• No results found

Designförslag till nästa generation effektpedaler

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Designförslag till nästa generation effektpedaler"

Copied!
331
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)2009:155 CIV. E XAME NSARBET E. Designförslag till nästa generation effektpedaler. Examensarbete i civilingenjörsutbildningen E��������� ������ ��� ���������� med inriktning mot. Mattias Åström produktdesign. 2009 - 10 - 13. CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Ergonomisk design och produktion Luleå tekniska universitet Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell design Universitetstryckeriet, Luleå. 2009:155 CIV • ISSN: 1402 - 1617 • ISRN: LTU - EX - - 09/155 - - SE.

(2)

(3) Examensarbete i civilingenjörsutbildningen Ergonomisk design och produktion med inriktning mot. produktdesign 2009 - 10 - 13.

(4)

(5) Jag heter Mattias Åström och jag hoppas att du kommer att hitta något du finner vara intressant i detta väldigt breda produktutvecklingsprojekt. Stort fokus har lagts på förstudie samt några test skapade i kodspråket Actionscript 1.0 med stöd av programmet Adobe Flash CS3 Professional. Jag hoppas och tror att särskilt du som själv har börjat med ett examensarbete inom ämnet produktutveckling för musikutrustning eller liknande kan finna inspiration från detta arbete.. Tack till Mats Kristofferson och Bo Engberg på EBS Sweden AB Utvecklarna Jonathan Kaye och David Castillo som bland annat skrivit boken Flash For Interactive Product Simulation Min flickvän Gabriella Bogardi, min syster Jenny Åström samt mina vänner och bekanta​. Marcus Willander , Jonatan Ramhöj, Anders Sundström och Jonas linder Anders Håkansson och Camille Grane från institutionen arbetsvetenskap på Luleå Tekniska Universitet. Magnus Gyllenswärd och Marcus Heneen från Ergonomidesign Darron Schall Deltagare till simulationsprogramtester och nätfrågeformulär och slutligen författaren till prototypen MovieClip.prototype. play2 tillsammans med hela utvecklargemenskapen. Från.

(6) Syftet med detta examensarbete är att utveckla ett förslag till hur EBS Sweden AB:s nya effektpedaler/pedalserie bör se ut. Fokus i mitt utvecklingsarbete har legat inom området ergonomi eftersom jag är utbildad inom området. EBS Sweden AB gör basförstärkare, förstärkartoppar, effektpedaler och andra bastillbehör. Företaget vänder sig främst till professionella musiker och därefter till semiprofessionella musiker. Eftersom nästan ingen relevant teori hittades gjordes istället en utförlig förstudie för att underlätta det samtidigt pågående idéarbetet. Den gjordes även för att ge ett stort underlag vid beslutprocesserna för vilka den underlättar motivering till varför olika koncept är bra eller dåliga. Andra viktiga delar av examensarbetet är; intervjuer, ett nätbaserat frågeformulär, visualiseringar av konceptidéer genom digitala samt handgjorda skisser, kriterieviktningar och merittalsberäkningar, simulationstester samt fysiska tester. Simulationstester gjordes med hjälp av programmet Adobe Flash CS3 Professional. Testerna laddades upp på en hemsida och slutfördes av 280 personer. En viktig slutsats från testeresultaten är att en konventionell grafik på förbikopplingsknappen (på engelska »bypass«- knapp) är att föredra. Det koncept jag valde att vidareutveckla valdes mest med hänsyn till mina egna kunskaper inom ergonomi. Mitt designförslag innehåller både en okonventionell design och en okonventionell funktionalitet. Om EBS Sweden AB väljer att satsa på förslaget så innebär det förmodligen ett större risktagande jämfört med om ett konventionellare förslag väljs. Det beror på att mitt designförslag skiljer sig avsevärt från de produkter som redan är etablerade på marknaden..

(7) The purpose of this thesis is to develop a proposal for how the EBS Sweden AB’s new effects pedals / pedal series should look like. The focus in my development work has been in the field of ergonomics since I have studied within the subject. EBS Sweden AB makes bas cabinets, bas heads, bas combos, effects pedals and other accessories for bas gear. The company primarily addresses professional musicians and then semi-professional musicians. Since almost no relevant theory was found a detailed feasibility study was conducted instead to facilitate the ongoing development of ideas. The feasibility study also provided a great basis for decision-making processes for which it facilitates the explanation why different concepts are good or bad. Other important parts of the thesis are; the interviews, the online questionnaire, visualization of the concept ideas through digital and handmade sketches, weighting and merit calculations, simulation tests and physical tests. The simulation tests were programmed using the software Adobe Flash CS3 Professional. The tests were uploaded to a website and later completed by 280 people. An important conclusion from the test results is that a conventional graphics on the bypass button is preferable. The concept that was chosen for further development was chosen mostly with regard to my knowledge in ergonomics. My design proposal contains both an unconventional design and an unconventional functionality. If EBS Sweden AB chooses to comply with my proposal it will probably involve taking a bigger risk compared to if a more conventional proposal gets chosen. This is because my design proposal significantly differs from products already established in the market..

