07.5. Bilaga 4 Budgetförslag 2017 (S)

(1)

BUDGET 2017

Sollentuna kommun

Inför kommunstyrelsen 2016-06-07

(2)

Budget 2017, förslag till beslut

Socialdemokraterna föreslår kommunstyrelsen för egen del besluta följande:

1. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningskontoret att utfärda anvisningar för höstens verksamhetsplanering.

Socialdemokratrena föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta följande:

1. Fullmäktige fastställer de finansiella målen samt kommunövergripande mål som utgår från de fem politiska fokusområdena, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

2. Fullmäktige fastställer budget 2017 för kommunstyrelsen exklusive exploateringsverksamheten, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

3. Fullmäktige fastställer budget 2017 för stadsbyggnadsnämnden (exploateringsverksamheten), i enlighet Socialdemokraternas förslag.

4. Fullmäktige fastställer budget 2017 för barn- och ungdomsnämnden, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

5. Fullmäktige fastställer budget 2017 för utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

6. Fullmäktige fastställer budget 2017 för vård- och omsorgnämnden, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

7. Fullmäktige fastställer budget 2017 för socialnämnden, i enlighet med Socialdemokratrenas förslag.

8. Fullmäktige fastställer budget 2017 för kultur- och fritidsnämnden, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

9. Fullmäktige fastställer budget 2017 för miljö- och byggnadsnämnden, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

10. Fullmäktige fastställer budget 2017 för trafik- och fastighetsnämnden, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

11. Fullmäktige fastställer budget 2017 för överförmyndarnämnden, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

12. Fullmäktige fastställer skattesatsen till 18,12 skattekronor/invånare.

13. Internräntan förblir oförändrad till 2 % 2017.

14. Kommunstyrelsen medges disponera 29,9 miljoner kronor ur rörelsekapitalet för oförutsedda behov 2017

15. Utdelning från Sollentuna energi och miljö AB avsende räkenskapsåret 2016 ska vara 30 miljoner kronor, dock högst enligt gällande lagstiftning.

16. Utdelning från AB Sollentunahem avseende räkenskapsåret 2016 ska vara 14 miljoner kronor. Av beloppet avser 8 miljoner kronor kommunens

bostadsförsörjningsansvar enligt § 5 i Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Utdelningen ska dock vara högst enligt gällande lagstiftning.

17. Kommunstyrelsen bemyndigas att ta upp tillfälliga lån eller checkkrediter under 2017 till ett värde av 400 miljoner kronor.

18. Kommunstyrelsen bemyndigas att ta upp långfristiga lån för investeringar på upp till 600 miljoner kronor under 2017.

(3)

Innehållsförteckning

1 Ekonomiska förutsättningar ... 2

2 Bostadsbyggande och befolkning ... 4

2.1 Bostadsbyggande ... 4

2.2 Befolkningsutveckling ... 4

3 Fokusområden och mål ... 6

3.1 Ansvarsfull ekonomisk politik ... 6

3.2 Näringsliv och arbetsmarknad ... 6

3.3 Utbildning... 8

3.4 Förebyggande insatser och omsorg ... 8

3.5 Miljö och samhällsutveckling ... 9

3.6 Kommunikation ... 10

4 Resultatbudget ... 11

4.1 Skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning ... 11

4.2 Finansiella poster ... 12

5 Balansbudget ... 14

6 Kassaflödesanalys ... 15

7 Finansiering ... 16

7.1 Skattesats ... 16

8 Utdelning från kommunala bolag ... 16

9 Finansiella mål ... 16

10 Driftbudget ... 16

10.1 Kommunstyrelsens oförutsedda ... 18

11 Investeringsbudget ... 19

12 Nämnderna ... 20

12.1 Kommunstyrelsen ... 21

(4)

12.2 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet ... 23

12.3 Barn- och ungdomsnämnden ... 25

12.4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 27

12.5 Vård- och omsorgsnämnden ... 29

12.6 Socialnämnden ... 31

12.7 Kultur- och fritidsnämnden ... 32

12.8 Miljö – och byggnadsnämnden ... 34

12.9 Trafik – och fastighetsnämnden ... 35

12.10 Överförmyndarnämnden ... 39

(5)

1 Ekonomiska förutsättningar

Kommunernas och landstingens verksamhet utgör en femtedel av Sveriges samlade produktion av varor och tjänster (BNP). Vad som händer i kommunsektorn bidrar därmed till den samhällsekonomiska utvecklingen. År 2015 präglades den svenska ekonomin av höga tillväxttal - bruttonationalprodukten beräknas öka med närmare 4 procent. Den snabba tillväxten förväntas fortsätta även 2016 och 2017 för att sedan kulminera. Det som driver tillväxten är växande investeringar och ökad offentlig konsumtion, som främst sker i kommunerna.

Den starka tillväxten skapar även positiva förändringar på arbetsmarknaden med minskad arbetslöshet och ett ökat antal arbetade timmar. Arbetslösheten närmar sig 6,5 procent vilket brukar benämnas som den nivå där arbetsmarknaden är i jämnvikt. Utöver konjunkturen är långsiktiga utvecklingen av sysselsättningen avgörande för skattebasens utveckling. Längre arbetsliv (tidigare inträde och senare utträde) bedöms vara av stor vikt för den framtida finansieringen av välfärden. Även högre förvärvsgrad bland utrikes födda är av vikt. Det är sysselsättningen, räknat i arbetade timmar, som i praktiken bestämmer vad löneinkomsterna i skattebasen ger för resurser till den kommunala verksamheten.

Tabell Samhällsekonomiska förutsättningar (enlig SKL)

2015 2016 2017 2018 2019

BNP 3,8 3,1 2,8 1,8 1,8

Sysselsättning timmar

1,0 1,3 1,6 0,4 0,3

Relativ arbetslöshet

7,4 6,8 6,5 6,6 6,8

Timlön 3,3 3,1 3,4 3,6 3,7

Konsumentprisidex 0,0 0,8 1,6 3,4 3,0

Skatteunderlag 5,0 5,0 5,2 4,3 4,3

Fler arbetade timmar och minskad arbetslöshet innebär förbättrat skatteunderlag. Ökningstakten för åren 2015 till 2018 är ur ett historiskt perspektiv mycket höga. Löneökningar i sig ger inte så mycket mer resurser över till den kommunala verksamheten. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i samhället motsvaras normalt av ungefär lika stora löneökningar också för kommunernas anställda. För 2016 och 2017 drivs ökningen av fler arbetade timmar och ökade pensioner vilket ger en realökning av kommunernas skatteintäkter.

Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunala uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via det generella statsbidraget. För 2015 uppgår det till 62 miljarder kronor.

Statens bidrag till kommunerna räknas inte upp mellan åren. Staten kan dock i sin budget besluta om att förändra bidraget.

Trots den underliggande positiva bilden när det gäller arbetsmarknad och skatteunderlag tecknar SKL en oroande bild av kommunernas ekonomi de närmaste 4 åren. Kommunerna möter nu en kraftig

kostnadsökning. Den består dels av ökande ålderskullar inom barn och utbildning samt flera äldre, dels av det stora flyktingmottagandet. Många kommuner är uppe i eller på väg in i en period av stora investeringar. Många av de skolor och anläggningar som byggdes under 1970-talet har nu tjänat ut och behöver renoveras eller ersättas. De stora investeringsvolymerna kan i många fall inte finansieras med egna medel varför många kommuner nu ökar sin upplåning med ökade räntekostnader som följd.

