Hot och våld på akutmottagningen
- Sjuksköterskans upplevelser En litteraturstudie
Threats and violence at the emergency department - Nurse's experiences
A literature review
Emma Ekholm Karin Sondell
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15/hp Grundnivå
Handledare: Julia Gabriel-Lepasalu och Helena Simonsson Examinerande lärare: Anna Nordin
Inlämningsdatum: 2020-12-18
SAMMANFATTNING
Titel: Hot och våld på akutmottagningen – Sjuksköterskans upplevelser.
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Emma Ekholm och Karin Sondell
Handledare: Julia Gabriel-Lepasalu och Helena Simonsson
Sidor: 27 + bifogad matris
Nyckelord: Sjuksköterska, akutmottagning, hot & våld och upplevelse.
Bakgrund: Redan 1824 rapporterades det om hot och våld på akutmottagningen.
Sjuksköterskor bedriver omvårdnadsarbete i en utsatt arbetsmiljö där hot och våld är vanligt förekommande och arbetet på akutmottagning står inför stora utmaningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie som utgår ifrån Polit och Beck (2017) nio steg.
Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att identifiera relevanta artiklar som kunde besvara studiens syfte. 12 artiklar återstod efter kvalitetsgranskningen som genomfördes utefter Polit och Beck (2017) granskningsmallar, dessa artiklar användes för utformning av litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra olika kategorier: Att känna sig utsatt, att känna sig hindrad i att kunna utföra god omvårdnad, negativ emotionell påverkan som försämrar hälsan och att känna behov av stöd. Slutsats: Sjuksköterskorna kände sig utsatta, sårbara och utlämnade och patientsäkerheten äventyrades då utförandet av god omvårdnad försvårades. Emotionell påverkan ledde till försämrad hälsa för sjuksköterskan och betydelsen av stöd blev påtagligt speciellt då stödet från organisationen upplevdes bristande.
Innehållsförteckning
1. Introduktion 4
2. Bakgrund 5
2.1 Hot och våld 5
2.2 Akutmottagningen - Avgörande i hälso- och sjukvårdsorganisationen 5
2.3 Sjuksköterskan på akutmottagningen 6
2.4 Problemformulering 7
3. Syfte 8
4. Metod 8
4.1 Litteratursökning 9
Inklusions- och exklusionskriterier 9
Tabell 1. Sökning i databasen Cinahl. 10
Tabell 2. Sökning i databasen Pubmed. 10
4.2 Urval 1 11
4.3 Urval 2 11
4.4 Urval 3 11
4.5 Databearbetning och analys 11
4.6 Forskningsetiska överväganden 12
5. Resultat 13
5.1 Att känna sig utsatt 13
5.2 Att känna sig hindrad i att kunna utföra god omvårdnad 14
5.3 Negativ emotionell påverkan som försämrar hälsan 15
5.4 Att känna behov av stöd 16
6. Diskussion 18
6.1 Resultatdiskussion 18
6.2 Metoddiskussion 20
7. Slutsats 22
8. Klinisk betydelse 22
9. Förslag till fortsatt forskning 22
10. Referenslista 23
Artikelmatris bilaga 1 1
4
1. Introduktion
Redan 1824 rapporterades det om hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningen (ALBashtawy 2013). Akutmottagningen är en arbetsplats där hot och våld ofta förekommer, men är okänt för många i dagens samhälle (Mishra 2015). Stora utmaningar är en vardag på akutmottagningen, där individer är svårt sjuka och vården är avgörande för patientens hälsa (Inspektionen för vård och omsorg 2015). Sjuksköterskans uppgift är utmanande och komplex (Freeman m.fl. 2014). Många av patienterna är stressade, oroliga, rädda eller påverkade av andra känslor vilket ökar risken för ett utåtagerande beteende (Sands 2007). Sjuksköterskans omvårdnad grundar sig i omvårdnadsprocessen och dess övergripande syfte är att främja patientens hälsa (Flensner 2014). Det är arbetsgivarens ansvar att möjliggöra för arbetstagarna att bedriva patientsäker vård (Inspektionen för vård och omsorg 2015). Litteraturstudien belyser områden som omfattar kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad.
5
2. Bakgrund 2.1 Hot och våld
Världshälsoorganisationen (2002) definierar våld som en handling som innebär att en annan individ känner sig hotad eller en handling med fysiskt våld som kan orsaka både psykiskt eller fysiskt trauma, en handling som avsiktligt resulterar i skada eller död. Dock är begreppet både komplext och diffust, definitionen våld är inte ett rent vetenskapligt begrepp utan en tolkningsfråga och svaret kan skilja sig åt. Nationalencyklopedin (2020) definierar hot som att vara en möjlig obehaglig följd som den tilltalade kan utsättas för.
Enligt Arbetsmiljöverket (2011) ökar rapporteringarna av arbetsrelaterade incidenter, en tredjedel av de incidenter som rapporteras till arbetsmiljöverket rör hot och våld. Enligt Hahn m.fl. (2013) uppger Europeiska arbetsmiljöbyrån att anställda inom hälso- och sjukvårdsavdelningen upplever störst förekomst av hot och våld på arbetsplatsen. (Wei m.fl.
2016; Yeniocak m.fl. 2012) skriver att vårdpersonal löper hela 16 gånger större risk att utsättas för våldsamma situationer än anställda på andra arbetsplatser. Pich m.fl. (2010) menar att en möjlig förklaring till att hälso- och sjukvårdspersonal är mer utsatta än andra yrken kan vara på grund av att dessa professioner möter alla typer av individer där vissa har ett våldsamt beteende eller förflutet och i vissa fall individer med missbruksproblematik, vilket är faktorer som överensstämmer med patienter som har större benägenhet att utöva våldsamma handlingar eller agera hotfullt.
Hot och våld på arbetsplatsen drabbar i större utsträckning kvinnor, där yngre människor drabbas oftare och det mesta våldet utövas av män. Det beror på att de äldre är mer bekväma i sin arbetsroll och mer erfarna kring hur problematiska situationer skall hanteras. Människans egna erkännanden av händelserna spelar in och det finns ett stort mörkertal av övergrepp som aldrig anmäls då många inte vill medge att något faktiskt har hänt (Sandström 2007).
2.2 Akutmottagningen - Avgörande i hälso- och sjukvårdsorganisationen
Patienter som vänder sig till en akutmottagning är de som är behov av akut vård vilket gör att det är en mottagning med hög omsättning av patienter, hög belastning kan förekomma och förmågan att följa patienten under vårdtiden uteblir (Wikström 2018). Enligt Gorman (2019) beskrivs akutmottagningen som en unik arbetsmiljö på grund av patienternas komplexa sjukdomstillstånd och det faktum att akutmottagningen inte har någon begränsning av mottagande antal patienter och Freeman m.fl (2014) beskriver att patienternas medicinska tillstånd snabbt kan förändras till ett kritiskt läge. Många av patienterna upplever smärta, oro, ångest, sorg och förvirring, dessa upplevelser löper en större risk att utöva ett utåtagerande beteende, på grund av den ökade känslomässiga upplevelsen (Sands 2007). Inspektionen för vård och omsorg (2015) menar på att akutmottagningen står inför flertalet utmaningar varje dag och verksamheten anses ha en avgörande ståndpunkt i sjukhusens organisationer. Den enskilda akutmottagningen har sin egen struktur gällande storlek och hur organisationen är uppbyggd, detta för att kunna behandla varierande patientkategorier och möta dess svårigheter.
6
Enligt 3 kap. 1§ i Hälso- Sjukvårdslagen (2017:30) är lagens syfte att säkerställa att all vård
som ges skall vara av god kvalité samt ständigt utvecklas. Inspektionen för vård och omsorg (2015) beskriver att akutmottagningar är ålagda att tillgodose patienterna god kvalité på vården, lika väl som andra hälso- och sjukvårdsverksamheter. De är även skyldiga att tillgodose patienters krav på säkerhet och trygghet i enlighet med 1 kap. 1§ Patientsäkerhetslagen (SFS:
2010:659), vars syfte är att främja hög patientsäkerhet.