(8)

(9) Innehållsförteckning 1.. Sida:. Introduktion������������������������������������������������������������������� 15. 1.1. 1.2. 1.3. 1.4. 1.5. 1.6. 1.7.. 2.. Bakgrund��������������������������������������������������������������������������� 15 Produktbeskrivning������������������������������������������������������������� 15 Företagsbakgrund��������������������������������������������������������������� 16 Företaget idag�������������������������������������������������������������������� 17 Syfte och mål���������������������������������������������������������������������� 18 Tidiga antaganden�������������������������������������������������������������� 19 Avgränsningar�������������������������������������������������������������������� 20. Metod���������������������������������������������������������������������������� 21. 2.1. 2.2. 2.3. 2.4. 2.5. 2.6. 2.7. 2.8. 2.9. 2.10. 2.11. 2.12. 2.13. 2.14.. 3.. Val av metoder�������������������������������������������������������������������� 21 Planering���������������������������������������������������������������������������� 21 Informationsinsamling till förstudien������������������������������������ 21 Intervjuer��������������������������������������������������������������������������� 21 Frågeformulär�������������������������������������������������������������������� 22 Skisser������������������������������������������������������������������������������� 22 Digitala skisser�������������������������������������������������������������������� 22 Möten�������������������������������������������������������������������������������� 22 Simulationstest������������������������������������������������������������������� 23 Kriterieviktning������������������������������������������������������������������� 25 Merittalsberäkning������������������������������������������������������������� 25 Fysiska tester���������������������������������������������������������������������� 25 Rapportskrivning���������������������������������������������������������������� 26 Presentation����������������������������������������������������������������������� 27. Teori������������������������������������������������������������������������������ 29. 3.1. 3.2. 3.3. 3.4. 3.5.. 4.. Synergonomi����������������������������������������������������������������������� 29 Ergonomi för nacke�������������������������������������������������������������� 31 Antropometri för hand��������������������������������������������������������� 32 Reglageergonomi���������������������������������������������������������������� 32 Praxis vid testgenomförande������������������������������������������������ 34. Förstudie����������������������������������������������������������������������� 35. 4.1. 4.2.. Nulägesbeskrivning – dagens effektpedaler��������������������������� 36 Trend- och marknadsanalys�������������������������������������������������� 37. 4.2.1. 4.2.2.. Omdömen av EBS Sweden AB:s Black Label Pedals��������������������� 37 Huvudsakliga produktsegment������������������������������������������������ 37.

(10) Sida: 4.2.2.1. 4.2.2.2. 4.2.2.3.. 4.2.3.. Jämförelser mellan effektpedaler och andra huvudsakliga produktsegment��������������������������������������������������������������������40. 4.2.3.1. 4.2.3.2. 4.2.3.3.. 4.2.4.. 4.3. 4.4.. 5.. Effektpedaler vs multieffektpedaler����������������������������������������� 40 Effektpedaler vs rackmonterade signalprocessorer������������������� 42 Effektpedaler vs dator������������������������������������������������������������ 43. Angränsande produktsegment������������������������������������������������44. 4.2.4.1. 4.2.4.2. 4.2.4.3. 4.2.4.4.. 4.2.5. 4.2.6. 4.2.7. 4.2.8. 4.2.9.. Effektpedaler������������������������������������������������������������������������ 38 Multieffektpedaler���������������������������������������������������������������� 38 Hyllmonterade signalprocessorer�������������������������������������������� 39. Styrtillbehör������������������������������������������������������������������������� 44 Reglage�������������������������������������������������������������������������������� 45 Förvaring������������������������������������������������������������������������������ 46 Mjukvaruprogrammerbara effektpedaler��������������������������������� 46. Gränssnitt – händer eller fötter?���������������������������������������������48 Möjlighet att spara inställningar���������������������������������������������49 Belysning/lysen��������������������������������������������������������������������� 51 Allmänna användargrupper���������������������������������������������������� 51 Sammanställning av effektpedalers ......................................... konkurrenssituation��������������������������������������������������������������� 52. Allmän framtidsspekulation������������������������������������������������� 54 Tillförlitlighet��������������������������������������������������������������������� 55. Genomförande��������������������������������������������������������������� 57. 5.1. 5.2. 5.3. 5.4.. Fiktiva användargrupper������������������������������������������������������ 58 Konkurrenssituation för EBS Sweden�������������������������������������� 60 Idéarbete – del 1 – idélistor�������������������������������������������������� 61 Intervju 1���������������������������������������������������������������������������� 62. 5.4.1. 5.4.2.. 5.5.. Intervjuobjekt����������������������������������������������������������������������� 62 Rock och pop – avancerad hobbymusiker����������������������������������63. Frågeformulär�������������������������������������������������������������������� 66. 5.5.1. 5.5.2.. Urval������������������������������������������������������������������������������������ 66 Resultat från frågeformuläret������������������������������������������������� 67. 5.5.2.1. 5.5.2.2. 5.5.2.3. 5.5.2.4. 5.5.2.5.. 5.6. 5.7.. Reglage�������������������������������������������������������������������������������� 69 Ryggböj/hukning������������������������������������������������������������������� 70 Batteri���������������������������������������������������������������������������������� 70 Belysning������������������������������������������������������������������������������ 70 Förslag och kommentarer������������������������������������������������������� 71. Intervju 2���������������������������������������������������������������������������� 71 Idéarbete – del 2 – interaktion och ergonomi�������������������������� 72. 5.7.1.. Grundinteraktion med användaren������������������������������������������ 72.