Sollentuna kommun har under de senaste 5 åren uppvisat starka resultat och en bibehållen eller stärkt soliditet. En del av det starka resultatet förklaras av stora realisationsvinster inom

exploateringsverksamheten. Men även om vi exkluderar dessa vinster har kommunen uppnått det av fullmäktige uppsatta resultatmålet på 1 procent av de samlade intäkterna från skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.

Den positiva konjunkturen stärker även Sollentuna kommuns intäkter de närmaste åren. Kommunen genomgår en ekonomisk anpassning till det förändrade systemet för kommunalekonomisk utjämning vilket försämrar förutsättningarna.

(6)

På kostnadssidan möter kommunen delvis samma utmaningar som övriga kommuner – ökade volymer inom barn och utbildning samt äldre och flyktingsituationen. Detta kommer skapa ansträngningar på kommunens driftsekonomi. Förutom detta är kommunen på väg in i en period av mycket stora investeringar. Kommunen har tidigare år kunnat självfinansiera samtliga investeringar genom resultat och avskrivningar. De kommande årens investeringar uppgår till så höga nivåer att en kompletterande finansiering måste till.

FAKTARUTA Kommunalekonomisk utjämning

Kommunalekonomisk utjämning

Grundprincipen för systemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar (skattekraft, demografi, geografi, samt socio-ekonomi) har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för

kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av LSS-kostnader.

Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar.

Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan 1 januari 2005 med vissa ändringar införda 2008 och 2014. Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Systemet för LSS- utjämningen gäller sedan 1 januari 2004 med vissa förändringar införda från och 2009.

Effekten av systemet blir att utvecklingen av det egna skatteunderlaget är av underordnad betydelse för utvecklingen av kommunens intäkter. Ökar kommunens skatteunderlag per invånare snabbare än genomsnittet får kommunen lämna ifrån sig merparten av effekten i form av en ökad avgift i inkomstutjämningen.

När det kommer till demografi möter varje kommun sin unika utveckling. Via kostnadsutjämningen kommer dock samtliga kommuner att möta samma finansiella utmaning. En kommun med en gynnsam utveckling i relation till genomsnittet får hjälpa de kommuner som möter en ogynnsam utveckling.

(7)

2 Bostadsbyggande och befolkning

2.1 Bostadsbyggande

För kommuner i Stockholmsregionen är bostadsbeståndet en mycket viktig faktor för

befolkningsutvecklingen. Sollentuna kommun är i början av en period med stort bostadsbyggande.

Stadsbyggnadsnämnden fastställer årligen ett bostadsantagande. Detta antagande bygger på uppgifter hämtade från respektive projekt och byggherre. Antagandet ska inte förväxlas med de mer strategiska riktlinjer för bostadsbyggandet som kommunen tar beslut om varje mandatperiod enligt lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar.

2016 års bostadsantagande visar att pågående projekt, om de genomförs enligt nu gällande tidplaner, kommer att medföra ett tillskott under en tioårsperiod på drygt 6 500 nya bostäder i Sollentuna kommun.

Större delen av tillskottet är i flerbostadshus.

2.2 Befolkningsutveckling

Under år 2015 ökade befolkningen i Sollentuna kommun med 926 personer från 69 325 till 70 251 invånare. Detta motsvarar en befolkningstillväxt på 1,3 procent.

Nivån på kommunens folkmängd är avgörande för intäkterna från skatter, statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. En ökad befolkning ger ökade intäkter även om den

samhällsekonomiska utvecklingen och statens bidrag har stor påverkan på vilka resurser kommunen har att förfoga över.

Hur många som bor i kommunen och i vilken ålder de är har även stor inverkan på kommunens

kostnader. Detta oavsett om det är kostnader för verksamhet i egen regi eller kostnader för verksamheter som bedrivs på entreprenad.

För att kunna dimensionera verksamheter och prognostisera kommunens intäkter tar kommunen fram en befolkningsprognos. Som grund för denna ligger ovan beskrivna bostadsbyggnadsprognos men även antaganden om födelsetal, flyttströmmar och förtätning i befintligt bostadsbestånd.

Bostadstyp 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Totalt Flerbostadshus 220 520 528 887 705 599 615 540 545 475 5 634

Småhus 52 72 54 45 51 31 40 25 25 25 420

Kategoribostäder 50 150 32 25 0 56 75 75 50 0 513

Totalt 322 742 614 957 756 686 730 640 620 500 6 567

Antagande om antal inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun år 2016-2025

(8)

Enligt prognosen beräknas befolkningen i kommunen öka med drygt 12 000 personer under den närmaste tioårsperioden vilket är en ökning med 17 procent. År 2025 beräknas antalet invånare vara drygt 82 000. Befolkningen beräknas öka varje år under prognosperioden. År 2019 bedöms

befolkningstillväxten bli som störst till följd av ett stort antal planerade inflyttningsklara bostäder under detta år.

(9)

3 Fokusområden och mål

Varje fokusområde nedan innehåller en sammanfattning av den politiska inriktningen för

verksamhetsåret för respektive område, samt de övergripande målen med beskrivningar och tillhörande mått.

Från och med 2015 innehåller Ansvarsfull ekonomisk politik en grundbeskrivning gällande kommunens verksamheter och utvecklingen av kommunen som organisation.

3.1 Ansvarsfull ekonomisk politik

En ansvarfull ekonomisk politik utgör grunden i Sollentuna kommun.

För att på bästa sätt kunna utnyttja kommunens finansiella resurser krävs en god kontroll över den löpande användningen av budgeten. Det krävs också ett ständigt fokus på utveckling av verksamheternas effektivitet och kvalitet.

Nämndernas kontroll över den löpande användningen av budgeten följs upp genom måttet budgetavvikelse. Detta utgör en del av nämndernas ekonomiska uppföljning och utvärdering.

Genom målstyrningsmodellen fokuseras vissa utvecklingsinsatser som direkt bidrar till de

kommunövergripande målen. För samtliga verksamheter måste också finnas ett systematiskt, långsiktigt och gemensamt utvecklingsarbete kring verksamhetens kvalitet och effektivitet. Formerna för att analysera, planera, genomföra och följa upp utvecklas både kommungemensamt och inom respektive nämnd.

Den viktigaste resursen i det ständiga utvecklingsarbetet kring verksamheternas kvalitet och effektivitet är kommunens medarbetare och chefer. Kommunen präglas av att medarbetare och chefer utvecklar sig själva och kommunens verksamheter. Kommunen är också en attraktiv arbetsgivare som skapar

attraktiva arbetserbjudanden.

3.2 Näringsliv och arbetsmarknad

Mål 1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Kommunen ska vara en aktiv part i kontakterna med företagen för att fortsätta att utveckla

företagsklimatet i kommunen. Det ska finnas ett fungerande samspel mellan kommun och näringsliv.

Ökat samarbete ger större insyn och förståelse för varandras beslutsprocesser.

Särskilt fokus ska läggas på att:

• tillvarata gemensamma intressen genom att utveckla samarbeten

• förbättra tillgängligheten och servicen till företagare

• aktivt verka för att uppmuntra nyföretagande och utveckling av befintliga företag

Mått Senaste utfall Riksgenomsnitt Kommentar

Svenskt Näringsliv kommunranking 2 (2015) -

Nöjd-Kund-Index totalt i SBA:s

servicemätning/SKL:s öppna jämförelser Företagsklimat (NKI)

70 (2015) 68 (2015)

Mål 2 Fler i arbete

Varje människa är en resurs och ska ges möjlighet att med sitt arbete bidra efter sin egen förmåga. Fokus på utbildning och egen försörjning är nödvändigt för att öka människors deltagande i samhället.

