Samhällsbyggnadsnämnden

(1)

Samhällsbyggnadsnämnden

Anslaget på kommunens anslagstavla den 28 januari 2021

Tid Torsdagen den 21 januari 2021 kl. 9.00-11.30, ajournering 10.00-10.15 Plats

Ordförande, v ordförande, förvaltningschef och sekreterare närvarar i

sammanträdesrummet Kom Snart Igen, medan övriga deltar digitalt via Teams.

Omfattning

§ 1-24

Beslutande

Peter Akinder (S), ordförande

Kajsa Hedin (M), 1:e vice ordförande Leila ben Larbi (V), 2:e vice ordförande Mats Nyblom (S)

Sara-Lisa Ekedahl (S) Kristoffer Luthman (S) Kajsa Johansson (S) Lizzie Gandskog (C) Nikoletta Lettersson (M)

Samuel Watanen (KD), § 1- § 14, 11.00 Krister Thornberg (-), § 1- § 21, 11.15

Ersättare Leila Perikala (S) Jessica Bergsjö (C)

Lilian Akthagen (V), tom § 14, 11.00 Erik Axetun (M)

Kent Pettersson (L), tjänstgörande § 15 - § 24 Kent Petersson (SD), tjänstgörande § 22 - § 24

Sekreterare Monica Helgesson

(2)

Justeras

Peter Akinder Mats Nyblom

ordförande

Val av protokollsjusterare

Beslut

Mats Nyblom utses att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll.

Ändring och godkännande av föredragningslistan

Beslut

Ärende 24 – Bygglovsbeslut för nybyggnad av flerbostadshus, 18 lägenheter, Tampen 1 tillkommer.

Samhällsbyggnadsnämnden godkänner föredragningslistan med denna ändring.

(3)

§ 1 Information om aktuella ärenden

Förvaltningschefen informerar om vad som är på gång på förvaltningen vad gäller personal- och rekryteringsläget. Han informerar också om hur

Coronapandemin påverkar samhällsbyggnadskontoret och det vardagliga arbetet. Produktionsmässigt ligger förvaltningen fortsatt bra till.

Enhetschef Mikael Kaiser informerar om bygglovsbeslut tagna enligt nya delegationsordningen, Smedby 1:3 – tillbyggnad av industribyggnad.

Enhetschef Malin Engdahl informerar om uppdraget att initiera en förvaltningsövergripande naturvårdsorganisation.

Kommunfullmäktige förväntas ta de politiska beslut som behövs i och med att ny ÖP, grönplan samt naturmarkspolicy ska beslutas under 2022. Den

strategiska planen för kommunen bör innehålla mål och indikatorer för kommunens arbete inom naturvård/biologisk mångfald för att skapa tydlighet om vad som ska uppnås.

Enhetschef Robert Dahlström informerar om ansökan stadsmiljöavtal – projekt säkra skolvägar. Han redovisar 8 st insatser på gång- och cykelvägar till en sammanlagd kostnad av 35 miljoner, Trafikverket medfinansierar upp till 50

%. Detta projekt är huvudinriktningen för mobilitetsenheten 2021-2023.

Ytterligare information delges samhällsbyggnadsnämnden efter hand.

§ 2 Medborgarförslag om att farthinder sätts upp på bron till Varvsholmen (SBK 2020-4378)

Dnr SBN 2020/0642 Handlingar

Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 17 december 2020 Bakgrund

Ett medborgarförslag har inkommit med önskemål om att anlägga trafikhinder på bron till Varvsholmen med andra ord Varvsgatan samt Bredbandet för att, som det får förstås, sänka hastigheten på ovan nämnda gator.

Varvsgatan är enda tillfartsvägen samt utpekad utryckningsväg till

Varvsholmen och har 30 km/h hastighetsbegränsning. Varvsgatan har en separerad gång- och cykelväg med god standard på södra sidan. Bredbandet har 30 km/h hastighetsbegränsning med enkelriktade körbanor och trottoarer för oskyddade trafikanter att förhålla sig på.

(4)

Beslutsunderlag

Kalmar kommun är restriktiva till anläggning av farthinder i vägnätet.

Undantagsvis kan ske på platser där punktåtgärder krävs exempelvis vid skolor, förskolor samt vid vissa övergångställen/cykelöverfarter. Anledningen till den restriktiva hållningen är främst trafiksäkerhetsmässiga men också miljömässiga och ekonomiska. Ett farthinder är en lokal åtgärd som i vissa fall leder till ökade hastigheter på andra delar av sträckan och därtill ökat utsläpp och buller på grund av inbromsningen/accelerationen före och efter farthindret. För att uppnå en kontinuerlig hastighetssänkning på en sträcka skulle det alltså innebära att ett flertal farthinder behöver placeras ut. En sådan åtgärd är inte motiverad på den aktuella vägsträckan.

Kalmar kommun får ofta synpunkter angående höga hastigheter på

kommunala gator. Ofta handlar det om upplevd hög hastighet snarare än reell hastighet. För att kunna prioritera hastighetsåtgärder utför

samhällsbyggnadskontoret mätningar innan trafikåtgärder utförs.

Vid bedömning av hastighetsefterlevnad används Trafikverkets riktlinjer om 85:e percentilen. Det betyder att om en mätning visar att 85% av fordonen håller omkring den föreskriva hastigheten anses det finnas en tillräcklig efterlevnad.

Mätningar på Varvsgatan från 2019 visade på 2 615 fordon per dag med en hastighet på 52 km/h. Mätningar på Bredbandet från 2020 visade på 1 776 fordon per dag med en hastighet på 33 km/h. Mätningen på Bredbandet är inom en rimlig marginal från hastighetsbegränsningen på 30 km/h och

mätningen på Varvsgatan visar höga hastigheter men det finns separerad gång- och cykelväg för oskyddade trafikanter att röra sig på.

Alla förare är skyldiga enligt trafikförordningen att anpassa sin hastighet efter rådande förhållanden. Höga hastigheter är en polisiär fråga och

samhällsbyggnadskontoret kontaktar polisen om hastigheterna på kommunala gator.

Sammantaget anser samhällsbyggnadskontoret att medborgarförslaget ska avslås.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget om farthinder på Varvsgatan och Bredbandet.

(5)

§ 3 Medborgarförslag om farthinder på Förlösavägen och Slätmossevägen (SBK 2020-4784)

Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 17 december 2020 Bemötande från förslagsställaren 18 januari 2021

Bakgrund

Ett medborgarförslag har inkommit med önskemål om att anlägga farthinder på Förlösavägen och Slätmossevägen för att, som det får förstås, sänka hastigheten på ovan nämnda vägar.

Förlösavägen och Slätmossevägen är två bostadsgator i centrala Lindsdal där hastighetsbegränsningen är satt till 30 km/h. Det finns särskilda gång- och cykelvägar i Lindsdal där oskyddade trafikanter ska förhålla sig men det förekommer att oskyddade trafikanter rör sig på vägarna i blandtrafik.

Beslutsunderlag

Kalmar kommun är restriktiva till anläggning av farthinder i vägnätet.

Undantagsvis kan ske på platser där punktåtgärder krävs exempelvis vid skolor, förskolor samt vid vissa övergångställen/cykelöverfarter. Anledningen till den restriktiva hållningen är främst trafiksäkerhetsmässiga men också miljömässiga och ekonomiska. Ett farthinder är en lokal åtgärd som i vissa fall leder till ökade hastigheter på andra delar av sträckan och därtill ökat utsläpp och buller på grund av inbromsningen/accelerationen före och efter farthindret. För att uppnå en kontinuerlig hastighetssänkning på en sträcka skulle det alltså innebära att ett flertal farthinder behöver placeras ut. En sådan åtgärd är inte motiverad på den aktuella vägsträckan.

Kalmar kommun får ofta synpunkter angående höga hastigheter på

kommunala gator. Ofta handlar det om upplevd hög hastighet snarare än reell hastighet. För att kunna prioritera hastighetsåtgärder utför

samhällsbyggnadskontoret mätningar innan trafikåtgärder utförs.

