Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Dnr: 08-108.10
Styrgruppsärende
2008-08-28
Till
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Förslag till yttrande över översiktsplan för Lilla Edets
kommun med tillhörande
miljökonsekvens-beskrivning samt kulturarvsplan och naturvårdsplan
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets
kommun daterad 2008-05-23 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad
remiss.
Förslag till yttrande, daterat 2008-08-12, har upprättats.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta
att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2008-08-12, samt
att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna
förslaget.
Göteborg 2008-08-19
Bo Aronsson
Dnr: 08-108.10
Styrgruppsärende
Tjänsteutlåtande
2008-08-12
Pia Arnesson
Förslag till yttrande över översiktsplan för Lilla Edets
kommun med tillhörande
miljökonsekvens-beskrivning samt kulturarvsplan och naturvårdsplan
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets
kommun daterad 2008-05-23 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad
remiss.
I samrådshandlingen ingår naturvårdsplan och kulturarvsplan som också utgör
underlag för översiktsplanen. GR har valt att kommentera innehållet i
översiktsplanen och kommer inte att specifikt kommentera den kulturarvsplan
och naturvårdsplan som samtidigt är ute på samråd.
Bakgrund och syfte
Kommunens översiktsplaneberedning (ÖPB) har sedan 2004 arbetat med att ta
fram en ny översiktsplan på uppdrag av kommunfullmäktige. Arbetet har
bedrivits inom ÖPB och genom en medborgardialog där representanter från
olika kommundelar aktivt har deltagit i arbetet med idéer och önskemål om hur
olika kommundelar kan och bör utvecklas.
De miljökonsekvenser planens förslag leder till redovisas i särskild
miljökonsekvensbeskrivning. Andra konsekvenser redovisas endast i korthet
och avsikten är att efter politiska prioriteringar till utställningsskedet
komplettera med beskrivningar av övriga konsekvenser och åtgärdsförslag.
Sammanfattning av planen
I översiktsplanen förklaras och avhandlas fem stora övergripande teman för
kommunens utveckling samt kommunens principiella ställningstaganden i
dessa huvudfrågor. Huvudfrågorna är:
•
Lilla Edets kommun i regionen
•
Knutpunkt Lödöse – starten på en ny era
•
Lokalisering av vindkraftverk
En viktig utgångspunkt i översiktsplanearbetet är kommunens vision som sökt
besvara frågan: Vad är vi stolta över 2020? Svaren har utkristalliserats till en
vision med några nyckelord som ska prägla kommunen: Växtkraft –
Välbefinnande – Stolthet – Identitet. För att nå detta tillstånd har sex
strategiska områden identifierats som en ”hävstång” för visionen:
•
Medborgarkraft
•
Samarbete över gränserna
•
Attraktiv livsmiljö – goda boenden
•
Goda kommunikationer
•
Rätt kommunal service
•
Högre utbildningsnivå
Kansliets kommentarer
Lilla Edet presenterar en översiktsplan som på ett utmärkt sätt visar en tydlig
viljeinriktning för kommunens framtida utveckling. Översiktsplanen beskriver
på ett lättläst och kortfattat sätt de utgångspunkter som legat tillgrund för
planarbetet, de övergripande huvudfrågorna samt de strategier som
identifierats. Översiktsplanen klargör också generellt på ett tydligt sätt
kommunens syn på hur den framtida utvecklingen bör ske och vilka
avvägningar som måste göras.
De mellankommunala frågarna är bra belysta och det finns en vilja att utöka
samarbetet med grannkommunerna. I översiktsplanen föreslås också ett utökat
samarbete mellan kommunerna längs med Göta älv.
De sociala aspekterna, som t ex tillgänglighet och kvalitet på boendet,
genomsyrar planen på ett bra sätt.
Planförslagets fem huvudfrågor
Lilla Edets kommun i regionen
Lilla Edet har på ett förtjänstfullt sätt förhållit sig till GR:s strukturbild för
Göteborgsregionen och satt in den egna kommunen i ett regionalt
sammanhang. Översiktsplanen utgår från Lilla Edets läge längs ett av
regionens huvudstråk och den betydelse detta har för verksamhetsetablering
och framförallt för kvalitativt boende inom bekvämt avstånd från Göteborg och
Trollhättan. Planen pekar också på att här finns stora möjligheter till rekreation
och friluftsliv med potential för en ökad regional turism.
Knutpunkt Lödöse – starten på en ny era
GR ser positivt på kommunens vilja att utvecklas på ett sätt som ligger i linje
med intentionerna i GR:s strukturbild. En ambition i översiktsplanen är att
skapa utvecklingsmöjligheter kring en ny järnvägsstation söder om nuvarande
Lödöse. Översiktsplanen uttrycker en långsiktighet och djärvhet i tänkandet av
hur planeringen och utvecklingen kring Lödöse knutpunkt ska ske vilket är
viktigt för att Lödöse som tätort på sikt ska stärkas. Lödöse har förutsättningar
att bli en viktig knutpunk både för boende i älvdalen och för kommande
verksamhetsetablering.
För att lyckas med en utveckling av Lödöse som knutpunkt krävs en
samordning av de olika trafiksystemen. GR bejakar planarbetets strävan att
etablera en trafikplats utmed väg E 45 i nära anslutning till knutpunkten och
den planerade tågstationen.
Utvecklingen av Lödöse som knutpunkt berör i hög grad även Ale kommun
och en gemensam planering främst när det gäller markanvändning är
angelägen. Även en ökad samverkan när det gället t ex den kommunala
servicen är önskvärd.
Landsbygdskommun och utbyggnad av de större tätorterna
Intentionen i kommunens vision är att bevara Lilla Edets lantliga identitet.
Samtidigt har kommunen ambitionen att stärka tätorterna för att skapa regional
konkurrenskraft.
I översiktsplanen förs en diskussion som belyser de
avvägningar som måste göras för att båda dessa utvecklingslinjer ska kunna
fortgå. GR instämmer i slutsatsen att det är viktigt att utvecklingen sker på ett
balanserat sätt. Framförallt är det viktigt att de två framtida huvudorterna Lilla
Edets centrum och Knutpunkt Lödöse kan utvecklas på ett sätt som medger
samexistens och en sund utveckling av båda orterna.
Utbyggnad i anslutning till tätorter innebär att vissa områden med
brukningsvärd skogsmark och inventerad lövskog försvinner. Översiktsplanen
är tydlig med att båda dessa utvecklingslinjer måste fortgå och behovet av
bebyggelseutveckling bedöms i vissa fall väga tyngre än jord- och
skogsbruksintresset.
Kommunens syn på omfattningen av bebyggelseutveckling och exploatering
framgår tydligt och följande riktlinjer har formulerats:
•
Plantillstånd för större exploateringar får endast ges i anslutning till
tätorterna.
•
Plantillstånd för mindre exploateringar – försiktig
bebyggelseutveckling – får ges i de mindre orterna.
•
Bygglov för enstaka hus får ges på landsbygden, men däremot inte
plantillstånd för större exploateringar.
Detta visar på en medveten strategi.
Beredskap i klimatfrågan
Det råder osäkerhet om hur klimatförändringen kommer att påverka
kommunerna utmed Göta älv. Lilla Edet har valt att göra det till en av
huvudfrågorna i översiktsplanen då flera av kommunens orter och
verksamhetsområden är lokaliserade utmed älven eller i dess närhet och
expansionsmöjligheterna kan påverkas.
Lokalisering av vindkraftverk
En kommunal vindkraftsstrategi är under utarbetande och de
ställningstaganden som där görs kommer att arbetas in i översiktsplanen. I
planförslaget finns beredskap för vindkraftetableringar genom de
lokaliseringskriterier för vindkraftverk som redovisas.
