbetare genomföras.

Vikten av att cheferna kan kommunicera nämndens mål och riktning har i analys av temperatur- mätaren framkommit som ett utvecklingsområde. Detta för att tydliggöra vad som förväntas av medarbetarna och samla organisationens kraft, vilket är en förutsättning för att alla ska kunna utföra jobbet på bästa sätt.

Genom att vara en attraktiv arbetsgivare som arbetar med strategisk kompetensförsörjning re- kryterar och behåller nämnden den kompetens som krävs för att bibehålla en verksamhet av hög kvalitet.

Årsgenomsnittet av medarbetarupplevelsen enligt temperatur- mätaren ska vara minst 4,5.

Sjukfrånvaron i andel av tillgänglig ordinarie arbetstid ska minska och 2022 vara högst 5 procent.

Program för frisknärvaro för att minska sjukfrånvaron med en dag per

snittanställd. 1 mkr (besparing)

(16)

Information från Växjö kommun

16

Ekonomi

Driftbudget

Förutsättningar för driftbudgeten

tkr Intäktsbudget 2020 Kostnadsbudget 2020 Nettobudget 2020 Nettobudget 2019

Nämnd 1 150 1 150 1 267

Stöd och utveckling -250 6 525 10 956

Personalkostnad 4 158

Övriga kostnader 2 617

Fritid -28 817 89 256 90 389

Personal kostnad 13 881

Lokalkostnad 45 496

Avskrivning 3 955

Bidrag enl, beslut/ av-

tal 32 425

Bidrag övrig 5 408

Kultur och bibliotek -4 035 81 599 82 533

Personalkostnad 32 699

Lokalkostnad 17 728

Avskrivning 711

BIdrag enl beslut / av-

tal 16 089

Bidrag övrig 963

Summa -33 102 211 632 178 530 185 145

Kapitalkostnadsredovisning

Rubrik text

Budget 2020 Budget 2019 Prognos 2019 Utfall 2018

tkr Avskrivning Ränta Netto Netto Netto Netto

4666 1484 6150 6200 6500 10135

Summa 4666 1484 6150 6200 6500 10135

(17)

Information från Växjö kommun

17

Investeringsbudget

Förutsättningar för investeringsbudgeten Investeringsbudget, ettåriga projekt

Beslutad budget 2020, tkr

Ettåriga projekt Inkomst Utgift Netto

Summa

Investeringsbudget, fleråriga projekt

tkr Beslut total bud-

get Ack. utfall Tot. projektpro-

gnos

Fleråriga projekt Inkomst Utgift Netto Netto Netto

Summa

Exploateringsprojekt

tkr Grund

kalkyl

Acku- mule- rat utfall

Total pro-jekt- pro- gnos In-

komst Utgift Netto In-

komst Utgift Vinsta vr/ re- serv

Netto In-

komst Utgift Netto

Summa Varav VA Varav tillväxt

(18)

Information från Växjö kommun

18

Effektiviseringsåtgärder

Effektiviseringsåtgärder 2020 tkr

Besparing politisk organisation 150

Besparing sjukfrånvaro 50

Effektiv lokalförsörjning 400

Effektiv grönyteskötsel 0

Hållbar välfärd 4 850

Summa effektivisering 5450

Effektiv lokalförsörjning kommer att nå helårseffekt först år 2021, då våra avtal löper fram till mit- ten av 2020. Effektiv grönyteskötsel, konkurrensutsättning påbörjas under 2020 och vi räknar inte med någon besparing under verksamhetsåret. Under begreppet hållbar välfärd har vi samlat de betydande åtgärder vi tar till för att säkerhetsställa en effektiv förvaltning samt täcka för de kostnader som uppstår då föreslagna förändringar i verksamheten kan påbörjas först andra halv- året.

Förändringar :

Personalförändringar 2 350 tkr - gäller hela förvaltningen

Övriga gemensamma kostnader 650 tkr - gäller hela förvaltningen

Bidragsförändringar (fritid) 600 tkr , avser budget projekt stöd och direktservice ( jfr: budget 2019 1563 tkr)

Friluftslivet 250 tkr, avser extra satsning från 2019 ( jfr: budget 2019 450 tkr ) Arenastaden 900 tkr , ( jfr: budget 2019 2100 tkr)

Prioritera reparation och underhåll 500 tkr ( återställs 2021) Vårstad läggs ner 400 tkr

Bidragsförändringar (kultur) 375 tkr, avser projekt stöd ( jfr: budget 2019 1340 tkr ) Kulturnatt och sänkt ambitionsnivå 150 tkr

Konsthallen, mindre antal utställningar 300 tkr ( jfr: 2019 års budget för utställning 700 tkr, pla- nerade flytten av konsthallen påverkar möjliga antal utställningar under 2020.)

Fristadsförfattare, omkostnader 2:a halvåret 100 tkr

(19)

Information från Växjö kommun

19

Effektiviteten ska öka och vara minst i nivå med genomsnittet i kommungruppen större städer.

Beslutad

av Uppdrag Finansiering

Välfärdens långsiktiga finansiering ska tryggas med ökade samordningsvinster

och/eller konkurrensutsättning av stödjande funktioner. 15 mkr (effektivisering) Skötsel Arenastaden.

Välfärdens långsiktiga finansiering tryggas med prioritering av kärnuppdraget. 26 mkr (effektivisering) Avveckla Biljettcentrum

Förstärkning av beställarkompetensen. Inom ram.

Besparing i politisk organisation och verksamhet 1 mkr (besparing)

(20)

Information från Växjö kommun

20

Digitaliseringsplan

Process Uppdrag Beskrivning

Utveckla och förvalta en växande och

trygg stad, tätort och landsbygd Fortsätta införandet av självservice in-

passering/bokning, En väg in för bokning av kommunens lokaler. Se projektdirektiv under dokument.

Ta bort projektdirektivet för det är inte beslutat. Uppdraget gäller Arenaservice.

Starta upp implementeringen för proces- sen skapa tillgång till lokaler, anlägg- ningar och utrustning.

Tjänsteskrivelse??

Möjliggöra en aktiv fritid Avropa alt upphandla boknings- och bi-

dragssystem Då ett bokning- och bidragssystemet

(nuvarande Interbook GO) är en grund- förutsättning för självservice av bokning och att all bokning sker enligt principen

“En väg in”, är det av stor vikt att säker- ställa ett kommande lösningsförslag ef- tersom det nuvarande avtalet löper ut.

Detta behöver även vara kompatibelt med andra verksamhetssystem inom kommunen.

Finanspolitisk inriktning Implementera styrsystem för evenemang Ett smart, enhetligt och samordnat ar- betssätt krävs för att lyfta och stärka Växjö som evenemangsstad. En gemensam plattform för att planera, kommunicera, genomföra och följa upp evenemang saknas idag.

Behovet har styrkts i samband med utredningar och interna kartläggningar kring evenemangssamordning vilket visar att arbetet per idag är sårbart och per- sonbundet, att det saknas en heltäck- ande bild av evenemangen. Vidare arbetar förvaltningar och enheter parallellt med planering och information i egna excelfiler. Ofta blir filerna komplexa och svåra att överblicka. Det är ofta en per- son sitter på viktig information och är spindeln i nätet. Mycket av informationen finns i huvudet på involverade personer och i personliga anteckningar. Det finns ingen samlad plats för avtal med artister, tekniker, samarbetsparters mm. Risken för dubbelarbete, felaktig information, informationsbrister och att något ham- nar mellan stolarna är stor. Det kan resultera i kvalitetsbrister och att kommunen som arrangör och samarbetspartner upplevs oprofessionell.