Möteshandlingar 2009-11-05
Till
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Kallelse
Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad torsdag den 5 november, kl. 13.00-16.00 på GR:s kansli, rum 135.
Förslag till dagordning:
1. Val av justeringsman 2. Meddelanden
3. Avfallsplan för Göteborgsregionen A2020, lägesrapport – Kaj Andersson, Kretsloppskontoret Göteborg
4. Miljömålen i nya perspektiv – Joanna Friberg och Cecilia Kvist, GR
5. Nationell och regional infrastrukturplan samt Västsvenskt infrastrukturpaket – Bo Aronsson och Georgia Larsson, GR
6. Förslag till yttrande över ”Ny bangårds- och älvförbindelse, program för detaljplaner och förstudie spårtrafik”. (Beslutsärende - handling bifogas)
7. Förslag till generellt yttrande gällande kommunala vindbruksplaner. (Beslutsärende - handling bifogas)
8. Förslag till Verksamhetsinriktning 2011 för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. (Beslutsärende - handling bifogas)
9. Förslag till sammanträdestider 2010. (Beslutärende – handling bifogas) 10. Rapport från politikernas regionala uppdrag
11. Rapport från pågående uppdrag 12. Övriga frågor
13. Nästa sammanträde
Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post georgia.larsson@grkom.se, telefon 031 – 335 53 86 eller 0708 – 50 44 11.
Bifogas:
• Föregående protokoll • Avlämnade remissvar Med vänlig hälsning
Dnr: XX
Styrgruppsärende 2009-11-05 Till
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Avfallsplan för Göteborgsregionen A2020 -
lägesrapport
Arbetet med A2020 bedrivs enligt tidplanen. Utredningsarbetet beräknas avslutas under december månad. Därefter går planen ut på remiss till medlemskommunerna och andra berörda intressenter. Förbundsstyrelsen bedöms kunna fatta beslut om planen i maj 2010.
Projektledaren Kaj Andersson redogör för arbetsläget. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information
Göteborg 2009-10-26 Bo Aronsson
Dnr: XX
Styrgruppsärende 2009-11-05 Till
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Miljömålen i nya perspektiv
I början av oktober lämnade Utredningen av miljömålssystemet ett betänkande till regeringen – Miljömålen i nya perspektiv SOU 2009:83. Sveriges riksdag har tidigare beslutat om 16 miljökvalitetsmål som ska uppnås inom en generation. Trots ett aktivt miljöarbete bedöms målen som svåra eller omöjliga att nå. Det beror bl.a. på att miljöproblemen är
gränsöverskridande och att ett betydande miljöarbete återstår såväl i Sverige som inom EU och internationellt.
Utredningen föreslår därför att bedömningen av måluppfyllelse ändras. Bedömningen bör avse miljöpolitiken i sin helhet, dvs. inkludera internationellt arbete. Inom en generation, till år 2025, ska endera
miljökvaliteten vara uppnådd eller tillräckliga åtgärder genomförda för att på sikt nå det önskvärda miljötillståndet. Målen blir fortfarande mycket ambitiösa, men inte helt omöjliga att nå.
Vidare skriver utredningen att arbetet med att ta fram effektiva åtgärder för att nå målen behöver förstärkas och kopplas närmare politiken. Utredningen föreslår därför att regeringen tillsätter en politiskt sammansatt beredning. Den ska ge regeringen råd och skapa debatt om hur miljökvalitetsmålen ska nås.
Beredningen ska arbeta kontinuerligt och på uppdrag av regeringen ta fram förslag på strategier med etappmål, nationella styrmedel och underlag för miljöarbetet inom EU och internationellt. Etappmålen kan vara
målövergripande och bör ange effektiva steg på vägen mot
miljökvalitetsmålen. Etappmål bör beslutas av regeringen, om annat inte följer av EU-beslut eller regeringen bedömer att ett riksdagsbeslut är motiverat.
GR har inte antagit några egna regionala miljökvalietsmål eftersom länsstyrelserna redan brutit ned de nationella miljökvalitetsmålen på regional nivå.
Kansliet håller på att göra en sammanställning av kommunernas miljömålsarbete för styrgruppen som kommer att presenteras på ett kommande styrgruppsmöte.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information
Göteborg 2009-10-23 Bo Aronsson
Styrgruppsärende 2009-11-05 Till
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Nationell och regional infrastrukturplan samt
Västsvenskt infrastrukturpaket
GR har yttrat sig över ”Nationell plan för transportsystemet 2010-2021” samt ”Förslag till plan för regional transportinfrastruktur under perioden 2010-2021”. Remissvaren har skickats till VG-regionen som har varit samordningsansvarig under arbetet med den regionala och nationella planen.
Inom ramen för ovanstående åtgärdsplanering har Vägverket och Banverket i samverkan med representanter från Västsverige tagit fram ett förslag till infrastrukturpaket i Västsverige. I paketet ligger nu förslag på åtgärder till en kostnad av totalt 30 miljarder kronor.
