Möteshandlingar 2009-09-28 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

(1)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

Möteshandlingar 2009-09-28

(2)

Göteborg 2009-09-15 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kallelse

Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och

samhällsbyggnad måndag den 28 september, kl. 13.00-16.00 på Centalhuset Konferens,

Nils Ericsonplatsen 4 i Göteborg (samma byggnad son Centralstationen).

Förslag till dagordning:

1. Val av justeringsman

2. Meddelanden

3. Höghastighetsbanor – Anita Rynvall-Mårtensson, GR

4. Paket för infrastrukturåtgärder i Västsverige – Georgia Larsson, GR 5. Urban Futures – beviljad ansökan till MISTRA – Kerstin Elias, GR

6. Information kring studien ”Fritidshusen och fritidshusägarna i Göteborgsregionen” – Per Kristersson, GR (Handling bifogas)

7. Göta älv, underhandsrapport – Bo Aronsson, GR (Beslutsärende – handling bifogas) 8. Förslag till yttrande över ”Förstudien Väg 190, Gråbovägen mellan Bergsjövägen

och Olofstorp, samrådshandling” (Beslutsärende – handling bifogas) 9. Rapport från politikernas regionala uppdrag

10. Rapport från pågående uppdrag 11. Övriga frågor

12. Nästa sammanträde

Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post georgia.larsson@grkom.se, telefon 031 – 335 53 86 eller 0708 – 50 44 11.

Bifogas:

• Föregående protokoll • Avlämnade remissvar Med vänlig hälsning

Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag

Owe Nilsson /Hans Bergfelt Georgia Larsson

(3)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 1 Dnr: 09-170.22 Styrgruppsärende 2009-09-28 Till

Höghastighetsbanor (SOU 2009:74)

Utredningen om separata höghastighetsbanor överlämnades till regeringen den 14 september. Utredningen föreslår att höghastighetsbanor byggs på sträckorna Göteborg – Stockholm och Stockholm – Malmö. Utbyggnaden har

kostnadsberäknats till 125 miljarder kronor. Utredningen bedömer att staten kommer att få svara för cirka hälften av kostnaden, återstående kostnader täcks enligt förslaget av biljettintäkter samt medfinansiering från berörda regioner och från EU. Utredningen bedömer att trafiken på banorna kan starta 2023-2025.

En kort presentation av utredningen ges på styrgruppens sammanträde. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att till protokollet anteckna lämnad information

Göteborg 2009-09-15 Bo Aronsson

(4)

Dnr: 08-7.20

Styrgruppsärende 2009-09-28 Till

Paket med infrastrukturåtgärder i Västsverige

På uppdrag av Näringslivsdepartementet har Vägverket och Banverket i samverkan med företrädare från kommuner, kommunalförbund, Västra Götalandsregionen och Halland tagit fram ett förslag till Infrastrukturpaket i Västsverige. I paketet ligger nu förslag på åtgärder till en kostnad av totalt 30 miljarder kronor.

GRs förbundsstyrelse har ställt sig bakom den huvudsakliga inriktningen av paketet där de två största projekten är Västlänken och Marieholmstunneln. Ambitionen är att avtal mellan berörda parter ska tecknas senast 2 november 2009 för paketet ska kunna ingå i kommande infrastrukturplaner för

perioden 2010-2021.

En lägesrapport av pågående arbete redovisas muntligt på sammanträdet. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

(5)

Dnr: 0870.30

Urban Futures – beviljad ansökan till MISTRA

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) lämnade i samarbete med Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götalands län, IVL, Chalmers och Göteborgs Universitet in en ansökan till MISTRA i samband med utlysningen ”Urban Futures”. 2009-08-19 beslutade MISTRA att bevilja Göteborgskonsortiets ansökan, i konkurens med Stockholm och Malmö/Lund. Satsningen, som uppgår till 135 mkr fördelat på 10 år, syftar till att etablera ett världsledande center för hållbar stadsutveckling i

samverkan mellan praktik och forskning.