Arbetsmiljöverket (2011) skriver att arbetsplatsen skall utformas för att säkerställa att hot och våld förebyggs till största möjliga mån, detta enligt föreskriften våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2). Arbetsmiljöverket (2020) beskriver att arbetsgivaren bär huvudansvaret och har krav på sig att medverka i arbetet kring utveckling av arbetsmiljön. I enlighet med 6 kap. 4§
Arbetsmiljölagen (1977:1160) skall arbetstagarnas representant i arbetsmiljöfrågor vara ett skyddsombud som företräder medarbetarna i frågor som rör arbetsmiljö och observerar skydd mot olycksfall och ohälsa, samt att arbetsgivaren tar ansvar och uppfyller ställda krav.
2.3 Sjuksköterskan på akutmottagningen
Sjuksköterskan ska enligt Virginia Hendersons (1982) omvårdnadsteori tillgodose varje patients individuella behov och enligt Freeman m.fl. (2014) är uppgiften för sjuksköterskor på akutmottagning både utmanande och komplext då sjuksköterskorna dagligen enligt Adriaenssens m.fl. (2012) möter patienter som varit med om traumatiska incidenter. Enligt Wikström (2018) ska sjuksköterskan bedöma patientens tillstånd och prioritera, detta görs genom en triagering vilket innebär att patienten prioriteras utifrån sitt hälsotillstånd. Henderson (1982) menar att en viktig uppgift i omvårdnadsarbetet är att hjälpa patienten med andning, kroppstemperatur och näringstillförsel vilket enligt Wikström (2018) är något som sjuksköterskan på akutmottagningen arbetar med i tidigt skede genom att bedöma patientens behov genom triagearbete. Enligt Wikström (2018) bedöms patientens hälsotillstånd kontinuerligt för att identifiera behov av omprioritering i arbetsuppgifterna vilket kan behövas exempelvis vid en vital svikt hos patienten då sjuksköterskan skall besitta förmågan att självständigt fatta snabba beslut samt göra individuella bedömningar och Henderson (1982) menar på att det är avgörande att känna igen en människas olika fysiska och psykiska behov och sedan styra arbetet utifrån vårdtagarens behov.
Enligt (Finnström 2014; Forsberg 2016) grundar sig sjuksköterskans profession på evidensbaserad kunskap och vetenskapliga beslut ligger till grund för vårdbeslut. I enlighet med 3 kap. §1 Patientsäkerhetslagen (SFS: 2010:659) är sjuksköterskan skyldig att utföra systematiskt patientsäkerhetsarbete så att god vård kan upprätthållas och evidensbaserad vård utföras. Finnström (2014) menar på att kunskapen inte kan läras in genom att se hur andra gör utan kunskapen måste vara beprövad och bygga på vetenskaplig forskning.
Enligt Flensner (2014) arbetar sjuksköterskan utifrån omvårdnadsprocessen, vilket innebär att arbetet går ut på god omvårdnad och Henderson (1984) menar även att sjuksköterskans arbete skall främja och tillfredsställa patientens behov, En god vård är säker vård, så beskrivs patientsäkerhet av Källberg och Öhrn (2019). Sjuksköterskan skall enligt Swenurse (2017)
7
förebygga sjukdomar, återställa patientens hälsa, utföra ett arbete som främjar patientens hälsa
och lindrar den enskildes lidande vilket enligt Hendersons (1982) även kan innebära att omvårdnaden ger möjlighet för patienter i livets slutskede att dö fridfullt. Enligt Flensner (2014) skall patienten vara delaktig i utformandet av omvårdnadens mål samt ges möjlighet att uttrycka sina behov.
På akutmottagningen kan sjuksköterskan enligt Wikström (2018) vara specialiserad inom lämpligt område såsom akutsjukvård, anestesi eller intensivvård men även grundutbildade sjuksköterskor arbetar på mottagningen. På akutmottagningen kan det finnas generella delegeringar, som innebär att sjuksköterskan kan ha befogenhet att exempelvis administrera vissa läkemedel, dessa delegeringar gäller endast på mottagningen och sjuksköterskan kan ej medtaga dessa direktiv till andra mottagningar.
Sjuksköterskor på akutmottagningen är enligt Yeniocak m.fl. (2012) en särskilt utsatt arbetsgrupp och (ALBashtawy 2013; Gerberich m.fl. 2005) menar på att sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningen löper större risk att utsättas för hot och våld på arbetsplatsen jämfört med sjuksköterskor på andra avdelningar, samtidigt som omvårdnadsarbetet enligt Henderson (1982) även ska bidra till att skydda patienterna från faror i omgivningen så menar Ray (2007) på att våldsrelaterade situationer är svåra att undvika för sjuksköterskorna på akutmottagningen.
2.4 Problemformulering
Sjuksköterskor på akutmottagningen är en särskilt utsatt grupp och löper större risk att utsättas för hot och våld jämfört med sjuksköterskor på andra avdelningar, samtidigt är sjuksköterskans arbete på akutmottagningen utmanande då patienternas medicinska tillstånd snabbt kan bli kritiskt. Hög arbetsbelastning kan förekomma och höga krav ställs på sjuksköterskan som förväntas självständigt fatta beslut, utföra ett evidensbaserat och genomföra ett systematiskt patientsäkert arbete samt tillgodose patientens förväntningar och behov. Genom att beskriva sjuksköterskans upplevelser av hot och våld på akutmottagningen kan ämnet uppmärksammas samt punkter med behov av utveckling identifieras, för att minska hot och våld på akutmottagning.
8
3. Syfte
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen.
4. Metod
En litteraturstudie identifierar evidens, som ligger till grund för omvårdnadsarbetet (Rosén 2012). Enligt Polit och Beck (2017) är syftet med en litteraturstudie att bidra med ytterligare kompetens och sammanställa aktuell forskning för valt område, detta genomförs genom att sammanställa data utifrån vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien genomfördes i enlighet med Polit och Beck´s (2017) 9 steg.
Figur 1: Beskriver de 9 stegen av Polit och Beck (2017). Figuren är korrigerad och fritt översatt.
9
4.1 Litteratursökning
I steg ett identifierades och formulerades syftet, i enlighet med (Polit & Beck 2017).
I steg två valdes databaser, strategi och sökord ut baserat på syfte och problemformulering.
Databaser som valdes var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (Cinahl) som främst upplyser om omvårdnad, fysioterapi, medicin och arbetsterapi samt Pubmed vars huvudområde är medicin. Slutligen söktes artiklar ur databasen Psycinfo där publikationer omfattar psykologiska ämnesområden (Polit & Beck 2017).
I strävan att uppnå relevanta svarsresultat i sökningarna användes ämnesord (“Major headings”,
“MeSH termer” och “Thesaurus”) i kombination med sökord i fritext. Liknande sökord användes i de olika databaserna, dock genomfördes vinklingar och andra utformningar av orden för att uppnå det maximala sökresultatet gentemot syfte. För att kombinera sökorden med varandra och få vidgning på sökresultatet användes boolesk söklogik. Booleska operatorer används genom att sökningarna kombinerades med AND eller OR. Sökord som användes med AND gav artiklar som innehöll båda sökorden, medans OR gav resultat som innehöll något av sökorden (Polit & Beck 2017).
Inklusions- och exklusionskriterier
För att specificera sökningarna användes inklusions och exklusionskriterier i steg 2 i enlighet med (Polit & beck 2017). I samtliga databaser inkluderades artiklar från alla typer av akutmottagningar, skrivna på engelska inom tidsperioden 2015-01-01 till 2020-09-13.
Inkluderingen “Peer rewied” användes. De artiklar som exkluderades var artiklar som riktade sig mot andra avdelningar än akutmottagningar samt upplevelser från andra professioner.
I Steg tre genomfördes sökningar i databaser med hjälp av sökord för att identifiera primära användbara källor. Sökningen genomfördes flertalet gånger, detta för att säkerhetsställa att sökningen var systematisk och gick att återskapa.
Första sökningen gjordes i Cinahl där flertalet av sökorden som användes bestod av “Major Headings” (MH). Sökorden som användes var “MH Workplace violence”, “MH Emergency nursing”, “MH Emergency service”, “Emergency nurse practitioners” och “MH Work experiences. “MH Emergency Nursing” och “MH Emergency service” söktes med den booleska operatoren OR för bredda sökningen. Sökorden “Nurse OR nurses OR nursing” användes genom en fri sökning för att bredda sökresultatet ytterligare.