Målet är att alla ska lämna gymnasiet med godkända betyg. I det fall detta inte uppnås ska möjlighet finnas att komplettera för behörighet till vidare studier.

(10)

För att ge alla elever goda möjligheter senare i livet är det viktigt att snabbt fånga upp de ungdomar som inte fullföljer sin skolgång, eller är i farozonen att inte göra det, för att de snabbt ska få hjälp att finna en ny väg.

Det är viktigt att bejaka lusten att lära i livets alla stadier. Kompetensutveckling ska vara möjligt för alla som står utanför arbetsmarknaden.

Kommunens och andra arbetsgivares delaktighet och samverkan är viktigt i ett aktivt mångfaldsarbete för ett mer inkluderande arbetsliv för alla.

Andel studerande på yrkesvux som är i arbete eller studier året efter avslutad utbildning (%)

89 (2015) -

Andel deltagare i insats via Möjligheternas kontor som gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslutad insats (%)

55 (2015) -

Andel gymnasieelever med examen inom 3 år (%). Gäller folkbokförda i Sollentuna kommun

69,2 (2015) 65,7 (2015)

Andel arbetslösa i Sollentuna kommun (%) 4,8 (2015) 8,0 (2015) Andel arbetslösa ungdomar 18-24 år i

Sollentuna kommun (%) 5,8 (2015) 13,0 (2015)

Andel arbetslösa med utländsk bakgrund i

Sollentuna kommun (%) 11,3 (2015) 22,1 (2015)

(11)

3.3 Utbildning

Mål 3 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet

Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas och att möta utmaningar på sin egen nivå oavsett vilken förskola/skola/fritids de väljer att gå i. Målet är att samtliga skolor ska ha höga kunskapsresultat. Den fysiska och psykiska skolmiljön ska vara god.

Det administrativa arbetet för både lärare och skolledare ska minskas så att tid frigörs för kärnuppdraget.

FN:s barnkonvention utgör en grund för att skapa öppenhet och mångfald bland barn och ungdomar.

En förutsättning för att nå goda studieresultat är att eleverna är trygga. Nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling ska alltid gälla.

Spridning av resultat mellan grupper av elever, skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar, samtliga skolor åk 9

21,6 (2015) 25,9 (2015)

Genomsnittligt meritvärde grundskolan,

samtliga skolor åk 9 247,6 (2015) 224,7 (2015)

Andel elever med lägst betyget E i

samtliga ämnen, samtliga skolor åk 9 (%) 86,3 (2015) 77,0 (2015) Andel elever som upplever sig mobbade i

grundskolan (%), samtliga skolor 4,5 (2015) - Egen undersökning, rikssnitt finns inte

Andel elever på Rudbeck som känner sig

trygga (%) 94 (2016) 91 (2016)

Enkät som genomförs inom

gymnasiesamarbetet i Stockholms län.

Riksgenomsnitt avser snitt inom samarbetet.

Genomsnittlig betygspoäng på Rudbeck 15,1 (2015) 14,5 (2015) Andel elever på Rudbeck som når

behörighet till studier på universitet och högskola (%)

93 (2015) 91 (2015)

Andel studerande som når godkänt inom

grundläggande vuxenutbildning (%) 89 (2015) - Egen undersökning, rikssnitt finns inte Andel studerande som når godkänt inom

gymnasial vuxenutbildning (%) 83 (2015) - Egen undersökning, rikssnitt finns inte Andel studerande som uppnår godkänt

betyg SFI (%) 99 (2015) - Egen undersökning, rikssnitt finns inte

3.4 Förebyggande insatser och omsorg

Mål 4 Genom förebyggande arbete ges förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv Förebyggande insatser ska vara i fokus i livets alla skeden. Barnperspektivet är en viktig del i detta arbete.

Skolan och civilsamhället är viktiga arenor. Där ska barn och ungas problem identifieras och fångas upp.

Samverkan mellan kommunens verksamheter och andra aktörer måste förstärkas för barnens bästa.

En viktig förutsättning för att kunna leva ett tryggt och självständigt liv är att invånarna har rådighet över eget boende och egen försörjning.

Kommunens äldre invånare ska erbjudas ett aktivt och socialt liv. Kommunen ska prioritera förebyggande insatser som höjer de äldres livskvalitet.

Ohälsotal 20,8 (2015) 31,9 (2015)

Medborgarnas betyg Trygghet (index 1-

100) 61 (2014) 61 (2014)

Mäts vartannat år via medborgarundersökningen

(12)

Andel behöriga elever till gymnasieskolan

(%) 92,4 (2015) 85,6 (2015)

Andel av befolkningen med

försörjningsstöd (%) 2 (2014) 4,2 (2014)

Andel barn som lever i hushåll som är

beroende av ekonomiskt bistånd (%) 2,5 (2014) 7,4 (2014)

Mål 5 Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet

Sollentuna kommun ska erbjuda vård och omsorg som präglas av hög kvalitet och värdighet.

Invånarna ska kunna välja en aktör, som garanterar god kvalité oavsett driftsform, utifrån sina önskemål och behov. Anhöriga ska erbjudas en självklar plats i omsorgsarbetet.

E-hälsan, dvs digitaliseringen av vissa tjänster inom sjukvården, fyller en viktig funktion när det gäller att öka tillgängligheten och effektivisera vårdinsatserna.

Hemtjänst, andel ganska eller mycket

nöjda brukare (%) 88 (2015) 91 (2015)

Särskilt boende, andel ganska eller mycket

nöjda brukare (%) 82 (2015) 83 (2015)

Medborgarnas betyg Stöd för utsatta

personer (index 1-100) 59 (2015) 48 (2015) Mäts vartannat år via

medborgarundersökningen Andel ungdomar som inte återaktualiseras

i socialtjänsten inom ett år efter avslutad utredning eller insats (%)

72 (2015) 78 (2015)

3.5 Miljö och samhällsutveckling

Mål 6 Arbeta för en god bebyggd miljö

En god bebyggd miljö ställer krav på luft- och vattenkvalitet. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara, liksom att bullerstörningarna ska minska och en giftfri miljö är målet. Miljövänliga och resurseffektiva val ska vara förstahandsvalet vid såväl ny- som ombyggnation.

Boendet i kommunen ska möjliggöra miljövänlig livsstil och det ska vara lätt att välja bort bilen vid resande. Förtätning bör främst ske i samklang med tillgången till kollektivtrafiklösningar. Grönområden fyller en viktig funktion i stadsutvecklingen. Översiktsplanen ska ses över i en rullande process för att anpassas till de förändringar och den utveckling som sker i kommun och omvärld.

Det är viktigt att den bebyggda miljön tillvaratar platsens kvaliteter och utvecklas efter människors behov. Att skapa delaktighet för medborgarna är därför av stor vikt.

Medborgarnas betyg Bostäder (index 1-100) 63 (2014) 56 (2014)

Mäts vartannat år via medborgarundersökningen Medborgarnas betyg Tillgång till gång- och

cykelvägar (andel betyg över medel %) 86 (2014) -

Mäts vartannat år via medborgarundersökningen Medborgarnas betyg Tillgång till kollektivtrafik

(andel betyg över medel %) 88 (2014) -

Mäts vartannat år via medborgarundersökningen

Antal nya bostäder per år 731 (2015) -

I Stockholms län färdigställdes totalt cirka 12 350 nybyggda bostäder år 2015

Mål 7 Minska utsläppen av växthusgaser

Kommunens antagna klimatstrategi är en grund för det kommunövergripande målet.