I flera av de rådslag som genomfördes i GR:s medlemskommuner under våren
framkom att det idag saknas en övergripande regional policydiskussion för hur
regionen som helhet ska klara den framtida energiförsörjningen där vindkraft
är ett alternativ.
Protokoll
2008-06-05
Georgia Larsson
Protokoll från sammanträde med styrgruppen för
miljö och samhällsbyggnad
Tid: 13.00-16.00
Plats: GR, Gårdavägen 2
Närvarande ledamöter
Anneli Hulthén (s), Göteborg, ordförande
Kia Andréasson (mp), Göteborg
Elaine Björkman (s), Ale
Bjarne Färjhage (c), Lilla Edet
Göran Hildén (fp), Härryda
Kenneth Johansson (s), Lerum
Roland Rydin (m), Göteborg
Anita Skoglund (m), Alingsås
Övriga närvarande
Dick Hedman, Länsstyrelsen i Västra Götaland
Magnus Kroon, Svensk Handel
Bo Aronsson, GR
Pia Arnesson, GR
Per Kristersson, GR
Cecilia Kvist, GR
Lennart Lagerfors, GR
Georgia Larsson, GR
§ 1.
Val av justeringsman
Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Anita Skoglund
(m).
§ 2.
Meddelanden
- Banverket har lämnat över rapporten ”Svenska höghastighetsbanor”
till regeringen. I rapporten presenteras analyser av de
marknadsmässiga och samhällsekonomiska förutsättningarna för
svenska hastighetsbanor (Götalandsbanan och Europakorridoren).
- Banverket har i en överenskommelse med regionerna Östsam,
- GR har tagit del av Västtrafiks utredning ”Ökad tillförlitlighet för
Alingsåspendeln”. Västtrafiks planerade samrådmöte den 16 juni
(där bl.a. GR skulle delta) gällande utredningsförslaget om
Alingsåspendeln ställdes in. Anledningen är att Banverket i
dagsläget inte kan garantera att den kapacitet som frigörs på banan
inte kommer att användas till att lägga in fler tåglägen till andra
operatörer.
Styrgruppen beslöt
att till protokollet anteckna lämnad information
§ 3.
Bostadsnätverkets arbete, lägesrapport – Per Kristersson, GR
Arbetet som bedrivs inom bostadsnätverket redovisades i följande punkter:
- En analys av byggandet 2005, 2006 och 2007 jämfört med
strukturbilden pågår.
- En kontinuerlig uppdatering av bostadsdatabasen genomförs av
kommunerna då behovet att reflektera över det aktuella
bostadsbyggandet är stort.
- Kungsbacka kommun höll det första av flera öppna bostadsnätverk
för bostadspolitiker och tjänstemän där kommunens
bostadsplanering presenterades. Nästa möte kommer att hållas av
Ale kommun.
- En mindre grupp av bostadsnätverket träffade GR:s styrgrupp för
arbetsmarknad för att diskutera förutsättningarna för
bostadsbyggandet. Frågan som lyftes upp var: ”Hur bygger vi
bostäder för nyanlända för att de ska kunna få möjlighet att arbeta i
regionen?”
- På senaste möte mellan byggmästare och förvaltare (ByggArena)
presenterades bostadsnätverkets arbete samt strukturbilden.
Styrgruppen anser att diskussionen kring bostadsbyggandet är mycket
intressant och bör även föras i förbundsstyrelsen. Ett underlag med tydliga
frågeställningar efterfrågades innan frågan lyfts till förbundsstyrelsen.
Kansliet tar med sig frågan.
att till protokollet anteckna lämnad information; samt
att frågan om bostadsbyggandet även lyfts till förbundsstyrelsen för diskussion
§ 4.
Handel, en omvärldsbetraktelse – Magnus Kroon, Svensk Handel
En sammanställning av handelsutvecklingen i landet generellt och i
Göteborgsregionen specifikt presenterades. Följande belystes:
- 2006 noterades ett trendbrott då sällanköpshandeln gick förbi
dagligvaruhandeln.
- Konsumtion(shopping)/person/år har ökat och ligger på ca 50 000 kr
år 2006 i jämförelse med ca 35 00 år 1999.
- Detaljhandeln 2007 och 2008 har en fortsatt stark tillväxt och
stormarknader, lågpris och volymhandel har fortsatt framgång.
- Göteborgsregionen kommer att passera 50 miljarder under 2007.
- Hushållens konsumtion i Sverige 2007 är beräknad ca 1,4 miljarder
kronor.
- Göteborg utgör en stark motor i hela regionen och kan bl.a. arbeta
vidare med internationell turism och vitalisering av befintlig handel
utanför city.
Styrgruppen beslöt
att till protokollet anteckna lämnad information
§ 5.
Investeringsplaner, lägesbeskrivning – Georgia Larsson, GR
Arbetet med framtagandet av den delregionala systemanalysen avslutades
med workshop 2 den 8 maj vars fokus låg på att diskutera åtgärder utifrån
redan framtagna funktioner.
Utifrån de funktioner som diskuterades på workshop 2 har det arbetats fram
åtgärder som är intressanta ur ett regionalt perspektiv. Parallellt med den
regionala systemanalysen genomförs systemanalyser för namngivna objekt
som lyftes upp i inriktningsunderlaget.
Den framtagna systemanalysen hanterades av BRU den 3 juni och materialet
godkändes som delleverans till trafikverken den 19 juni. Den 30 september
ska arbetet återrapporteras till regeringen.
Styrgruppen beslöt
§ 6.
Strukturbild, information från förbundsstyrelsens behandling –
Bo Aronsson, GR
På förbundsstyrens sammanträde den 22 maj beslutades att godkänna
”Strukturbilden för Göteborgsregionen” samt samrådsredogörelsen Rådslag
4. Samrådsredogörelsen kommer att kompletteras med anteckningar från
rådslagen i respektive kommun och presidiet har i uppdrag att finna former
för återkoppling av Rådslag 4 till medlemskommunerna.
Styrgruppen beslöt
att till protokollet anteckna lämnad information
§ 7.
Riksintresse för Göteborg City Airport – Lennart Lagerfors, GR
Handlingen lades på bordet. Luftfartsstyrelsen har genom Länsstyrelsen
remitterat ett förslag till GR där Göteborg City Airport utpekas som
riksintresse för luftfarten. En kort genomgång av kriterierna för att peka ut
en flygplats som riksintresse presenterades. Luftfartsstyrelsen föreslår att
Göteborg/Säve, Stockholm/Skavsta och Uppsala/Ärna klassas som
flygplatser av riksintresse. Göteborg stad har tillstyrkt förslaget.
Kia Andreasson (mp) yrkade på avslag.
Ordförande fann att två förslag förelåg, Kia Andreassons (mp) förslag på
avslag och kansliets tjänsteutlåtande. Ordförande ställde proposition på
yrkandena och fann att styrgruppen beslöt enligt kansliets tjänsteutlåtande.
Styrgruppen beslöt
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2008-06-04
Kia Andreasson (mp) reserverade sig mot beslutet och inkommer med
skriftlig motivering till kansliet som bifogas till protokollet.
§ 8.
ÖP för Göteborg, utställning
Göran Hildén (fp) yrkar på att förslag till yttrande kompletteras med en
skrivelse där behovet av tvärförbindelser tydliggörs. Det är viktigt att i
arbete med översiktsplaner se över gränssnittet mot grannkommunerna.
Samplanering är nödvändig för att exempelvis förstärka kontakten
Angeredsbron – Partille.
Styrgruppen beslöt
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2008-05-23 med Göran Hildéns
(fp) förslag till komplettering
§ 9.
ÖP för Göteborg, fördjupad för Backaplan
Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen.
Styrgruppen beslöt
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2008-05-14
§ 10. Huvudmannabidrag till Miljösamverkan Västra Götaland,
perioden 2009-2012
Handlingen var utskickad med handlingen och ansågs därmed föredragen.