I Pubmed användes MeSh termer (MeSH) på sökorden “Workplace violence”, “Emergency service, hospital”, “Emergency nursing” och “Emergency medical services”. Sökordet
“Nurs*” söktes som fritext med trunkering (*). Sökorden kombinerades med den booleska operatorn AND för att uppnå önskat sökresultat. Trunkering (*) användes för att bredda sökningen.
Slutligen gjordes sökningen i PsycInfo för att komplettera de två andra databaserna, med likvärdiga sökord och samma inklusionskriterier som använts tidigare. Resultatet av dessa sökningar var endast artiklar som redan bearbetas i tidigare databaser och ingen ny vetenskap
10
som kunde motsvara syftet, därav selekterades denna databas bort. Vidare förklaring på
sökningarna redovisas nedan i tabell ett och två.
Tabell 1. Sökning i databasen Cinahl.
Cinahl Sökord Antal Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Workplace violence (MH) 1,169
S2 Emergency nursing (MH) 10,745
S3 Emergency service (MH) 18,081
S4 Nurse OR nurses OR nursing 146,417
S5 Emergency nurse practitioners (MH) 265
S6 Work experiences (MH) 2,828
S7 S1 AND S5 AND S6 0
S8 S1 AND S2 AND S6 3 1 0 0
S9 S1 AND S5 8 3 2 2
S10 S2 OR S3 18 875
S11 S1 AND S4 AND S10 115 25(3) 11(1) 8
Summa 26 12 10
( ) = Interna dubbletter. MH = Major Subject Heading. S = Sökord.
Tabell 2. Sökning i databasen Pubmed.
Pubmed Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Workplace violence (MeSH) 666
S2 Emergency service, hospital (MeSH) 22,699
S3 Nurs* 197,238
S4 Emergency nursing (MeSH) 1,104
S5 Emergency medical services (MeSH) 36,331
S6 S1 AND S4 20 5 ((4)) 1 0
S7 S1 AND S4 AND S5 14 4(4)((4)) 0 0
S8 S1 AND S2 AND S3 57 17(4)((12)) 2 2
Summa 6 3 2
( ) = Interna dubbletter. (( )) = Extern dubblett. MeSH = Medical Subject Heading. S = Sökord. *=trunkering
11
4.2 Urval 1
I steg fyra granskades artiklarna utifrån abstraktet och relevans bedömdes utifrån syftet.
Artiklarna analyserades och de artiklar som inte mötte litteraturstudiens syfte valdes ut. I Cinahl granskades totalt 126 artiklar utifrån de tre sökningar som ansågs vara relevanta att bedöma, då resterande sökkombinationer gav för stort och brett träffresultat. Från Pubmed granskades 91 stycken artiklar. Artiklar som kunde möta litteraturstudiens syfte fördes in ett externt dokument, för att kunna identifiera och exkludera interna och externa dubbletter och behålla kontroll över antalet valda artiklar. Efter att ha jämfört interna dubbletter i Cinahl kvarstod totalt 26 stycken artiklar som medfördes till urval 1 och 26 stycken i databasen Pubmed. Valda artiklar från Pubmed jämfördes med artiklarna från Cinahl, för att identifiera och exkludera de externa dubbletterna. Efter att ha jämfört både interna och externa dubbletter medfördes 6 stycken till urval 1. De artiklar som exkluderades var artiklar med annat huvudämne än hot och våld mot sjuksköterskan på akutmottagningen samt artiklar som inte kunde möta problemställning och huvudfokus.
4.3 Urval 2
I steg fem och sex enligt Polit och Becks (2017) nio steg skall valda artiklar läsas mer ingående och i dess fulltext. Artiklarna bearbetades i sin helhet och granskades gentemot syftet, ett kritiskt förhållningssätt tillämpades. De totala antalet artiklarna från urval 1 (32 stycken) granskades på nytt, nu i fulltext och bedöms utifrån dess helhet. Artikelns abstrakt och syfte kontrollerades i förhållande till artikelns innehåll, samt att innehållet höll sig inom ramen för tidigare valda inklusion och exklusionskriterier. Artiklar som ej redovisade ett resultat baserat på sjuksköterskans upplevelse exkluderades, detta på grund av att minska risken för bias och minska risken att presentera ett resultat baserat på upplevelser utav andra professioner, efter att ha identifierat samlings artiklar exkluderades de manuellt. Artiklar som kvarstod efter läst i dess fulltext var 12 stycken från Cinahl och 3 stycken från Pubmed.
4.4 Urval 3
I steg sju bearbetas de artiklar som medförts vidare från urval 2, artiklarna granskades med hjälp av Polit och Beck (2017) granskningsmallar ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative research Report” och ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative research Report” beroende på om studien var kvantitativ eller kvalitativ. Totalt granskades 15 stycken artiklar, 12 stycken från Cinahl och 3 stycken från Pubmed. De artiklar som uppfyllde granskningens kriterier, var av god kvalité, höll hög standard, innehållet höll en röd tråd och svarade på dess syfte kvarstod efter granskningen, artiklarna redovisas i tabellernas urval 3. 10 stycken från Cinahl och 2 stycken från Pubmed kvarstod, övriga artiklar exkluderades.
4.5 Databearbetning och analys
I Steg åtta kategoriserades och analyserades artiklarna i enlighet med Polit och Beck (2017) nio steg. Artiklarna som presenterats i urval 3 skrevs ut, för att lättare överblicka artikeln i sin helhet och stryka under relevant text. Artiklarna lästes först enskilt och sedan gemensamt, detta för att ge möjlighet att diskutera oklarheter samt dela förståelse med varandra. Artiklarna
12
delades sedan in i högar utifrån dess innehåll, tyngdpunkt och relevans till litteraturstudiens
syfte. Resultattext som mötte syftet fördes in i ett separat dokument, för att identifiera återkommande text och tyngdpunkter. De olika kategorierna tilldelades en färg för att kunna urskilja text och tydligt se artiklarnas tyngdpunkter, likheter och skillnader. Matrisen skapades gemensamt för att underlätta och snabbt ge en överblick av enskild studie. I det sista steget, steg nio sammanställdes inhämtade data i ett resultat (Polit & Beck 2017). Utifrån artiklarnas resultat i det separata dokumentet kunde olika kategorier identifieras och rubriker skapades, för att ge struktur i litteraturstudiens resultat. Slutligen presenterades resultatet utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering.
4.6 Forskningsetiska överväganden
Vetenskapsrådet (2002) har givit ut riktlinjer för att skydda de deltagande individerna i forskningsprojekten, där vetenskapsrådet informerar om hur olika principer såsom samtycke, information, anonymitet och konfidentialitet principerna skall övervägas i forskningsmaterialet. Principerna utgår ifrån grundbegreppen göra gott, icke skada och autonomi. Polit och Beck (2017) beskriver vikten av att granska artiklarna genom ett etiskt ställningstagande. Alla artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat har godkänts av en etisk kommitté eller påvisat att de genomfört noggranna överväganden gällande etiken vilket enligt Forsberg och Wengström (2013) innebär att forskaren har visat omsorg för deltagarna för att inte orsaka skada. Detta kriteriet användes då arbetet skall grundas på trovärdiga artiklar med korrekt forskningsetik. De artiklar som ej uppfyllde dessa kriterier eller visade tvivelaktigheter kring etiken, exkluderades manuellt då korrekt forskningsetik ansågs vara av betydelse för litteraturstudien.
Artiklarna som valdes ut granskades av båda författarna, för att minimera risken för feltolkningar användes endast engelska artiklar och lexikon användes som stöd för översättning. Den vetenskap som ligger till grund för arbetet bevarades i dess helhet, utan att medvetet exkludera resultat för att uppnå en viss vinkling av litteraturstudiens resultat.
Arbetet är ärligt utfört, objektivt förhållningssätt tillämpades och egna tolkningar samt värderingar uteslöts. Litteraturstudiens resultat är refererad i löpande text och i referenslista enligt Harvard KAU (Karlstads Universitetsbibliotek 2020), referenserna är tydliga för att undvika oredlighet och plagiat. Vetenskapsrådet (2017) menar på att data utan angivna källor kan text ses som stöld och vetenskaplig oredlighet. Resultatet som presenteras nedan svarade till syftet med litteraturstudien.