(13)

Vi ska minska utsläppen av växthusgaser i kommunens verksamheter samt skapa förutsättningar för invånare och verksamma aktörer att minska utsläpp av växthusgaser.

Det är viktigt att se klimatpåverkan i ett helhetsperspektiv, exempelvis genom att beakta den totala påverkan från varor och tjänster.

Kommunens verksamheters totala utsläpp av växthusgaser (inklusive indirekt

markanvändning) ton CO² ekvivalenter

60 500 ton CO²e

(2012) -

Fastigheternas växthusgasutsläpp (ton CO²) 1 912 (2015) - Byggnadsmaterialens växthusgasutsläpp (ton

CO²) - -

Vägtransporternas växthusgasutsläpp (ton CO²) 107 (2015) -

3.6 Kommunikation

Mål 8 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Kontaktvägarna mellan kommun och invånare ska vara enkla och tydliga. Invånarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka i beslut om utvecklingen av kommunen till exempel genom medborgardialoger. Genom införandet av E-tjänster ges invånarna ytterligare möjlighet att vara aktiva medborgare.

Kommunens medborgare ställs inför ett oändligt antal valsituationer under ett liv i kommunen, dessa valmöjligheter är viktiga för att bemöta olika människors behov. Med många valmöjligheter krävs bra vägledning för att göra sina val och tjänster för detta måste fortsätta utvecklas.

Grunden för en god extern kommunikation är att den interna kommunikationen och samspelet fungerar väl och fortsätter att utvecklas.

Medborgarnas betyg Inflytande (index 1-100) 55 (2014) 41 (2014)

Mäts vartannat år via medborgarundersökningen Valdeltagande i kommunfullmäktigeval (%) 84,3 (2014) 83,2 (2014)

Webbesökarnas nöjdhet, Web Service Award

(index) 58 (2015) -

(14)

4 Resultatbudget

Resultatbudgeten visar de totala intäkterna och kostnaderna för samtliga nämnder samt de poster som återfinns under avsnittet kommentarer till resultatbudget avseende verksamhetens nettokostnader. Av resultatbudgeten framgår också avskrivningar, skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning samt finansiella intäkter och kostnader. Summan av samtliga poster summerar till årets resultat (vilket motsvarar förändringen av eget kapital).

Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna. Ett nollresultat ska dock ses som ett golv eller en miniminivå.

Resultatbudget exklusive reavinster 2017, miljoner kronor

4.1 Skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning

I tabellen avseende skatteintäkter och statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning är

skatteintäkterna baserade på skattesatsen 18,12 kronor för samtliga tre år. Skatteunderlagets utveckling bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognos per 2016-04-28.

Inkomstutjämningen avser att utjämna olikheter i skatteunderlag mellan kommunerna. Via inkomst- utjämningen fördelas merparten av statens generella statsbidrag till kommunerna. Samtliga kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst som uppgår till 115 procent av genomsnittet. Kommuner som har en egen skattekraft som överstiger den garanterade nivån får lämna ifrån sig den överstigande delen.

Över tid ökar kommunens avgift i samma takt som skatteintäkterna. I beräkningen har antagits en oförändrad relativ skattekraft.

Kostnadsutjämningen avser att omfördela resurser med hänsyn till en förväntad efterfrågan med utgångspunkt i kommunens struktur. Områden som beaktas är ålderssammansättning, socio-ekonomi samt geografi. I Budget för 2017 ingår en prognostiserad kompensation för s.k. eftersläpningseffekter med 5,6 miljoner kronor. Sådan ersättning utgår till de kommuner som har befolkningsökningar som överstiger vissa gränsvärden. Beräkningen baseras på att Sollentunas befolkning uppgår till 71 026 invånare per 2016-11-01 vilket motsvarar en ökning på 964 personer jämfört med 2015-11-01.

Vidare anpassas kommunens utfall till den förändrad kommunalekonomiska utjämningen via ett införandebidrag. Införandebidraget minskar med cirka 35 miljoner årligen. Regeringen aviserade i sin vårbudget en satsning på 10 miljarder till kommunerna och landstingen för investeringar och

arbetstillfällen i välfärden. Detta skulle innebära 33 miljoner 2017 till Sollentuna kommun.

Budget 2017

Verksamhetens intäkter 850,7

Verksamhetens kostnader -4379,7

Avskrivningar -113,7

Verksamhetens nettokostnader -3642,7

Skatteintäkter 3633,9

Generella statsbidrag och utjämning -13,3

Statsbidrag 11,5

Finansiella intäkter 45,3

Finansiella kostnader -6,4

Årets resultat 28,3

Andel 0,80%

Rest 0,0

(15)

4.1.1 Statsbidrag för välfärdssatsningar

Regeringen presenterade den 13 april, vid sidan av vårpropositionen, en preliminär fördelning mellan kommuner respektive landsting av de tidigare aviserade 10 miljarderna för välfärdsinvesteringar och arbetstillfällen. Pengarna kommer att fördelas dels efter invånarantal och dels efter en fördelningsnyckel som tar hänsyn till asylsökande och nyanlända. Cirka 70 procent av bidraget kommer att fördelas utifrån antalet asylsökande och nyanlända, och 30 procent utifrån antal invånare. För Sollentunas del beräknas statsbidaget bli 33,4 miljoner kronor 2017.

Skatteintäkter, generella stasbidrag och utjämning 2017, miljoner kronor

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Budget

2017

Kommunalskatt 3633,9

Summa skatteintäkter 3633,9

Kommunal fastighetsavgift 105,6

Inkomstutjämning -348,1

Kostnadsutjämning 212,2

varav eftersläpning 5,6

Regleringsbidrag/-avgift -17,6

Införandebidrag 37,9

LSS-utjämning -36,3

Tillfälligt statsbidrag för mottagning av flyktingar 0,0 Summa statsbidrag och utjämning -151,9

Summa skatter, statsbidrag och utjämning 3587,6

4.2 Finansiella poster

De finansiella posterna avser intäkter som avkastning från kommunens finansiella placeringar, likviditet, borgensavgifter och utdelningar från kommunens dotterbolag. De finansiella kostnaderna avser bland annat ränteuppräkning av pensionsskuld samt räntekostnader för finansiering av investeringar. För att finansiera investeringar kommer upplåning att genomföras. När i tiden det kommer att ske beror på investeringstakten. Tidigare år har kommunen klarat investeringarna genom självfinansiering.

Finansiella intäkter och kostnader 2017, miljoner kronor

Finansiella intäkter och kostnader

Budget

2017

Ränteintäkter och andra utdelningar 1,0

Borgensavgifter 0,3

(16)

Aktieutdelning 44,0

varav

Sollentunahem 6,0

Sollentunahem extra utdelning 8,0

Sollentuna Energi AB 30,0

Summa finansiella intäkter 45,3

Räntekostnader 2,9

Ränta pensionsskuld 3,0

Övriga kostnader 0,5

Inlåningsavgift 0,0

Summa finansiella kostnader 6,4

(17)

5 Balansbudget

Balansbudgeten visar kommunens totala tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital på

bokslutsdagen den 31 december (balansdag). Det råder alltid balans mellan å ena sidan tillgångar och å andra sidan avsättningar, skulder och eget kapital. Det egna kapitalet utgör kommunens förmögenhet och definieras som tillgångar minus avsättning och skulder.