(11) Sida: 5.7.2. 5.7.3.. Publik����������������������������������������������������������������������������������� 74 Allmänt kring gränssnitt��������������������������������������������������������� 74. 5.7.3.1. 5.7.3.2. 5.7.3.3.. 5.7.4. 5.7.5. 5.7.6. 5.7.7. 5.7.8. 5.7.9.. Allmänna konventioner���������������������������������������������������������� 74 Kontrast������������������������������������������������������������������������������� 75 Gränssnittshierarki���������������������������������������������������������������� 75. Gränssnittslösning med makrostyrning������������������������������������ 76 Effektparametrar������������������������������������������������������������������77 Sifferdisplay������������������������������������������������������������������������� 77 Feedback från lysen��������������������������������������������������������������� 78 Produktform������������������������������������������������������������������������� 79 Reglagetyper������������������������������������������������������������������������80. 5.7.9.1. 5.7.9.1.1. 5.7.9.1.2. 5.7.9.1.3. 5.7.9.1.4.. 5.7.9.2. 5.7.9.3.. 5.7.9.3.1. 5.7.9.3.2. 5.7.9.3.3. 5.7.9.3.4. 5.7.9.3.5. 5.7.9.3.6.. 5.7.9.4.. Reglage med steg������������������������������������������������������������������ 81 Knappar���������������������������������������������������������������������������������� 81 Optisk »triggning«������������������������������������������������������������������� 81 Vipp- spakar���������������������������������������������������������������������������� 81 »Vridpottar«���������������������������������������������������������������������������� 82. Jämförelse mellan reglage med steg���������������������������������������� 82 Steglösa reglage�������������������������������������������������������������������� 82. »Styrpottar«���������������������������������������������������������������������������� 83 »Vipp- plattor«������������������������������������������������������������������������ 83 Skjutreglage���������������������������������������������������������������������������� 84 Bandreglage���������������������������������������������������������������������������� 84 Rullreglage������������������������������������������������������������������������������ 84 »Touchstrippar«����������������������������������������������������������������������� 85. Jämförelse mellan steglösa reglage����������������������������������������� 85. 5.7.10. Reglageplacering������������������������������������������������������������������86. 5.8.. Idéarbete – del 3 – design och kundintresse���������������������������� 87. 5.8.1. 5.8.2.. Marknadsföring�������������������������������������������������������������������� 87 Logotyp�������������������������������������������������������������������������������� 87. 5.9. Behovsidentifikation = önskespecifikation������������������������������ 88 5.10. Kravspecifikation���������������������������������������������������������������� 90 5.10.1. Storlek���������������������������������������������������������������������������������90 5.10.2. Gränssnitt����������������������������������������������������������������������������90. 6.. Koncept������������������������������������������������������������������������� 91. 6.1.. Koncept 1–3������������������������������������������������������������������������ 91. 6.1.1. 6.1.2. 6.1.3.. 6.2.. Koncept 1����������������������������������������������������������������������������� 92 Koncept 2����������������������������������������������������������������������������� 93 Koncept 3�����������������������������������������������������������������������������94. Koncept 4–9������������������������������������������������������������������������ 95. 6.2.1. 6.2.2.. Koncept 4����������������������������������������������������������������������������� 95 Koncept 5����������������������������������������������������������������������������� 95.

(12) Sida: 6.2.3. 6.2.4. 6.2.5. 6.2.6.. 7.. Koncept 6�����������������������������������������������������������������������������96 Koncept 7�����������������������������������������������������������������������������96 Koncept 8����������������������������������������������������������������������������� 97 Koncept 9����������������������������������������������������������������������������� 97. Diskussion och utvärdering av koncept 1–9������������������������ 99. 7.1. 7.2. 7.3.. Utvärdering och diskussion kring koncept 1–3������������������������ 99 Möte med två anställda på Ergonomidesign������������������������� 10 0 Möte med Bo Engberg och Mats Kristoffersson��������������������� 101. 7.3.1. 7.3.2. 7.3.3.. 7.4.. Utvärdering och diskussion kring koncept 4–9���������������������� 103. 7.4.1. 7.4.2. 7.4.3. 7.4.4. 7.4.5. 7.4.6.. 8.. »Bypass«- knapp����������������������������������������������������������������� 101 Makro- knappar������������������������������������������������������������������ 102 Avgränsning av steglösa reglagetyper����������������������������������� 102 Koncept 4��������������������������������������������������������������������������� 103 Koncept 5��������������������������������������������������������������������������� 103 Koncept 6��������������������������������������������������������������������������� 104 Koncept 7��������������������������������������������������������������������������� 104 Koncept 8��������������������������������������������������������������������������� 105 Koncept 9��������������������������������������������������������������������������� 105. Val av två koncept��������������������������������������������������������� 107 8.4.1. 8.4.2.. 9.. Koncept 9��������������������������������������������������������������������������� 108 Koncept 10�������������������������������������������������������������������������� 108. Jämförelser mellan koncept 9 och koncept 10������������������� 109. 9.1.. Kriterieviktning samt merittalsberäkning����������������������������� 109. 9.1.1. 9.1.2. 9.1.3. 9.1.4. 9.1.5. 9.1.6. 9.1.7.. 9.2.. Definitioner av de ergonomiska kriterierna���������������������������� 110 Viktigheten av de ergonomiska kriterierna����������������������������� 110 Definitioner av andra viktiga parametrar������������������������������� 111 Viktigheten av andra viktiga parametrar�������������������������������� 111 Resultat������������������������������������������������������������������������������ 111 Tillförlitlighet��������������������������������������������������������������������� 112 Slutsats������������������������������������������������������������������������������ 112. Kvantitativa tester genom ett simulationsprogram utvecklade med Actionscript 1.0������������������������������������������������������������112. 9.2.1. 9.2.2.. Testpersoner����������������������������������������������������������������������� 113 Utveckling av testen������������������������������������������������������������ 114. 9.2.2.1. 9.2.2.2. 9.2.2.3.. Före test av tester���������������������������������������������������������������� 115 Tester av tester�������������������������������������������������������������������� 116 Efter tester av tester������������������������������������������������������������ 116.