Vid bedömning av hastighetsefterlevnad används Trafikverkets riktlinjer om 85:e percentilen. Det betyder att om en mätning visar att 85% av fordonen håller omkring den föreskriva hastigheten anses det finnas en tillräcklig efterlevnad.

Mätningar på Förlösavägen från 2020 visade på 1 455 fordon per dag med en hastighet på 35 km/h. Detta är inom en rimlig marginal från

hastighetsbegränsningen på 30 km/h och därför bedömer

samhällsbyggnadskontoret att hastighetsefterlevnaden är tillräckligt god. Ingen mätning har genomförts på Slätmossevägen då vägen är smal med mycket mindre trafik än övriga i området samt att vägen slutar i en vändplats vilket bidrar till låga hastigheter. Därför bedömer samhällsbyggnadskontoret att en mätning inte är nödvändig att genomföra.

(6)

Alla förare är skyldiga enligt trafikförordningen att anpassa sin hastighet efter rådande förhållanden. Höga hastigheter är en polisiär fråga och

samhällsbyggnadskontoret kontaktar ofta polisen om höga hastigheter på kommunala gator.

Sammantaget anser samhällsbyggnadskontoret att medborgarförslaget ska avslås.

Överläggning

Under överläggningen redovisas följande förslag:

1. Samuel Watanen (KD) föreslår att ärendet återremitteras till samhällsbyggnadskontoret för förtydliganden gällande gång- och cykelvägar kring Lindsdalsskolan i beslutsunderlaget.

Häri instämmer Kajsa Hedin (M) och Peter Akinder (S).

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden återremitterar ärendet för förtydliganden i beslutsunderlaget gällande gång- och cykelvägar kring Lindsdalsskolan.

§ 4 Svar på medborgarförslag om ny väg för godstrafik i Rockneby (2020-6393)

Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 21 januari 2021 Bakgrund

Förslagsställaren påtalar en tydlig trafiksäkerhetsbrist i Rockneby, där många och tunga lastbilstransporter kör genom samhället samtidigt som barn och ungdomar måste passera Ryssbyvägen på väg till skola och fritidsverksamheter.

Den mest intensiva trafiken sammanfaller delvis med tidpunkterna för skolans start och slut. Förslagsställaren anser att godstrafiken istället bör ledas ut norr om Rockneby och ansluta till E22 vid korsningen Ryssbylund-Ljungnäsvägen.

Yttrande

Situationen med otaliga lastbilspassager genom Rockneby har diskuterats i decennier. Enstaka insatser i form av partiell cykelbana, belysta

övergångsställen och skyltning har gjorts. Kommunen delar i stort frågeställarens beskrivning och det finns all anledning att lyfta fram trafiksäkerheten längs Ryssbyvägen på ett tydligare sätt. Att anlägga en ny vägsträckning utanför samhället har hittills inte ansetts vara

samhällsekonomiskt motiverat. Däremot anser kommunen att det finns ett behov av att minska vägens barriärverkan och öka trafiksäkerheten för gående

(7)

och cyklister. En lämplig åtgärd borde vara att utreda förutsättningarna för planskilda passager samt fler gång- och cykelvägar.

I kommunens Översiktsplan från 2013 identifierades behovet av att stärka gång- och cykel genom samhället och en förbifart sydväst om Rockneby föreslogs som utredningsområde. Kommunen tar för närvarande fram en ny Översiktsplan för antagande 2022 och kommer i den att redovisa strategiska beslut rörande infrastruktur. Nytt förslag till detaljplan för Dampehammar 1:63 lyfter fram en ny fyrvägskorsning vid Enehagsgatan med förbättrade

möjligheter till passage för gång- och cykeltrafikanter.

Ryssbyvägen tillhör emellertid det statliga vägnätet med Trafikverket som väghållare. Kommunen saknar rådighet på sträckan och eventuella åtgärder måste utredas, beslutas och utföras av eller i samråd med Trafikverket.

Samhällsbyggnadskontoret hänvisar därför förslagsställaren att höra av sig till Trafikverket.

Samhällsbyggnadskontoret kommer fortsätta lyfta behovet av säkrare passager vid Ryssbyvägen i dess regelbundna möten med Trafikverket.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget.

Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat.

§ 5 Svar på medborgarförslag om cykelväg på Tjuvbackevägen, 2020-4377

Förslagsställaren önskar att trottoar breddas till gång- och cykelbana på ett par korta delsträckor där Torsåsgatan övergår i Tjuvbackevägen och nordväst upp mot Dragonvägen. Här rullar en hel del tung trafik och idag nyttjas därför trottoaren i praktiken redan som cykelbana enligt förslagsställaren.

Yttrande

Denna sträckning är inte definierad som huvudcykel- eller lokalcykelväg i kommunens trafikledsplan och är inte prioriterad under innevarande budgetperiod. Det finns dock ett behov av att förstärka möjligheterna för gång- och cykeltrafikanter att passera E22:an där exempelvis trafikplats Kalmar C inte har en optimal utformning. Detta även efter att vi satt upp cykelfållor samt förstärkt belysningen vid alla cykelpassager över på- och avfarter till

(8)

E22:an. I dagsläget kan vi inte hänvisa till Tjuvbackevägen då nuvarande sträckning bitvis inte håller en tillräckligt bra standard vad gäller bredder samt att passager och belysning inte anpassats för gång- och cykeltrafik.

Samhällsbyggnadskontoret behöver bl.a. genomföra trafikmätningar för att utvärdera framtida behov längs Tjuvbackevägen. Om sträckningen bedöms kräva insatser kommer i så fall investeringar att kunna äskas i perioden 2023- 2025.

Överläggning

1. Samuel Watanen (KD) föreslår bifall till medborgarförslaget.

Häri instämmer Kajsa Hedin (M).

2. Peter Akinder (S) föreslår bifall till kontorets förslag till beslut.

Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om nämnden vill bifalla förvaltningens förslag respektive Samuel Watanens förslag om bifall till medborgarförslaget. Han förklarar sig ha hört övervägande bifall till förvaltningens förslag.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om cykelväg på Tjuvbackevägen.

Protokollsanteckning

Kajsa Hedin (M), Nikoletta Lettersson (M), Samuel Watanen (KD) och Kent Pettersson (L) redovisar en protokollsanteckning enligt följande: ”Vi anser att medborgarförslaget är mycket bra och att man bör se över möjligheten att kunna genomföra den föreslagna cykelvägen. Förslaget ger en möjlighet till en säkrare väg för de som ska cykla till Kifab Arena och för de som arbetspendlar i området. Om man ska byta bort bilen mot cykel är det av största vikt att det finns trygga vägar att cykla på. En mätning av nuvarande antal cyklister på sträckan kan bli missvisande då det är rimligt att tro att fler kommer välja denna stäcka om det finns en säker cykelväg.”

(9)

§ 6 Svar på medborgarförslag om GC-belysning på Södra Kanalgatan (2020-4237)

Ett medborgarförslag har inkommit med önskemål om att belysa gång- och cykelvägen på norra sidan av Södra Kanalgatan, mellan trädallén och Fredriksskanskanalen.

Yttrande

Alla typer av åtgärder i infrastruktur på Kvarnholmen kräver någon typ av samförläggning där flera insatser koordineras och genomförs samtidigt. Detta för att minska antalet avbrott på sträckor och passager i centrumnära läge där antalet besökare är som störst. Dessutom bidrar det starkt till att fördela kostnader på fler aktörer vilket är ett ansvarsfullt sätt att handha skattemedel.

En belysningsinsats kommer inte att genomföras enskilt på den aktuella platsen utan kräver alltså ytterligare någon åtgärd såsom kabeldragning i gatan,

breddning av GC-bana eller dylik åtgärd. För närvarande utreds flera insatser som skulle kunna komma att innebära insatser i gatan där en belysningsåtgärd i så fall kan bli aktuell.

Emellertid är inte belysningens vara eller icke vara helt okomplicerad då en sådan ljusbarriär kan påverka Fredriksskanskanalens vattenspegel. I Kalmar kommuns belysningsprogram beskrivs bland annat effekterna av belysning vid vatten och vikten av att undvika ljusbarriärer som begränsar utsikten.