Tillgångar ökar i takt med att kommunen investerar i lokaler, anläggningar och infrastruktur samt minskar i takt med avskrivningarna. Det egna kapitalet ökar med årets resultat. Upplåning ökar de långfristiga skulderna.

Balansbudget 2017, miljoner kronor

BALANSBUDGET

Budget

2017

Tillgångar

Anläggningstillgångar 5534

Omsättningstillgångar 634

Summa tillgångar 6168

Eget kapital avsättningar och skulder

Eget kapital 4109

Avsättningar 308

Långfristiga skulder 1013

Kortfristiga skulder 738

Summa eget kapital, avsättningar och eget kapital 6168

(18)

6 Kassaflödesanalys

Från resultatbudgeten överförs i princip årets resultat exklusive avskrivningar till kassaflödesanalysen.

Denna visar samtliga in- och utbetalningar avseende den löpande verksamheten,

investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Av kassaflödesanalysen framgår också förändringen av de likvida medlen från årets början till årets slut. Med likvida medel menas kommunens bankkonto, kontanta medel samt kortfristiga placeringar.

Enligt budgeten kommer medlen från den löpande verksamheten understiga investeringsutgifterna.

Kvarstående finansiering antas ske genom markförsäljning inom exploateringsverksamheten och genom upplåning.

Kommunens planerar för en likviditet på fyra procent av kommunens externa utgifter.

Kassaflödesanalys 2017, miljoner kronor

KASSAFLÖDESANALYS

Budget

2017

Den löpande verksamheten 185

Investeringsverksamhet -964

Försäljning anläggningstillgångar 124

Nettoupplåning 655

Årets kassaflöde 0

Likvida medel vid årets början 300

Likvida medel vid årets slut 300

(19)

7 Finansiering

7.1 Skattesats

Skattesatsen för Sollentuna kommun uppgår 2016 till 18,12 kronor. Motsvarande värde för Stockholms län och riket som helhet uppgår till 18,52 respektive 20,75. Det kommunala övertagandet av ansvaret för hemsjukvård inom LSS-boendena från landstinget har gjort att kommunens skattesats höjts med 2 öre och landstingets skattesats har sänkts med motsvarande 2 öre.

För Sollentuna kommun motsvarar 10 öre i utdebitering cirka 20 miljoner kronor.

Kommunal skattesats 2016, kronor

Riket Länet Sollentuna

Kommun 20,75 18,52 18,12

Landsting 11,35 12,08 12,08

Summa 32,10 30,60 30,20

8 Utdelning från kommunala bolag

Utdelningen från Sollentuna Energi och miljö AB avseende räkenskapsåret 2016 beräknas uppgå till 30 miljoner kronor dock högst enligt gällande lagstiftning. För 2017 och 2018 beräknas utdelningen till 26 miljoner kronor för respektive år. Utdelning från AB Sollentunahem avseende räkenskapsåret 2016 beräknas uppgå till 14 miljoner kronor. Utdelningen ska uppgå till högsta möjliga utdelning enligt § 3 i Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, vilket har beräknats till 6 miljoner kronor.

Resterande del av beloppet avser 8 miljoner kronor för finansiering av boendesamordnare, tryggt och snyggt samt sociala projekt enligt § 5 i Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag.

”Begränsningen av värdeöverföringar i 3 § gäller inte för överföring av överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår om överskottet används för sådana åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar”:

Den föreslagna utdelningen ingår i de budgeterade finansiella intäkterna. Någon utdelning för AB SOLOM har i enlighet med ägardirektiven inte föreslagits.

9 Finansiella mål

Enligt kommunallagen ska kommunen i budgeten ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Sollentuna kommun har två finansiella mål för budget 2017. Dessa är att kommunen ska uppvisa ett resultat med positivt resultat, d v s där intäkterna är större än kostnaderna.

Det andra målet är att kommunen ska god ekonomisk hushållning av sina tillgångar. Det innebär t ex att kommunen ska underhålla sina fastigheter och anläggningar.

Kommunen har i utgångsläget en stark finansiell ställning. Ett antal år med goda resultat har möjliggjort en stabil utveckling av soliditeten.

Kommunen planerar nu för stora investeringar för att klara kommunens framtida åtaganden till följd av kommunens befolkningstillväxt och behov att hantera uppbyggt investeringsbehov i befintliga

fastigheter och anläggningar.

10 Driftbudget

Av driftbudgeten framgår verksamhetens nettokostnader för 2017. Angivna belopp avser de nettoanslag som fullmäktige beviljar. Internräntan uppgår oförändrat till 2,0 procent.

Driftbudget per nämnd 2017, miljoner kronor

(20)

Budget 2016

Budget 2017

Kommunstyrelsen -173,7 -172,2

Barn- och ungdomsnämnden -1 563,0 -1 877,8 Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

-316,3 -335,0

Vård- och omsorgsnämnden -879,8 -937,8

Socialnämnden -261,2 -272,1

Kultur- och fritidsnämnden -128,6 -146,9

Miljö- och byggnadsnämnden -21,1 -22,2

Trafik- och fastighetsnämnden -93,6 -66,6

Överförmyndarnämnden -5,8 -5,8

Summa -3 442,9 -3 836,4

Pensionskostnader -72,0 -87,0

Avgår internränta 41,0 45,0

Kommungemensamma poster* -35,6 -28,4

Totalt -3 509,5 -3 930,8

*) Specifikation av kommungemensamma poster

Pris- och lönereserv 0,0

Effektivisering inköpshantering 0,0

KS oförutsedda, bundna medel -22,4

KS oförutsedda, ospecificerade medel/osäkerhetsfaktorer

-6,0

(21)

10.1 Kommunstyrelsens oförutsedda

Under benämningen kommunstyrelsens oförutsedda har medel avsatts i två kategorier, bundna och ospecificerade. I kommunstyrelsens anslag för oförutsedda bundna medel finns preliminärt anslaget riktade medel avsatta för specifika satsningar för vissa nämnder. Medlen kan fördelas löpande av kommunstyrelsen under det aktuella budgetåret.

Kommunstyrelsens oförutsedda 2017, tusental kronor

KS-oförutsedda Budget

2017

Bundna medel

- UAN, Yrkesvux -1 000

- UAN, Länsprislistan 2016 -6 000

- UAN, Länsprislistan 2017 -2 500

- UAN, Volymökning 2016 -2 700

- UAN, Modersmålsundervisning -1 200

- UAN, Särskilt stöd och övrigt -500

- VON, OPI 2016 -8 500

Summa bundna medel -22 400

Ospecificerade

medel/osäkerhetsfaktorer

-7 500

Summa KS-oförutsedda -29 900

(22)

11 Investeringsbudget

Avser investeringar för samtliga berörda nämnder. För investeringsprojekt för fastigheter, anläggningar, gata och park anger fullmäktige i budget- och verksamhetsplan ett ramanslag. Större projekt ska

specificeras. Särskilda medel anslås årligen av fullmäktige i form av ett ramanslag (så kallad limit).

Fullmäktige uppdrar åt varje nämnd att löpande besluta om investeringar för nämndernas resultatenheter. Investeringar får endast göras i inventarier, datorer, fordon, maskiner och smärre ombyggnationer i förhyrda lokaler.

Utöver detta bedriver kommunen en omfattande exploateringsverksamhet – vilken avser åtgärder för att anskaffa, bearbeta, iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsverksamheten ingår även att bygga gator, grönområden, anläggningar med mera.