(13) Sida: 9.2.3. 9.2.4. 9.2.5. 9.2.6. 9.2.7.. Test 1��������������������������������������������������������������������������������� 118 Test 2��������������������������������������������������������������������������������� 119 Test 3��������������������������������������������������������������������������������� 120 Skillnader mellan de två konceptens tester����������������������������� 121 Resultat������������������������������������������������������������������������������ 122. 9.2.7.1. 9.2.7.2.. 9.2.8.. Medianer och medelvärden��������������������������������������������������� 122 Andelar som klarade de olika uppgifterna och testerna������������ 124. Diskussion och utvärdering av testerna – tillförlitlighet����������� 125. 9.2.8.1. 9.2.8.2. 9.2.8.3.. Redigering av datan������������������������������������������������������������� 125 Tekniska problem����������������������������������������������������������������� 125 Problem med testmetoden���������������������������������������������������� 126. 9.2.9. Diskussion och utvärdering av testresultaten�������������������������� 127 9.2.10. Utvärdering av fla- fils- programmeringen����������������������������� 129 9.2.11. Slutsatser��������������������������������������������������������������������������� 129 9.2.11.1. 9.2.11.2.. Grafik för »bypass«- knapp��������������������������������������������������� 129 Koncept 9 eller 10?��������������������������������������������������������������� 129. 10.. Diskussion och utvärdering av koncept 9 och 10��������������� 131. 11.. Val av koncept��������������������������������������������������������������� 133. 12.. Förfining av valt koncept = koncept 9������������������������������ 135. 12.1. Optimering av produktens storlek – användartest����������������� 135 12.1.1. 12.1.2. 12.1.3. 12.1.4. 12.1.5. 12.1.6. 12.1.7. 12.1.8.. Förberedelser���������������������������������������������������������������������� 135 Försökspersoner������������������������������������������������������������������ 135 Tillvägagångssätt för båda deltesten������������������������������������� 136 Tillvägagångssätt – deltest 1������������������������������������������������ 136 Tillvägagångssätt – deltest 2������������������������������������������������ 137 Resultat������������������������������������������������������������������������������ 138 Tillförlitlighet��������������������������������������������������������������������� 141 Slutsatser��������������������������������������������������������������������������� 141. 12.2. Optimering av vridreglagens storlekar – Användartest���������� 142 12.2.1. 12.2.2. 12.2.3. 12.2.4. 12.2.5. 12.2.6.. 13.. Förberedelser���������������������������������������������������������������������� 142 Försökspersoner������������������������������������������������������������������ 143 Tillvägagångssätt���������������������������������������������������������������� 143 Resultat������������������������������������������������������������������������������ 144 Tillförlitlighet��������������������������������������������������������������������� 144 Slutsatser��������������������������������������������������������������������������� 145. Preliminärt designförslag����������������������������������������������� 147. 13.1. Detaljbeskrivningar samt råd till utvecklare av konceptet������ 148.

(14) Sida: 13.1.1. Produktform����������������������������������������������������������������������� 148 13.1.2. Bankvridreglaget���������������������������������������������������������������� 150 13.1.3. Parametervridreglage���������������������������������������������������������� 151 13.1.4. Fotstyrda knappar��������������������������������������������������������������� 152 13.1.5. »Bypass«- knapp����������������������������������������������������������������� 152 13.1.6. Makroknappar�������������������������������������������������������������������� 153 13.1.7. Expressionspedal����������������������������������������������������������������� 153 13.1.8. Display������������������������������������������������������������������������������� 153 13.1.9. Lysen���������������������������������������������������������������������������������� 154 13.1.10. Inställningar av ljusstyrkor��������������������������������������������������� 154 13.1.11. Döpning av vridreglagen?����������������������������������������������������� 155 13.1.12. Övriga detaljer�������������������������������������������������������������������� 155 13.1.13. Materialval������������������������������������������������������������������������� 156 13.1.14. Färger�������������������������������������������������������������������������������� 156 13.1.15. Personifiering��������������������������������������������������������������������� 157 13.1.16. Logotyp������������������������������������������������������������������������������ 157 13.1.17. Förvaring���������������������������������������������������������������������������� 157 13.1.18. Kompabilitet����������������������������������������������������������������������� 158. 14.. Utvärdering av preliminärt designförslag������������������������� 159. 14.1. Uppfyllandet av krav���������������������������������������������������������� 159 14.2. Uppfyllandet av önskemål���������������������������������������������������161 14.2.1. Uppfyllda önskemål������������������������������������������������������������� 161 14.2.2. Kanske uppfyllda önskemål��������������������������������������������������� 162 14.2.3. Ej uppfyllda önskemål���������������������������������������������������������� 163. 15.. Resultat med designförslag�������������������������������������������� 165. 15.1. Detaljförändringar������������������������������������������������������������ 165 15.1.1. Bankvridreglaget och parametervridreglage�������������������������� 166 15.1.2. Display������������������������������������������������������������������������������� 167 15.1.3. Lysring på bankvridreglaget������������������������������������������������� 167. 15.2. Rekommenderat designförslag������������������������������������������� 168. 16.. Diskussion och utvärdering av resultat���������������������������� 171. 17.. Diskussion och utvärdering av hela arbetet���������������������� 173. 18.. Slutord������������������������������������������������������������������������� 175. 19.. Referenser������������������������������������������������������������������� 177. 20. Register����������������������������������������������������������������������� 185.