13
5. Resultat
Litteraturstudiens resultat är uppbyggt på 12 vetenskapliga artiklar varav sex kvalitativa och sex kvantitativa. Resultatet är baserat på studier från länderna: Australien (n=2), Taiwan (n=2), Korea (n=2), Italien (n=1), Singapore (n=1), Iran (n=1), Jordanien (n=1), Oman (n=1) och Sverige (=1). I bifogad matris beskrivs artikeln överskådligt, där redovisas artikelns titel, författarna, land, publiceringsår, studiens syfte, metod, urval, bortfall, datainsamling, dataanalysmetod och huvudresultat. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Resultatet presenteras utifrån fyra olika kategorier som presenteras i figur 2 nedan.
Figur 2. Resultatets kategorier.
5.1 Att känna sig utsatt
Sjuksköterskans utsatthet beskrivs utifrån 10 artiklar. Enligt Spelten m.fl. (2020) vittnade sjuksköterskorna om hur de kände sig sårbara och utsatta i arbetsmiljön eftersom de var medvetna om risken att utsättas för hot eller våld.
Sjuksköterskorna kände en oro över sin arbetssituation enligt (Al‐Maskari m.fl. 2020; Avander m.fl. 2016; Hassankhani m.fl. 2018). Sjuksköterskorna utförde stundtals arbetet ensam inne hos patienterna och vittnar enligt Tan m.fl. (2015) om hur utsattheten blev påtaglig när en patient hade medföljare med sig och en hotfull situation uppstod. Sjuksköterskan beskrev hur hen kände sig sårbar och utlämnad i sin ensamhet när patienten plötsligt blev hotfull. Enligt Avander m.fl. (2016) påverkades sjuksköterskan av upplevelserna även utanför arbetstid, en sjuksköterska beskrev “He could stand outside my door at home, just because he felt offended”
(Avander m.fl. 2016, s. 55), ytterligare en sjuksköterska vittnade enligt Han m.fl. (2017) om hur otryggheten på och utanför arbetsplatsen blev avsevärd efter hotfulla incidenter.
14
After this incident, I asked my family members to take me to and from
work every day. I was afraid that the patient would come to the ED to strangle me, and I was even more afraid that he would cause harm to my family. (Han m.fl. 2017, s. 432.)
Sjuksköterskorna kände sig mer utsatta på kvällspassen följt av nattpassen, eftersom det förekom flest konflikter och uppstod fler våldsrelaterade situationer enligt (Al‐Maskari m.fl.
2020; Yoon & Sok 2016). Utsattheten var mer påtaglig i väntrummet, traumarummet, sjuksköterskeexpeditionen och korridorerna då dessa arbetsområden var mer utmärkande för hotfulla och våldsamma situationer (ALBashtawy & Aljezawi 2015; Ramacciati m.fl. 2019).
Väntrummet upplevdes vara ett utsatt arbetsområde på akutmottagningen då patienter ofta meddelades om förseningar och ytterligare väntetider i samband med vårdtillfället, vilket kunde innebära att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ledde till konflikter och sjuksköterskorna kände en rädsla inför att situationerna i väntrummet skulle eskalera till en hotfull eller våldsam situation (Pich m.fl. 2017).I de miljöer där det fanns tydligt uppsatta informationsskyltar på flera språk, låsta entrédörrar, väl upplysta lokaler och olika sorters larm kände sig sjuksköterskorna tryggare (Avander m.fl. 2016; Ramacciati m.fl. 2019). Enligt Tan m.fl. (2015) kände sig sjuksköterskorna utsatta när de inte kunde kommunicera som de önskade med patienten och språket blev ett hinder vilket kunde bidra till att missförstånd och irritation uppstod. Risken ansågs dock minska vid användandet av tolk.
5.2 Att känna sig hindrad i att kunna utföra god omvårdnad
Sjuksköterskans upplevelser kopplat till hur omvårdnaden påverkades baserades på åtta artiklar. Sjuksköterskorna berättade hur de tappade fokus, koncentrationsförmågan försämrades och patientens hälsa äventyrades (Hassankhani m.fl. 2017).
Upplevelserna av hot och våld påverkade sjuksköterskorna och deras arbetsplats upplevdes som en påfrestande miljö enligt Han m.fl. (2017) där sjuksköterskorna enligt Ramacciati m.fl.
(2019) mötte personer som var otrevliga, oförskämda, gapade, skrek och uppträdde hotfullt.
Påföljderna efter hot och våld var oroande enligt sjuksköterskorna eftersom de påverkade det kliniska utförandet av omvårdnaden (Avander m.fl. 2016; Han m.fl. 2017). Trots den höga tolerans av hot och våld som sjuksköterskor ansåg sig ha så beskrev Spelten m.fl. (2020) att sjuksköterskor har vägrat vårda återkommande patienter, baserat på tidigare upplevelser.
Sjuksköterskorna upplevde att patienters behov av omvårdnad inte kunde uppfyllas, då hot och våld stod i vägen och tog fokus från deras arbete, de upplevde även att våldsamma patienter var tidskrävande vilket resulterade i att andra patienters omvårdnad försämrades och de kände sig hindrade i att kunna utföra den goda omvårdnaden som planerat (Tan m.fl. 2015). Enligt (Han m.fl. 2017; Hassankhani m.fl. 2017) upplevde sjuksköterskorna att hotfulla och våldsamma situationer påverkade deras förmåga att utföra sina kliniska färdigheter inom yrket och på så sätt äventyrades patientsäkerheten, vilket kunde leda till allvarliga konsekvenser såsom
15
bristande kvalité på omvårdnaden. Hassankhani m.fl. (2017) beskrev hur flera sjuksköterskor
vittnade om försämringen av deras koncentrationsförmåga bidrog till en försämrad effektivitet på arbetet och en sjuksköterska beskrev hur hon upplevde att hon tappat fokus och nästan gav fel medicin till en patient.
En sjuksköterska beskrev enligt Hassankhani m.fl. (2017) hur hon tappade fokus hos en patient vilket resulterade att patienten inte fick den omvårdnad som behövdes och en annan sjuksköterska fick ta över ansvaret, detta efter att ha varit med om våldsrelaterade situationer under arbetspasset. Han m.fl. (2017) beskrev hur sjuksköterskor medvetet sänkte kraven på utförandet i sin omvårdnad vid möten med hotfulla eller våldsamma personer och vid ett annat omvårdnads tillfälle kände sjuksköterskan att medkänslan för patienten helt försvann.
Sjuksköterskan berättade; “When I run into such violent patients, I don´t really care if they live or die, I just want to get them out of there … “(Han m. fl. 2017, s. 433).
Sjuksköterskorna upplevde att de kunde dra lärdom av tidigare upplevelser för att minska risken att deras arbete skulle påverkas och de skulle hindras i att kunna utföra god omvårdnad. De lärde sig att observera och tolka individer för att utläsa om det fanns potential till utåtagerande aggressivitet (Avander m.fl. 2016; Tan m.fl. 2015; Pich m.fl. 2017). Sjuksköterskorna utformade efter sina upplevelser olika strategier som de använde i bemötandet gentemot patienterna för att förutse och undvika negativa situationer, ibland erbjöds exempelvis en extra smörgås eller möjlighet till sömn (Spelten m.fl. 2020). Tan m.fl. (2015) beskrev att i vissa fall blev situationen så ohållbar att omvårdnaden var omöjlig att utföra och patienten fick begränsas rent fysiskt eller så användes medicinsk behandling som ett verktyg för att kunna hantera situationen.
Trots en ansträngd arbetsmiljö och hög arbetsbelastning kände sjuksköterskorna en stolthet inför att utöva sin profession då de drevs först och främst av sin omsorgsplikt när de hanterade hotfulla eller våldsamma situationer. De var stolta att sjukhuset inte förbjöd patienter att söka vård (Spelten m.fl. 2020).
5.3 Negativ emotionell påverkan som försämrar hälsan
I fem artiklar framkom det hur upplevelserna av hot och våld på akutmottagningen påverkat sjuksköterskorna emotionellt och försämrat deras hälsa både psykiskt och fysiskt. Nedstämdhet och försämrad livskvalité upplevdes vara några av påföljderna enligt (Hassankhani m.fl. 2017).
Sjuksköterskorna beskrev våldet som en mardröm och de upplevde rädsla för att våldsutövaren skulle söka upp dem privat eller skada deras familj (Avander m.fl. 2016; Han m.fl. 2017).