En fördröjningsfaktor har lagts till för åren 2017 motsvarande 15 procent.

Investeringsbudget per nämnd 2017, miljoner kronor

INVESTERINGSBUDGET

Budget

2017

Kommunstyrelsen 5,2

Barn- och ungdomsnämnden 8

Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden 1,4

Vård- och omsorgsnämnden 3,7

Socialnämnden 0,5

Kultur- och fritidsnämnden 1,7

Miljö- och byggnadsnämnden 2

Trafik- och fastighetsnämnden 912

Delsumma 934,5

Exploatering exklusive markförsäljning 187,7

Summa 1122,2

Avgår fördröjning investeringar -158,4

TOTALT 963,8

(23)

12 Nämnderna

För respektive nämnd redovisas ett nettoanslag för 2017 samt de förändringar av 2016 års budgetram som föreslås. I budget för respektive nämnd finns ett avsnitt om uppdrag. Uppdragen ska redovisas i samband med nämndernas inlämning av verksamhetsplaner i november 2016.

Budgetförslaget följer samma struktur för samtliga nämnder.

Förändring av nämndernas budgetramar efter budgetbeslut för 2016 (2015-06-11) 2017

Tidigare fattade beslut för perioden -5 020

Effektivisering inköpshantering 2016 6 000

Ombudgetering 2016 mm -14 220

Övrigt 3 200

Summa volymer -23 787

Summa pris- och lönekompensation 2% -69 335

Summa effektiviseringar 55 238

Generell effektivisering 1% 34 429

Effektivisering inköpshantering 2017 6 000

Effektiviseringsprogrammet 14 809

Summa Tillägg/avdrag 7 550

Nivåpåverkande förändringar 13 750

Tillfälliga satsningar -6 200

Summa -35 353

Tidigare fattade beslut för perioden innebär att nämndens ram förändrats efter fullmäktiges

budgetbeslut för 2016 (KF 2015-06-11). Förändringsbeloppen ska därför utgöra ingående värden i den preliminära budgeten för 2017.

Summa volymer utgör den ramförändring som utgörs av förändringar enligt befolkningsprognosen. De nämnder som omfattas av volymmodellen; barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden justeras under den här rubriken.

Summa pris- och lönekompensation 2 %. Nytt för 2017 års budgetarbete är att en generell

kompensation om 2 procent fördelas till samtliga nämnder. Den tvåprocentiga ökningen beräknas på 2016 års ram inklusive volymförändring för 2017.

Summa effektiviseringar utgörs av 3 kategorier. En generell effektivisering om 1 procent som utgörs av en minskning av 2016 års budgetram med en procent exklusive volymförändring. I budget 2016 togs beslut om effektivisering av inköpshanteringen som fram till och med 2018 ska ge en sammantagen effektivisering med 18 miljoner kronor. Effektiviseringseffekten är nivåpåverkande och reducerar nämndernas ramar med totalt 6 miljoner kronor per år med start i budget 2016. 2016 års effektivisering (6 mkr) finns under rubriken Tidigare fattade beslut för perioden. 2017 års effektivisering om

ytterligare 6 miljoner kronor finns under rubriken Summa effektiviseringar. Det s.k.

effektiviseringsprogrammet utgör den tredje delen av (Summa effektiviseringar) och baseras på nämndernas egna förslag på tänkbara effektiviseringar inom sina respektive ansvarsområden.

(24)

12.1 Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen Budget

2016

Budget 2017

Nettoanslag, tkr -173 672 -172 200

Investeringslimit, tkr -2 200 -5 200

12.1.1 Nämndens ansvar

Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar för att leda och samordna kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen har också uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs av kommunägda bolag. En särskild uppgift för styrelsen är att bereda ärenden till fullmäktige samt ha hand om den ekonomiska förvaltningen. Kommunstyrelsen svarar bland annat för kommunens ekonomiska förvaltning, centrala upphandlingsfunktion, kontaktcenter, kommunövergripande

utvecklingsarbete inom olika områden. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och krisledningsnämnd. I kommunstyrelsens budget hanteras också fullmäktige och kommunens revisorer samt valnämnden.

Kommunstyrelsens tjänstemannaförvaltning är kommunledningskontoret.

12.1.2 Socialdemokraternas prioriteringar

Vi föreslår också att en ny tjänst som byggsamordnare inrättas. Byggsamordnaren ska förhandla och föra dialog med byggherrar och markägare för att få fler bostäder byggda i Sollentuna. I dag finns det detaljplaner antagna för över 2000 bostäder som ännu inte byggts, många av dem kan förverkligas i närtid. Det handlar också om att ytterligare utveckla samarbetsformerna mellan kommunen och AB Sollentunahem. För det tredje ska byggsamordnaren genomföra en gluggutredning för att hitta

ytterligare mark att bygga på. Vi avsätter 700 tkr för inrättandet av tjänsten som byggsamordnare. Vi har tidigare i en motion föreslagit att en bostadskommission ska inrättas bl a för att jobba med hur

Sollentuna kommun kan få del av de statliga pengar som avsatts för att öka bostadsbyggandet.

Effektiviseringsprogrammet budgetpåverkan fr.o.m. 2017

Aktivt arbeta med markupplåtelser 150

Minskad ambitionsnivå Mipim 125

Minskad ambitionsnivå SBA 70

Ny timtaxa för PBL-åtgärder 22

Pris som urvalskriterie i samband med upphandlingar 25

Effektivare lagring IT 400

Summa 792

(25)

12.1.3 Nämndens uppdrag redovisas i samband med verksamhetsplanen i november

 Utred samordning av stöd- och administrativa resurser.

 Översyn av konsultkostnader för att kunna minska dessa (konsultstöd och effekterna på respektive förvaltning) trafik- och fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret.

 Se över bilinnehav och möjlighet för samordning.

 Redovisa kostnader och målgrupper samt utvärdera effekterna gällande de större marknadsförings- och kommunikationsinsatserna på KLK som införts under denna mandatperiod, exempelvis bussturer och Fokus Sollentuna.

 Verka för alternativ till att det byggs ytterligare 1-2 järnvägsspår i markläge genom de centrala delarna av Sollentuna

 Inleda förhandlingar med landstinget om att öppna en sydlig entré vid Helenelunds station

 Slutföra förhandlingar med landstinget om att öppna en sydlig entré vid Häggvik station

 Redovisa genom en gluggutredning markområden i kommunen som skulle kunna bebyggas

(26)

12.2 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet

Budget 2016

Budget 2017

Inkomster 79 737 264 028

Utgifter -366 024 -338 753

Netto -286 287 -74 725

12.2.1 Allmänt

Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa mark för bostads- och/eller industriändamål. Med industriändamål avses arbetsområden.

Kommunstyrelsen representerar kommunen som ägare av bland annat exploateringsfastigheter.

För de enskilda exploateringsprojekten eftersträvas ekonomisk balans över tiden samt minimerat tidsav- stånd mellan utgifter och inkomster.

Exploateringsverksamheten prövas och antas årligen för en treårsperiod där första året utgör budget.

12.2.2 Budget 2017 samt investeringsplan 2018–2019

I budget 2017 har tagits höjd för Väsjö-projektets planer att bygga ut allmänna anläggningar, framför allt inom etappen för Väsjö Torg och Frestavägen. Väsjön (sjön) ska restaureras under 2018.