Beslut

§ 7 Svar på medborgarförslag om flytt av

återvinningsstation 16727 Hantverkaregatan 22, 2020- 1623

Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 13 januari 2021 Bemötande från förslagsställaren 17 januari 2021

(10)

Bakgrund

Förslagsställaren föreslår att återvinningsstationen vid Hantverkaregatan flyttas antingen till Gröndalsvägen vid f.d. Teleskolan eller till Galggatan invid Norra kyrkogården alternativt tas bort. Förslagsställaren anför att det finns fyra återvinningsstationer i närheten och att en del av flerbostadshusen i omgivningarna hanterar återvinning av förpackningar i de till fastigheten tillhörande miljöhusen.

Förslagsställaren är boende på fastigheten Humlan 13, på norra sidan

Hantverkaregatan, vilket är snett nordost om återvinningstationen. Det anförs att olägenheterna är mycket stora: 1. Mycket biltrafik, tidiga morgnar och sena kvällar 2. Ljudet från glaskross tidiga morgnar och sena kvällar alla dagar i veckan 3. Flertal tömningsbilar för olika förpackningar vid olika tider där även helgtömning förekommer, 4. Sopor återfinns på egna tomten när vinden blåser bort förpackningar som inte kastats på lämpligt sätt i behållare. Förpackningar mm. återfinns ibland på förslagsställarens tomt när vindar blåser iväg det som inte har lämnats på lämpligt sätt i behållarna.

Komplettering inkom i juni 2020 där det upplystes att det är fortfarande problem med nedskräpning på egen tomt och man önskar få gripklo eller plocktång samt sopsäckar för att själv åtgärda nedskräpningen. Den 13 september 2020 genomfördes ett platsbesök med berörda, kommunens representanter och från FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen).

Förslagsställaren har under oktober, november och december 2020 inkommit med ytterligare skrivelser. I dessa skrivelser framförs återigen att medborgaren känner sig störd av buller från tömningsbilar och de som lämnar

förpackningsavfall. Vidare framförs klagomål på trafikstockningar på Hantverkaregatan.

Yttrande

För aktuell återvinningstation (åvs) finns avsatt yta för återvinning i gällande detaljplan Spiggen 4 m.fl. vid Gröndalsvägen, 0880K-P17/08, laga kraft 2017- 10-12. Anläggningen är placerad på planlagd allmän platsmark

”Återvinningsstation” och är därmed planenlig. I gällande detaljplan finns redogjort för för- och nackdelar av olika alternativa platser för åvs. Vidare har åvs medvetet placerats i fastighetsgräns mellan de två närmaste

bostadstomterna vid Hantverkaregatan för att uppnå så långt avstånd till bostadshusen som möjligt. I samband med genomförandet av denna detaljplan har utformningen av återvinningsstationen emellanåt varit av provisorisk karaktär, dvs. behållare har i ett första skede flyttats från tidigare placering på Tolvmannagatan och ställts upp på dåvarande gräsyta. Vidare har åvs-platsen varit grusad och i anslutning till denna har det påbörjats anläggning av

parkeringsplatser. Detta bedöms ha bidragit till störningar under denna period.

Numera är platsen för återvinningsstationen asfalterad och en del av

Hantverkaregatan har fått ny asfaltsbeläggning. Det har även iordningsställts en vändplan och markbeläggning för parkeringsplatser intill återvinningsstationen.

Stationen är inhägnad med stängsel mot parkeringsplatser och Gröndalsvägen, men är öppen mot Hantverkaregatan för att kunna utföra tömning och

lämning av förpackningsmaterial på ett smidigt sätt. I slutet av augusti 2020 har ljuddämpade behållare för glasåtervinning placerats inom åvs. Numera är dessa behållare dessutom flyttade inom stationen till en plats närmare Gröndalsvägen

(11)

för att på så sätt öka avståndet mellan bullerkällan och det aktuella

bostadshuset. Det finns både ”allmänna råd” och numera ”Vägledning” som anger riktvärden för utomhusvärden:

- Ekvivalent buller Leq: 50 dB A dagtid,

- 45 dB A kväll (kl.16-22) och 40 dB A nattetid (kl.22-06).

Nattetid bör det inte förekomma momentana ljud, Lfmax över 55 dB.

Det ekvivalenta värdet anger medelvärdet över tid, dvs. antal timmar och påverkas bara marginellt av en kortare tömning. Lfmax gäller bara nattetid kl.

22-06. (se dom i MÖD 2015-M 6229)

En åvs bedöms ge upphov till buller som, främst inomhus, kan ge upphov till upprepade överträdelser av riktvärden. Men värdena anger generellt sett inte tillfälliga ljud. Tömningstillfällen och tillfälle vid lämning av

förpackningsmaterial utgör dock tillfälliga ljud. Enligt uppgifter från FTI från 11 december 2020 för aktuella åvs, sker tömning av uppställda behållare 1 gång per dag under veckan, dock ej på söndagar.

Därmed bedöms denna störning vara av kortvarig karaktär och utgöra en händelse som anses behöva tålas inom tätbebyggt område. Det har upprättats ett markupplåtelseavtal för FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) avseende aktuell återvinningsstation, där villkor ställs för upplåtelsen och avgift (enligt fullmäktigebeslut om avgift för upplåtelse på offentlig plats) utgår. I detta avtal regleras förutom upplåtelseytan och tillståndstiden även städning och att behållare inte ska tömmas sön- och helgdagar samt nattetid (kl. 22-06).

Inhägnad av åvs med högt plank utan genomsiktlighet bedöms medföra större risk för otillåten nedskräpning utanför behållare och mindre trygghet då det förekommer mörka, skymda platser inom stationen.

Vad gäller nedskräpning på privat tomt så saknas rättspraxis och domar. FTI har dock erbjudit sig att städa på aktuell bostadstomt, men detta anses praktiskt vara svårt att genomföra. Medborgarförslagets önskemål om att flytta åvs till alternativa platser har utretts i samband med detaljplanarbete 2017 och på nytt efter inlämnat medborgarförslag. Ytan vid parkeringen Norra Koloniområdet arrenderas av koloniföreningen, platsen är undanskymd och här finns stor risk för otillåten dumpning av material. Vidare är tillgängligheten för oskyddade trafikanter sämre eftersom den mycket trafikerade Gröndalsvägen behöver korsas. Ytan invid Norra kyrkogården är planlagd för gatuplantering varvid en åvs är planstridig. Vidare ligger platsen omedelbart intill gravplatser dit man söker sig för eftertanke och vila. På andra sidan Galggatan finns och planeras många bostäder som riskerar att påverkas. Alternativ placering inom stadsdelen Getingen bedöms sakna lämpliga platser då den i huvudsak präglas av

villatomter och som saknar öppna, allmänna ytor. Inom stadsdelen

Norrgårdsgärdet bedöms finnas fastighetsanknuten återvinning ordnad. Enda allmänna ytan utgörs av Gustafsbergsparken, där placering av åvs inte anses vara lämplig. Alternativa platserna bedöms sammanfattningsvis därmed ha fler nackdelar än fördelar jämfört med dagens placering vid Hantverkaregatan.

Återvinningsstationens närhet till ett stort antal boende som saknar samordnad återvinning i fastighetsknutet miljöhus och placeringen längs en trafikmässigt fördelaktig trafikled, överväger sammantaget valet av den aktuella platsen.

Behov av nuvarande parkeringsplatser vid Hantverkaregatan samt behov av en återvinningsstation bedöms finnas i området, vilket parkeringsberäkningar och

(12)

-beläggningsgraden samt insamlingsstatistik av förpackningar tyder på.

Samhällsbyggnadskontoret anser därmed att nuvarande återvinningsstation ska finnas kvar på befintlig plats och att medborgarförslaget ska avslås.

Störningar från aktuell åvs föreslås hanteras som ett tillsynsärende enligt miljöbalken.

Överläggning

Stadsarkitekt Maria Houmann, bygglovschef Mikael Kaiser och miljöchef Staffan Jonsson redogör för ärendet.