Verksamheten är planerad att starta till årsskiftet 2010 och konsortiet har fram till dess utrymme att komplettera och justera inriktningen för centrets verksamhet. För GRs del innebär detta även att klargöra vilken roll

medlemskomunerna kan ta i samarbetet samt vilken roll GRs grupper och nätverk har. Styrgruppens har nu möjlighet att diskutera sin egen roll i relation till GRs partsmedverkan.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information; samt att till protokollet anteckna diskussionen

(6)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: Styrgruppsärende 2009-09-28 Per Kristersson Till

Information kring studien ”Fritidshusen och

fritidshusägarna i Göteborgsregionen”

Chalmers har på uppdrag av GR studerat dels var fritidshus inom

Göteborgsregionen är lokaliserade samt dels var regioninvånarnas fritidshus är lokaliserade inom Sverige. Studien ingår i ett större forskningsprojekt ”Analys av tillgänglighet, trafikarbete och färdmedelsval som funktion av väginvesteringar”.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information

(7)

Fritidshusen och

fritidshusägarna i

Göteborgsregionen

En studie av läget för obebodda

småhus och jordbruksenheter i

Göteborgsregionen och

läget för regioninvånarnas fritidshus

(8)

(9)

Innehålllsförteckning

Fritidshusen och fritidshusägarna i

Göteborgsregionen

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Metod ... 1

2 Fritidshusen i Göteborgsregionen, antal, läge m.m. ... 2

2.1 Bebodda och obebodda fastigheter i Göteborgsregionen ... 2

2.2 Obebodda fastigheter eter typkod ... 4

3 Var har regioninvånarna sina fritidshus? ... 9

3.1 4 av 5 fritidshus finns inom 2 timmars restid ... 9

(10)

(11)

1

Fritidshusen och fritidshusägarna i

Göteborgsregionen

En studie av läget för obebodda småhus och

jord-bruksenheter i Göteborgsregionen och

läget för regioninvånarnas fritidshus

1 Inledning

1.1 Bakgrund

På uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, har Chalmers tekniska högskola genom Lars Mossfeldt åtagit sig att beskriva antalet fritidshus samt de-ras läge redovisade i kartform för GR:s medlemskommuner. Projektet utgör sam-tidigt en del i forskningsprojektet Analys av tillgänglighet, trafikarbete och

färd-medelsval som funktion av väginvesteringar.

1.2 Metod

Basdata för analyserna har inhandlats av Statistiska centralbyrån. Uppgifterna omfattar fastigheter för i tabell 1 och 2 specificerade typkoder med respektive utan folkbokförd befolkning, bebodda respektive obebodda, samt postnummerom-råde för deklarationsansvarig ägare av fastigheter utan folkbokförd befolkning. För samtliga fastigheter anges ägarens juridiska form enligt tabell 3 nedan. För bebodda fastigheter redovisas folkbokförd befolkning 2007-12-31. Uppgifterna redovisas för 100-metersrutor där mittpunktens koordinater är angiven i referens-systemet RT90.

Bakgrunden till att såväl lantbruksenheter som olika typer av småhusenheter ingår i analysen är att vid fastighetstaxering beslutar Skatteverket om taxeringsvärde och typ av fastighet. Skatteverket kontrollerar dock inte om fastigheten är bebodd eller ej dvs. om någon är folkbokförd på fastigheten eller ej. Av de 18 004 fastig-heterna som taxerats som fritidshus var 2007-12-31 nästan vart tredje eller 30,8 procent bebott och hela 5 539 villor saknade folkbokförd befolkning. Av de 13 438 bebyggda lantbruksenheterna var 28,1 procent obebodda och av de totalt 1 565 fastigheterna med ett byggnadsvärde mindre än 50 tkr var 116 bebodda. Typ-koden ger således inte en korrekt bild av fastigheternas faktiska funktion.