En lägesrapport av nationell- och regional infrastrukturplan samt förslag till paket för infrastrukturåtgärder i Västsverige redovisas på sammanträdet. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta
att till protokollet anteckna lämnad information
Göteborg 2009-10-20 Bo Aronsson
Dnr: 09-182.29 Styrgruppsärende 2009-11-05 Till
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Förslag till yttrande över ” Ny bangårds- och
älvförbindelse, program för detaljplaner och
förstudie spårtrafik”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad, stadsbyggnads respektive trafikkontoret daterad 2009-09-17 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade remisser. GR avger ett gemensamt svar för både program för detaljplan samt förstudien för spårtrafik.
Förslag till yttrande, daterat 2009-10-22, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-10-22
Göteborg 2009-10-22 Bo Aronsson
Dnr: 09-182.29 Tjänsteutlåtande 2009-10-22 Georgia Larsson Till
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Förslag till yttrande över ”Ny bangårds- och
älvförbindelse, förstudie spårtrafik och program
för detaljplaner”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad, stadsbyggnads respektive trafikkontoret daterad 2009-09-17 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade remisser. GR avger ett gemensamt svar för både program för detaljplan samt förstudien för spårtrafik.
Bakgrund och syfte
Förstudien för spårtrafik är framtagen i en integrerad process med kommunens planprogram för en ny förbindelse över Göta älv samt förbindelse över bangården vid centralstationen i Göteborg. Förbindelsen över bangården är inte aktuell för spårväg men ger möjlighet för spårvägen att ändra dragning på Stampgatan, Polhemsplatsen och Drottningtorget. Exakt dragning av spåren fastställs i den kommande järnvägsplanen. Syftet med förstudien och program för detaljplaner är att bana väg för två nya strategiska förbindelser i Centrala Älvstaden. Det övergripande målet för bangårdsförbindelsen och Göta älvbron lyder ”Centrala Göteborg ska utvecklas på båda sidor om Göta älv och goda förbindelser för alla ska knyta samman de olika delarna”.
Göta älvbron har begränsad livslängd. Senast 2020 ska den vara ersatt med en ny förbindelse över eller under älven. En bangårdsförbindelse är
angelägen för att bereda plats för en ökad kollektivtrafik och att frigöra Drottningtorget från genomgående biltrafik.
Sammanfattning
Motivet till att bygga en ny spårförbindelse över Göta älv är förknippad med flera planer och studier som bedrivs av Göteborgs Stad. Men den springande punkten är att den befintliga Göta älvbron är i dålig kondition, vilket
framtvingar en tidplan frikopplad från andra utredningar och planer.
En ny Göta älvbro är av strategisk betydelse för att på ett bättre sätt än idag knyta samman stadsdelarna på den norra respektive södra älvstranden. Förbättringar är önskvärda framför allt för gående, cyklande och kollektivtrafikresenärer.
För att klara morgondagens kollektivtrafik, och för att knyta resecentrum till city på ett bättre sätt, är det angeläget att också bygga en koppling till alléstråket via en ny förbindelse över eller under bangårdsområdet.
Därigenom frigörs området kring Drottningtorget och Nils Ericsonsplatsen från genomgående biltrafik och attraktiva vistelseytor kan skapas.
Utredningarna utgår från att Marieholmstunneln, en dubblerad
Marieholmsbro samt en gång- och cykelbro mellan Packhusplatsen och Hugo Hammars kaj är byggda när förbindelserna tas i bruk. Västlänken kan vara byggd, vilket påverkar utformningen av bangårdsförbindelsen (dess längd) men inte älvförbindelsen, då samtliga alternativ för denna medger en djup eller grund station vid Göteborgs Central. Vidare förutsätts att
fartygstrafiken till Vänern fortsätter gå på Göta älv.
Studerade alternativ
Ny Göta älvbro
Sex alternativ har studerats: Alternativ A
Mellanbro för alla trafikslag i Stadstjänargatans förlängning. Segelfri höjd 10-13 meter, öppningsbar.
Alternativ B
Mellanbro för gång – och cykel och biltrafik i Stadstjänargatans förlängning, tunnel för kollektivtrafik. Segelfri höjd 10-13 meter, öppningsbar.
Alternativ C
Högbro för alla trafikslag i Stadstjänargatans förlängning. Segelfri höjd 18-22 meter, öppningsbar.
Alternativ D
Mellanbro för alla trafikslag i Kämpegatans förlängning Segelfri höjd 10-13 meter, öppningsbar.
Alternativ E
Högbro för alla trafikslag i Kämpegatans förlängning. Segelfri höjd 18-23 meter, öppningsbar.
Alternativ F
Lågbro/skyttel för gång- och cykeltrafik vid Lilla Bommen. Tunnel för bil och kollektivtrafik. Segelfri höjd 5-8 meter, öppningsbar.
Gemensamt för samtliga alternativ är att de har ett kollektivtrafikkörfält för spårvagn och buss i vardera riktningen samt två bilkörfält i vardera
riktningen. Kollektivkörfälten är skilda från konflikter med övriga trafikslag på sträckan mellan Nordstan/Nils Ericsonterminalen och knutpunkt
Hjalmar. Exakt spårdragning från älvförbindelsen till knutpunkt Hjalmar, liksom en eventuell vändslinga på Hisingssidan, fastställs i järnvägsplanen. Vidare finns i samtliga alternativ minst ett gång- och cykelstråk tvärs älven. Nollalternativet, som innebär att befintlig bro repareras istället för att bygga ny har avfärdats som orealistiskt. I nollalternativet byggs inte heller ny bangårdsförbindelse.