Roland Rydin (m) efterfrågade mer information i frågan. Kansliet
återrapporterar vid kommande möte.
Anita Skoglund (m) efterlyste att en redogörelse för skillnaden mellan
kommun- respektive kommunalförbund redovisas. Kansliet återkommer
med en redogörelse.
Styrgruppen beslöt
att GR ansvarar för sin del av finansieringen enligt förslag till yttrande, daterat
2008-05-26, under förutsättning att övriga uppdragsgivare ansvarar för sina
delar av föreslagen finansiering; samt
att översända ärendet till förbundsstyrelsen och föreslå dem godkänna förslaget
§ 11. Rapport från politikernas regionala uppdrag
Kia Andreasson (mp) informerade att Västerhavsveckan är den 23-29 juni.
Syftet är att öka medvetenheten om Västerhavets betydelse och initiativet
kommer från miljönämnden i Västra Götalandsregionen.
Göran Hildén(fp) har tillsammans med Eva Warnvik Ahlén (s) representerat
GR i arbetet med Götalandsbanan. Arbetet är avslutad och Göran Hildén
(fp) önskar ett formellt avslut på uppdraget. Kansliet tar med sig frågan.
Styrgruppen beslöt
att till protokollet anteckna lämnad information; samt att tacka Göran Hildén
(fp) och Eva Warnvik Ahlén (s) för fullgjort uppdrag
- Lundbyleden
- Söder – Västerleden (Åbromotet – Vädermotet)
Arbetet med förstudierna för Hisingsleden och Lundbyleden förs parallellt
och remissen kommer vecka 25. Remisstiden går ut i november. Förstudien
för Söder – Västerleden (Åbromotet – Vädermotet) kommer den 31 oktober.
Styrgruppen beslöt
att till protokollet anteckna lämnad information
§ 13. Övriga frågor
- Anneli Hulthén (s) tackade kansliet för en väl genomförd
Barcelonaresa. Styrgruppen önskar en sammanställning av resan till
nästa möte.
- Bjarne Färjhage (c) informerade att i utredning från
Försvarsdepartementet. ”Ersättningssystem i samverkan – hantering
av kommunernas kostnader i samband med naturkatastrofer m.m. Ds
2007:51” föreslås åtgärder som kommer att innebära ett minskat
statligt ansvar och ökade kostnader för kommunerna. Utredningen
har remitterats till flera GR-kommuner med svarsdatum den 16
augusti 2008. På förbundsstyrelsen den 22 maj beslutades att
delegera till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad att
formulera en skrivelse till Försvarsdepartementet. I skrivelsen ska
det framgå att GR motsätter sig de delar i förslaget till
katastrofersättning till kommunerna som innebär ett ökat
kostnadsansvar för kommunerna samtidigt som det statliga ansvaret
minskar.
Styrgruppen beslöt
att till protokollet anteckna lämnad information; samt
att uppdra åt kansliet att sammanställa förslag till yttrande utifrån
kommunernas synpunkter; samt
att uppdra åt presidiet att hantera remissyttrandet
§ 14. Nästa sammanträde
Nästa sammanträde är torsdag den 28 augusti 2008.
Göteborg 2008-06-18
Justeras:
För kännedom
Styrgruppsärende
2008-08-28
Till
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Avlämnade remissvar samt övrigt avlämnade
synpunkter
Kansliet har yttrat sig över följande:
• Detaljplan för Norge/Vänernbanan, delen Marieholm – Olskroken,
inom Gamlestaden och Olskroken
• Utställning om detaljplan för Landvetter Park – Resort Living
• Utställning enligt PBL 5:23. Detaljplan för Torsby 1:19 m fl,
Västerhöjden, Kungälvs kommun
Göteborg 2008-08-19
Dnr: 08-95.17
Styrgruppsärende
Tjänsteutlåtande
2008-08-07
Bo Aronsson
Förslag till yttrande över ”Ersättningssystem i
samverkan – hantering av kommunens kostnader i
samband med naturkatastrofer, DS 2007:51”
Förbundsstyrelsen vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) beslöt
2008-05-23 att GR ska avge ett yttrande över departementsutredningen
”Ersättningssystem i samverkan – hantering av kommunens kostnader i
samband med naturkatastrofer, DS 2007:51”. Av kommunerna i
Göteborgsregionen har Ale, Göteborg, Kungälv och Lilla Edet beretts
möjlighet att yttra sig . Samtliga har också avgett yttrande. GR har tagit del av
dessa, bl a som underlag för föreliggande yttrande.
Bakgrund och syfte
Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av systemet med statlig
ersättning till kommunerna i samband med stora olyckor och katastrofer.
Nuvarande former för ersättning innebär att kommunerna endast har haft rätt
att söka ersättning för räddningstjänstkostnader som har gått att hänföra direkt
till räddningsinsatsen. Övriga kostnader som hör till händelsen ersätts i princip
inte.
Utredningen föreslår ett riskfinansieringssystem som består av tre nivåer. Den
första nivån omfattar kostnader som en kommun själv kan bära. Den andra
nivån utgörs av en för kommunerna obligatorisk katastrofförsäkring. Den
tredje nivån omfattar kostnader av sådan dignitet att staten träder in.
Den föreslagna försäkringslösningen innebär att kommunerna har ett
gemensamt ansvar (försäkringstagardirektiv) för systemet. Kommunerna ska
enligt lag betala en premie för en försäkring med maximal riskfördelning.
Försäkringen omfattar kommunens faktiska merkostnader för att upprätthålla
den kommunala servicen, återställande av infrastruktur, samt merkostnader för
bland annat räddningstjänst. En förutsättning är dock att händelsen är så kallat
extraordinär.
Försäkringens maxbelopp är drygt 200 mkr (5000 prisbasbelopp, pbb).
Kostnader härutöver betalar staten. Kommunen bestämmer själv
grundsjälvrisken, som enligt förslaget bör sättas så högt att incitamentet för
kommunerna att förebygga skada finns kvar. Grundsjälvrisken föreslås därför
vara minst 75 pbb eller ca 3 mkr. Premien baseras på antalet invånare och den
valda självrisken.
Synpunkter
• Ett nytt ersättningssystem för hantering av kommunernas kostnader vid
naturkatastrofer är nödvändigt mot bakgrund av nuvarande bristfälliga
system. Från kommunernas sida har det efterlysts regler för hantering
av kommunernas kostnader i samband med olyckor och katastrofer.
Förslaget är leder i önskad riktning men uppvisar vissa brister.
• De oklarheter som finns, gällande var gränsen går mellan en katastrof
som täcks av en eventuell försäkring och en katastrof som övergår i ett
statligt ansvar, måste klargöras. En tydligare definition av begrepp som
exempelvis ”torka och värmeböljor” samt att klargörande av gränserna
mellan dem önskas.
• Det föreslagna riskfinansieringssystemet innebär att kommunerna
tvingas stå för kostnader som staten tidigare lämnat bidrag till. Det är
inte förenligt med gällande finansieringsprincip. Genom att
försäkringsbeloppet satts så högt som 200 mkr blir konsekvensen att
staten går in först vid mycket omfattande naturolyckor. Fördelningen
av kostnader mellan stat och kommun riskerar således bli till
kommunernas nackdel.
• För små och medelstora kommuner kan förslaget komma att medföra
orimligt höga kostnader. Detta gäller främst för de kommuner som är
belägna i områden med hög risk för naturkatastrofer. Samtliga
kommuner längs med Göta älv är särskilt utsatta med skredkänsliga
områden där såväl stora som små skred sker kontinuerligt. För de
mindre kommunerna kan det leda till speciella svårigheter. De saknar
dessutom resurser för att kunna hantera försäkringsfrågor av denna art.