Han m.fl. (2017) skrev att eftersom kraven redan var höga på arbetsutförandet och påfrestande fanns inget utrymme för bearbetning av situationerna på ett hälsosamt sätt vilket kunde leda till emotionell utmattning. Medvetenheten att deras kollegor hade skadats av våldet ledde till en förnekelse hos sjuksköterskorna, de ansåg att de hade väldigt liten eller ingen möjlighet att undvika hot och våld och var oroliga för vilka långsiktiga emotionella konsekvenser det kunde leda till och valde istället att ofta förneka betydelsen av situationen. Enligt (Avander m.fl. 2016;
16
Han m.fl. 2017) ledde den negativa emotionella påverkan till en försämring av
sjuksköterskornas hälsa och enligt Hsieh m.fl. (2016) ledde upplevelserna utav de våldsamma och hotfulla situationerna till nedstämdhet och depression vilket försämrade deras livskvalité.
Hassankhani m.fl. (2017) beskriver hur flertalet av studiens deltagare upplevde ett behov av mediciner för att behandla sin depression efter att ha upplevt hot och våld på akutmottagningen.
Facing violence has affected my morale for a long time. Working in the emergency room is depressing because of the unpleasant events you see and the violence you face.
I´am on antidepressant medication for several years now. (Hassankhani m.fl. 2017, s.22)
Sjuksköterskorna i studien Hassankhani m.fl. (2017) beskrev känslan av isolering och sorg samt flera emotionella påföljder såsom skadad stolthet, osäkerhet, hopplöshet, stress och känslomässiga problem som en följd av hot och våld, dock ansåg sjuksköterskorna att sömnproblem var mest signifikant och ett överhängande bekymmer. Ytterligare hälsoproblem som minskade livskvaliteten relaterade till fysiska förändringar var aptitlöshet, migrän, andningssvårigheter och magbesvär, dessa symtom var till följd av hot och våld på akutmottagningen. Enligt Tan m.fl. (2015) spelade personlig styrka samt förmågan att skilja på jobb och privatliv stor roll för att inte drabbas av försämrad hälsa. Sjuksköterskorna var medvetna om att arbetssituationerna kunde leda till emotionell stress och fysisk och psykisk ohälsa, trots det ansågs de tuffa utmaningarna som de ställdes inför vara möjliga att hantera.
5.4 Att känna behov av stöd
Sjuksköterskorna kände ett behov av stöd relaterat till hotfulla eller våldsamma upplevelser.
Betydelsen, behovet samt det bristande stödet identifierades i sex artiklar. Enligt Avander m.fl. (2016) var avsaknaden av stöd tydligt även i de mest kritiska våldssituationerna, sjuksköterskorna rapporterade om hur de skrek på hjälp och blev bemötta med nedlåtande attityd;
I called the emergency caretaker ... there was probably a little panic in my voice ... because the person who answered said something like - What do you want me to do? ‘And I said -’ please come, we need help!. (Avander m.fl. 2016, s. 55)
Sjuksköterskorna upplevde att majoriteten av personalen var medvetna rent praktiskt hur rapporteringar skulle upprättas Al-maskari m.fl. (2020), dock upplevde sjuksköterskorna att rapporteringsprocessen av incidenter var för komplicerad i kombination med ett bristande stöd från ledningen. Enligt Jeong och Kim (2018) delgav endast 23,8% av deltagarna att de alltid rapporterade en våldsam händelse till lednings sköterskan eller en chef och Han m.fl. (2017) beskrev att ingen av de gånger som sjuksköterskorna uppgav att de rapporterat till högre instanser hade det lett fram till att en formell rapport tagits vidare, istället erbjöds de att prata om det. Det vanligaste var att rapporteringen förblev muntlig och informell (Han m.fl. 2017;
Ramacciati m.fl. 2019). En sjuksköterska berättade; “We haven't received any satisfactory
17
results from any cases this far; if we don't have any expectations, then we won't feel down”
(Han m.fl. 2017, s.431).
Sjuksköterskorna beskrev hur det bristande stödet var märkbart från ledningen i vissa situationer då det sällan genomfördes några åtgärder eller tillhandahölls mer resurser för att minska eller förebygga antalet våldsamma incidenter och när sjuksköterskorna kände att de hade ett behov av stöd så kände de sig istället ignorerade och nonchalerade av sina chefer som ansåg att incidenterna var utan betydelse (Tan m.fl. 2015). Trots att de egentligen inte ville acceptera att våldet blivit en del av deras vardagliga arbetsmiljö, “A part of the nurse job” (Han m.fl. 2017, s. 431) beskrev sjuksköterskorna hur de inte såg någon annan utväg än att absorbera, acceptera eller ignorera våldet delvis relaterat till bristen av stöd samt känslan av att ingen förändring kommer ske.
The patient dumped the contents of his lunchbox on me… All I could do was to count myself lucky that he hadn't poured hot coffee or soup on me, and burn me. After I changed my soiled clothing, I still had to perform all my remaining duties. (Han m.fl. 2017, s 431)
Sjuksköterskor ansåg att stödet från familjemedlemmar, kollegor och kamrater var av stor betydelse, där kunde sjuksköterskorna ventilera och dela med sig av sina upplevelser av incidenter vilket hjälpte dem att släppa negativa känslor. Sjuksköterskorna kände sig förstådda av de kollegor med längre erfarenhet och ansåg deras roll vara betydande då de upplevt liknande situationer och fungerade som förebilder (Tan m.fl. 2015). I de fall där en korrekt skriftlig rapport upprättades hade sjuksköterskorna uppmuntrats av kollegor eller familj att fullfölja processen Al‐Maskari m.fl. (2020), dock var det vanligt förekommande att missnöjet över arbetsmiljön och det bristande stöd i samband med hot och våld var så omfattande att det resulterade i att sjuksköterskorna valde att sluta arbeta på akutmottagningen (Jeong & Kim 2018).
18
6. Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. De 12 vetenskapliga artiklar som inkluderades i litteraturstudiens resultat var artiklar som beskrev sjuksköterskans upplevelse, emotionellt och fysiskt.
6.1 Resultatdiskussion
Den huvudsakliga upptäckt som presenterades i litteraturstudiens resultat var att sjuksköterskorna beskrev hur de upplevde att hot och våld minskade förutsättningarna att kunna utföra god omvårdnad. Sjuksköterskorna beskrev även att de upplevde olika individuella påföljder både på arbetsplatsen och efter jobbet, detta efter att ha upplevt hot och våld på akutmottagningen. Utifrån 12 stycken vetenskapliga artiklar presenterades resultatet av upplevelserna av hot och våld på akutmottagningen: ALBashtawy och Aljezawi (2015), Al‐
Maskari m.fl. (2020), Avander m.fl. (2016), Han m.fl. (2017), Hassankhani m.fl. (2017), Hsieh m.fl. (2016), Jeong och Kim (2018), Pich m.fl. (2017), Ramacciati m.fl. (2019), Spelten m.fl.
(2020), Tan m.fl. (2015) och Yoon och Sok (2016).
I litteraturstudiens resultat beskrev sjuksköterskorna hur de kände sig utsatta i arbetsmiljön då de ofta var ensamma inne på rum med patienterna och deras anhöriga. De vittnar även om hur utsattheten gjorde sig påmind efter arbetstid då hotfulla individer sökt upp dom privat. Enligt Kennedy och Julie (2013) uppgav sjuksköterskorna som genomfört en anger-managementkurs hur deras självförtroende stärktes och de ansåg att kunna hantera en hotfull/våldsam situation bättre. Detta resultat antyder huruvida det förebyggande arbetet har en stärkande betydelse för sjuksköterskans självförtroende, och i samband med detta leda till att sjuksköterskor upplever mindre utsatthet till följd av hot och våld.
Enligt Kennedy och Julie (2013) ansågs manliga sjuksköterskor vara mindre utsatta på arbetsplatsen än kvinnliga kollegor, och såg sig vara en “räddare” för den svagare kvinnliga sjuksköterskan i samband med hotfulla och våldsamma situationer. Vidare kan det diskuteras om kvinnliga sjuksköterskor såg sina manliga kollegor på samma sätt och om könsfördelningen i arbetsgruppen hade någon betydelse för att minska känslan av utsatthet relaterat till våldsamma eller hotfulla situationer.