Som älvförbindelse är en mellanbro för alla trafikslag billigast att bygga (alternativ A och D). Något dyrare är högbroar (alternativ C och E) och dyrast är alternativ med tunnel (B och F).
Alternativen skiljer sig mycket lite från varandra i för spårväg relevanta miljöfrågor. Främst är det påverkan under byggtid samt bullersituationen som förändras jämfört med nollalternativet. Tunnelalternativen påverkar mer bottensediment och kajområdet jämfört med broalternativen.
Bangårdsförbindelsen
I programmet presenteras två huvudalternativ till bangårdsförbindelse; som viadukt respektive tunnel.
Alternativ A: Viadukten är vinkelrät mot bangårdens spår och längden är anpassad till en byggd Västlänk. Viadukten har vidare två körfält för bussar och bilar i vardera riktningen samt separata gång- och cykelbanor.
Busstrafiken kan få hållplatser på viadukten med direkt koppling till fjärrtåg och fjärrbussar. Investeringskostnaden räknas till ca 1 Mdr och
Alternativ B: Tunneln är vinkelrät mot bangårdens spår och längden är anpassad till en byggd Västlänk. I tunnelalternativet leds bil- och
kollektivtrafik under bangården. Att ta med gång- och cykeltrafiken under mark har bedömts som mindre lämpligt. Busstrafiken kan endast få hållplatser söder om respektive norr om tunneln. Investeringskostnaden beräknas till ca 2 Mdr och lutningsförhållandena medger inte spårtrafik. I nollalternativet byggs ingen bangårdsförbindelse och nuvarande trafikföring kring Drottningtorget och Nils Ericsonsplatsen kvarstår som idag. Barriären mellan resecentrum och Nordstan blir kvar och den ökade kollektivtrafiken enligt K2020 kommer inte att få tillräcklig plats.
Kansliets kommentarer
Ur ett regionalt perspektiv vill GR framhålla vikten av att bangårds- och älvförbindelse kommer till stånd.
Göta älvbrons livslängd är begränsad och måste ersättas före 2020. GR har i arbetet med åtgärdsplaneringen inför ny nationell- och regional
infrastrukturplan för 2010-2021 lyft fram Göta älvbron som en helt
avgörande förbindelse för att den lokala och regionala kollektivtrafiken ska fungera och stödjer Göteborgs stads förslag att en ny bro måste komma till stånd senast 2020.
GR har antagit mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur –
Uthållig tillväxt. En av målsättningarna är att kärnan ska stärkas med
ytterliggare 40 000 arbetsplatser och 30 000 boende till 2020. Vikten av en attraktiv och lättillgänglig regionkärna är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling.
Den långsiktiga visionen av Göteborgsregionen som en attraktiv, hållbar och växande region förutsätter en attraktiv och kapacitetsstark
kollektivtrafik med kraftigt ökat resande. Förbundsstyrelsen antog i maj 2009 K2020 – förslag till kollektivtrafikprogram. Enligt målsättningen i programmet ska minst 40 % av resorna i Göteborgsregionen göras med kollektivtrafik år 2025. Det innebär i princip att den resandeökning som förväntas ske till 2025 ska ske med kollektivtrafik. Vid konkurrens om utrymme bör kollektivtrafik prioriteras före biltrafik.
Ur kollektivtrafiksynpunkt är en gen, snabb och konfliktfri förbindelse mellan knutpunkterna Nordstan/Nils Ericsonterminalen och knutpunkt Hjalmar att föredra. GR kan konstatera att alternativ A och C uppfyller dessa krav, under förutsättning att tidsstyrning av broöppning kan ske.
Alternativ A har en bekvämare lutning för kollektivtrafiken samt gång- och cykeltrafikanter än alternativ C.
I alternativen B, D-F går kollektivtrafiken en omväg mellan målpunkterna på respektive sida älven. Tunnelalternativen (B och F) är konfliktfria mot andra trafikslag men kan innebära en negativ upplevelse ur ett
resenärsperspektiv samt en dubblering av kostnaden i jämförelse med broalternativen.
Inom arbetet med K2020 har Göta älvbron liksom bangårdsförbindelsen pekats ut som en viktig länk i KomFort-stråket. Göta älvbron är även viktig för KomOfta-stråket. GR utgår ifrån att KomFort- och KomOfta-stråkens krav på framkomlighet och tillgänglighet säkras i det fortsatta arbetet. Göta älv är ett av förbundsfullmäktige utpekat strategiskt satsningsområde. Kansliet har uppdraget att undersöka förutsättningarna för att i samverkan med andra berörda parter nå fram till en gemensam bild av hur utvecklingen av regionens kärna, sjöfarten samt andra gods- och trafikflöden kan
säkerställas. Ett samarbete pågår mellan GR, Göteborgs Stad, VG-regionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Banverket, Sjöfartsverket och Vägverket. Arbetet har så här långt visat att det är möjligt att hitta lösningar där en låg öppningsbar bro kan medges. Detta under förutsättning att ett acceptabelt system kan skapas för tidsstyrning av sjöfarten och kollektivtrafiken.
Med stöd av vad som framförs ovan förordar därför GR att Göteborg Stad, i det fortsatta arbetet, i första hand prövar möjligheten att genomföra
alternativ A.