Typkod Benämning

113 Lantbruksenhet, tomtmark med byggnadsvärde ≤ 50 tkr 120 Bebyggd lantbruksenhet

213 Småhusenhet, tomtmark med byggnad, byggnadsvärde ≤ 50 tkr 220 Småhusenhet, helårsbostad för 1-2 familjer

221 Småhusenhet, fritidsbostad för 1-2 familjer

222 Småhusenhet, flera småhus, bostäder för mer än 2 familjer

(12)

2

Typkod Benämning

113 Lantbruksenhet, tomtmark med byggnadsvärde ≤ 50 tkr 120 Bebyggd lantbruksenhet

213 Småhusenhet, tomtmark med byggnad, byggnadsvärde ≤ 50 tkr 220 Småhusenhet, helårsbostad för 1-2 familjer

221 Småhusenhet, fritidsbostad för 1-2 familjer

222 Småhusenhet, flera småhus, bostäder för mer än 2 familjer 320 Hyreshusenhet, huvudsakligen bostäder

321 Hyreshusenhet, bostäder och lokaler 325 Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler

Tabell 2. Redovisade typkoder för fastigheter med folkbokförd befolkning

Värdetext Värdekod Okänd ägare 0 Staten 1 Borgerlig kommun 2 Kyrkan 3 Fysisk person 4 Dödsbo 5 Svenskt AB 6 Bostadsrättsförening 7 Allmännyttigt bostadsföretag 8

Övriga Bl.a. handelsbolag, kommanditbolag, ekonomisk förening,

ideell stiftelse, utländska ägare 9

Tabell 3. Den deklarationsansvarige ägarens juridiska form efter värdekod

2 Fritidshusen i Göteborgsregionen, antal,

läge m.m.

2.1 Bebodda och obebodda fastigheter i Göteborgsregionen

Inom GR:s område fanns 2007-12-31 22 371 obebodda fastigheter och 18 517 bebodda fastigheter med totalt 57 745 invånare folkbokförda på dessa. Läget för dessa fastigheter redovisas i nedanstående figurer. Kustens attraktivitet för fritids-boende är uppenbar liksom dalgångarna in mot Göteborg attraherat helårsfritids-boende. Det var här de första industrierna startade med vattnet som energikälla och trans-portled. Intill dessa byggdes samhällen upp som utgjort grunden för dagens tätor-ter. Men kust och sjöar har också lockat till helårsboende i takt med utbyggda kommunikationer och äldre fritidshus har successivt omvandlats till helårshus.

(13)

3

Figur 1. Läget för 22 371 obebodda fastigheter Figur 2. Läget för 22 371 bebodda fastigheter

I tabell 4 och 5 nedan redovisas de bebodda respektive obebodda fastigheternas fördelning efter typkod. Noteras kan att 5 539 fritidsbostäder, typkod 221, är be-bodda och att 4 667 villor, småhusenheter för helårsboende, är obebe-bodda, dvs. saknar folkbokförd befolkning. Orsaken är t.ex. att ett fritidshus har omvandlats till en helårsbostad eller tvärtom och att fastigheten ännu inte fåt rätt typkod. Erfa-renhetsmässigt vet vi att en viss andel av småhusenheterna har fel klassificering.

Kommunkod Kommun Lantbru

ksen h värde ≤ 50 tk r Bebyggd Lantbrukse nh Småhusenh et Värde ≤ 50 tkr Småhusenh et helårsb osta d Småhusenh et fritidsbostad Småhusenh et För ≥ 2 familj er H yr es hus en he t huvud s.bo stä der H yr es hus en he t, bost. o lokale r H yr es hus en he t, huvud s.lokale r 113 120 213 220 221 222 320 321 325 1401 Härryda 2 328 11 7841 559 20 85 29 13 8888 1402 Partille 0 9 2 6107 61 9 126 53 11 6378 1407 Öckerö 0 1 1 3743 91 11 30 10 5 3892 1415 Stenungs. 0 407 8 5081 548 18 67 15 16 6160 1419 Tjörn 0 423 4 4063 783 13 25 22 4 5337 1440 Ale 0 4932 7 6017 58 27 133 59 4 11237 1441 Lerum 1 267 8 9905 166 30 93 39 8 10517 1462 Lilla Edet 2 397 14 3316 280 22 72 30 3 4136 1480 Göteborg 0 244 19 46175 908 51 3802 885 178 52262 1481 Mölndal 0 195 9 10309 261 46 288 92 18 11218 1482 Kungälv 1 834 6 7433 813 34 184 57 16 9378 1489 Alingsås 0 493 7 6017 58 27 133 59 4 6798 1384 Kungsbacka 3 1127 11 18142 953 61 222 56 15 20590 GR 9 9657 107 134149 5539 369 5260 1406 295 156791