• Det är önskvärt att det statliga skyddet träder in även inom
försäkringsbara områden, dvs att staten även här ersätter skador över
belopp över 500 miljoner kronor eller det maxbelopp som den
internationella försäkringsmarknaden från tid till tid kan lämna
försäkringsskydd för.
• Förslaget att avskaffa ersättning till den kommunala räddningstjänsten
vid större och kostsamma insatser avvisas. Behovet och nyttjandet av
ersättningen är relativt stort. Klimat- och sårbarhetsutredningen lyfter
fram en ökad risk för torrperioder och därtill hörande bränder, vilket
kan komma att medföra ökade kostnader för kommunerna. Denna typ
av ersättning är extra viktig för små och medelstora kommuner.
• Utredaren föreslår att staten ska ta ansvar för alla kostnader som
uppkommer vid evakuering av svenskar vid kris utomlands fram till
dess att de evakuerade når sin respektive hemkommun. Utredarens
förslag tillstyrks. Ett regeringsbeslut om en insats bör rimligen även
innefatta medelstilldelning för att täcka de kostnader som uppstår som
en följd av beslutet.
2008-05-23
Verksamhets-inriktning
och
Budget
Utveckling av Göteborgsregionen – en kontinuerlig dialog ... 4
Utgångspunkter för årets budgetprocess ... 7
Styrgruppen för arbetsmarknad ... 8
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad ... 11
Sociala styrgruppen ... 15
Utbildningsgruppen ...22
Resursfördelning ...28
2008-05-23
Verksamhets-inriktning
och
Budget
Utveckling av
Göteborgs-regionen – en kontinuerlig
dialog
GR och
medborgar-perspektivet
GRs uppgift är att verka för samarbete över kom-mungränserna samt vara ett forum för idé- och er-farenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. Uppgiften är med andra ord att på olika sätt hjälpa medlemskommunerna med samhällsutvecklingen. Grunden för GRs arbete läggs i verksamhetsinrikt-ning och budget som arbetas fram av förbundssty-relsen och de politiska styrgrupperna. Centralt för hur GR utför sin uppgift är också nätverksarbetet, där medlemskommunerna är i högsta grad aktiva. Regelbundet träffas över 100 nätverk inom GR där både förtroendevalda och tjänstemän inom olika verksamhetsområden deltar. I nätverken föds många idéer till projekt, kurser eller andra samverkans-aktiviteter. Nätverken är också viktiga kanaler för förankringen tillbaka till kommunerna. Det är ett ständigt flöde.
I framtiden ökar kravet på att GR i sina beslut ännu mer ska väga in medborgarperspektivet. Vilka behov är egentliga medborgarbehov? Och vilken nytta har medborgarna av GRs verksamhet? Inom GR finns sedan länge verksamheter som på ett påtag-ligt sätt förbättrar situationen för medborgarna. Den gränslösa gymnasieintagningen innebär att ungdomar i vårt område har hundratals utbildningar vid drygt 60 gymnasieskolor, såväl kommunala som fristående, att välja mellan. Intresset för de årliga gymnasiedagarna, då regionens gymnasieskolor informerar om det samlade utbildningsutbudet inför valet till gymnasiet, växer för varje år. Flertalet av medlemskommunernas 200.000 barn, unga och vuxenstuderande får sina läromedel och praktikplatser via GR.
internationella skola, ISGR, som bland annat gör det möjligt för utländska familjer, stationerade här för något av våra internationella företag, att få en välrenommerad utbildning för sina barn.
GR är majoritetsägare i landets största vårdor-ganisation inom hem för vård och boende för barn, ungdomar, familjer och vuxna missbrukare, Gryning Vård AB. I denna verksamhet är hela tiden samhälls-nyttan och klientens behov i fokus.
På infrastrukturområdet har trafiköverenskom-melsen, den så kallade Göken, från slutet av 1990-talet medfört en förbättring av trafiksituationen både i Göteborg och i kranskommunerna. Götatunneln och Åbromotet är bra exempel på detta.
Individens möjligheter till utveckling förutsätter anpassning till ändrade villkor. Inom GR erbjuder Meritea AB validering av individens kompetens som underlag för en anpassad kompletterande yr-kesutbildning.
Med den utveckling vi ser, särskilt i storstadsom-rådena där folk bor, arbetar och utövar sina fritidsak-tiviteter i olika kommuner, blir kommungränserna av allt mindre intresse. Istället ökar medborgarnas krav på att kommunerna är väl avstämda inbördes när det gäller utbudet av tjänster, men också vad gäller kvalitet och kompetens i den kommunala servicen. Utmaningarna för kommunerna och GR inom olika samhällsområden låter sig inte avgränsas geografiskt. Några exempel: Hur får vi till ett fungerande sam-arbete kring ensamkommande flyktingbarn? Hur samverkar vi kring vård och omsorgsverksamheten? Hur kan vi utveckla gemensamma åtgärder för att möta klimatförändringarna? Hur samarbetar vi för att förbättra trafiksituationen i Göteborgsområdet? För att klara dessa och andra stora utmaningar är det nödvändigt att vi finner lösningar som utgår från ett medborgarperspektiv.
5
Goda GRannar
GR består av tretton medlemskommuner med cirka 895 000 invånare. GR leds av en förbundsstyrelse bestående av representanter från respektive kommuns styrelse eller fullmäktige. Verksamheten finansieras till viss del genom årliga avgifter från kommunerna (ca 24 procent), men huvuddelen (ca 76 procent) finan-sieras genom intäkter från kurser, konferenser, utred-ningsarbete, sambruk, forskningsuppdrag m.m. GR har en årsomsättning på cirka 175 mkr. Tillsammans med de majoritetsägda bolagen uppgår omslutningen till drygt 600 mkr för 2008.
”Vision Västra Götaland –
Det goda livet”
”Vision Västra Götaland – Det goda livet” är visionen för det geografiska området Västra Götaland som ska sätta sin prägel på arbetet i GR. Visionen är framtagen i samverkan mellan kommunerna genom de fyra kommunförbunden och Västra Götalandsregionen, i dialog med ett stort antal aktörer. Förbundsstyrelsen ställde sig bakom visionen i februari 2005. Det cen-trala inslaget i visionen är ”Det goda livet”. Det defi-nieras enligt följande: en god hälsa, arbete och utbildning, trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet, en god miljö där de förnybara systemen värnas – naturen, boendet och arbetslivet, att möta behoven hos barn och ungdomar, uthållig tillväxt som skapar resurser för alla samt ett rikt kulturliv. Fyra generella perspektiv ska genomsyra arbetet; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering.
Hållbar utveckling
I linje med visionen ska GR bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Denna ut-veckling, som förutsätter en tät samverkan mellan medlemskommunernas politiker och tjänstemän, kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner – den sociala, den ekologiska och den ekonomiska eller som medborgarkraft, bärkraft och kon-kurrenskraft. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som beaktar eko-nomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser i ett längre tidsperspektiv.
GRs uppdrag
GR är ett kommunalförbund och lyder därmed un-der kommunallagen (3 kap, §§ 20-28). Kommunalför-bundets uppgifter regleras i förbundsordningen som fastställs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige.
Enligt förbundsordningen har GR till ändamål att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlem-skommunernas intressen samt främja deras samverkan och ge dem service. GR ska stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. GR ska också genom samhällsplanerande insatser och utredningar verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna inom regionplanering, nä-ringsliv/marknadsföring, kommunikationer, teknisk försörjning, utbildning, natur- och miljövård, bo-stadsförsörjning, sociala frågor, arbetsmarknadsfrågor samt regionala verksamheters finansiering. Dessutom innebär Uppdraget att GR ska bistå kommunerna med utbildningsinsatser, utvecklingsaktiviteter och medieinsatser. GR ska även svara för intagningen till gymnasieskolan enligt skollagen.