Redan för 20 år sedan rapporterades det om hur sjuksköterskor utsattes för hot och våld och hur de kände sig hotade i sin arbetsmiljö. De påpekade hur långa väntetider bidrog till frustration och ökade risken för hot och våld (Jones & Lyneham 2000). Litteraturstudiens resultat bekräftar att väntetiderna på akutmottagningar är ett fortsatt problem och kan leda till konflikter vilket bidrar till en utsatt arbetssituation för sjuksköterskan. Utsattheten för sjuksköterskor är bevisligen inget nytt fenomen och hur en så samhällsviktig profession tillåts vara så utsatt skulle kunna diskuteras.
19
Trots den ansträngda arbetsmiljö sjuksköterskor arbetade i enligt litteraturstudiens resultat, så
eftersträvades utförandet av fullgod omvårdnad. Henderson (1982) beskrev i sin
omvårdnadsteori hur människan är både en kropp och själ som har både psykologiska och fysiska behov samt hur sjuksköterskans arbetet ska styras utav vårdtagarens behov.
I praktiken skulle det innebära att sjuksköterskor alltid tvingas bortse från de känslor som uppstod i samband med individers utåtagerande aggressivitet och se människan bakom och dess behov av omvårdnad och utföra den i enlighet med omvårdnadsteorin. Trots den höga tolerans av hot och våld de ansåg sig ha så beskriver litteraturstudiens resultat hur sjuksköterskor vägrat vårda återkommande patienter och medvetet sänkt sina krav på omvårdnadens utförande i möten med hotfulla patienter.
Vidare styrks litteraturstudiens resultat genom att Kennedy och Julie (2013) beskrev att sjuksköterskorna upplevde en frustration över att inte kunna utföra det jobb som förväntades och upplevde att de var ibland tvungna att ignorera våldet för att kunna utföra omvårdnaden.
Litteraturstudien beskriver hur påföljderna av hot och våld lett till bristande koncentration och förlorat fokus hos sjuksköterskan vilket resulterade i att patientsäkerheten äventyrades. Detta styrks genom att Mikkola m.fl. (2017) beskrev hur sjuksköterskor som begått medicinska misstag blev hotade, de oroade sig sedan både över sin egen hälsa och den drabbade patientens, även Kennedy och Julie (2013) stärker resultatet genom att beskriva hur sjuksköterskor upplevde minskad effektivitet och att kompromisser i utförandet av omvårdnaden blev ett faktum.
Sjuksköterskans hälsa försämrades utav den negativa emotionella påverkan vilket lyfts i litteraturstudiens resultat, vidare uppmärksammades hur livskvaliteten påverkades efter att ha upplevt hot och våld på akutmottagningen. Mikkola m.fl. (2017) styrker detta genom att beskriva hur rädsla visade sig genom psykologiska och fysiska reaktioner av en upplevelse, där de psykologiska reaktionerna kunde vara långvariga och visade sig exempelvis genom ångest.
Jones och Lyneham (2000) beskrev vidare hur sjuksköterskors upplevelser resulterade i psykisk påverkan i form av känslor som maktlöshet och nedstämdhet och enligt Rosen (2013) har händelsernas påverkan varit så omfattande att utkomsten resulterat i att sjuksköterskan blivit vårdbehövande istället för att vara den som i daglig verksamhet skall tillgodose omvårdnaden till andra. Skillnader kan dock utläsas från resultatet i Darawad m.fl. (2015) där deltagarna vittnar om motsatsen, de flesta deltagande sjuksköterskorna ansåg att fysiska övergrepp, orsakat av patienter eller anhöriga inte ledde till psykiska konsekvenser.
Den stora differensens som presenterats kan möjligen beror på de personliga egenskaper sjuksköterskan besitter, då litteraturstudiens resultat poängterar vikten av personlig styrka för att hantera de emotionella påföljderna efter att ha upplevt hot och våld och trots de emotionella påfrestningarna som beskrevs i litteraturstudiens resultat, kände sjuksköterskorna en stolthet att utöva sin profession och såg möjligheter i att kunna hantera upplevelserna av hot och våld.
Ytterligare en tyngdpunkt i litteraturstudiens resultat var sjuksköterskornas upplevelse av stödets betydelse samt upplevelsen av det bristande stödet från ledningen, därav ett stort mörkertal av rapporter om hot och våld på akutmottagningen, vilket bekräftas av (Abraham m.fl. 2018; Dafny & Beccaria 2020). Dafny och Beccaria (2020) skriver att en rapportering
20
ändå inte skulle ha någon effekt, lösa några problem eller leda till ökat stöd, då samhällets
medborgare tvivlade på att gemene man skulle utöva våld gentemot sjuksköterskan, däremot skriver Darawad m.fl. (2015) att 69,5 % upplevdes vara nöjda med rapporteringsprocessen.
Bristande antalet anmälningar gav sjuksköterskorna förslag på hur hot och våldet skulle motverkas och såg lösningar på anmälnings problematiken. Genom att införa ett okomplicerat rapporteringssystem och en personalansvarig som visar stöd genom att ringa upp sjuksköterskan och inhämta information kring händelse, skulle antalet rapporter öka och känslan av stöd från högre instanser skulle förbättras (Dafny & Beccaria 2020). Abraham m.fl.
(2018) skriver att ökat stöd minskar sjuksköterskornas stress. Sjuksköterskorna i (Abraham m.fl. 2018) studier föreslår att införa säkerhetspersonal, för att öka stödet och förbättra arbetsmiljön på akutmottagningen.
Det bristande stöd som sjuksköterskan upplevde från organisationen kan ha en större påverkan än att själva rapporteringsprocessen. Upplevelsen av att bli inte bli sedd och nonchalerad kan upplevas som påfrestande och möjligen ouppskattad i sin arbetsroll. De drabbade sjuksköterskor kan behöva fortsätta söka stöd hos familj och kollegor så länge de upplever att stödet från ledningen inte är tillräckligt, för att konsekvenserna inte ska bli större än den motivation som driver dem till att fortsätta utöva sin profession.
Litteraturstudiens resultat beskrev brister som sjuksköterskans upplevde kopplat till arbetsmiljö och organisation, vilket kan anses ohållbart då det i slutändan kan äventyra patientens omvårdnad och möjligheten för sjuksköterskan att utöva sin profession ses som mer komplex än vad den borde vara. Avslutningsvis har tydliga aspekter framförts i litteraturstudiens resultat vilket skapar möjligheter till reflektion och förnyad kunskap.
6.2 Metoddiskussion
För att litteraturstudien skall ha relevans för forskningen menar Polit och Beck (2017) att studien bör uppfylla vissa kriterier, såsom tillförlitlighet, trovärdighet, överförbarhet och giltighet. Databassökning i flera databaser som riktar sig mot omvårdnad kan stärka litteraturstudiens validitet/trovärdighet på grund av en ökad chans att identifiera artiklar av relevans (Henricson 2012). Litteraturstudiens resultat analyserades genom en induktiv analysmetod. Forsberg och Wengström (2013) menar att målet med en induktiv analys är att begripa ett djup i en text och göra forskaren medveten om kategorier och mönster.
Syftet var att studera upplevelser utifrån sjuksköterskors perspektiv, med strukturerade delar och tydliga rubriker presenterades resultatet utifrån artiklar som svarade på syftet. Ett objektivt förhållningssätt eftersträvades genom litteraturstudiens utförande, dock kunde inte viss förförståelse undvikas då författarna arbetar på en akutmottagning. Litteraturstudiens metoddel är väl utformad och skrivet på ett enkelt och tydligt sätt, för att öka möjligheterna till korrekt förståelse för läsaren. I tabellerna eftersträvades enkelhet då ambitionen var att öka tillförlitligheten och oberoende individer kan genomföra databassökningar på liknande sätt och erhålla motsvarande resultat som litteraturstudien har presenterat.
21
Litteraturstudiens sökningar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo, efter
relevanta artiklar. Databaserna gav många artiklar av relevans för studiens resultat.
Sökningarna i Psycinfo bidrog inte med nytt material som motsvarade litteraturstudiens syfte utan gav endast dubbletter från tidigare databaser, vilket ledde till att databasen uteslöts helt.