(14)

4

Figur 3. Läget för 4 669 obebodda småhus- Figur 4. Läget för 12 465 obebodda fritidshus- enheter (Typkod 220) enheter (Typkod 221)

Tabell 5. Obebodda småhus och lantbruksenheter kommunvis och efter typkod

2.2 Obebodda fastigheter eter typkod

I figurera 3-6 ovan redovisas läget för obebodda fastigheter av typkoderna 120, 213, 220 och 221 och nedan kommenteras var och en av dessa. I bilaga redovisas var och en av dessa figurer i större format. Av de 22 371 obebodda fastigheterna är 12 465 taxerade som småhusenfhet, fritidsbostad (typkod 221), 4 667 som små

ksen h Väärd e ≤ 50 t kr Bebyggd Lantbrukse nh Småhusenh et Värde ≤ 50 tkr Småhusenh et helårsb osta d Småhusenh et fritidsbostad Småhusenh et För ≥ 2 familj er 113 120 213 220 221 222 Totalt 1401 Härryda 3 170 149 264 611 0 1197 1402 Partille 0 15 12 103 38 0 168 1407 Öckerö 0 1 16 324 320 0 661 1415 Stenungsund 7 204 100 200 821 0 1332 1419 Tjörn 8 515 53 704 3035 1 4316 1440 Ale 17 318 80 142 195 0 752 1441 Lerum 3 171 102 257 472 1 1006 1462 Lilla Edet 28 229 175 198 442 2 1074 1480 Göteborg 1 217 158 1123 1324 0 2823 1481 Mölndal 0 208 41 211 140 0 600 1482 Kungälv 8 450 112 300 1885 2 2757 1489 Alingsås 28 659 151 242 700 2 1782 1384 Kunsbacka 15 624 182 599 2482 1 3903 GR 118 3781 1331 4667 12465 9 22371

(15)

5

Figur 5. Läget för 3 781 obebodda lantbruks- Figur 6. Läget för 1 331 obebodda småhus- enheter (Typkod 120) enheter (Typkod 213)

Tabell 6 Obebodda fastigheter i Göteborgsregionen relativt efter typkod.

husenhet, helårsbostad (typkod 220). Tillsammans utgör dessa 55,7 respektive 20,9 procent av samtliga obebodda fastigheter.

ksen h Väärd e ≤ 50 t kr Bebyggd Lantbrukse nh Småhusenh et Värde ≤ 50 tkr Småhusenh et helårsb osta d Småhusenh et fritidsbostad Småhusenh et För ≥ 2 familj er 113 120 213 220 221 222 Totalt 1401 Härryda 0,3 14,2 12,4 22,1 51,0 0,0 100 1402 Partille 0,0 8,9 7,1 61,3 22,6 0,0 100 1407 Öckerö 0,0 0,2 2,4 49,0 48,4 0,0 100 1415 Stenungsund 0,5 15,3 7,5 15,0 61,6 0,0 100 1419 Tjörn 0,2 11,9 1,2 16,3 70,3 0,0 100 1440 Ale 2,3 42,3 10,6 18,9 25,9 0,0 100 1441 Lerum 0,3 17,0 10,1 25,5 46,9 0,1 100 1462 Lilla Edet 2,6 21,3 16,3 18,4 41,2 0,2 100 1480 Göteborg 0,0 7,7 5,6 39,8 46,9 0,0 100 1481 Mölndal 0,0 34,7 6,8 35,2 23,3 0,0 100 1482 Kungälv 0,3 16,3 4,1 10,9 68,4 0,1 100 1489 Alingsås 1,6 37,0 8,5 13,6 39,3 0,1 100 1384 Kunsbacka 0,4 16,0 4,7 15,3 63,6 0,0 100 GR 0,5 16,9 5,9 20,9 55,7 0,0 100

(16)