1. Kajsa Hedin (M) föreslår bifall till medborgarförslaget.

Häri instämmer Samuel Watanen (KD) och Nikoletta Lettersson (M).

2. Kajsa Johansson (S) föreslår bifall till kontorets förslag till beslut.

Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om nämnden vill bifalla kontorets förslag respektive Kajsa Hedins förslag om bifall till

medborgarförslaget. Han förklarar sig ha hört övervägande bifall till kontorets förslag.

Beslut

Kajsa Hedin (M), Nikoletta Lettersson (M), Samuel Watanen (KD) och Kent Pettersson (L) redovisar en protokollsanteckning enligt följande: ” Vi anser att medborgarförslaget borde bifallas för att arbetet med att minska de olägenheter som verksamheten vid återvinningstationen orsakar skall intensifieras. Trots att återvinningsstationen är planenlig så fungerar inte verksamheten som det var tänkt då den stör omgivningen med ljud och nedskräpning. Att nu ta bort delar av eller hela verksamheten är rimligt.”

§ 8 Svar på medborgarförslag angående kolonistugelotter, 2020-4268

Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 21 januari 2021 Bemötande från förslagsställaren 15 januari 2021

(13)

Bakgrund

Förslagsställaren vill att kommunen bildar nya kolonistugelottsområden i Kalmar. Förslagsställaren menar att det finns en stor efterfrågan på

kolonistugor vilket pressar upp priserna. Med en balans mellan tillgång och efterfrågan regleras detta. När staden växer ökar behovet av nya

kolonistugelottsområden. Förslagsställaren menar att det är närheten till kolonistugelottsområden som gör den värdefull för rekreationen.

Kalmar kommun har i dagsläget fyra kolonistugelottsområden och åtta stycken odlingslottsområden. När det gäller odlingslottsområdena pågår just nu ett omtag kring dessa där avtal och riktlinjer ses igenom.

Yttrande

Intresset för odling i staden har ökat de senaste åren. Efterfrågan på både kolonistugelotter och odlingslotter är stort och intresset att odla i alternativa former så som i stadsodling växer. Odling i staden har ett stort värde och är en viktig del av arbetet mot en grön och hållbar stad. Det kan även föra med sig mervärden i form av förbättrad folkhälsa, ökad integration och ökad hållbarhet för staden då odlingar många gånger gynnar biologisk mångfald. När staden växer ökar behovet av grönområden där stadsodling utgör en del av den gröna strukturen.

För att skapa ett nytt kolonistugelottsområde krävs detaljplan. I dagsläget pågår inte något detaljplanearbete för ett sådant område. För odlingslottsområden gäller att inga nya byggnationer får byggas med undantag för en redskapsbod på två kvadratmeter och med en maxhöjd på 1,9 meter. Om möjligheter ska ges för byggnationer av annat slag behöver nya detaljplaner tas fram. En detaljplan är ett omfattande arbete. Kommunen överväger om ett sådant arbete ska påbörjas.

Det pågår en genomgång av de odlingslottsområden som finns idag och frågan om stadsodling är aktuell. Det finns ett uppdrag om att utöka odlingslotterna i staden och områden för detta ses över i arbetet med översiktsplanen och grönplan.

Samhällsbyggnadskontoret anser sammanfattningsvis att förslaget om nya kolonistugelottsområden är ett bra förslag och ingår i arbetet med att stärka den gröna strukturen. Kommunen arbetar idag dock inte aktivt med en detaljplan för kolonistugelottsområden men ser över möjligheten att inleda detaljplanearbete om att utöka byggrätt på odlingslottsområden. Kommunen tar även med frågan om stadsodling i det fortsatta arbetet med grönplan och översiktsplan.

Beslut

(14)

Kajsa Hedin (M), Nikoletta Lettersson (M), Samuel Watanen (KD) och Kent Pettersson (L) redovisar en protokollsanteckning enligt följande: ” Odling och rekreation är viktigt för både miljön och människans välmående. Arbetet för att få mer ordning på odlingslotterna i Kalmar pågår nu och vi ser ett behov av att skapa fler områden för kolonistugor, odlingslotter och rekreationslotter.

Nya områden för detta behöver pekas ut i Översiktsplanen för att sedan kunna detaljplaneläggas i samband med att nya detaljplaner antas.”

§ 9 Svar på medborgarförslag om belysning vid Kattrumpan och badbryggan, SBK 2020-5313

Förslagsställaren föreslår att kommunen sätter upp belysning vid Kattrumpan och badbryggan då bryggan används i stor utsträckning året runt av badande medborgare. Förslagsställaren nämner, att det under höst och vinter blir så få timmar med dagsljus och det är svårt att hinna med ett bad på bryggan vid Kattrumpans badplats med dagsljus efter arbetet.

Förslagsställaren föreslår att det sätts upp lampor eller lyktor vid Kattrumpans badplats och brygga.

Yttrande

I Kalmar kommuns belysningsprogram så beskrivs bland annat effekterna av belysning vid vatten. Det är bland annat viktigt att undvika ljusbarriärer som begränsar utsikten över vattnet. Belysningen gör också så att omgivningen upplevs mörkare, man får också sämre mörkerseende.

Kattrumpan är också en framträdande historisk miljö där stadsmurar,

försvarsanläggningar såsom bastioner finns bevarade. En miljö som kräver en stor försiktighet vid utformning av belysning. Den föreslagna belysningen på bryggan kommer också ge speglingar i vattnet vilket tar uppmärksamhet och fokus från utsikten mot Kvarnholmen.

I kommunens arbete med trygghet och säkerhet så är det inte lämpligt att belysa badbryggor, då det kommer att öka antalet badare i olika åldrar under den mörka tiden.

Med detta som bakgrund så planeras inte för att sätta upp belysning på badbryggan vid Kattrumpan.

(15)

Överläggning

1. Kajsa Hedin (M) föreslår avslag på medborgarförslaget.

2. Peter Akinder (S) föreslår bifall till kontorets förslag till beslut.

Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om nämnden vill bifalla kontorets förslag till beslut respektive Kajsa Hedins förslag om avslag. Han förklarar sig ha hört övervägande bifall till kontorets förslag.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om belysning vid Kattrumpan och badbryggan.

§ 10 Tillsynsplan och behovsutredning av miljöverksamhetens tillsynsansvar 2021

Samhällsbyggnadskontoret tjänsteskrivelse den 4 januari 2021

Tillsynsplan och behovsutredning av miljöverksamhetens tillsynsansvar Bakgrund

Samhällsbyggnadsnämnden ska, som operativ tillsynsmyndighet enligt

miljöbalken och enligt miljötillsynsförordningen, varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Tillsynsplanen ska vara baserad på en utredning av behovet av tillsynen i kommunen (en så kallad behovsutredning). Både behovsutredningen och tillsynsplanen ska fastställas av samhällsbyggnadsnämnden.

Då miljöverksamhetens tillsynsområde även omfattar livsmedelskontroll tas även denna med i behovsutredningen och tillsynsplanen. Det samma gäller de andra lagstiftningarna som miljöverksamheten bedriver viss tillsyn utifrån såsom strålskyddslagen, lagen om tobak och liknande produkter samt lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Även andra

arbetsuppgifter beskrivs översiktligt i planen.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till tillsynsplan för verksamhet Miljö för 2021.

(16)

§ 11 Detaljplan för Dampehammar 1:63 i Rockneby, 2018- 1550

Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 21 januari 2021 Förslag till detaljplan senast rev 21 januari 2021

Bakgrund

Fastigheten Dampehammar 1:63 förvärvades år 2003 av Kalmar kommun.

Intentionerna var från början att planlägga marken med bostäder för äldre. En ny uppdragsbeställning gjordes år 2018 där intentionerna ändrades till att uppföra tillgängliga bostäder för alla samhällsgrupper inom området.

Planområdet är beläget i centrala Rockneby utmed Ryssbyvägen. Planområdet innefattar fastigheterna Dampehammar 1:63, Knapegården S:3, Knapegården 2:1 och Knapegården 1:2. Totalt innefattar planområdet cirka 16 500 kvm.

Fastigheten Dampehammar 1:63 ägs av kommunen. Övriga fastigheter har privat markägare. Terminalvägen, samt gång- och cykelvägen underhålls idag av kommunen.