Flertalet sökkombinationer gav få träffresultat, därav fick vissa ord användas med den booleska operatorn OR eller användas med trunkering (*). Ämnesordlistorna ser olika ut i de två databaserna Cinahl och Pubmed, därav kunde inte samma ämnesord användas utan sökorden skiljer sig, dock användes närliggande sökord för att kunna identifiera artiklar som kunde motsvara syftet. Manuella sökningar genomfördes ej då sökordens kombinationer gav resultat som motsvarade syftet, dock hade andra artiklar kunnat identifierats och stärkt litteraturstudiens resultat.
En stor utmaning var att skilja sjuksköterskors upplevelser från andra professioner, dessa artiklar fick manuellt exkluderas efter hand där det ej gick att urskilja sjuksköterskans upplevelse. Sent upptäcktes olika benämningar på olika grader av utbildningsnivå, detta försvårade urskiljandet av svarsresultat från Diploma, Bachelor och Master degree.
Bedömningen gjordes att i slutändan inkludera samtliga titlar, efter att undersökt skillnaden på utbildningsnivåerna ansågs alla ha likvärdig grundutbildning. I efterhand kunde sökorden utformats på flera olika sätt, exempelvis kunde ytterligare försök ha gjorts för att specificera sökresultatet och riktat sig endast mot grundutbildade sjuksköterskor och dess upplevelser.
Resultatet byggdes på kvantitativa och kvalitativa artiklar. En kvalitativ studie enligt Polit och Beck (2017) innebär att information samlas in i berättande form och enlig Henricson och Billhult (2012) används en kvalitativ design när forskaren avser studera levda erfarenheter på en taktil nivå, där det sagda ordet blir föremål för analys och tolkning. De kvalitativa studierna ansågs därför, i stor utsträckning vara mer relevanta eftersom de var mer beskrivande av upplevelserna och mer emotionellt ingående. Polit och Beck (2017) skriver att kvantitativa studier innebär att informationen mäts genom statistiska procedurer för att observera en större grupp. Studierna ansågs därför kunna bidra med relevant information från större undersökningsgrupp än de kvalitativa samt öka validiteten. Polit och Beck (2017) skriver att mixad metod innebar att studien innehöll både en kvantitativ och kvalitativ del, vilket inte ansågs vara en svaghet för litteraturstudiens resultat.
Resultatet baseras på artiklar utförda i olika delar av världen, med en viss medvetenhet om att arbetsmiljö och arbetssätt kunde skilja sig åt men ansåg att resultatet ändå var relevant och av betydelse. Litteraturstudiens resultat kunde ha sett annorlunda ut om studiens resultat hade grundats utifrån artiklar från samma land eller att äldre artiklar hade inkluderats, dock att bredda sökningens årtal gav inte nämnvärt större antal relevanta artiklar, därav valdes tidsperioden fem år vilket ses som en styrka och litteraturstudiens resultat bygger på nya artiklar, fler styrkor i litteraturstudien ansågs vara att materialet lästes flera gånger för att undvika feltolkningar samt att artiklarna var etiskt granskade.
Författarnas modersmål är inte engelska, därav användes engelskt lexikon som stöd när artiklarna granskades för att undvika feltolkningar, men viss risk för översättningsfel kvarstår och kan ses som en svaghet, dock skrevs citaten i originalform på engelska för att undvika snedvridning.
22
7. Slutsats
Sjuksköterskorna i litteraturstudien upplevde att de kände sig utsatta, sårbara och utlämnade när de befann sig ensamma hos patienter som agerade hotfullt och utsattheten var mer påtaglig under kvällspassen. Patientsäkerheten påverkades när sjuksköterskorna inte kunde utföra sina kliniska färdigheter, hot och våld tog ledde till bristande fokus vilket resulterade i att utförandet av god omvårdnad försvårades. Sjuksköterskorna beskrev hur upplevelserna resulterade i negativ emotionell påverkan som ledde till försämrad hälsa. Livskvaliteten försämrades och sömnproblem ansågs vara ett överhängande bekymmer. Stödet från kollegor och familj fyllde en viktig funktion, speciellt då stödet från organisationen upplevdes vara bristande.
8. Klinisk betydelse
Huvudinnehållet i litteraturstudien visar på flertalet hotfulla eller våldsamma incidenter som sjuksköterskan på akutmottagningen upplevt, hur det påverkade det kliniska arbetet och sjuksköterskans individuella hälsa. Litteraturstudiens resultat upplyser om brister som behöver förbättras, främst genom ökat stöd och förbättringar kring sjuksköterskans hälsa.
Organisationen måste således finna strategier för att hantera dessa brister, och förbättra arbetsmiljön för sjuksköterskor vilket kommer att påverka patientens vårdmiljö och vårdkvalité i strävan att utföra patientsäker vård. Likväl bör sjuksköterskan bidra till en utveckling av egen arbetsplats genom att ansvara för att anmälningarna genomförs samt fortsätta finnas som stöd till varandra i den dagliga verksamheten och våldsrelaterade situationer.
9. Förslag till fortsatt forskning
Litteraturstudiens resultat visade att hot och våld medförde personliga konsekvenser för sjuksköterskan och äventyrade patientsäkerheten. Artiklarna som låg till grund för litteraturstudiens resultat presenterade tydligt sjuksköterskans upplevelser dock identifierades fåtalet artiklar som beskrevs sjuksköterskans upplevelse inom Europa, Norden och Sverige där det kliniska arbetet möjligen efterliknar varandra. Kommande forskning bör därav rikta sig mot hur det ser ut inom svensk sjukvård och se hur det förebyggande arbetet inom sjukvården skall fortsätta, för att i ett senare skede överföra detta i praktiken. Kvalitativ metod bör vara med lämpligt för att få ett mer beskrivande och emotionella svar till studiens resultat. Målet bör vara att ge sjuksköterskan förutsättningar att utöva en god omvårdnad och skydda sjuksköterskan på akutmottagningen.
23
10. Referenslista
* = Artiklarna ingår i resultatet
Abraham, L. J., Thom, O., Greenslade, J. H., Wallis, M., Johnston, A. N., Carlström, E. &
Crilly, J. (2018). Morale, stress and coping strategies of staff working in the emergency department: A comparison of two different-sized departments. Emergency Medicine Australasia, 30(3), 375–381. doi: 10.1111/1742-6723.12895
Adriaenssens, J., de Gucht, V., & Maes, S. (2012). The impact of traumatic events on emergency room nurses: Findings from a questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 49(11), 1411–1422. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2012.07.003
AFS: 1993:2. Våld och hot i arbetsmiljön. Stockholm: Arbetsmiljöverket
* ALBashtawy, M. & Aljezawi, M. (2015). Emergency nurses’ perspective of workplace violence in Jordanian hospitals: A national survey. International Emergency Nursing, 24, 61–65. doi: 10.1016/j.ienj.2015.06.005
ALBashtawy, M. (2013). Workplace violence against nurses in emergency departments in Jordan. International Nursing Review, 60(4), 550–555. doi: 10.1111/inr.12059
* Al‐Maskari, S. A., Al‐Busaidi, I. S. & Al‐Maskari, M. A. (2020). Workplace violence against emergency department nurses in Oman: a cross‐sectional multi‐institutional study.
International Nursing Review, 67(2), 249–257. doi: 10.1111/inr.12574 Arbetsmiljöverket (2011). Hot och våld inom omsorg.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/hot-och- vald-inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-16.pdf [2020-09- 10]
Arbetsmiljöverket (2020). Hot och våld. https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa- stress-hot-och-vald/hot-och-vald/ [2020-09-30]
* Avander, K., Heikki, A., Bjerså, K. & Engström, M. (2016). Trauma Nursesʼ Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting. Journal of Trauma Nursing, 23(2), 51–57. doi: 10.1097/JTN.0000000000000186 Dafny, H. A. & Beccaria, G. (2020). I do not even tell my partner: Nurses’ perceptions of verbal and physical violence against nurses working in a regional hospital. Journal of Clinical Nursing, 29,(17–18), 3336–3348. doi: 10.1111/jocn.15362
Darawad, M. W., Al-Hussami, M., Saleh, A. M., Mustafa, W. M. & Odeh, H. (2015). Violence Against Nurses in Emergency Departments in Jordan: Nurses’ Perspective. Workplace Health & Safety, 63(1), 9–17. doi: 10.1177/2165079914565348
24
Finnström, B. (2014). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. I Dahlborg
Lyckhage, E. (red). Att bli sjuksköterska. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 59–84.