Markförsäljningar inom etappen Södersätra kommer att generera inkomster under 2017, etappen Norr om Ribbingsväg under 2018 och etappen Väsjö Torg under 2019.

Under 2017 fortsätter program och förstudier för Västra Tureberg inklusive Mässområdet, Rotebro samt för Helenelunds centrum med anledning av planerna att dra Tvärbanan dit.

Stora genomföranden som planeras till 2017 är till exempel kvarteret Tidskriften, och kvarteter Tårpilen där ny gatustruktur föreslås. För kvarteret Tabellen planeras för upprustning av cykelvägar och parken.

Markinkomster som prognosticeras till 2017 avser t.ex. Kappetorp, Tårpilen och Tabellen.

12.2.3 Förändringar

Osäkerheten kring när inkomster och utgifter i exploateringsverksamheten uppstår gör att variationen är stor över tid. Avsikten är att budgeten ska balansera över tid.

(27)

12.2.4 Exploateringsbudget per projekt

Budget 2017

Inkomster 264 028

Utgifter -338 753

Netto -74 725

varav:

Väsjön Inkomster 128 668

Utgifter -259 754

Netto -131 086

Tidskriften Inkomster 0

Utgifter -22 000

Netto -22 000

Helenelund 6:2 Inkomster 100

Utgifter -300

Netto -200

Tårpilen och Taptot Inkomster 41 700

Utgifter -9 250

Netto 32 450

Tabellen Inkomster 47 700

Utgifter -17 950

Netto 29 750

Kronåsen Inkomster 10 070

Utgifter -2 359

Netto 7 711

Övriga projekt Inkomster 35 790

Utgifter -27 140

Netto 8 650

Inkomster exklusive markförsäljning 141 738

Utgifter exklusive mark -329 414

Netto -187 676

(28)

12.3 Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Budget 2016

Budget 2017

Nettoanslag, tkr -1 562 980 -1 881 000

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidsgårdar.

12.3.2 Socialdemokratiska prioriteringar

Vi väljer att höja lönerna för lärare, förskolelärare, barnskötare och annan undervisande personal i grundskola, förskola, särskola, fritidshem och modersmål. För detta riktar vi 17,8 mkr, viket motsvarar en ytterligare uppräkning med ca 2% utöver den satsning som majoriteten har förslagit. Vi avsätter också 1 mkr för hälsofrämjande insatser för personal inom nämndens ansvarsområde då det under en längre tid gått att se hur sjukskrivningarna stiger. Ytterligare satsning på personal är möjligheten för olegitimerade lärare och barnskötare att på halvtid, med bibehållen lön, komplettera sin utbildning för att nå kraven för legitimation, 2 mkr.

3,2 mkr läggs också på att erbjuda högstadie- och gymnasieelever SL-kort under sommarlovet, en satsning som syns på BUK, men som alltså också kommer UAK till godo.

Vi menar också att söka statsbidrag för läxhjälp i skola och/eller fritidshemmens regi samt för höjda lärarlöner och utökar budgeten utifrån de direktiv om utökad matte-undervisning i grundskolan som regeringen aviserat.

Barn- och ungdomsnämndens budgetram 2017 har räknas upp med totalt 47,8 miljoner kronor netto inklusive volymer.

 Redovisa hur skolor erbjuder elever en jämlik elevhälsa och efter behov

 Redovisa hur resursfördelningen står i relation till målet om jämn och hög kvalitet

 Redovisa ett nytt sätt att fördela resurser till förskolor och skolor som strävar efter att ge en likvärdighetsgaranti till alla elever och barn

 Ta fram en handlingsplan för hur förvaltningen i samarbete med rektorerna ska jobba systematiskt med för att öka kunskapen och arbetet med genus

 Redovisa hur en jämlik studie- och yrkesvägledning utformas och säkerställas i syfte att undvika avhopp högre upp i utbildningskedjan

Effektiviseringsprogrammet budgetpåverkan fr.o.m. 2017 Barnomsorg på obekväm arbetstid, ny

verksamhetsmodell 3 000

Summa 3 000

(29)

12.3.4 Volymmått

Nedan redovisas relevanta volymmått för perioden 2016–2019.

Volymmått Budget

2016

Budget 2017

Plan 2018 Plan 2019

Förskoleverksamhet 4 211 4 322 4 411 4 539

Antal barn förskola 4 045 4 159 4 245 4 368

Antal barn pedagogisk omsorg

166 163 166 171

Fritidshem 6 122 5 836 5 793 5 757

Antal barn 6 år 1 055 960 917 928

Antal barn år 1–3 3 230 3 130 3 106 3 032

Antal barn år 4–6 1 837 1 746 1 770 1 797

Förskoleklass 1 057 988 945 955

Antal barn 1 057 988 945 955

Grundskola 9 489 9 537 9 669 9 733

Antal barn år 1–5 5 519 5 477 5 480 5 414

Antal barn år 6–9 3 970 4 060 4 189 4 319

Särskola 89 96 98 98

Antal barn 89 96 98 98

(30)

12.4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

Budget 2016 Budget 2017

varav gymnasieutbildning -248 601

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för utbildningen av ungdomar och vuxna i form av gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare, särskola för gymnasie- och vuxenelever, samt för arbetsmarknadsfrågor och det kommunala aktivitetsansvaret.

Nämnden hat även ansvar för vissa operativa näringslivsfrågor.

Vi avsätter 2 mkr för att Sollentuna ska kunna erbjuda 1000 sommarjobb sommaren 2017 i kommunens egen, de kommunala bolagen eller hos andra arbetsgivare. Med detta får vi en riktig

sommarjobbsgaranti. Pengarna ska användas till löner och förmedlingsverksamhet.

Med bakgrund av en ökad ohälsa bland unga satsar vi totalt 0,9 mkr på två olika insatser för att stärka elevhälsan och elevstödet.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens budgetram har räknas upp med 18,7 miljoner kronor netto.

I kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel avsätts totalt 11,4 miljoner kronor för eventuella tillkommande kostnader för yrkesvux (1,0 mkr), höjning av länsprislistan fr.o.m. 1/1-2016 (6,0 mkr), eventuell kompensation av för lågt räknad volymökning (2,7 mkr), modersmålsundervisning (1,2 mkr) samt särskilt stöd och övrigt (0,5 mkr). För 2017 års uppräkning av länsprislistan har inte specifika medel anslagits.

 Redovisa hur Rudbecksskolan erbjuder elever en jämlik elevhälsa och efter behov

 Redovisa en handlingsplan för hur fler sociala företag kan starta

 Fortsätt utveckla studie- och yrkesvägledningen och ta fram en handlingsplan för att den ska komma fler elever till gagn

Effektivare metoder arbetsmarknadsenheten 300

Summa 300

(31)

2016

Budget 2017

Plan 2018 Plan 2019

Gymnasieskola

Totalt antal elever 2 612 2 690 2 849 3 026

Gymnasiesärskola 42 46 48 51

Totalt antal elever

(32)

12.5 Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden Budget 2016

Budget 2017

Nettoanslag -879 761 -937 800

Investeringslimit -3 700 -3 700

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre personer och för personer med funktionshinder, ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inklusive den kommunala patientnämndsverksamheten, bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst.

Vi avsätter 8 mkr till höjd hemtjänstsersättning till utförarna. Det motsvarar en uppräkning med cirka 6%. I dag lämnar utförare Sollentuna p g a svårighet att få lönsamhet. Detta drabbar inte minst vår egen utförare AB SOLOM. De utförare som blir kvar är i vissa fall små och i några fall har de inte gällande kollektivavtal och konkurrerar inte med samma villkor som andra utförare.