(15) Bilageförteckning. Sida:. A.. Frågeformulär��������������������������������������������������������������������i. B.. Kriterieviktning ergonomi������������������������������������������������ x v. C.. Kriterieviktning ­​blandat�������������������������������������������������� x vi. D.. Merittalsberäkning ­​– ergonomi�������������������������������������� x vii. E.. Merittalsberäkning​– blandat���������������������������������������� x viii. F.. Intervjufrågor���������������������������������������������������������������� xix. G.. Backupformati txt- fil����������������������������������������������������� x xi. H.. Actionscriptkod​i rooten������������������������������������������������� x xii. I.. Actionscriptkod​i på- och avsättningsknappen�����������������lx xix. J.. Actionscriptkod​i vänsterknappen��������������������������������� lx x xi. K.. Actionscriptkod​i högerknappen�������������������������������� lx x x viii. L.. Actionscriptkod​i objektet med makrolamporna����������������xcv. M.. Actionscriptkod​för uppgift 2 i objektet för volymlamporna ��������������������������������������������������������������������������������� xcviii. N.. Actionscriptkod i den komponent somstyr vridreglaget som i sin tur styr banksiffran����������������������������������������������������� ci. O.. Actionscriptkod i en komponent somstyr ett vridreglage som i sin tur styr ett objekt med volymlampor���������������������������� cv. P.. php- kod����������������������������������������������������������������������� cxii. Q.. Testkommentarer������������������������������������������������������� cx viii. R.. Koncept 4��������������������������������������������������������������������cx xii. S.. Koncept 5�������������������������������������������������������������������cx xiii. T.. Koncept 6������������������������������������������������������������������� cx xiv. U.. Koncept 7�������������������������������������������������������������������� cx x v. V.. Koncept 8������������������������������������������������������������������� cx x vi. W.. Koncept 9������������������������������������������������������������������ cx x vii.

(16) Sida:. X.. De som ​s lutförde test 1 samt hade »rätt« utrustning av alla testpersoner������������������������������������������������������������� cx x viii. Y.. Medianer och medelvärden����������������������������������������� cx x xii. Z.. Andelar som klarade de olika uppgifterna och testerna� cx x xiii. AA. Rendering 1�������������������������������������������������������������� cx x xiv AB.. Rendering 2��������������������������������������������������������������� cx x x v. AC.. Rendering 3�������������������������������������������������������������� cx x x vi. AD. Rendering 4������������������������������������������������������������� cx x x vii AE.. Rendering 5������������������������������������������������������������ cx x x viii. AF.. Rendering 6�������������������������������������������������������������� cx x xix. AG. Gantt-schema���������������������������������������������������������������� cxl.

(17) 1. Introduktion. 1.1 Bakgrund Som avslutning av civilingenjörsutbildningen Ergonomisk Design och Produktion i Luleå med inriktning mot produktdesign har jag gjort ett examensarbete åt företaget EBS Sweden AB i Bromma, Stockholm. Det finns få företag i Sverige som utvecklar musikinstrument eller tillbehör till musikinstrument. Ändå är världen översvämmad med mer eller mindre nischade elektroniska apparater som kan användas tillsammans med olika musikinstrument för att förändra ljud. Jag är själv väldigt intresserad av musik, musikproduktion och teknikutveckling. Mina intressen tillsammans med framtidsvisioner om att själv ägna mig åt musikproduktion på hobbynivå samt möjlighet att få utveckla ny musikutrustning, har gjort att jag länge hållit mig ajour med pryl- och teknikutveckling som på något sätt berör musikproduktion. Jag har också praktisk erfarenhet av relevant utrustning eftersom jag ibland använder två effektpedaler tillsammans med en effektprocessor när jag spelar altsaxofon. Därför föll det sig naturligt att söka examensarbete hos företaget EBS Sweden AB. Detta projektarbete är redovisat på ett ingående beskrivande sätt så att alla – även de som inte tidigare har använt någon musiktekniskt utrustning eller aldrig har programmerat – ändå kan förstå arbetet och ha behållning av läsningen.. 1.2 Produktbeskrivning Produkttypen effektpedal förändrar på elektronisk väg det ljud man via en ljudbärande kabel kopplar till och från effektpedalen.. 15.