6

Kommunkod Kommun Småhusenh

et Helå rsbo stad Småhusenh et

Fritidsbostad Andelen villor av samtl

iga småh usenh eter Andelen fritid s-hus a v samtliga småh usenh eter 220 221 Totalt 220 221 1401 Härryda 264 611 875 30,2 69,8 1402 Partille 103 38 141 73,0 27,0 1407 Öckerö 324 320 644 50,3 49,7 1415 Stenungsund 200 821 1021 19,6 80,4 1419 Tjörn 704 3035 3739 18,8 81,2 1440 Ale 142 195 337 42,1 57,9 1441 Lerum 257 472 729 35,3 64,7 1462 Lilla Edet 198 442 640 30,9 69,1 1480 Göteborg 1123 1324 2447 45,9 54,1 1481 Mölndal 211 140 351 60,1 39,9 1482 Kungälv 300 1885 2185 13,7 86,3 1489 Alingsås 242 700 942 25,7 74,3 1384 Kunsbacka 599 2482 3081 19,4 80,6 GR 4667 12465 17132 27,2 72,8

Tabell 7 Obebodda småhusenheter i Göteborgsregionen absolut och relativt efter typkod.

De 118 lantbruksenheterna med värde mindre än 50 000 kr och de 1 331 småhus-enheterna med värde mindre än 50 000 kr utgör enbart 5,9 procent av de obebod-da och en del av dessa kan på goobebod-da grunder antas i praktiken vara tomtmark. Hela 3 781 obebodda lantbruksenheterna (typkod 120) som utgör 16,9 procent av samt-liga obebodda fatigheter är antingen fritidsbostäder eller del i fungerande lantbruk där ägaren är folkbokförd på annan fastighet. I anslutning till de större tätorterna där ägarna är kommun eller aktiebolag (se tabell 7) kan en del antas vara framtida exploateringsmark. Flertalet obebodda fastigheter utgör dock en potential för framtida helårsbosättning.

Av de obebodda småhusen (typkod 220 och 221 eller ”villor och fritidshus”) är vart fjärde hus eller 27 procent taxerade som villor (typkod 220) och 73 procent som fritidshus (typkod 221). Skillnaden är dock stor mellan kommunerna. I Sten-ungsund är 19,6 procent taxerade som villor på Tjörn 18,8, i Kungälv 13,7 men i Partille och Mölndal hela 73,0 respektive 60,1 (tabell 7).

Utifrån ett utdrag som visar Partille redovisad i figur 7 framgår att de villor (gul markering) som saknar folkbokförd befolkning i allt väsentligt är belägna inom tätorten och knappast kan betraktas som traditionella fritidshus. De röda marke-ringarna visar obebodda fritidshus. Av 103 villorna i Partille som saknar folkbok-förd befolkning ägs 88 av privatpersoner eller dödsbon, 5 av svenskt AB, 7 av allmännyttigt bostadsföretag samt 3 av övriga. 83 av ägarna är bosatta i Partille och 14 i övriga regionen och 4 har okänd adress vilket oftast innebär att ägaren är bosatt utom landet. Mölndal har liksom Partille en relativt stor andel obebodda villor men numerärt få, 103 respektive 211, så har Göteborg ett relativt stort antal om hela 1123 och många av dessa

(17)

7

Figur 7 Obebodda ”villor” och bebodda ”fritids- Figur 8 Obebodda ”villor” i Göteborg hus” i Partille

Ägarna är folkbokförda på annan adress En sökning på Gula sidorna efter ägarnas postnummer visar att för en mycket stor andel av de obebodda villorna tycks de hysa olika typer av verksamheter för företag, organisationer och institutioner. Om I vidstående figur redovisas läget för de 1123 obebodda villor i Göteborg.

838 av dessa ägs av boende i Göteborg, 88 i övriga regionen, 25 i Stockholm. För 118 saknas uppgift om ägarens hemkommun men för några finns postnummer som alla går till industriområden och ägarna utgörs till stor del av företag och or-ganisationer. Liksom i Partille finns en majoritet av fastigheterna inom tätorten och på goda grunder kan antas att en stor del av dessa nyttjas av förtag och orga-nisationer. Det kan inte uteslutas att en del fungerar som villor men ägaren är mantalsskriven på annan fastighet.