Bangårdsförbindelsen avlastar Burggrevegatan och Nils Ericsonsgatan från genomgående biltrafik så att tillgängligheten för gående och cyklister förbättras. Även på norra sidan närmast Nils Ericson terminalen minskar trafikflödet när påfarten till älvförbindelsen flyttas. Det är av stor vikt att bangårdsförbindelsens koppling till Nils Ericsonplatsen blir så effektiv som möjligt.
Viadukten har fördelen att den skapar en förbindelse för alla trafikslag (utom spårvagn) medan tunneln begränsar förbindelsen till att endast
omfatta buss- och biltrafik. En bangårdsviadukt ger även en ökad flexibilitet när det gäller eventuella framtida kollektivtrafikförändringar och kopplingar mellan tåg och buss då busstrafiken kan få hållplatser på viadukten med direkt koppling till fjärrtåg- och bussar.
Med stöd av vad som framförs ovan, GR:s antagna mål och strategier i
GR att Göteborgs Stad, i det fortsatta arbetet, i första hand prövar
Dnr: 09-210.10 Styrgruppsärende 2009-11-05 Till
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Förslag till generellt yttrande gällande kommunala
vindbruksplaner
Sveriges energipolitik är inriktad på att underlätta en omställning till ett samhälle som ur olika aspekter är hållbart på lång sikt, vilket bl a innebär att energibehovet i Sverige i allt högre grad ska tillgodoses med förnybar energi. Riksdagens mål för utbyggnad av vindkraft i landet som helhet är en elproduktion om 10 TWh till år 2015. För Västra Götalands län anges det regionala planeringsmålet till ca 0,4 TWh per år, vilket motsvarar
elproduktion från 100-200 stora moderna vindkraftverk. För Hallands län anges det regionala planeringsmålet till ca 0,3 TWh per år.
Från och med den 1 augusti 2009 gäller nya regler för tillståndsprocessen för vindkraftverk. Kravet på bygglov har tagits bort och tillstånd eller anmälan enligt Miljöbalken krävs för vindkraftverk högre än 50 meter samt för två eller fler vindkraftverk som står tillsammans. Dock krävs att
kommunen tillstyrker tillstånd från länsstyrelsen.
Flertalet kommuner inom Göteborgsregionen arbetar för närvarande med tematiska tillägg till översiktsplaner gällande vindkraft. Det finns dock inte någon lättillgänglig regional bild över vindkraftsutbyggnaden och dess konsekvenser. Syftet med kommunala vindbruksplaner är att redovisa förutsättningarna för, samt utgöra underlag för en strukturerad utbyggnad av vindkraft i kommunen, samt att redovisa vilka konsekvenser en sådan utbyggnad kan få för annan mark- och vattenanvändning och för miljön i övrigt.
GR har inte några mål- eller strategidokument rörande energifrågor eller vindkraftsutbyggnad, och har därför inga underlag att grunda synpunkter på rörande enskilda planer. För att understryka vikten av att det regionala perspektivet belyses i dessa frågor, föreslås därför ett generellt yttrande kring kommunala vindbruksplaner.
Förslag till principiellt yttrande gällande kommunala vindbruksplaner, daterat 2009-10-28, har upprättats.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till principiellt yttrande gällande kommunala
vindbruksplaner, daterat 2009-10-28
Göteborg 2009-10-28 Bo Aronsson
Dnr: 09-210.10 Tjänsteutlåtande 2009-10-278 Joanna Friberg Till
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Förslag till generellt yttrande gällande kommunala
vindbruksplaner
Flertalet kommuner inom Göteborgsregionen arbetar för närvarande med tematiska tillägg till översiktsplaner gällande vindkraft. Det finns dock inte någon lättillgänglig regional bild över vindkraftsutbyggnaden och dess konsekvenser. GR har inte några mål- eller strategidokument rörande energifrågor eller vindkraftsutbyggnad, och har därför inga underlag att grunda synpunkter på rörande enskilda planer. För att understryka vikten av att det regionala perspektivet belyses i dessa frågor, ges därför ett generellt yttrande kring kommunala vindbruksplaner.
Generellt kan sägas att det är viktigt att beakta intentionerna i ”Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar”, godkänd av GRs förbundsstyrelse 2008-05-23. Särskilt hänvisas till de strukturbildande elementen Kustzonen samt De gröna kilarna. För Kustzonen anges att kvaliteterna i kustzonen ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet, samt att särskild uppmärksamhet ägnas åt markanvändning i de strandnära områdena. För De gröna kilarna påpekas att deras värde i många avseenden är beroende av att grönområdena är stora och sammanhängande samt att många små ingrepp på sikt kan ge betydande påverkan.
Tonvikt läggs också på att avvägningar måste göras mellan olika aktörer och intressen, och GR vill därför understryka vikten av att diskussion kring de kommunala vindbruksplanerna förs på mellankommunal och regional nivå för att uppfylla intentionerna i strukturbilden. Det är viktigt att eventuella målkonflikter, även över kommungränserna, belyses.