(18) 1.3 Företagsbakgrund Två musikintresserade tonåringar; Bo Engberg som är företagets VD och Mats Kristoffersson som är elektronikingenjör med flera andra kunskapsområden, lade för över tjugo år sedan grunden för vad som idag är ett litet men mycket framgångsrikt exportföretag [ 1] . EBS stod ursprungligen för Efekt Elektronik men idag används i huvudsak »Electric Bass System« som förklaring på förkortningen [ 2] . Företaget gör basförstärkare, förstärkartoppar, effektpedaler och andra bastillbehör. Kontoret samt viss montering och paketering ligger i Bromma, huvudlagret ligger utanför Göteborg och produktionen sker i Stockholm samt Kina. Nya produkter lanseras årligen. Den första effektpedalen som utvecklades är OctaBass år 1993 [ 3] . Ytterligare två effektpedaler släpptes och år 2000 gavs de tre existerande effektpedalerna ut i en uppdaterad utgåva och lanserades under samlingsnamnet Black Label Pedals [ 4] , [ 5] . Skalen till denna serie är i stort sett identiska vilket enligt Mats Kristoffersson rymmer flera fördelar. Några fördelar är minskade produktionskostnader, enhetlig design samt en låg inlärningströskel för användarna när de köper flera effektpedaler i serien. Enligt EG kommissionens rekommendation den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag är ett litet företag ett företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år [ 6] . EBS Sweden AB:s bokslut var över 15 miljoner kronor under perioden 200607–200706 [ 7] . EBS Sweden AB har färre än 50 anställda och räknas därmed som ett litet företag. Mer om företaget hittas på http://www.bass.se/ .. 1. Mikael Jansson, EBS Proffesional Bass Equipment 20 år, Alfaprint, Sverige, 2007, sida 10. 2. Mikael Jansson, EBS Proffesional Bass Equipment 20 år, Alfaprint, Sverige, 2007, sida 12. 3. Mikael Jansson, EBS Proffesional Bass Equipment 20 år, Alfaprint, Sverige, 2007, sida 17. 4. Mikael Jansson, EBS Proffesional Bass Equipment 20 år, Alfaprint, Sverige, 2007, sida 88. 5. http://www.ebs.bass.se/2007/pedals.htm , 090125 19:04. 6. http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/n26026.htm , 090523 11:04. 7. http://www.industrinet.se/Bokslut/62885/ EBS_Sweden_AB.aspx , 090523 11:07. 16.

(19) 1.4 Företaget idag EBS Sweden AB har gjort sig kända för ett professionellt ljud samt en jämn och hög kvalitet på sina produkter. Priserna ligger på en högre nivå, upp till två gånger högre än snittet för effektenheter av eneffekttyp, även kallade effektpedaler, som är cirka 56 dollar i USA [ 8] . Förklaringen ligger i att man först och främst vänder sig till professionella musiker och därefter semiprofessionella musiker. Hobbymusiker är idag en mindre kundgrupp. Många professionella basister säger sig ha stor tillit till företagets produkter. Detta tror jag beror mycket på att produkterna anses problemfria och att företaget har skapat en stark produktidentitet med ett genomgående färgval av svart och blått samt en enkel och överskådlig design. I sortimentet av effektpedaler räknas alla utom DynaVerb [ 9] som analog utrustning. DynaVerb använder processorkretsar med 24-bit digital teknik. Stor del av arbetsuppgifterna för Bo Engberg och Mats Kristofferson är att ta beslut om vad som är bra eller dåligt med olika produktdelar och produkthelheter. Det görs utifrån deras kunskaper och känslor. Eftersom Bo Engberg och Mats Kristofferson utvecklar nya produktnyheter och marknaden är föränderlig så kan dessa kunskaper och känslor ändras. Det som Bo Engberg och/eller Mats Kristofferson i denna rapport dokumenterats tro eller tycka kan de ha ändrat sin uppfattning om när du läser denna rapport.. 8. The Music Trades Music Industry Census, http://www.. musictrades.com/census.html , 2008, sida 78 9. http://www.ebs.bass.se/2007/dynaverb.htm , 090511 19:10. 17.

(20) 1.5 Syfte och mål EBS Sweden släpper med jämna mellanrum nya produkter inom hela företagets sortiment. Detta är ett måste för att kunder inte så småningom ska tappa intresse för företaget. Det ligger i människans natur att vilja ha det senaste på marknaden. Därför är det viktigt att företag som EBS Sweden AB kommer med nyheter som väcker kunders intresse. Jag fick fria händer att med handledning av EBS Sweden AB:s ledande tekniker Mats Kristoffersson utveckla en ny effektpedalserie. Ju fler effekttyper som effektpedalkonceptet kan anpassas till desto värdefullare blir examensarbetet för EBS Sweden AB:s tänkbara implementering av det bästa designförslaget. Designförslaget bör vara tydligt visuellt framställt och förklarat. Om Mats Kristoffersson och Bo Engberg, vd för EBS Sweden AB är nöjda med något av mina designförslag och om de tror det finns möjligheter för EBS Sweden AB att realisera mitt förslag så kommer de satsa på en prototypframställning. Normalt tar en prototypframställning av detta slag cirka tre månader för EBS Sweden AB, vilket gör att planeringen för examensarbetet inte kan innefatta arbetet med prototypframställning, utan i bästa fall endast möjliggör ett kort deltagande av mig. Om beslut om prototypframställning tas så kan jag alltså endast medverka i inledningsskedet av det. Även om EBS Sweden AB inte väljer att satsa på mitt förslag menar både Bo och Mats Kristoffersson att företaget kommer kunna dra nytta av den grundliga förstudien som en del i framtida utvecklingsarbete samt i syfte att uppdatera sina egna kunskaper.. 18.