GRs arbetsformer
GR utför sitt uppdrag i tät samverkan med medlem-skommunerna och andra aktörer i det omgivande samhället. Centralt i verksamheten är att mycket av denna sker i dialog och samspel med olika nätverk, både politiska och tjänstemannanätverk. Detta sam-spel skapar förutsättningar för kreativitet, nytänkande och goda resultat i regionala sambruksuppdrag och utvecklingsprojekt.
Kompetensutveckling för personer som är verk-samma i Göteborgsregionens medlemskommuner är ett viktigt medel för att utveckla vår region. I ”Vision Västra Götaland” utpekas kompetens- och kunskapsutveckling som ett av fem viktiga fokusom-råden. Kompetensutvecklingen i GRs regi ska vara tillgänglig för alla och möjlig att kombinera med annan verksamhet. Utbudet av kurser, konferenser och seminarier spänner över ett brett verksamhetsfält. Utbudet ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Detta förutsätter en tät dialog med medlemmarna och en god förankring i nätverken.
Förbundsstyrelsens och
styrgruppernas roll
Förbundsstyrelsen har tagit ett starkt och aktivt ansvar för att driva några av de mest centrala kommunge-mensamma utvecklingsprocesserna. För att arbeta mer ingående med olika målområden har följande politiska styrgrupper utsetts: Utbildningsgruppen, styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen och styrgruppen för arbetsmarknad. Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta för-bundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommungemensamma aktiviteter inom respektive styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna be-reder i vissa fall ärenden till förbundsstyrelsen, men tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden.
Rådslagsprocessen och
Uthållig tillväxt
Under år 2000 startade en rådslagsprocess i GRs med-lemskommuner kring utvecklingen av Göteborgs-regionen. I den första rådslagsrundan lyfte kommu-nerna fram en rad viktiga framtidsfrågor att diskutera vidare. Under 2005 fördjupades diskussionen kring dessa frågor i en andra rådslagsrunda. Under våren 2006 utvecklades ett tredje steg i rådslagsprocessen, inriktat mot ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur”. Syftet med processen var att lägga en stabil grund för det gemen-samma arbetet med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, men också att besöka.
Under 2008 fortsätter dialogen i en fjärde råd-slagsrunda med målet att uppnå en överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för en regional struk-tur som är långsiktigt hållbar. Dialogen i rådslagen förs mellan förbundsstyrelsens presidium och medlems-kommunernas fullmäktigeförsamlingar. Inriktningen är att förbundsstyrelsen ska ta ställning till ett förslag till strukturbild för Göteborgsregionen i maj 2008.
En viktig del av processen Uthållig tillväxt är projektet K2020 – framtidens kollektivtrafik i Göte-borgsområdet. Förbundsstyrelsen beslöt i september 2007 att, efter samråd med medlemskommunerna och andra aktörer, ställa sig bakom förslaget till målbild för K2020. GR är projektägare med förbundsstyrelsen
förbundsstyrelsen under 2008.
EU-arbetet
EU-arbetet ska genomsyra förbundets verksamhet. Omvärldsbevakning och kompetensutveckling kring EU-frågor är en del av uppgiften, liksom att kunna använda EU-fonder och program inom GRs olika verksamhetsområden .
EU-arbetet inom GR ska bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna, gärna i form av gemensamma utvecklingsprojekt. GR deltar därför i flera regionala, nationella och internationella EU-nätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, sociala frågor, samhällsplanering och forskning.
För att framgångsrikt ta till vara de möjligheter som EU skapar för kommunerna, krävs god samver-kan med West Sweden och andra regionala aktörer inom verksamhetsområdet.
Nästa steg
GR avser att under 2009 initiera en diskussion kring nästa utvecklingssteg för förbundet. En sådan diskus-sion bör omfatta roll- och ansvarsfördelning mellan de olika beslutsnivåerna kommun, kommunalförbund och region. Diskussionen bör också syfta till ett för-tydligande av GRs organisation, inklusive mandat för styrgrupper och tjänstemannagrupper.
7
Utgångspunkter
för årets budgetprocess
Uppläggning av
budgetarbetet
GRs förbundsfullmäktige ska före utgången av sep-tember månad fastställa budgeten för nästa år. För att få ett brett engagemang och möjlighet till delaktig-het ges medlemskommunerna möjligdelaktig-het att lämna synpunkter och ställningstagande till budgetförslaget (samrådsunderlaget).
För budgetprocessen 2009 innebär detta att de politiska styrgrupperna redan under hösten 2007 har utarbetat förslag till verksamhetsinriktning inom respektive område, med utgångspunkt från en analys av inriktningen på verksamheten 2008. Efter ställ-ningstaganden i förbundsstyrelsen den 22 februari 2008 genomförs samråd med kommunerna under våren. När kommunerna inkommit med sina syn-punkter beslutar förbundsstyrelsen om budget och verksamhetsinriktning 23 maj. Förbundsfullmäktige fastställer budgeten den 10 juni 2008.
Tidplan
Följande datum gäller 2008 för behandling av budget 2009:
Datum Vad händer?
7 feb Utskick till förbundsstyrelsen och kom-munerna av presidiets förslag till samråds-underlag och budget 2008.
22 feb Förbundsstyrelsen beslutar om samråds-underlaget.
4 apr Synpunkter till GR från kommunerna. 30 apr Presidiet tar ställning till budgetförslaget. 23 maj Förbundsstyrelsen beslutar om förslag till
budget.
10 juni Förbundsfullmäktige fastställer budget och medlemsavgift.
Styrgruppen för arbetsmarknad
Vision
I Göteborgsregionen ska det kommungemensamma arbetet, med kreativitet och förnyelse, verka för att alla arbetssökande ska ha samma möjligheter att söka och få ett arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Kostnader för exkludering från arbetslivet ska om-vandlas till vidareutveckling av en hållbar välfärd.
Mål
Styrgruppen för arbetsmarknad ska medverka till att öka sysselsättningen, minska behovet av försörjnings-stöd och reducera utanförskap. Det har stor betydelse för regionens möjligheter att utvecklas, skattekraften, den offentligt finansierade välfärden samt människors delaktighet och självkänsla m.m. Hur politiken be-drivs inom andra områden, t.ex. utbildning, näringsliv, infrastruktur och bostadsförsörjning, är av stor vikt för utfallet.
Utmaningar
Regering och riksdag har det övergripande ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Inriktningen på ar-betsmarknadspolitiken får givetvis konsekvenser för kommunerna och det kommungemensamma arbetet. Regeringen har inlett en radikal förändring av arbets-marknadspolitiken. Vilka positiva och negativa konse-kvenser det kan innebära för medlemskommunerna är ännu svårbedömt. Styrgruppen för arbetsmarknad måste därför ha beredskap för omprövning av både strategi och handling.
En annan utmaning är den lokala arbetsmarkna-dens utökning både till yta och till invånarantal. Den lokala arbetsmarknaden omfattar idag fler kommu-ner än de tretton medlemskommukommu-nerna i GR. Det kraftigt stigande invånarantalet ger underlag för fler
branscher och arbetstillfällen. Men det ställer också krav på kommungemensamma strategier när det bl.a. gäller bostadsplanering, kollektivtrafik, etableringsför-utsättning, social service och livslångt lärande. Detta ska ses inom ramen för en regional uthållig tillväxt. Trots att sysselsättningen har ökat och arbetslös-heten minskat i hela storstadsområdet de senaste åren kvarstår bilden av social polarisering och obalans inom Göteborgsregionen. Vissa delområden har betydligt högre arbetslöshet och lägre sysselsättning än andra. Ett tillstånd som inte är önskvärt och som begränsar regionens möjligheter att utvecklas.