Dnr: XX
Styrgruppsärende 2009-11-05 Till
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Förslag till Verksamhetsinriktning 2011 för
styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Kansliet har tagit fram ett förslag till verksamhetsinriktning 2011 för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad med utgångspunkt från de diskussioner som styrgruppen förde på lunch till lunch mötet den 20-21 augusti.Arbetet med verksamhetsinriktningen pågår under hösten i samtliga styrgrupper vars förslag kommer att sammanställas och bearbetas till ett samrådsunderlag. Detta samrådsunderlag remitteras under våren 2010 till medlemskommunerna för att slutligen fastställas i förbundsfullmäktige. På styrgruppens sammanträde ges möjlighet att diskutera innehållet i förslag till verksamhetsinriktning 2011 och ge synpunkter.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna diskussionen
Göteborg 2009-10-23 Bo Aronsson
1
Verksamhetsinriktning 2011, textförslag
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Styrgruppens roll
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad arbetar på uppdrag av förbundsstyrelsen och bereder frågor inom sakområdena miljö och
samhällsbyggnad, bevakar utvecklingen inom dessa sakområden samt tar de initiativ som utvecklingen föranleder. Styrgruppen ansvarar även för att genom samverkan få till stånd och kontinuerligt genomföra ett aktivt erfarenhetsutbyte och idéarbete inom dessa sakområden. Genom t.ex. remissvar stödjer
styrgruppen kommunerna så att de i sitt arbete lokalt kan ta ansvar för att utveckla den regionala strukturen.
GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL) och därmed bärare av det regionala perspektivet i planprocessen. Styrgruppen har förbundsstyrelsens uppdrag att leda detta arbete och bereda sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande.
Huvuduppgifterna är kortfattat att:
• biträda kommuner och statliga myndigheter med regionala synpunkter. • följa regionala frågor inom ansvarsområdet.
• låta utreda förhållanden som har regional räckvidd. • fortlöpande följa statlig och kommunal planering.
• samråda vid upprättande och förändring av översiktsplaner och detaljplaner (när dessa får regionala konsekvenser).
• förse kommunerna med underlag ifråga om mellankommunala frågor. • underlätta information om regionala förhållanden mellan och inom
kommunerna.
GR har också genom särskilt beslut i förbundsstyrelsen (förankrat i varje medlemskommun) uppdraget att samordna planeringen av
transportinfrastrukturen i regionen. Styrgruppen är beredande för detta uppdrag som innebär att GR ska:
2 sådan planering som berör hela regionen eller två eller flera
medlemskommuner.
• representera kommunerna i olika organisationers arbets- och ledningsgrupper som behandlar regional infrastrukturplanering. • ansvara för utformningen av remissvar över utredningar som berör
regional infrastrukturplanering och som ställs till GR och/eller
medlemskommunerna. Utformningen av svaren ska ske i samråd med berörda kommuner.
• företräda medlemskommunerna gentemot staten och Västra
Götalandsregionen i frågor som berör regional infrastrukturplanering. • initiera utredningar om regional infrastrukturutbyggnad, på eget
initiativ eller efter framställan från medlemskommunerna.
Vision – inriktning
Förbundsstyrelsen har genom mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” (antaget i maj 2006) beskrivit de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling.
Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett gemensamt målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar.
För att nå uppsatta mål måste den politiska viljan omsättas till praktisk handling och det krävs ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Dokumentet ”Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar” (godkänt i maj 2008), visar huvuddragen i regionens fysiska struktur och utgör ett stöd i detta arbete. Genom dessa båda dokument har förbundsstyrelsen lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden.
Mål och strategier
”Uthållig tillväxt” pekar ut huvudriktningen för styrgruppens fortsatta arbete med att utveckla såväl den regionala strukturen som miljön och genom
3 beredd att ta ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar.
Styrgruppens del i att möta utmaningarna i ”Uthållig tillväxt” ligger i att verka för att av förbundsstyrelsen antagna mål och strategier kan omsättas till ett aktivt agerande i såväl medlemskommunerna som de statliga trafikverken m.fl. organisationer. Genom sitt bevaknings- och beredningsansvar inom ett antal områden som påverkar samhällsbyggandet har styrgruppen också möjlighet att inte bara följa utvecklingen inom dessa områden utan även att ta egna initiativ. Styrgruppen bidrar också i sitt arbete till och verkar för en långsiktigt hållbar utveckling utifrån de tre grundläggande och inbördes beroende dimensionerna – den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Den miljömässiga
dimensionen handlar bl.a. om miljöeffekter, resursförbrukning och klimatfrågor. För den sociala dimensionen är det viktigt att beakta t.ex.
tillgänglighet för olika grupper samt hur den regionala sammanhållningen kan stärkas. Den ekonomiska dimensionen stärks när såväl invånarnas som
näringslivets behov möts. Sammantaget bidrar allt detta till att öka regionens attraktivitet
Följande strategiska frågor/områden är aktuella inför 2011. (Kursiv text
betyder att citaten är hämtade från mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt”.)
Strukturbild
Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva regiondelscentrum.
Styrgruppen ska:
• analysera t.ex. planerat bostadsbyggande och infrastruktur samt underlätta samarbete över kommungränserna. Den regionala ÖP-översikten (digital sammanställning av kommunernas översiktsplaner) möjliggör sådana uppföljningar och ger underlag för dialog.