(21) 1.6 Tidiga antaganden Företagets vill självklart behålla sin trogna kundgrupp av professionella musiker som enligt Bo Engberg värderar enkla och överskådliga produkter. Han säger att musikerna vill kunna ratta fram sina ljud utan att de behöver riskera att tappa fokus på grund av ett svårförståligt gränssnitt. Black Label Pedal - serien [ 10] har endast två skruvreglage vilket är ett utformningsval som uppskattningsvis minskar i antal på marknaden. Mats Kristoffersson har en tanke om att kunna implementera ytterligare ett skruvreglage för att kunna utöka funktionalitet eller helt enkelt effektförändringsmöjligheterna för att öka konkurrenskraften. I samband med eller efter mitt utvecklingsarbete vill Mats Kristoffersson använda sina kunskaper om Digital Signal Processing ­- styrning, DSP­- styrning [ 11] . Mats menar att effektegenskaper från flera tidigare effektpedaler kan rymmas i en enda effektpedal tack vare DSP- styrning. Detta innebär oundvikligen ökad produktkomplexitet samt tillägg av åtminstone ett reglage. Detta kan innebära att det mest grundläggande med EBS Sweden AB:s nuvarande effektpedalserie kan komma att behöva ändras för att tillgodose tillfredställande användbarhet. Hur många traditionella effektpedaleffekter som samtidigt skall kunna vara aktiva är inte begränsat. Förmodligen kommer variation ställas mot komplexitet och storlek. De största marknaderna finns i Japan och USA. Andra viktiga marknader är Tyskland och England. Mats Kristoffersson och Bo Engberg gissar att ett pris kring 1500–2000 kr skulle vara lönsamt. Samtidigt vill de inte att produkterna ska bli för billiga därför att de i första hand inte ämnar konkurrera med större tillverkare såsom Boss (Roland) [ 12] och Digitech [ 13] som till stor del riktar sig till hobbymusiker. Jag tror att det är svårt att vara konkurrenskraftig mot företag som har tillgång till större fabriker för masstillverkning.. 10 http://www.ebs.bass.se/2007/pedals.htm , 090511 19:14 11 http://en.wikipedia.org/wiki/Digital_signal_processing , 090125 13:59 12 http://www.bossus.com/ , 080915 16:07 13 http://www.digitech.com/ , 080915 16:07. 19.

(22) 1.7 Avgränsningar Bo Engberg, tror inte han kommer vilja produktutveckla en allt för radikal formgivning eller vågad lösning, men ser ändå gärna många ovanliga förslag eftersom något intressant många gånger kan hittas i dem. Att Mats Kristoffersson vill skapa produktens inre logik med tekniken Digital Signal Processing, DSP [ 14] medför inte några begränsningar, utan istället fler möjligheter till att realisera nya lösningar vad gäller funktionalitet och komplexitet. Vilka effekttyper som kan implementeras avgränsas inte till de som finns i EBS Sweden AB:s nuvarande effektpedalserie.. 14 http://en.wikipedia.org/wiki/Digital_signal_processing , 090125 13:59. 20.

(23) 2. Metod. Mer detaljerat om hur olika metoder användes eller mer ingående beskrivningar om genomföranden finns att läsa om under kapitlet Genomförande , se sida 57.. 2.1 Val av metoder Val av produktutvecklingsmetoder har skett vid flera tillfällen under arbetets gång. Vilka metoder som valdes berodde endast på vad som just då var viktigt att ta reda på för att komma vidare med arbetet.. 2.2 Planering En grov planering gjordes tidigt i form av ett Gantt-schema , se sida cxl.. 2.3 Informationsinsamling till förstudien Nästan all insamlad textinformation kommer från internet, men källorna är vitt skilda. Sökmotorn som använts är huvudsakligen är www.google.com , och sökningarna har skett ostrukturerat samt löpande under arbetets gång. Majoriteten av informationsinsamlingen till förstudien gjordes under den första tiden för examensarbetet, se Gantt-schema på sida cxl. På grund av branschens karaktär så har jag tyvärr tvingats referera mycket till icke tillförlitliga källor så som exempelvis www.wikipedia.org samt en stor del annonsbaserade hemsidor.. 2.4 Intervjuer Intervjuerna gjordes i semistrukturerad form.. 21.