Planförslaget skapar förutsättningar för bostäder med närhet till

dagligvaruhandel och service vilket bidrar till att skapa tillgängliga bostäder.

Inom planområdet föreslås flerbostadshus och eventuellt radhus för att bidra med en blandad bebyggelse till den befintligt homogena villabebyggelsen. En blandad bebyggelse ökar mångfalden av boendeformer i Rockneby vilket gör att fler personer kan bosätta sig på orten, oavsett i vilket livskede eller familjeförhållande personer befinner sig. Även tillgången till trafiksäkra allmännyttiga vägar, samt gång och cykelvägar säkras. Korsningen Ryssbyvägen/Terminalvägen får en ny trafiksäker utformning och

Ryssbyvägen/Enehagsgatan blir en fyrvägskorsning med ny trafiksäker infart till fastigheten Dampehammar 1:63. Genomförandet av detaljplanen bidrar därför även till en ökad trafiksäkerhet och trygghet för både oskyddade trafikanter och motorfordon. Genom planen uppmärksammas och skyddas biotopskyddade och ett särskilt skyddsvärt träd ytterligare.

Kommunen har gjort en undersökning och i den bedömt att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Överläggning

Planarkitekt Daniela Edvinsson redogör för ärendet.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden godkänner granskningsutlåtandet som kommunens och antar förslaget till detaljplan senast reviderat 2021-01-21.

(17)

§ 12 Detaljplan för Rapsen 5,6 och 7, Djurängen

Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 4 januari 2021 Förslag till detaljplan 21 januari 2021

Bakgrund

Den 12 feb 2019 beslutade kommunstyrelsen att ge positivt besked för att genomföra detaljplanearbete för fastigheten Rapsen 6. Planbeskedet avsåg en förändring av gällande detaljplan för att möjliggöra en förtätning av bostäder.

Positivt planbesked gavs även för fastigheterna Rapsen 5 och 7 den 16 april 2019 som också avsåg en förtätning av bostäder. En önskan från sökande har uppkommit om att integrera fastigheterna till en gemensam detaljplan.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra en förtätning av bostäder på Rapsen 6 samt att möjliggöra för flerbostadshus på Rapsen 5 och 7.

Överläggning

Planarkitekt Lisa Wändesjö redogör för ärendet.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning krävs.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att förslaget till detaljplan godkänns för samråd.

Kajsa Hedin (M), Nikoletta Lettersson (M), Samuel Watanen (KD) och Kent Pettersson (L) redovisar en protokollsanteckning enligt följande: ”Vi anser att förtätningen på Rapsen 5 och 7 är bra förslag men är tveksamma till förslaget för Rapsen 6. På Rapsen 6 visar förslaget en hög exploatering där områdets karaktär förändras och mycket av den öppna och gröna ytan försvinner.

Djurängen har genomgått en stor förändring och vi måste komma ihåg att bibehålla en god boendemiljö.”

§ 13 Bygglovsbeslut för tillbyggnad av enbostadshus, Vångerslät 7:4 (2020-5362)

Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 30 december 2020

(18)

Bakgrund

Åtgärden avser tillbyggnad av enbostadshus med 24,5 kvm byggnadsarea på fastigheten Vångerslät 7:4. Befintlig huvudbyggnad tillsammans med

tillbyggnad får en byggnadsarea på 228,5 kvm. Total byggnation på fastigheten uppgår efter tillbyggnaden till 349,5 kvm. Samhällsbyggnadskontoret föreslår ett avslag.

Överläggning

1. Lizzie Gandskog (C) föreslår bifall till ansökan.

2. Kajsa Hedin (M) föreslår bifall till kontorets förslag om avslag på ansökan.

Häri instämmer Samuel Watanen (KD).

Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om nämnden vill bifalla respektive avslå ansökan. Han förklarar sig ha hört övervägande bifall till ansökan.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden beviljar bygglov för tillbyggnad med stöd av 9 kap.

31b 1 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Åtgärden avviker från

detaljplanen avseende överyta. Avvikelsen kan dock betraktas som liten och vara förenlig med gällande plans syfte.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om att avgiften för bygglovet är 8 949 kronor i enlighet med taxa antagen av kommunfullmäktige 2011-03-28 med senaste revidering antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30.

Reservation

Kajsa Hedin (M), Nikoletta Lettersson (M) och Samuel Watanen (KD)

reserverar sig mot beslutet och framför: ” Vi instämmer i kontorets bedömning om att den föreslagna tillbyggnaden inte kan ses som en liten avvikelse då den totala överytan blir 16,5 %. Vi hade gärna sett möjligheten att göra

tillbyggnaden på huvudbostaden då den i yta inte är så stor men tidigare avvikelser från detaljplanen, som endast är 10 år gammal, gör det inte möjligt att bifalla.”

§ 14 Bygglovsbeslut för tillbyggnad av enbostadshus, Bo 1:195 (2020-6123)

(19)

Bakgrund

Ansökan avser att uppföra en takkupa samt på den en takterrass, på ett

enplanshus inom området Boholmarna. Samhällsbyggnadskontoret föreslår ett avslag.

Skäl till beslut

Bebyggelsen på Boholmarna ska ses i ljuset av sin täta bebyggelsestruktur av fristående bostäder. Den tilltänkta takterrassen placeras på taket, som kan ses som ett tredje våningsplan, över vindens inredda plan. Enligt detaljplanen får man bebygga med högst ett våningsplan. Åtgärden kan ses som ytterligt olämplig då det inte endast utgörs av ett tillägg i form av öppenarea i ett tredje plan, utan även upplevs som en utsiktsplats varifrån man kan bevaka skeenden i sin omgivning. Man avser att angöra terrass via en lång, utanpåliggande trappa. Det kan därmed konstateras att terrassen inte på något sätt görs

tillgänglig. En utanpåliggande trappa skapar tillika ett visuellt uttryck som mera kan härledas till ett uthus eller en byggnad för allmänt bruk och kan inte anses passa på en villa situerad på Boholmarna.

Enligt ett beslut i Mark – och miljööverdomstolen från 2016 (MÖD 2018:37) tar man upp frågan om betydande olägenheter vid uppförande av takterrass på enbostadshus. Mot bakgrund av områdets karaktär och vad man har anledning att förvänta sig i området samt att nyttjandet av takterrassen kommer att medföra en påtaglig känsla av insyn fann MÖD att ett nyttjande av sådan skulle utgöra en betydande olägenhet.

Sammantaget anser därmed samhällsbyggnadskontoret att åtgärden kan utgöra en betydande olägenhet samt strida mot förvanskningsförbudet, varför bygglov ska avslås.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden avslår bygglov för tillbyggnad av enbostadshus med stöd av 9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Åtgärden som avser fasadändring av bostad genom tillägg av en takterrass på bostadshuset anses utgöra en betydande olägenhet samt förvanska byggnaden.

§ 15 Bygglovsbeslut för tillbyggnad, fasadändring och ändrad planlösning av enbostadshus, Rosmari 10 (2020-5743)

Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 12 januari 2021

(20)

Bakgrund

Ärendet avser tillbyggnad av enbostadshus på fastigheten Rosmari 10. Befintlig byggnad är utförd i 1 ½ plan med en byggnadsarea på 199 kvm inklusive vidbyggt garage om 40 kvm. Sökt åtgärd omfattar två tillbyggnader, en på byggnadens sydöstra fasad och den andra på byggnadens nordvästra fasad, med en sammanlagd byggnadsarea på 27 kvm. Befintliga takkupor byts ut mot större så kallade frontespiser.

Med föreslagen åtgärd kommer huvudbyggnadens byggnadsarea överskridas ytterligare samt innebära två våningar. Samhällsbyggnadskontoret föreslår ett avslag.

Samhällsbyggnadskontoret anser att åtgärden avviker från detaljplanen avseende tillåten byggnadsarea för huvudbyggnaden, vilken är 120 kvm.