• vid behov initiera fortsatta processer eller studier för att öka kunskapen om de olika delarna i den regionala strukturen, t.ex. kustzonen, som stöd för kommunernas egna lokaliseringsstrategier.
• verka för ett idé- och erfarenhetsutbyte kring frågor om stadsbyggande i ett regionalt perspektiv.
4 Styrgruppen ska:
• utveckla en samsyn kring lokala och regionala frågor som rör miljö, klimat, infrastruktur, markanvändning, energi, industri, ekonomi m.m. med utgångspunkt från de övergripande konsekvenserna av en global klimatförändring.
Transportinfrastruktur
Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2020 ska omfatta närmare 1,5 miljoner invånare. Minst 40 % av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik 2025.
Styrgruppen ska:
• medverka och stödja arbetet med att genomföra Västsvenska infrastrukturpaketet (under förutsättning att paketet godkännes av avtalsparterna) och K2020.
• i övrigt bevaka statens och Västra Götalandsregionens infrastrukturplanering med syftet att kunna tillvarata
Göteborgsregionens intressen och för att vid behov kunna agera. • ägna särskild uppmärksamhet åt frågor som utpekas i den aktualiserade
Transportstrategin.
• bedriva ett idé och erfarenhetsutbyte kring transportinfrastrukturfrågor.
Bostadsbyggande
Befolkningsökningen inom Göteborgregionen ska vara minst 8 000 invånare per år.
Styrgruppen ska:
• verka för bostadsbyggande som medger befolkningsökning.
• bedriva ett idé- och erfarenhetsutbyte för att bidra till ett balanserat bostadsbyggande i syfte att utveckla en attraktiv och livskraftig region.
5
Näringsliv
Tillväxt- och strukturfrågor ska prioriteras i GR:s och BRG:s arbete.
Styrgruppen ska:
• tillsammans med BRG medverka till en positiv näringslivsutveckling. • verka för att regionens konkurrenskraft säkerställs genom att samordna
utbudet av mark för näringslivet i ett långsiktigt perspektiv. • verka för att etableringar som kan få betydande påverkan på den
regionala strukturen och trafiken kommer till stånd i lägen som bidrar till en hållbar utveckling.
• verka för att intentionerna i GR:s handelsstrategi följs i kommunernas planeringsarbete för att därigenom bidra till att stärka den regionala strukturen.
• bedriva ett idé- och erfarenhetsutbyte kring frågor som rör handel.
Grön- och blåstruktur
Närheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas tillvara för att utveckla regionens attraktionskraft. Samtidigt ska tillgängligheten till dessa miljöer säkras.
Styrgruppen ska:
• utveckla en samsyn kring möjligheter och problem som finns kring Göta älv och dess närområde, då älven i hög grad är strukturerande för regionens utveckling.
• verka för att stärka regionen genom att utveckla attraktionskraften i kustzonen och de gröna kilarna.
Kretslopp
6 kommunernas planeringsarbete med avfallsfrågor.
• upprätta en regional avloppsplan som även kan komma att utgöra en del i en regional kretsloppsplan.
• bedriva ett idé och erfarenhetsutbyte kring energifrågor som kan bidra till ett bättre resursutnyttjande och minskat oljeberoende.
Luft- och miljövårdsarbete
Livsmiljön ska värnas från skadlig påverkan – alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten.
Styrgruppen ska:
• följa utvecklingen och ta initiativ till sådana åtgärder så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras och klimatmålen nås.
• tillsammans med övriga parter fortsatt medverka i projektet Clean Shipping vars syfte är att reducera sjöfartens miljöpåverkan.
Vattenvård och -försörjning
Styrgruppen ska verka för att:
• säkerställa en god vattenkvalitet i Göta älv och dess biflöden. • det regionala behovet av alternativa vattentäkter kan tillgodoses. • hela Göta älv blir ett gemensamt vattenskyddsområde.
Aktiviteter och löpande verksamhet
GR deltar på såväl politisk som tjänstemannanivå i nätverk och har uppdrag som direkt eller indirekt faller inom ramen för styrgruppens ansvarsområde. Följande bedöms vara aktuellt under 2011:
• ARC; GR är medlem i Airport Regions Conference och tar aktivt del av den kunskap som byggs upp inom ARC.
7 Västtrafik m fl parter i projektet ”Driftsättning av regional
transportinformatik”, som syftar till att underlätta för trafikanter och resenärer genom informationsåtgärder. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad är styrgrupp för projektet.
• Europakorridoren; GR är medlem i organisationen och verkar aktivt i dess olika grupperingar för att bl. a. förverkliga Götalandsbanan. • Via Lappia; GR är medlem i intresseorganisationen som arbetar för att
stärka stråket E45 i hela dess sträckning.
• Göta älvs vattenvårdsförbund; GR har uppdraget att administrera förbundets verksamhet.
• Vattenråd; har bildats för att klara kraven i EU:s vattendirektiv och syftar till att skapa lokal delaktighet, engagemang och lokal förankring i vattenfrågor. GR:s roll är att fungera som samverkansorgan och bidra med synpunkter kring arbetet med vattenförvaltningen. GR ingår tillsammans med bl a Göta älvs vattenvårdsförbund i Göta älvs, Säveåns och Mölndalsåns vattenråd. GR har också uppdraget att administrera vattenrådens verksamhet.