Ett starkt näringsliv är av avgörande betydelse för arbetsmarknaden. Inom flera branscher råder det sedan en tid tillbaka en stark efterfrågan på ar-betskraft. Utbudet på arbetsmarknaden matchar inte efterfrågan. Denna obalans är också en begränsande faktor för tillväxten. Det är ytterligare en utmaning för Göteborgsregionen.
Bärande idé
När det gäller arbetsmarknaden har Göteborgsregio-nens kommuner en stark koppling till varandra. Flera faktorer pekar på detta och tydligast är arbetspend-lingen. Kommunernas geografiska gränser har ingen betydelse för arbetskraftens rörlighet.
Det är angeläget för stat, kommun och andra aktörer inom arbetsmarknadsområdet att få långtids-arbetslösa tillbaka i arbete och att mera aktivt matcha de grupper som tidigare har visat sig ha svårare att få ett fotfäste på arbetsmarknaden, som t.ex. ungdomar, flyktingar och invandrare. För att klara denna upp-gift är det nödvändigt med ett närmare samarbete mellan staten, kommunerna och arbetsmarknadens parter på regional nivå. Men även för att företagens efterfrågan på arbetskraft inte alltid motsvarar det lokala utbudet.
9
samma arbetet. Utgångspunkten för styrgruppens ar-bete ska vara territoriet Göteborgsregionens möjlig-heter och utmaningar. Styrgruppen ska arbeta för • gemensam analys och gemensamt agerande, • att skapa arenor för samarbete och rationellt sam-bruk, • att vara katalysator för erfarenhets-, idé- och pro-jektutveckling, • intressebevakning och påtryckningar samt • kompetensutveckling.
Arbetsformer
Regeringens särproposition om förändringar av AMS uppdrag och organisation presenterades i början av 2007. AMS nya organisation börjar verka från och med 2008. Det är viktigt att medlemskommunerna, via styrgruppen för arbetsmarknad, etablerar en re-gional arena med staten för gemensamt agerande på arbetsmarknadsområdet. En av de viktigare frågorna är att tidigt klara ut rollfördelningen mellan stat och kommun inom arbetsmarknadspolitiken.
Angeläget är också att styrgruppen för arbets-marknad i vissa frågor intensifierar sitt samarbete med övriga berörda styrgrupper inom GR samt i vissa frågor med BRG.
Viktiga nätverk för styrgruppens arbete är kom-munernas chefsnätverk inom GR som t.ex. arbets-marknadschefer, personalchefer, sociala chefsnätverket och chefer för vuxenutbildningen. De nätverk som är kopplade till det nybildade bolaget Meritea AB är också centrala.
På den statliga sidan finns ett antal myndigheter med regionala ”platskontor” som har betydelse för arbetsmarknadsområdet. Förhoppningen är att staten här har börjat samordna sig på regional nivå.
Avgörande för styrgruppens arbete är förank-ringen i kommunerna och medlemmarnas enga-gemang.
Från och med 2008 förändras den statliga ar-betsförmedlingen och organiserar sig i så kallade funktionella arbetsmarknadsregioner, istället för som tidigare efter länsgränserna. Styrgruppen välkomnar den förändringen, eftersom Göteborgsregionen sedan länge är ett tydligt exempel på en funktionell arbets-marknadsregion. Vilka samrådsformer regeringen kommer att föreslå mellan bl.a. stat, kommun och arbetsmarknadens parter är ännu inte klara. GR och medlemmarna har tydligt uttryckt att utgångspunk-ten måste vara att regeringen och
Arbetsmarknads-arbetsmarknadsregion.
Strategiska
satsningsområden
Styrgruppens initiativ och arbete ska utifrån en regio-nal plattform bl.a. fokusera på följande områden:
Den ”dubbla obalansen” och validering
Dels råder det en kraftig obalans mellan olika geo-grafiska områden när det gäller sysselsättning och arbetslöshet, dels råder det en obalans mellan efter-frågan och utbud på arbetsmarknaden.
Validering med kompletterande yrkesutbildningar är här ett verkningsfullt och effektivt instrument, såväl för personer från annat land som personer födda i Sverige. Därför är det angeläget med ett fortsatt stöd för utvecklingen av valideringsarbetet tillsammans med branscher och arbetsmarknadens parter. Avgörande är också att både stat och kom-mun ger möjlighet till efterföljande, kompletterande yrkesutbildningsinsatser. Arbetslivets förväntningar på interkommunala lösningar när det gäller regionala vuxenutbildningsinsatser ökar. Allt fler jobbar och bor i skilda kommuner.
EUs nya strukturfonds-program
Styrgruppen ska pröva hur EUs nya strukturfonds-program kan stödja valda strategiska områden på arbetsmarknadsområdet samt främja en kompe-tensutveckling riktad till kommunanställda. Struk-turfondsprogrammen bedöms i ännu högre grad än idag fokusera på större samlingsprojekt. Utifrån utvärdering och erfarenheter från samlingsprojektet Växtkraft Mål 3 (”Samlat Grepp”), kommer möjlig-heten att genomföra ytterligare kompetensprojekt att undersökas.
Personalförsörjning
Med den sociala styrgruppen ska det framtida beho-vet av och tillgång till personal inom socialtjänsten bedömas. Detta ska ske för att förebygga eventuell framtida obalans.
Ungdomsarbetslösheten
Trots en högkonjunktur är ungdomsarbetslösheten hög i Göteborgsregionen. En prioriterad uppgift är att med medlemmarna och andra, bl.a. BRG, på alla
Ungdomars möjlighet till ferie-/sommarjobb är av stor betydelse. Styrgruppen ska följa och bevaka i vilken grad ungdomar i gymnasieåldern ges möj-lighet att sommararbeta samt ha en beredskap för att ta initiativ när det gäller tillgång till kommunala feriejobb.
Hälsa och ohälsa bland kommun-
anställda
Arbetet med nyckeltal samt benchmarking i syfte att öka hälsan bland kommunanställda ska fortsätta.
Regional praktikanskaffning
Tillsammans med medlemmarna och GR Utbild-ning ska möjligheten prövas att skapa en gemensam plattform för effektivare hantering av praktikplatser i GR-området. Ett område av särskilt intresse är möj-ligheten att kombinera regional praktikanskaffning med en regionaliserad SFI (Svenska för invandrare).
En regional arbetsmarknadspolitik
Styrgruppen ska arbeta för att den statliga arbets-marknadspolitiken i högre grad formas utifrån den lo-kala och regionala arbetsmarknadens förutsättningar. Göteborgsregionens formulerade mål och strategier för Uthållig tillväxt ska vara basen för arbetet.
Gränssnitt kommun och stat
Regeringens arbetsmarknadspolitik påverkar gräns-snittet mellan kommun och stat när det gäller ansvar, uppgifter, roller och sannolikt även finansiering av insatser. Viktigt är här att bevaka bl.a.:
• Jobb- och utvecklingsgarantierna för vuxna och unga. Strategiskt är att bevaka garantins så kallade tredje fas, med innehållet ”varaktig, samhällsnyttig sysselsättning”, vilken planeras starta våren 2009. • Tillsammans med den sociala styrgruppen ska
styrgruppen följa försörjningsstödets utveckling och i vilken grad det påverkas av den statliga ar-betsmarknadspolitiken.
Kompetensutveckling
GRs insatser inom kompetensutvecklingsområdet ska komplettera medlemskommunernas insatser riktat mot anställda. Kompetensutvecklingen kan bestå av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa in-satser initieras och medfinansieras av staten inom
medfinansiering av kommungemensamma utbild-ningsinsatser. Oavsett finansiering ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommunerna.
De regionala kommungemensamma insatserna innehåller också erfarenhetsutbyte med kollegor från angränsande kommuner och organisationer. Löpande utvärderingar visar att detta kollegiala erfarenhetsut-byte är högt uppskattat.