(24) 2.5 Frågeformulär Frågeformuläret komponerades i ett system som är tänkt just för att enkelt kunna skapa och samla in data från ett digitalt frågeformulär. Det heter EvaSys. Ett xls- dokument med alla insamlade data kunde från det exporteras när frågeformuläret stängts.. 2.6 Skisser Handgjorda skisser gjordes för att snabbt få ner idéer och tankar visuellt så att de inte glömdes bort. De har sedan gjorts om mer noggrant och detaljerat för att ge ett snyggt intryck i rapporten. Samtidigt gav de vid uppvisandet till uppdragsgivarna dem mycket information om vart projektet var på väg. Skisserna gjordes först med blyertspenna. Ovanpå blyertsskisserna målades med tuschpennor. Konturer fylldes om vartannat med fiberpennor som innehöll svart bläck. Högdagrarna och andra detaljer målades till stor del med hjälp av akvarellfärgpennor. Högdagrarna är de ljusaste områdena i syfte att efterlikna ljusreflexer. Papperen som användes är av en tunn kvalitet som medför tillräcklig möjlighet att se igenom ett papper till ett annat. På så vis kunde de även användas som kalkyleringspapper. Papperen är samtidigt av sådan kvalitet att tuschfärger inte rinner ut i papperet så det märks. De kallas »bleedproof«. Skisserna skannades in men retuscherades sedan ingenting digitalt. Vid val av skissfärger har jag inte bara gått efter känsla utan även haft tjänsten på hemsidan http://colorschemedesigner.com/ [ 15] som hjälpmedel.. 2.7 Digitala skisser Koncept 1 , 2 och 3 (se sida 92–94) gjordes direkt i bildredigeringsprogrammet Adobe Photoshop CS.. 2.8 Möten De möten jag ordnade hölls under en öppen diskussionsform där endast tre personer deltog och under tiden jag gavs möjlighet att ställa många frågor.. 15 http://colorschemedesigner.com/ , 090421 13:41. 22.

(25) 2.9 Simulationstest Informationsinsamlingen för att göra testerna skedde löpande under examensarbetets senare del. Detta avviker helt från ursprunglig planering, men även senare modifierad planering. Grundkunskaper inhämtades genom att skumma igenom ett stort antal böcker. Mer och oftare konkretare hjälp fanns framförallt då sökningar på följande forum gjordes: www.kirupa.com/forum , www.gotoandlearnforum.com , www.flashdevils.com , www.actionscript.org/forums och forum.flashvalley.com med flera. Jag blev själv medlem på de tre förstnämnda. I övrigt hämtades mycket kunskaper från duktiga utvecklares hemsidor samt hemsidor med skrivna hjälphandledningar i ämnet. Då jag behövde hjälp med något väldigt specifikt problem skapade jag själv en forumtråd. Efter några dagar brukar ett vettigt svar uppenbara sig på en upplagd tråd eftersom dessa forum har så många användare. Testen som visade sig vara mycket komplicerade att göra gjordes med hjälp av Adobe Flash CS3 Professional. Adobe Flash används mest till att skapa tvådimensionella animationer varpå de i stor utsträckning laddas upp på internet som innehåll. Förbikopplingsknappen (på engelska »bypass«- knapp) benämns ofta inom simulationstestdelen som på- och avsättningsknappen. Kod- delarna som användes finns i bilagorna: • Actionscriptkod i roote n , se sida xxii. • Actionscriptkod i på- och avsättningsknappe n , se sida lxxix. • Actionscriptkod i vänsterknappe n , se sida lxxxi. • Actionscriptkod i högerknappe n , se sida lxxxviii. • Actionscriptkod i objektet med makrolamporn a , se sida xcv. • Actionscriptkod för uppgift 2 i objektet för volymlamporn a , se sida xcviii. • Actionscriptkod i den komponent som styr vridreglaget. som i sin tur styr banksiffran , se sida ci. • Actionscriptkod i en komponent som styr ett vridreglage som. i sin tur styr ett objekt med volymlampor , se sida cv. Publiceringen av filerna gjordes för att klaras av att köras för användare som åtminstone hade flash player 6 installerat den dator de gjorde testet på. Detta på grund av att komponenten som Jonathan Kaye och David Castillo gjort är från år 2002.. 23.

References

Related documents

Denna uppsats bygger till stor del på mina tidigare texter, särskilt de om Steffen och Silverstolpe.. I dessa texter finns ett antal fotnoter och litteraturreferenser som jag i

I kapitel 3 sammanfattas Kinnekullebanans kännetecken till fyra landskapskvaliteter och en gemensam förutsättning för dessa kvaliteter – Livsnerv för människor och djur,

Länsstyrelsen i Blekinge län anser att det vid bedömningen av vilka kommuner som ska ha möjlighet att anmäla områden till Migrationsverket bör tas hänsyn till

Aktuella handlingar för ärende 202000763, Remiss - Ett ändrat förfarande för att anmäla områden som omfattas av begränsningen av rätten till dagersättning vid eget boende

7.1 Succession enligt lokal skogshistoria och äldre kartmaterial Det äldsta svenska kartbelägget för Åby Säteri är den geometriska kartan över Tossene socken från

Tendenser som kan förklaras genom nyliberala planeringsideal framkommer inom kommunernas översiktsplaner på tre sätt – först och främst genom ”samarbetsinriktningen” som

Även områden i Skaraborg som Länsstyrelsen förvaltar har Stiftelsen hjälpt till att räkna, bland annat Eahagen 2530, Brunsbo äng 2100, Högsböla äng 1360, Munkängarna 11205

Tillgång till urbana verksamheter, antalet verksamheter inom restaurang, sällanköpshandel och kultur inom 1km gångavstånd Denna parameter blir en uppskattningsfråga då det ännu