Flensner, G. (2014). Det vetenskapliga ämnet. I Dahlborg Lyckhage, E. (red). Att bli sjuksköterska. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 85–106.
Forsberg, A. (2016). Omvårdnad på akademisk grund, att utvecklas och ta ansvar.
Stockholm: Natur & kultur.
Forsberg, C & Wengström, Y (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3 uppl. Stockholm: Natur & kultur.
Freeman, L., Fothergill-Bourbonnais, F. & Rashotte, J. (2014). The experience of being a trauma nurse: A phenomenological study. Intensive and Critical Care Nursing, 30(1), 6- 12. doi:10.1016/j.iccn.2013.06.004
Gerberich, S. G., Church, T. R., McGovern, P. M., Hansen, H., Nachreiner, N. M., Geisser, M.
S. & Jurek, A. (2005). Risk Factors for Work-Related Assaults on Nurses: Epidemiology, 16(5), 704–709. doi.org/10.1097/01.ede.0000164556.14509.a3
Gorman, V. L. A (2019). Future Emergency Nursing Workforce: What the Evidence Is Telling Us. Journal of Emergency nursing, 45(2), 132-136. doi.org/10.1016/j.jen.2018.09.009 Hahn, S., Müller, M., Hantikainen, V., Kok, G., Dassen, T. & Halfens, R. J. G. (2013). Risk
factors associated with patient and visitor violence in general hospitals: results of a multiple regression analysis. International Journal of Nursing Studies, 50(3), 374–385, 10.1016/j.ijnurstu.2012.09.018
* Han, C.-Y., Lin, C.-C., Barnard, A., Hsiao, Y.-C., Goopy, S. & Chen, L.-C. (2017).
Workplace violence against emergency nurses in Taiwan: A phenomenographic study.
Nursing Outlook, 65(4), 428–435. doi: 10.1016/j.outlook.2017.04.003
* Hassankhani, H., Parizad, N., Gacki-Smith, J., Rahmani, A. & Mohammadi, E. (2017). The consequences of violence against nurses working in the emergency department: A qualitative study. International Emergency Nursing, 39, 20–25. doi:
10.1016/j.ienj.2017.07.007
Henderson, V. (1982). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. Oskarshamn: Svensk Sjuksköterskeförenings förlag
Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I Henricson, M. (red). Vetenskaplig teori & metod: Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss
129-137.
25
Henricson, M. (2012). Diskussion. I Henricson, M. (red). Vetenskaplig teori & metod: Från idé
till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss 471-479.
* Hsieh, H.-F., Chen, Y.-M., Wang, H.-H., Chang, S.-C. & Ma, S.-C. (2016). Association among components of resilience and workplace violence-related depression among emergency department nurses in Taiwan: a cross-sectional study. Journal of Clinical Nursing, 25(17–18), 2639–2647. doi: 10.1111/jocn.13309
Inspektionen för vård och omsorg (2015). Hur står det till med våra akutmottagningar, tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion.
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2015/hur-star- det-till-med-vara-akutmottagningar-rapport.pdf [2019-09-11]
* Jeong, I.-Y. & Kim, J.-S. (2018). The relationship between intention to leave the hospital and coping methods of emergency nurses after workplace violence. Journal of Clinical Nursing, 27(7–8), 1692–1701. doi: 10.1111/jocn.14228
Jones, J. & Lyneham, J. (2000). Violence: part of the job for Australian nurses?. Australian Journal of Advanced Nursing, 18(2), 27–32. doi: 10.1016/S1328-2743(01)80014-6 Karlstads Universitetsbibliotek. (2020). Referenser enligt Harvard KAU.
https://libguides.kau.se/harvard [2019-10-06]
Kennedy, M., & Julie, H. (2013). Nurses’ experiences and understanding of workplace violence in a trauma and emergency department in South Africa. Health SA Gesondheid, 18(9), 1- 9. doi.org/10.4102/hsag.v18i1.663
Källberg, A-S. & Öhrn, A. (2019). Patientsäkerhet. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens grunder - ansvar och utveckling. Stockholm: Studentlitteratur, ss. 327- 351
Mikkola, R., Huhtala, H. & Paavilainen, E. (2017). Work-related fear and the threats of fear among emergency department nursing staff and physicians in Finland. Journal of Clinical Nursing, 26(19–20), 2953–2963. doi: 10.1111/jocn.13633
Mishra, S. (2015). Violence against doctors: the class wars. Indian Heart Journal, 67(4), 289–
292. doi: 10.1016/j.ihj.2015.07.002
Nationalencyklopedin (2020). https://www.ne.se/ [2020-11-02]
26
Pich J., Hazelton M., Sundin D. & Kable, A. (2010). Patient-related violence against emergency
department nurses. Nursing and Health Sciences, 12(2), 268-274. doi:10.1111/j.1442- 2018.2010.00525.x
* Pich, J. V., Kable, A. & Hazelton, M. (2017). Antecedents and precipitants of patient-related violence in the emergency department: Results from the Australian VENT Study (Violence in Emergency Nursing and Triage). Australasian Emergency Nursing Journal, 20(3), 107–113. doi: 10.1016/j.aenj.2017.05.005
Polit, D. & Beck, C. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
* Ramacciati, N., Gili, A., Mezzetti, A., Ceccagnoli, A., Addey, B. & Rasero, L. (2019).
Violence towards Emergency Nurses: The 2016 Italian National Survey—A cross‐
sectional study. Journal of Nursing Management, 27(4), 792–805. doi:
10.1111/jonm.12733
Ray, M. M. (2007). The Dark Side of the Job: Violence in the Emergency Department. Journal of Emergency Nursing, 33(3), 257–261. https://doi.org/10.1016/j.jen.2007.01.015
Rosen, J. (2013). Overview and summary: Patient and visitor violence: What do we know?
What can we do? Online Journal of Issues in Nursing, 18(1), doi:10.3912/OJIN.Vol18No01ManOS
Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I Henricson, M. (red). Vetenskaplig teori &
metod: Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss 429-443.
Sands, N. (2007). An ABC approach to assessing the risk of violence at triage, Australians Emergency Nursing Journal, 10(3), 107–109. doi: 10.1016/j.aenj.2007.05.002
Sandström, S. (2007). Hot och våld i vård, omsorg och socialt arbete. Lund: Gothia
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen.
* Spelten, E., Thomas, B., O’Meara, P., van Vuuren, J. & McGillion, A. (2020). Violence against Emergency Department nurses; Can we identify the perpetrators?,PLOS ONE.
15(4), 1-12. doi: 10.1371/journal.pone.0230793
27
Swenurse (2017). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2020-10-17]
* Tan, M. F., Lopez, V. & Cleary, M. (2015). Nursing management of aggression in a Singapore emergency department: A qualitative study: Nursing management of aggression. Nursing
& Health Sciences, 17(3), 307–312. doi: 10.1111/nhs.12188
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2020-10-08]
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf [2020-11-02]
Världshälsoorganisationen (2002). World report on violence and health.
https://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/world_report/en/summary_e n.pdf?u [2020-09-23]
Wei, C.-Y., Chiou, S.-T., Chien, L.-Y, & Huang, N. (2016). Workplace violence against nurses – Prevalence and association with hospital organizational characteristics and health- promotion efforts: Cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies, 56, 63–70. doi: org/10.1016/j.ijnurstu.2015.12.012
Wikström, J. (2018). Akutsjukvård. Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada.
3. uppl. Lund: studentlitteratur.
Yeniocak, S., Turkmen, S., Uzun, O., Karaca, Y., Tatli, O., Turedi, S, & Gunduz, A. (2012).
Analysis of Patients Presenting to the Emergency Department with Acute Abdominal Pain. Journal of Academic Emergency Medicine, 11(2), 115-124.
doi.org/10.5152/jaem.2012.033
* Yoon, H. S. & Sok, S. R. (2016). Experiences of violence, burnout and job satisfaction in Korean nurses in the emergency medical centre setting: Experiences of violence in ER.
International Journal of Nursing Practice, 22(6), 596–604. doi: 10.1111/ijn.1247