Efterfrågan på kommungemensamma insatser i GRs regi ökar, framför allt när det gäller större satsningar. Det är ett rationellt sätt att arbeta på och stämmer väl överens med sambrukstanken. De så kallade Mötesplatserna ökar i omfattning. Syftet med att arrangera dessa är att kommunanställda under en dag ska ges möjlighet att själva visa upp egna bra verksamheter i workshops, utställningar eller i seminarieform.
11
Styrgruppen för miljö och
samhällsbyggnad
Vision
Genom ”Uthållig tillväxt - mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” har förbundsstyrel-sen lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden. Genom beslutet läggs bl.a. fast:
”Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxt-region i Europa – en tillväxt-region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett gemensamt, målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar.”
Vidare läggs fast att arbetet utgår från Vision Västra Götaland – Det goda livet. Det innebär att GR ska verka för en utveckling i balans mellan de ekono-miska, sociala och miljömässiga dimensionerna och en tillämpning av perspektiven; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internatio-nalisering.
Mål
Genom mål- och strategidokumentet ”Uthållig till-växt” har förbundsstyrelsen pekat ut huvudriktningen för styrgruppens fortsatta arbete med att utveckla såväl den regionala strukturen som miljön. Göte-borgsregionen ska fortsätta att växa både genom en ökad befolkning och genom regionförstoring, dvs. genom en utökad lokal arbetsmarknad. Det förutsät-ter förbättrad infrastruktur och kortare restider för ett stort antal boende och verksamma i stora delar av Västra Götaland och Halland. Samtidigt ska regionens kvaliteter säkras och utvecklas samt livsmiljön värnas från skadlig påverkan.
Under 2008 kommer ett rådslag att genomföras kring en strukturbild för Göteborgsregionen. Vidare kommer ett handlingsprogram för den framtida kol-lektivtrafiken (K2020) att föreläggas förbundsstyrelsen
för beslut. Båda dessa processer kan komma att bidra till att förstärka eller förtydliga redan antagna mål.
Av de antagna målen kan bl.a. framhållas följande av betydelse för styrgruppens arbete:
• Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva regiondelscen-trum.
• Marieholmsförbindelsen och Västlänken ska vara utbyggda senast 2015 och Götalandsbanan senast 2020.
• Minst 40 procent av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik 2025.
Till grund för styrgruppens arbete finns även ”Transportpolitiska mål”, antagna 2000-05-26 och ”Regional transportstrategi”, antagen 1999-12-03. Förbundsstyrelsen har initierat en revidering av transportstrategin.
GR har tidigare remitterat ett förslag till miljömål för Göteborgsregionen till medlemskommunerna. I detta arbete har tre insatsområden specifika för regionen lyfts fram; luft och energi, vatten samt rekreation och livskvalitet. Arbetet med miljömålen har vilat under 2007. Genom att Göteborgs Stad bedriver ett arbete med miljömål kan frågan om ett regionalt perspektiv på dessa mål komma att behöva aktualiseras.
Bärande idé -
styrgruppens roll
Styrgruppen arbetar på uppdrag av förbundsstyrelsen och bereder frågor inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad, bevakar utvecklingen inom dessa sakområden samt tar de initiativ som utvecklingen föranleder. Styrgruppen ansvarar även för att genom samverkan få till stånd och kontinuerligt genomföra
sakområden.
GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). Styrgruppen har förbundsstyrelsens uppdrag att leda detta arbete och bereda sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Huvuduppgifterna är kortfattat att:
• biträda kommuner och statliga myndigheter med regionala synpunkter
• följa regionala frågor inom ansvarsområdet • låta utreda förhållanden som har regional
räck-vidd
• fortlöpande följa statlig och kommunal planering • samråda vid upprättande och förändring av över-siktsplaner och detaljplaner (när dessa får regionala konsekvenser)
• förse kommunerna med underlag ifråga om mel-lankommunala frågor
• underlätta information om regionala förhållanden mellan och inom kommunerna
GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen – förankrat i varje medlemskommun – uppdraget att samordna planeringen av transport-infrastrukturen i regionen. Detta uppdrag, där styrgruppen är bere-dande, innebär att GR ska:
• ansvara för samordningen av all regional infrastruk-turplanering, dvs. sådan planering som berör hela regionen eller två eller flera medlems kommuner. • representera kommunerna i olika organisationers
arbets- och ledningsgrupper som behandlar regio-nal infrastrukturplanering.
• ansvara för utformningen av remissvar över sådana utredningar som berör regional infrastrukturplane-ring och som tillställs GR och/eller medlemskom-munerna. Utformningen av svaren ska ske i samråd med berörda kommuner.
• företräda medlemskommunerna gentemot staten och Västra Götalandsregionen i frågor som berör regional infrastrukturplanering.
• initiera utredningar om regional infrastrukturut-byggnad på eget initiativ eller efter framställan från medlemskommunerna.
Styrgruppen är beslutande i frågor som förbunds-styrelsen delegerar till gruppen. Förbundsförbunds-styrelsen har valt att tills vidare utgöra styrgrupp i fråga om det fortsatta arbetet med ”Uthållig tillväxt” och
Framtida utmaningar
Förbundsstyrelsen har genom ”Uthållig tillväxt” beskrivit de grundläggande utmaningarna för Gö-teborgsregionens fortsatta utveckling. Styrgruppens del i att möta dessa utmaningar ligger i att verka för att av förbundsstyrelsen antagna mål och strategier kan omsättas till ett aktivt agerande i såväl med-lemskommunerna som de statliga trafikverken m.fl. organisationer.
Styrgruppen har ett bevaknings- och berednings-ansvar i följande frågor:
- Bostadsbyggande; bedriva ett idé- och erfarenhets-utbyte för att bidra till ett balanserat bostadsbyg-gande av hög kvalitet och till acceptabla kostnads-nivåer.
- Grönstruktur (hav, skog och sjöar); följa utveckling-en och verka för att Göteborgsregionutveckling-ens grundläg-gande kvaliteter bibehålls och görs tillgängliga. - Handel; följa utvecklingen och verka för att
eta-bleringar som kan få betydande påverkan på den regionala strukturen och trafiken kommer till stånd i lägen som bidrar till en utveckling enligt uppsatta mål.
- Infrastruktur; följa utvecklingen och verka för att aktuell transportstrategi omsätts i kommande investeringsplanering.
- Kollektivtrafik; bevaka att kommunala planer och större investeringar i infrastrukturen aktivt bidrar till att målen avseende kollektivtrafiken kan nås, samt i övrigt ta de initiativ som kan bidra till att öka kollektivtrafikens andel av det totala resandet i Göteborgsregionen.
- Näringsliv; följa utvecklingen och bedöma behovet av att säkerställa tillgången på mark av strategisk betydelse för näringslivets fortsatta utveckling. - Stadsbyggande; verka för ett idé- och
erfarenhets-utbyte i frågor som kan bidra till att stärka Göte-borgsregionens attraktionskraft.
- Miljö; följa utvecklingen inom kommunernas ansvarsområden, verka för ett idé- och erfaren-hetsutbyte och ta de initiativ som utvecklingen föranleder.
- Luftvård; följa utvecklingen och ta initiativ till sådana åtgärder så att gällande miljökvalitetnormer kan klaras och klimatmålen nås.
- Vattenvård och -försörjning; verka för att säkra vat-tenkvaliteten i Göta älv med flera vattendrag och
13
störningar vid eventuella föroreningar i Göta älv. - Klimat och sårbarhet; följa upp ny kunskap och
aktuell utveckling samt verka för att arbeta in dessa frågor i all planering och samhällsbyggande. De politiska syftena bakom EUs strukturfonder fungerar väl som stöd i Göteborgsregionens arbete med att utveckla en långsiktigt hållbar regional struk-tur. Delar av GRs arbete kring uthållig tillväxt kan sannolikt komma i fråga för delfinansiering genom EUs gränsregionala, transnationella och interregio-nala program. Det ligger en särskild utmaning i att identifiera hur medel från dessa fonder kan komma till nytta i GRs fortsatta arbete.