Med befintlig byggnadsarea på 199 kvm plus ansökt åtgärd på 27 kvm skulle huvudbyggnadens totala byggnadsarea uppgå till 226 kvm, vilket innebär överyta om 106 kvm. Tillkommande frontespiser upptar en väsentlig del av fasaden och anses därmed som dimensionerande vilket innebär att

byggnadshöjden överskrids.

Frontespiserna innebär även att ytterligare ett våningsplan skapas i enlighet med definitionen av våning i 1 kap 4 § plan- och byggförordningen. Enligt gällande detaljplan medges högst en våning.

I ett avgörande från Mark- och miljööverdomstolen i mål P 2396-17 om en takkupa ska anses som en extra våning har domstolen dels ansett att en takkupa som upptar en väsentlig del av takfallet på en fasad som anses som dimensionerande ska bedömas som extra våning. Domstolen fastställer även att en extra våning inte kan anses som en liten avvikelse.

Mark- och miljööverdomstolen har vidare i mål P 11778-17 konstaterat att 10

% överyta inte kan ses som en liten avvikelse. Ansökt åtgärd med en överyta om 88 % kan därmed inte heller ses som en liten avvikelse.

Samhällsbyggnadskontoret finner ingen anledning att i aktuellt ärende avvika från den rättspraxis som Mark- och miljööverdomstolen har fastställt gällande tillämpningen av liten avvikelse enligt 9 kap. 31b §. Sammantaget anser Samhällsbyggnadskontoret därmed att avvikelserna inte kan ses som en liten avvikelse enligt 9 kap. 31 b § PBL varför bygglov ska avslås.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden avslår bygglov för tillbyggnad av enbostadshus med stöd av 9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, eftersom åtgärden avviker från detaljplanen avseende tillåten byggnadsarea, tillåten byggnadshöjd och antal tillåtna våningar och avvikelsen inte kan tolkas som liten eller vara förenlig med gällande plans syfte.

(21)

§ 16 Bygglovsbeslut för rivning av garage och tillbyggnad av enbostadshus, Rodret 5 (2020-5693)

Kulturmiljövärden, planförutsättningar och fastighetsuppgifter Fastigheten ligger inom delområde 9, Ängö, som en del av riksintresset Kalmar. Ängö är en utbyggnad som följer 1876 års stadsplan, signerad Öhnell.

Ängös kulturhistoriska värde ligger framför allt i dess bibehållna, lågskaliga förstadsbebyggelse med sin kontinuitet som bostadsmiljö och tydliga gaturum.

Siktlinjer mellan gårdar, ut mot vatten och de gröna områdena är viktiga beståndsdelar av öns karaktär och bör värnas. I ”Riksintresse Kalmar” går att läsa att ön bör utvecklas med en relativt fri bebyggelse som respekterar fastighetsgränser och befintlig kvartersindelning.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden avslår bygglov för tillbyggnad med stöd av 9 kap.

30 § plan- och bygglagen (2010:900) PBL, eftersom åtgärden strider mot kravet på anpassning till stadsbilden samt anses kunna utgör en betydande olägenhet enligt 2 kap 6, 9§§ PBL. Att åtgärden i sin helhet placeras på mark som inte får bebyggas anses inte utgöra en liten avvikelse och dessutom strida mot

detaljplanens syfte.

§ 17 Beslut om byggsanktionsavgift, Kantorn 9 (2020-5944)

Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 26 november 2020

(22)

Beskrivning

Samhällsbyggnadskontoret har efter anonym anmälan uppmärksammat att två tillbyggnader av ett enbostadshus med bygglov, dnr 2018-1970 har tagits i bruk genom inflyttning utan att samhällsbyggnadsnämnden lämnat slutbesked.

Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat enligt 10 kap 4 § PBL.

En byggsanktionsavgift får i ett enskilt fall sättas ned om avgiften inte står i rimlig proportion till den överträdelse som har begåtts. Avgiften får sättas ned till hälften eller en fjärdedel. Det ska även särskilt beaktas om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet eller om överträdelsen av andra skäl kan anses vara av mindre allvarlig art.

Att byggherren brustit i sina åtaganden mot samhällsbyggnadsnämnden kan delvis förklaras av språkliga begränsningar samt begränsade kunskaper om

bygglagstiftningen i kombination med personliga orsaker. Byggherren kunde vid bygglovenhetens inspektion uppvisa och muntligt intyga att byggåtgärden var

färdigställd och uppfyllde krav enligt bygglovet och startbeskedet. Att slutredovisning med ifylld kontrollplan från byggherren saknades kan ses som en administrativ försummelse.

Sammantaget anser samhällsbyggnadskontoret att sanktionsavgift ska beslutas men sättas ner till ¼ men hänsyn till vad som framkommit i ärendet.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att enligt 11 kap. plan- och bygglagen (2010-900) PBL ta ut en byggsanktionsavgift av XXXXXXXX, ägare till fastigheten Kantorn 9, XXXXXXXX. Avgiften fastställs till 7 047 kronor baserat på det prisbasbelopp som gäller för det år som beslutet fattas.

§ 18 Beslut om förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus, Runtorp 3:7 (2020-5052)

Ansökan avser förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten Runtorp 3:7. Bebyggelsen i ansökan uppgår till cirka 160 kvm i ett och ett halvt plan. Enligt ansökan har man för avsikt att anordna vatten- och avlopp genom enskild anläggning. Aktuellt markområde utgörs av betesmark och är idag

(23)

taxerad som lantbruksenhet, bebyggd (kod 120). Samhällsbyggnadskontoret föreslår ett negativt besked.

Ett förhandsbesked innebär att samhällsbyggnadsnämnden prövar om den tilltänkta åtgärden kan tillåtas på platsen. Lämplig lokalisering är alltså en grundläggande princip och detta görs på flera nivåer. I andra kapitlet i plan- och bygglagen (PBL) hänvisas till miljöbalken. Här finns det bestämmelser om våra allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse.

Platsen på fastigheten Runtorp 3:7 som är aktuell i ansökan är taxerad som bebyggd lantbruksenhet. Av 12 kap. 7 § miljöbalken (1998:808) framgår att med jordbruksmark avses åkermark och betesmark som ingår i en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet.

Därmed kan det konstateras att det aktuella området i ansökan endast får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk (3 kap. 4 § Miljöbalken)

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) anger i den prejudicerande domen P 4087-15 att ett enda enbostadshus inte kan utgöra ett sådant samhällsintresse som avses i 3 kap. 4 § MB. Det allmänna intresset av att långsiktigt bevara brukningsvärd jordbruksmark väger tyngre än det enskilda intresset av att bebygga aktuell plats.

Samhällsbyggnadskontoret gör bedömningen att betesmarken på platsen är särskilt värdefull med enligt 3 kap. 4 § Miljöbalken och därmed utgör ett hinder för ansökt åtgärd.

Ett översiktligt fältbesök utfördes 17-11-2020. Senhöst är inte en optimal tidpunkt för att identifiera naturvärden kopplade till arter i en betesmark. Trots detta påträffades 4 arter av vaxskivlingar: papegojvaxskivling, ängsvaxskivling, spröd vaxskivling och kantarellvaxskivling. Dessa arter tillhör Skogsstyrelsens signalarter vilket signalerar områden med höga naturvärden.

Betesmarken i sin helhet innehåller strukturer som är värdefulla och som ger intryck av naturbetesmark. Marken är stenbemängd, välbetad, torr och ser ogödslad ut då det saknas näringsgynnade växter. Det finns inslag av stenrösen, träd och död ved. I den nordöstra kanten växer mycket örnbräken vilket är negativt, dock bör betesmarken ses som en sammanhängande enhet.

Strukturerna samt artvärdena innebär att betesmarken bör få ett högt naturvärde vid en naturvärdesinventering.

Sammantaget görs därmed bedömningen att marken innehar höga naturvärden och ej bör bebyggas.

(24)

Överläggning

1. Peter Akinder (S) föreslår att ärendet återremitteras och framför –

”God hushållning av mark är bland annat att bedöma om jordbruk kan bedrivas rationellt eller om annat användande av marken som

exempelvis bostadsbyggande är ett bättre alternativ. Nämnden anser att frågan om markens bruksvärde i ärendet inte är utredd. Nämnden vill att samhällsbyggnadskontoret utreder vilket bruksvärde det aktuella området har; något som sedan kan värderas när nämnden fattar beslut i ärendet.”