• Kalkning; GR administrerar på uppdrag av länsstyrelserna och ett flertal medlemskommuner kalkning av sjöar och vattendrag i stora delar av Göteborgsregionen.
• Göteborgsregionens luftvårdsprogram; GR företräder
medlemskommunerna i programmet, som även omfattar länsstyrelsen i Västra Götalands län och medlemmar från näringslivet. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogrammet.
• KLIMP (klimatinvesteringsprogrammet); GR har för
medlemskommunernas räkning fått pengar från Naturvårdsverket för att verka för en reducering av klimatpåverkan från persontransporter. Arbetet, som innebär medverkan från 10 medlemskommuner, pågår t.o.m. 2011.
• Miljösamverkan Västra Götaland; projektet, som är en samverkan
mellan Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen i Västra Götalands län, kommunförbunden (inkl GR) och kommunernas miljöförvaltningar, syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet och fortsätter enligt gällande beslut t.o.m. 2012.
8 framförallt vänder sig till små och medelstora företag.
Diplomeringsarbetet utförs av Göteborgs Miljöförvaltning som genom avtal med GR utför diplomeringar även i övriga kommuner i regionen.
• The International Mistra Center for Sustainable Urban Futures; GR
är part i centrat, som arbetar med kunskapsutveckling kring hållbar stadsutveckling, och har därigenom möjlighet att ta stöd och initiera samverkan.
1
Styrgruppsärende
Georgia Larsson 2009-11-05
Förslag till sammanträdestider 2010
28 januari Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16
4 mars Luftvårdsprogrammet, kl. 9-12
Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16
15 april Styrgruppens sammanträde, 13-16
3 juni Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16.
26-27 augusti Styrgruppens sammanträde, lunch-lunch 30 september Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16
11 november Luftvårdsprogrammet, kl. 9-12 Sammanträde styrgruppen, kl. 13-16
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till sammanträdestider 2010
Göteborg 2009-10-23 Bo Aronsson
1 Protokoll 2009-09-28 Georgia Larsson
Protokoll från sammanträde med styrgruppen för
miljö och samhällsbyggnad
Tid: 13-16Plats: Centralhuset Konferens, Nils Ericsonplatsen 4, Göteborg
Närvarande ledamöter
Hans Bergfelt (m), Mölndal, ordförande Elaine Björkman (s), Ale
Göran Hildén (fp), Härryda Kenneth Johansson (s), Lerum Ulrika Landergren (fp), Kungsbacka
Kenneth Nilsson (fp), Kungsbacka, ej §§ 5-12 Roland Rydin (m), Göteborg
Lasse Selander (v), Partille
Övriga närvarande Bo Aronsson, GR Pia Arnesson, GR Kerstin Elias, GR Carolina Fornell, GR Per Kristersson, GR Cecilia Kvist, GR Georgia Larsson, GR
Anita Rynvall Mårtensson, GR
§ 1. Val av justeringsman
Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Kenneth Johansson (s).
§ 2. Meddelanden
Inga meddelanden togs upp.
§ 3. Höghastighetsbanor – Anita Rynvall Mårtensson, GR
Utredningen om separata höghastighetsbanor överlämnades till regeringen den 14 september 2009. Utredningens sammantagna bedömning är att:
– Separata höghastighetsbanor för persontrafik bör byggas på sträckorna Stockholm – Göteborg och Stockholm – Malmö.
2 – Staten bör bilda ett projektbolag som samordnar de statliga insatserna
och svarar för planering, projektering, upphandling och framtida förvaltning av banorna.
– Banorna kan börja trafikeras 2023-2025.
Utbyggnaden beräknas kosta 125 miljarder kronor och enligt utredningens bedömning kommer staten att svara för ca hälften av kostnaden. Återstående kostnader kan enligt förslaget täckas av biljettintäkter samt medfinansiering av berörda regioner och från EU.
Presentationen kommer att e-postas till styrgruppen. Styrgruppen beslöt
att till protokollet anteckna lämnad information
§ 4. Paket för infrastrukturåtgärder i Västsverige – Georgia Larsson, GR
På uppdrag av Näringsdepartementet har Vägverket och Banverket i samverkan med representanter för Västsverige tagit fram förslag till paket för infrastrukturåtgärder inom ramen för pågående åtgärdsplanering. I paketet ligger för närvarande förslag på åtgärder till en kostnad av 30
miljarder kronor. Paketets huvudprojekt är Västlänken och Marieholmsbron. Förslaget till paket kommer att kompletteras med andra åtgärder som syftar till att dels klara K2020 och dels få en fungerande vägtrafik.
I förslaget framgår att finansiering bör bestå av ca 50 % avgifter och lokal/regional finansiering och ca 50 % av statliga medel.