Arbetsformer
Förbundsstyrelsen har pekat på betydelsen av att stärka analysen och kunskapsuppbyggnaden i frågor som rör regional utveckling. En god omvärldsbevak-ning ger förutsättomvärldsbevak-ningar för ett tidigt och målinriktat agerande i viktiga frågor från såväl GRs som med-lemskommunernas sida.
GRs roll som regionplaneorgan ger styrgruppen möjlighet att låta utreda och planera för de frågor som bedöms vara av betydelse för Göteborgsre-gionens utveckling. Under senare år har i praktiken andra arbetsformer valts. GR är genom styrgruppen bärare av det regionala perspektivet inom de aktuella sakområdena samt verkar genom medverkan från såväl politisk som tjänstemannanivå i en rad nätverk, arbets-, lednings- och styrgrupper.
I vissa frågor bildas partnerskap för att på så sätt skapa resurser för gemensam kunskapsuppbyggnad och/eller erfarenhetsutbyte. Ett viktigt stöd ges av de chefsnätverk som finns inom GR – för styrgrup-pens del i första hand kommundirektörer, stads-/ samhällsbyggnadschefer och miljöchefer, men även kunskap från andra grupperingar är av betydelse. Härutöver finns nätverk som bildats särskilt för ar-betet inom prioriterade temaområden, t.ex. bostäder, infrastruktur, handel samt mark för näringslivet. Inom miljöområdet sker ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte i nätverksform.
GR arbetar på tjänstemannanivå inom kunskaps-nätverket HUR 2050. I kunskaps-nätverket ingår representanter på ledande nivå från 14 organisationer som arbetar med infrastrukturfrågor i Göteborgsregionen. Inom nätverket sker en kunskapsuppbyggnad och ett erfarenhetsutbyte i frågor som rör hållbar regional utveckling och transportinfrastruktur.
Löpande verksamhet –
externa nätverk, särskilda
uppdrag och projekt
GR deltar på såväl politisk som tjänstemannanivå i nätverk och har uppdrag som direkt eller indirekt faller inom ramen för styrgruppens ansvarsområde. Dessa, vilka bedöms vara aktuella även under 2009, är bl.a.
- ARC; GR är medlem i Airport Regions Confe-rence och har organisationens uppdrag att svara för generalsekretariatet, ett uppdrag som troligen förlängs t.o.m. 2010.
- DART; GR medverkar, tillsammans med Vägver-ket, BanverVägver-ket, Västtrafik m.fl. parter i projektet Driftsättning av regional transportinformatik, som syftar till att underlätta för trafikanter och resenärer genom informationsåtgärder. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad är styrgrupp för projektet. - Europakorridoren; GR är medlem i organisationen
och verkar aktivt i dess olika grupperingar för att bl.a. få Götalandsbanan till stånd.
- Grön kemi; GR samverkar tillsammans med läns-styrelsen i Västra Götalands län, Västra Götalands-regionen och Business Region Göteborg inom ramen för projektet Grön kemi, som syftar till att skapa en renare miljö. För närvarande drivs ett pro-jekt, Clean shipping, i syfte att reducera sjöfartens miljöpåverkan.
- Göta älvs vattenvårdsförbund; GR har uppdraget att administrera förbundets verksamhet. GR har tillsammans med vattenvårdsförbundet bildat ett vattenråd för Göta älv som en följd av arbetet för att klara kraven i EUs vattendirektiv.
- Göteborgsregionens luftvårdsprogram; GR före-träder medlemskommunerna i programmet, som även omfattar länsstyrelsen i Västra Götalands län och medlemmar från näringslivet. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogram-met.
- Kalkning; GR svarar på uppdrag av länsstyrelserna och ett flertal medlemskommuner för kalkning av stora delar av Göteborgsregionen. Villkoren för uppdraget ses över under 2007-2008.
- Miljösamverkan Västra Götaland; projektet, som är en samverkan mellan Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen i Västra Götalands län,
kommunför-valtningar, syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet.
- Via Lappia; GR är medlem i intresseorganisatio-nen, som arbetar för att stärka stråket E45 (tidigare riksväg 45) i hela dess stäckning.
Strategiska
satsningsområden
Styrgruppen har, som framgått ovan, ett betydande ansvar för att följa och arbeta med en rad frågor inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad. Inriktning-en av arbetet under 2009 kommer ävInriktning-en att bestämmas av utfallet av dels det rådslag kring strukturbild för Göteborgsregionen som kommer att genomföras under vintern/våren 2008, dels det handlingsprogram för den framtida kollektivtrafiken (K2020) som läggs fram till förbundsstyrelsen under 2008. Det är därför inte möjligt, eller ens önskvärt, att under våren 2008 med bestämdhet peka ut strategiska satsningsområden för 2009. En slutsats som dock redan nu kan dras är att ett förstärkt fokus kommer att behöva läggas på klimat- och sårbarhetsfrågor.
Följande strategiska frågor är aktuella inför 2009.
- Hållbarhetsmodellen; styrgruppen har fått ett uppdrag från förbundsstyrelsen att utveckla tan-karna kring den s.k. hållbarhetsmodellen med de tre dimensionerna (den ekonomiska, ekologiska respektive sociala). I samband med arbetet kring uthållig tillväxt har pekats på att modellen bl.a. be-rör utmaningar i att minska utsläppen av koldioxid, oljeberoendet och de sociala klyftorna.
- ÖP-översikt; ett arbete med att digitalt samman-ställa kommunernas översiktplaner har påbörjats. I förlängningen av detta arbete ligger frågan om att utveckla en gemensam infrastruktur och ge-mensam kompetens för en interaktiv planering i Göteborgsregionen.
- Mark för näringslivet; för att säkerställa regionens konkurrenskraft krävs att näringslivets behov av att utvecklas/investera kan tillgodoses. I samverkan med BRG och medlemskommunerna pågår ett arbete för att kunna tillgodose näringslivets behov och samtidigt verka för att stärka den regionala strukturen.
- Göta älv; älven är ett avgörande strukturerande element i Göteborgsregionen och har en rad stra-tegiska funktioner. Arbete med att säkerställa den
arbete bör vidgas till att även omfatta ett klimat- och sårbarhetsperspektiv samt älvens betydelse för bl.a. transporterna på, längs respektive tvärs älven. - Infrastruktur (investeringsplanering, finansiering);
arbetet inför kommande nationella och regionala investeringsplaner har påbörjats och bedrivs under ledning av BRU (beredningen för regionutveckling som är ett samverkansorgan mellan kommunerna och VGRs regionutvecklingsnämnd). Under 2008 kommer arbetet att intensifieras för att under 2009 leda fram till förslag till planer att gälla för perioden 2010-2019. Formerna för samverkan bör ses över och stärkas. Frågan om nya former för finansiering av infrastruktur har väckts av regeringen under 2007. Möjligheterna att finansiera föreslagna infra-strukturprojekt är avgörande för en framgångsrik utveckling av Göteborgsregionen.
- KLIMP (klimatinvesteringsprogrammet); GR har för medlemskommunernas räkning fått pengar från Naturvårdsverket för att verka för en reducering av klimatpåverkan från transporter. Arbetet, som innebär medverkan från 10 medlemskommuner, kommer att pågå under 2007-2011.
- Regional kretsloppsplan; frågan om en regional kretsloppsplan har aktualiserats redan inför 2008. Ett första steg kan, enligt en av förbundsstyrelsen ställd fråga till medlemskommunerna, komma att avse en regional avfallsplan. Frågor som därutöver är aktuella i ett regionalt samverkansperspektiv är bl.a. hanteringen av förorenad mark och lokalise-ringar av olika typer av anläggningar m.m.