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden återremitterar ärendet för utredning om markens bruksvärde.

§ 19 Beslut om förhandsbesked för nybyggnad av fem stycken enbostadshus, Hagby 20:1 (2020-3584)

Ansökan avser förhandsbesked för nybyggnad av fem enbostadshus på fastigheten Hagby 20:1. Dessa fem enbostadshus benämns här i ansökan som tomt 1 – 5. Mellan dessa fem tomter föreslås en ny väg att anläggas. Vatten och avlopp ansluts till Kalmar Vattens anläggning. Området ingår inte i

verksamhetsområde för vatten eller spillvatten. Tomterna får en egen

väganslutning från Sandviksvägen. Ansökan innebär enplanshus med träfasad som maximalt skall ha en byggnadsarea om 150 kvadratmeter.

Planprogrammet för Hagbys kustland anger att viss bebyggelse kan tillkomma om det är i direkt anslutning till befintlig bebyggelse.

Samhällsbyggnadskontoret gör bedömningen att tomt 3, 4 och 5 ger ett naturligt komplement till befintlig bebyggelsemiljö. Dessa tomter ges tillträde genom enskild väg från Sandviksgatan. Då området för ansökan idag utgörs av trädbevuxen mark som också utgör en del av den kulturhistoriskt viktiga trädridån längs Hagbys kustlandskap bedöms tomt 1 och 2 inte utgöra ett naturligt komplement till den befintliga bebyggelsen. För att behålla delar av denna kulturhistoriskt viktiga trädridå ska området för tomt 1 och 2 lämnas obebyggt.

(25)

Sammantaget gör därmed samhällsbyggnadskontoret bedömningen att tomt 3, 4 och 5 kan tillkomma som ett naturligt komplement. Tomt 1 och 2 bedöms strida mot gällande planprogram för Hagbys kustlandskap.

Överläggning

1. Mats Nyblom (S) föreslår att positivt förhandsbesked lämnas för nybyggnad av fem stycken enbostadshus.

2. Kent Pettersson (L) föreslår att huvudbyggnaden maximalt får uppta en byggnadsarea på 200 kvm.

Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om nämnden vill lämna ett positivt förhandsbesked för nybyggnad av fem stycken enbostadshus. Han förklarar sig ha hört bifall till detta.

Härefter frågar ordföranden om nämnden vill bevilja en byggnadsarea för huvudbyggnaden på 150 kvm respektive 200 kvm. Han förklarar sig ha hört övervägande bifall till 150 kvm.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden ger positivt förhandsbesked för nybyggnad av fem enbostadshus på fastigheten Hagby 20:1 med stöd av 9 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL med följande villkor:

Bebyggelsen ska utformas med träfasad, sadeltak och med högst 1 våning.

Huvudbyggnad får maximalt uppta en byggnadsarea på 150 kvadratmeter.

Byggnad ska placeras minst 4 meter från fastighetsgräns, komplementbyggnad ska placeras minst 1 meter från fastighetsgräns.

Reservation

Kent Pettersson (L), Kajsa Hedin (M) och Nikoletta Lettersson (M) reserverar sig mot beslutet och framför: ”Alliansen reserverar oss mot beslutet att endast tillåta 150 m² byggnadsyta på de fem nya tomterna i Hagby till förmån för vårt eget förslag 200 m².

Bakgrunden är erfarenheterna av att detaljplaner ska leva länge och att under tiden uppstår nya förväntningar på funktioner och levnadsstandard. Då är det bra att detaljplaner inte görs för snäva redan från början. Exempel på nutida tillkommande funktioner som utmanat föråldrade och begränsande detaljplaner är garage, förråd, uterum, altaner, växthus, ytterligare rum till nya

familjemedlemmar m m.

(26)

Dessutom kräver ett boende utanför centralorten ofta att familjer behöver fler än en bil med tillkommande behov av garage.

Allmänt kan sägas att boende utanför centralorten inte heller behöver kontrolleras på samma sätt som inom tätorten. Vi vill helt enkelt uppmuntra boende på landsbygden till skillnad från S, C och V.”

§ 20 Beslut om förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus, Lättorp 1:8 (2020-5862)

Ansökan avser förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten Lättorp 1:8. Ansökt bostadshus avses uppgå till ca 170 kvadratmeter (kvm) i byggnadsarea (BYA) och vara i ett plan. Marken för ansökt åtgärd utgörs av betesmark och fastigheten är i dagsläget taxerad med koden 120

(lantbruksenhet, bebyggd). Marken är av normalrisk för radon (10-50 kBq/kbm jordluft).

Den allmänna väg som leder fram till aktuell fastighet är statlig och omfattas av nybyggnadsförbud enligt väglagen 12 meter från vägen. För att få angöra till fastigheten krävs tillstånd för anslutning från Trafikverket. Ansökt åtgärd angränsar till verksamhetsområde för vatten och spillvatten.

Ett förhandsbesked innebär att samhällsbyggnadsnämnden prövar om den tilltänkta åtgärden kan tillåtas på platsen. I andra kapitlet i plan- och bygglagen (PBL) hänvisas till miljöbalken. Här finns det bestämmelser om våra allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av ny

bebyggelse.

Enligt 3 kap. 4 § Miljöbalken (1998:808) är jord- och skogsbruk är av nationell betydelse och därför får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”

Miljöbalken anger att åkermark och betesmark ingår i begreppet jordbruksmark (MB 12:7). Därmed kan konstateras att platsen för ansökt bebyggelse infaller under miljöbalkens 3 kap. 4 § då den utgörs av betesmark.

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) anger i den prejudicerande domen P 4087-15 att ett enda enbostadshus inte kan utgöra ett sådant samhällsintresse som avses i 3 kap. 4 § MB. Det allmänna intresset av att långsiktigt bevara

(27)

brukningsvärd jordbruksmark väger tyngre än det enskilda intresset av att bebygga aktuell plats.

Utöver detta anger gällande översiktsplan att stor hänsyn skall tas till landskapsbilden i detta område.

Sammantaget gör samhällsbyggnadskontoret bedömningen att åtgärden som avser nybyggnad av enbostadshus inte är en sådan byggnad som utgör ett väsentligt samhällsintresse. Samhällsbyggnadskontoret anser även att åtgärden som omfattas av förhandsbeskedet kommer påverka landskapsbilden i allt för stor omfattning varför negativt förhandsbesked ska lämnas.

Överläggning

1. Peter Akinder (S) föreslår att ärendet återremitteras och framför –

”God hushållning av mark är bland annat att bedöma om jordbruk kan bedrivas rationellt eller om annat användande av marken som

exempelvis bostadsbyggande är ett bättre alternativ. Nämnden anser att frågan om markens bruksvärde i ärendet inte är utredd. Nämnden vill att samhällsbyggnadskontoret utreder vilket bruksvärde det aktuella området har; något som sedan kan värderas när nämnden fattar beslut i ärendet.”

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden återremitterar ärendet för utredning om markens bruksvärde.

§ 21 Beslut om strandskyddsdispens Rinkaby 12:3, ny offentlig toalett Eköbadet

Ansökan gäller en ny toalettbyggnad i anslutning till badplatsen på Ekö. I närområdet finns även en småbåtshamn. Det finns en befintlig toalettbyggnad som är i dåligt skick närmare båtbryggorna. Sökanden bedömer att den kan rivas och ersättas med en ny byggnad närmare badplatsen. Den föreslagna placeringen är i kanten av den öppna gräsytan vid badplatsen.

(28)

Området är inte detaljplanelagt. I den fördjupade översiktsplanen för Södra staden föreslås viss utveckling av badplatsen. Badplatsen gränsar i söder till riksintresse för naturvård.