Förslag till paket kommer att hanteras enligt följande tidplan: – 13 oktober BRU och Regionstyrelsen
– 20 oktober Regionfullmäktige – 23 oktober GRs förbundsstyrelse
– 2 november Avtal tecknas mellan berörda parter – 4 november GRs förbundsfullmäktige
– 5 november Göteborgs kommunfullmäktige
Styrgruppen beslöt
3
§ 5. Urban Futures – beviljad ansökan till MISTRA – Kerstin Elias, GR
MISTRA som är stiftelsen för miljöstrategisk forskning har beviljat ansökan från Chalmers Tekniska högskola/Göteborgs universitet ”Mistra Urban Futures: The Göteborg Center of Excellence for Sustainable Urban Futures”. Centrets målsättning är att:
– samordna forskning och praktik
– mobilisera vilja och kapacitet för förändring
– vara världsledande center för transdisciplinär kunskapsproduktion – främja internationell samverkan
Verksamheten är planerad att starta till årsskiftet 2010och konsortiet har fram till dess utrymme att komplettera och justera inriktningen för centrets verksamhet. För GR:s del innebär detta att även klargöra vilken roll medlemskommunerna kan ta i samarbetet, samt vilken roll GR:s grupper och nätverk har.
Av styrgruppens diskussion framgick vikten av att nyttja Centret för att bygga en gemensam kunskapsbas mellan medlemskommunerna. Styrgruppen beslöt
att till protokollet anteckna lämnad information; samt att till protokollet anteckna diskussionen
§ 6. Information kring studien ”Fritidshusen och fritidshusägarna i Göteborgsregionen” – Per Kristersson, GR
Chalmers har på uppdrag av GR studerat dels var fritidshus inom
Göteborgsregionen är lokaliserade dels var regioninvånarnas fritidshus är lokaliserade inom Sverige.
Rapporten kan sammanfattas enligt följande:
– Det finns 42 559 obebodda hus i Göteborgsregionen – Svårt att definiera vad som är fritidshus
– De flesta fritidshusen finns i närområdet: 83 % inom VG-regionen och Halland, 40 % inom Göteborgsregionen och ca hälften av dessa ligger i kustnära läge
– Ju längre bort desto enklare hus (värde< 50 000 kr) Styrgruppen beslöt
4
§ 7. Göta älv, underhandsrapport – Bo Aronsson, GR
Frågan om Göta älv är ett av förbundsfullmäktige utpekat strategiskt satsningsområde för 2009. Vid styrgruppens möte 2009-03-05 gavs uppdraget att undersöka förutsättningarna för att i samverkan med andra berörda parter nå fram till en gemensam bild av hur utvecklingen av regionens kärna, sjöfarten samt andra gods- och trafikflöden kan säkerställas.
Inom ramen för ovanstående uppdrag har ett samarbete mellan GR,
Göteborgs Stad, VG-regionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Banverket, Sjöfartsverket och Vägverket inletts. Gruppens uppgift är att hitta en samsyn mellan berörda parter kring bl.a. brohöjder och trafikstyrning.
Gruppen har under arbetets gång studerat såväl fasta som öppningsbara broar, i första hand på sträckan Älvsborgsbron – Jordfallsbron. Av scenarierna som studerats kommer gruppen arbeta vidare med:
– En tänkbar höjd på 6,8 m
– Sjöfartsverkets scenario (positiv trend) som bl.a. innefattar utbyggnad av slussarna och ökad godsvolym.
Styrgruppen beslöt
att till protokollet anteckna lämnad information; samt att avsätta 50 000 kr ur Gökägget för GR:s del av projektet
§ 8. Förslag till yttrande över ”Förstudien Väg 190, Gråbovägen mellan Bergsjövägen och Olofstorp, samrådshandling”
Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Hans Bergfelt (m) föreslog att följande meningar skulle strykas från kansliets yttrande i sida 2, stycke 3)
”Investeringar i biltrafiksystemet kan därför endast motiveras utifrån miljö, trafiksäkerhet och/eller sårbarhet alternativt för att säkerställa sådana godsflöden som inte kan ske på järnväg. Vid konkurrens om utrymme bör kollektivtrafik prioriteras före biltrafik.”
Styrgruppen beslöt
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-09-14 med av Hans Bergfelt (m) förslag till ändring
5
§ 9. Rapport från politikernas regionala uppdrag
Bo Aronsson, GR har meddelat vägföreningen Via Lappia att Roland Rydin (m) kommer i det fortsatta arbetet ersätta Elaine Björkman (s). I Via Lappias informationsblad anges att vägföreningen för närvarande arbetar med ett marknadsföringsmaterial samt att materialet kommer att utformas som en webbaserad karta med turistinformation. GR:s framtida medverkan i Via
Lappia kommer att diskuteras av styrgruppen vid kommande möte. Roland
Rydin (m) kommer då att rapportera från årsmötet den 22 oktober 2009. Styrgruppen beslöt
att till protokollet anteckna lämnad information
§ 10. Rapport från pågående uppdrag
Inget rapporterades.
§ 11. Övriga frågor
Inga övriga frågor togs upp.
§ 12. Nästa sammanträde
Nästa sammanträde är torsdag den 5 november 2009.
Göteborg dag som ovan
Georgia Larsson
Justeras:
1 För kännedom Styrgruppsärende 2009-11-05
Till
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Avlämnade remissvar samt övrigt avlämnade
synpunkter
Kansliet har yttrat sig över följande:
• Inbjudan – Samråd om vattenverksamhet i Slumpån. Väg E45 Älvängen-Trollhättan. Obj nr 54 53 30. Ale kommun.
• Detaljplan för bostäder vid Varmfrontsgatan inom stadsdelen Biskopsgården i Göteborg. Göteborgs Stad.
Göteborg 2009-10-20