Den största satsningen 31,6 mkr till nämndens budget är en satsning för att säkerställa att vård- och omsorgsnämnden kan utföra sitt uppdrag på ett fullgott sätt och enligt gällande lagstiftning

En liten, men viktig, satsning är 0,5 mkr på att erbjuda broddar till alla invånare över 70 år.

Vård- och omsorgsnämndens budgetram har räknas upp med 58,0 miljoner kronor netto. Utöver pris- och lönekompensation samt volymkompensation avser den ersättning för övertagandet av ansvaret för hemsjukvård inom LSS-boendena från landstinget.

I kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel avsätts totalt 8,5 miljoner kronor för generellt ökade kostnader inom omsorgen (OPI) för budgetåret 2016. Beloppet är även nivåpåverkande för 2017 och åren därefter. För ökning av OPI för kalenderåret 2017 har inte specifika medel anslagits.

 Utreda effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom LSS och äldreomsorg. Åtgärder avser både 2017 och 2018.

 Redovisa hur utbildningsnivån ser ut för personalen inom äldre- och handikappomsorg och vilka insatser som gjorts för att höja utbildningsnivån

 Redovisa en handlingsplan för hur sociala företag kan starta

 Genomföra nödvändiga revideringar i riktlinjer för biståndsbedömning så att personer över 85 år garanteras en plats på äldreboende om de så önskar

 Redovisa en behovsutredning av ytterligare boendeplatser inom LSS-, demens- och mellanboenden

 Redovisa om anhörigstödet är ändamålsenligt och ger de anhöriga relevant stöd

 Redovisa hur ett demensteam ska byggas upp

 Redovisa hur utförarna arbetar med demensfrågor Effektiviseringsprogrammet budgetpåverkan fr.o.m. 2017

Borttagning av subventionen på matlådor i hemtjänst 580

Reviderade avtal 1 065

Vakans återbesätts inte 641

Summa 2 286

(33)

2016

Budget 2017

Plan 2018 Plan 2019

Andel invånare med biståndsbeslut, 65 år och äldre, i procent %

16,9 17,1 17,2 17,5

Antal personer med insats enligt SoL, 65 år och äldre

1 902 1 938 1 995 2 064

Snittkostnad per brukare, 65 år och äldre, i tkr

262,0 279,5 279,5 279,5

(34)

12.6 Socialnämnden

Socialnämnden Budget

2016

Budget 2017

varav ekonomiskt bistånd -59 763

Investeringslimit, tkr -500 -500

Socialnämnden ansvarar för stöd- och bidragsgivning enligt socialtjänstlagen, utom vad gäller särskilda bestämmelser för personer över 65 år. Nämnden utövar tillsyn över butikers försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Nämnden svarar även för kommunens konsumentvägledning och

skuldrådgivning. Nämnden är huvudman för kommunens flykting- och invandrarverksamhet.

Vi avsätter 4 mkr till socialnämndens budget för att säkerställa att socialnämnden kan utföra sitt uppdrag på ett fullgott sätt och enligt gällande lagstiftning.

Socialnämndens budgetram har räknas upp med 10,9 miljoner kronor netto. Uppräkningen avser främst en förstärkning (5 mkr) i avvaktan på boende för socialnämndens målgruppe. Medel (0,9 mkr) för tjänsten som flyktingsamordnare som inrättades 2016 är nivåhöjande och avser 2017 och framåt.

 Se över hur den förebyggande verksamheten kan utvecklas för att bli mer effektiv och uppnå bättre resultat. och redovisa en handlingsplan för detta

 Redovisa möjligheterna att etablera ytterligare ett ”utredningshus” i syfte att förkorta utredningstider och minska kostnaderna

 Utreda effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom ekonomiskt bistånd. Åtgärder avser både 2017 och 2018.

 Ta fram en handlingsplan för att säkra personalförsörjningen i framtiden

(35)

12.7 Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden Budget 2016

Budget 2017

Nettoanslag -128 584 -147 900

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmän kulturverksamhet, biblioteksverksamhet, kulturskola, idrottsverksamhet, fritidsverksamhet för ungdomar 16 - 20 år, turism, lotteriverksamhet samt bidrag till ungdoms- och kulturföreningar samt handikapporganisationer.

Sollentuna har en av landets största fotbollsklubbar i kommunen. Vi föreslår därför en långsiktig fotbollssatsning och avsätter pengar i trafik- och fastighetsnämndens

investeringsbudget för tre konstgräsplaner, bland annat en i Rotebro, en i Silverdal och en i Helenelund.

Vi avsätter också 0,5 mkr för ökad tillsyn och vård av offentliga omklädningsrum och toaletter kring kommunens anläggningar. Dessa finns dock i trafik- och fastighetsnämndens ram då det är ansvarig nämnd.

Kulturskolan är en uppskattad verksamhet. I dag får inte alla barn plats och avgifterna är höga.

Vi avsätter 2 mkr för att bereda fler barn plats och för att långsiktigt sänka avgifterna.

0,2 mkr satsas på en fortsättning av den populära drive-in-fotbollen.

0,8 mkr går till en satsning på kultur för yngre barn på kommunens bibliotek.

Nämndens budgetram 2016 utökas med 19,3 miljoner kronor netto. Bruttoeffekten blir 31,9 miljoner kronor. I beloppet ingår medel som flyttas från kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel med 10,0 miljoner kronor för att finansiera driften av friidrottshallen, 2,8 miljoner kronor för hallen i Rotebro, 2,8 miljoner kronor för fotbollshallen, 2,5 miljoner kronor för kulturskolans nya lokaler samt helårseffekt för kommunens hyresandel för Sollentuna ridcenter (0,8 mkr). Budgeterade medel (1,4 mkr) för tillfällig friidrottshall tas bort från och med 2017. Detsamma gäller SM i friidrott (0,6 mkr) och Drive in fotboll (0,2 mkr).

(36)

 Redovisa en handlingsplan för hur kulturskolan ska kunna ta emot fler elever i fler åldrar och på så sätt bli en bra mötesplats för människor i kommunen

 Redovisa en handlingsplan för hur Arena Satelliten kan bli en mötesplats för en större del av Sollentunas invånare och cilivilsamhället

 Redovisa en plan för skapa fler fotbollsplaner som kan användas hela året

 Redovisa plats för en 11 manna fotbollsplan i Silverdal

(37)

12.8 Miljö – och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Budget 2016

Budget 2017

Nettoanslag -21 052 -22 200

Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för: tillsyn inom miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsområdet, bygglov, tillsyn inom plan- och byggområdet, mät- och kartteknisk verksamhet samt energirådgivning.

Vi lägger 0,1 mkr för att utveckla en miljöbarometer.

Miljö- och byggnadsnämndens budgetram tillförs 1,2 miljoner kronor netto. Bruttoökningen uppgår till 1,6 miljoner kronor. Satsningar på utökning av controllertjänst (0,4 mkr) och finansiering av

kartverksamheten (0,6 mkr) ingår. För 2017 anslås 0,2 miljoner kronor för integration till slutarkiv från verksamhetssystemen.

 Ta fram en handlingsplan för hur kommunen ska genomföra informationsinsatser inom nämndens bevakningsområde.

 Utveckla tjänster på webben för att gör det enklare för invånarna att göra miljösmarta val vid till exempel bygglovsansökningar

Inköp egen scanner 80

Inventering datorer 46

Summa 126