Samhällsbyggnadskontorets bedömning

Samhällsbyggnadskontoret bedömer att det är ett angeläget allmänt intresse att tillhandahålla bra toaletter vid kommunala badplatser, för att undvika

nedskräpning och för att tillhandahålla service för besökarna. Med tanke på pågående och planerad bostadsbyggnation i närområdet kommer badplatsen förmodligen att utnyttjas ännu mer och därmed ökar behovet av toaletter. Den nuvarande toalettbyggnaden är placerad längre ifrån badplatsen, i ett lite undanskymt läge. Det innebär att den inte upplevs lika trygg att besöka för badgästerna, då den inte är tydligt synlig från stranden.

Samhällsbyggnadskontoret bedömer därför att den nya placeringen är bättre.

Platsen utgörs av en relativt högvuxen gräsyta utan några speciella naturvärden.

En ledning till den befintliga avloppstanken vid den nuvarande byggnaden behöver dras genom ett skogsparti med ek och tall. Det finns inga särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definition. Några träd behöver tas bort, men eftersom det finns ett behov av gallring i området har

ledningsdragningen kunnat anpassas så att områdets naturvärden inte påverkas negativt.

Beslut

Strandskyddsdispens beviljas för nybyggnad av offentlig toalett, enligt Bilaga 1.

Som särskilt skäl enligt 7 kap. 18 c § miljöbalken anges att området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan

tillgodoses utanför området

Dispensen gäller ytan som byggnaden upptar, samt tillhörande ledningsdragning.

§ 22 Yttrande över ansökan om ändringstillstånd till

länsstyrelsen i Kalmar län, Tigern 7, KLS Ugglarps AB, 2020-6283

KLS Ugglarps AB producerar svenskt kött från utvalda gårdar i de olika produktionsorternas regioner. Slakteriverksamheten i Kalmar har funnits på platsen sedan 1908 och omfattar gris, nötboskap och lamm. Verksamheten har tillstånd för en produktion av 80 000 ton slaktvikt per kalenderår. Dagens produktionsnivå ligger på ca 60 500 ton slaktvikt per år. Slakteriverksamheten omfattar även styckning av slaktade kroppar och bitpackning.

(29)

Viss del av slaktvolymen förädlas redan idag till köttprodukter på plats. Sedan 2018 omfattar vidareförädlingen även viss beredning av vegetabiliska produkter.

Befintlig förädlingsverksamhet omfattar i dagsläget en årlig produktion om totalt ca 3 900 ton animaliska och vegetabiliska produkter och kan därmed klassas som en anmälningspliktig C- verksamhet, verksamhetskod 15.151, 5 kap. 14 §

miljöprövningsförordningen. Efterfrågan på förädlade produkter har ökat och därför planerar KLS Ugglarps AB att utöka produktionsvolymen av förädlade produkter, dock till högst 18 750 ton/kalenderår. Detta kommer bland annat att ske genom att andelen slaktade och styckade köttråvaror istället för att gå direkt till kund först förädlas på plats genom marinering, kryddning, kokning och/eller stekning.

Genom den planerade volymökningen blir förädlingsdelen en tillståndspliktig B- verksamhet, verksamhetskod 15.141, 5 kap. 13 § miljöprövningsförordningen, anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av både animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av mer än 5 000 ton per kalenderår. Därför ansöker KLS Ugglarps AB om ett ändringstillstånd av det gällande befintliga tillståndet.

Överläggning

Miljöskyddsinspektör Helene Rasmusson redogör för ärendet.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker att ändringstillstånd ges, men bedömer att följande punkter bör särskilt beaktas och vägas in vid överläggande av ansökt verksamhets tillståndsvillkor:

-Villkor 19 i befintligt tillstånd ska gälla lika för förädlingsverksamheten som för huvudverksamheten och vid en ev. utbyggnad ska en plan sättas upp för hur förorenade massor ska tas om hand, i samråd med tillsynsmyndigheten,

- företaget ska senast 12 månader från att ändringstillståndet vunnit laga kraft, ha upprättat en plan för vattenbesparande åtgärder i samråd med

tillsynsmyndigheten,

- företaget bör planera sina leveranser så att de huvudsakligen sköts dagtid,

vardagar för att inte öka bullerfrekvensen kvälls- och nattetid samt helgtid mer än nödvändigt.

§ 23 Bygglovsbeslut för nybyggnad av skola, matsal, miljöstation och plank, Piltavlan 2 (2020-6237)

Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 14 januari 2021

(30)

Bakgrund

Ärendet som är under beredning är brådskande och kan inte avvakta

kommande nämndssammanträde varför samhällsbyggnadskontoret föreslår att samhällsbyggnadsnämndens ordförande ges delegation att besluta om bygglov i det enskilda ärendet.

Överläggning

1. Mats Nyblom (S) föreslår bifall till kontorets förslag till beslut.

Häri instämmer Leila ben Larbi (V).

2. Kajsa Hedin (M) föreslår avslag till kontorets förslag till beslut.

Häri instämmer Kent Pettersson (L) och Kent Petersson (SD) Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om nämnden vill bifalla respektive avslå kontorets förslag till beslut. Han förklarar sig ha hört övervägande bifall till kontorets förslag.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ge ordförande i

samhällsbyggnadsnämnden delegation att besluta om bygglov för nybyggnad av skola, matsal och plank på Piltavlan 2.

Reservation

Kajsa Hedin (M), Nikoletta Lettersson (M) och Kent Pettersson (L) reserverar sig mot beslutet och framför: ”Vi reserverar oss mot beslutet att ge ordförande i nämnden delegation att besluta om bygglov för skola, matsal, miljöstation och plank på Piltavlan 2. Delegation av ärenden till ordföranden ska användas med försiktighet för så väl medborgarnas skull som samtliga ansvariga i

Samhällsbyggnadsnämnden.”

§ 24 Bygglovsbeslut för nybyggnad av flerbostadshus, 18 lägenheter, Tampen 1 (2020-5960)

Ärendet avser nybyggnation av flerbostadshus på fastigheten Tampen 1.

Flerbostadshuset får en byggnadsarea om 494 kvm och en total bruttoarea om 2486 kvm. Ansökt bebyggelse uppgår till 24 meter i höjd i enlighet med

(31)

gällande detaljplan (0880K-P07/26). Samhällsbyggnadskontoret föreslår att bygglov ska ges.

Gällande planbestämmelsen

x

2 skall ”marken vara tillgänglig för allmän

gångtrafik i markplan ovan garage”. Samhällsbyggnadskontoret anser att denna bestämmelse är uppfylld i ansökan då ytan är frigjord och därmed tillgänglig. I typsektionen över bostadskvarteret är markplan och ovan garage ej samma nivå vilket gör att båda alternativen får anses planenliga.

Samhällsbyggnadskontoret anser att åtgärden avviker från detaljplanen avseende bestämmelsen p1. Bestämmelsen anger att parkering/garage skall anordnas i bottenplan. Samhällsbyggnadskontoret gör bedömningen att denna planbestämmelse inte är uppfylld då det ej finns garage i bottenplan. Antal parkeringsplatser enligt planens riktlinjer är uppfyllda. Parkering anordnas även i samma nivå som bottenplan och delvis under ansökt bebyggelse i bottenplan.

Samhällsbyggnadskontoret gör tolkningen att parkering i markplan, vilket även är samma nivå som bebyggelsens bottenplan, och delvis under byggnad återfinns i ansökan. Sammantaget görs bedömningen därmed att avvikelsen mot detaljplanen anses vara en liten avvikelse enligt 9 kap. 31 b PBL.

Åtgärden uppfyller gällande krav i PBL genom att vara lämplig för sitt ändamål, ha en god färg-, form- och materialverkan samt genom att vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller

orienteringsförmåga.

Vidare anser samhällsbyggnadskontoret att föreslagen åtgärd uppfyller utformningskraven i 2 och 8 kapitlet PBL.

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden beviljar bygglov för flerbostadshus på fastigheten Tampen 1 med stöd av 9 kap. 31 b § plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Eftersom då garage ej byggs avviker åtgärden från detaljplanen avseende bestämmelsen som anger att parkering/garage skall anordnas i bottenplan.

Avvikelsen anses som liten och åtgärden anses i övrigt förenlig med planens syfte.

Samhällsbyggnadsnämnden godtar byggherrens förslag till kontrollansvarig:

Susanne Nilsson.