Kommunkod Kommun Okä

nd äg

are

Staten Borgerlig komm

un Ky rk an Fysisk pe rso n D öds bo Sv ens kt AB BRF Allmänn yttigt bosta dsfö reta g Övriga Summa Värdekod 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1401 Härryda 1 2 1 1109 26 38 1 19 1197 1402 Partille 5 137 11 6 7 2 168 1407 Öckerö 1 624 20 2 14 661 1415 Stenungsund 5 1265 35 7 20 1332 1419 Tjörn 15 1 4160 65 15 1 68 4316 1440 Ale 1 8 4 708 20 2 9 752 1441 Lerum 1 49 2 898 23 14 1 18 1006 1462 Lilla Edet 8 1 999 28 6 2 30 1074 1480 Göteborg 123 2526 70 60 1 43 2823 1481 Mölndal 1 116 1 448 18 11 5 600 1482 Kungälv 4 2662 47 16 3 25 2757 1489 Alingsås 1 9 1687 51 8 26 1782 1384 Kungsbacka 3 8 2 3619 101 87 1 82 3903 GR 31 331 11 20842 515 272 14 5 359 22371

Tabell 6. Obebodda småhus (typkod 213-222) och lantbruksenheter(typkod 113och 120) kommun-vis och efter ägarkategori

(18)

8

Kommunkod Kommun Okä

nd äg

are

Staten Borgerlig komm

un Ky rk an Fysisk pe rso n D öds bo Sv ens kt AB BRF Allmänn yttigt bosta dsfö reta g Övriga Summa Värdekod 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1401 Härryda - - 1 - 570 12 19 1 - 8 611 1402 Partille - - 1 - 33 3 1 - - - 38 1407 Öckerö - - - - 306 9 1 - - -4 320 1415 Stenungsund - - 1 -- 786 22 - - - 12 821 1419 Tjörn - - 1 - 2958 29 6 1 - 40 3035 1440 Ale - - 1 - 185 6 - - - 3 195 1441 Lerum - - - - 449 15 5 - - 3 472 1462 Lilla Edet - 4 - - 412 7 - - - 19 442 1480 Göteborg - - 9 1268 28 8 11 1324 1481 Mölndal - - - - 132 5 2 - - 1 140 1482 Kungälv - - - - 1829 28 11 - - 1 1885 1489 Alingsås - - - - 676 17 - - - 7 700 1384 Kunsbacka - 1 2 - 2382 52 8 - - 37 2482 GR 0 5 16 0 11986 233 61 2 0 162 12465

(19)

9

3 Var har regioninvånarna sina fritidshus?

3.1 4 av 5 fritidshus finns inom 2 timmars restid

Regioninvånarna äger 42 559 obebod-da fastigheter varav 30 337 eller 71,3 procent är belägna i Västra Götaland, 4 961 i Halland. 1 279 i Värmland och 1 047 i Dalarna. 17 279 eller 40,6 pro-cent av samtliga är belägna i Göte-borgsregionen. Det är uppenbart att det är kusten som lockar regioninvå-narna för hela 24 071 fastigheter är belägna inom kustkommunerna i Bo-huslän och Halland och hela 16 477 eller 38,7 procent finns i kustkommu-nerna från Kungälv till Strömstad. 82,9 procent av samtliga obebodda fastigheter (typkod 113, 120,

213, 220-222) och 85,4 av obebodda småhus (typkod 220, 221) ägda av regioninvånarna finns inom Västra Götaland och Halland och fördelning-en mellan olika delar framgår av figur 9 där andelen obebodda småhus anges inom parentes.

3.2 Ju större avstånd desto enklare hus

En närmare analys av fastigheterna i Värmland och Dalarna visar att 44,1 respek-tive 28,9 procent av fastigheterna är bebyggd latbruksenhet eller lantbruksenhet eller småhusenhet med ett byggnadsvärde mindre än 50 tkr (typkod 113, 120 213). I vissa kommuner uppgår dessa andelar till 50-60 procent. Det är endast i utpräg-lade turistkommuner som Malung och Älvdalen med skidorter som Sälen och Idre som dessa andelar endast uppgår till 10-20 procent och andelen fritidshus (typkod 221) kan uppgår till över 80 procent. Sannolikt är fördelningen liknande i andra glesbygdskommuner i landet inklusive de i Västra Götaland. Dessa fastigheter är belägna i regioninvånarnas ”hembygd” och består ofta av lantbruksfastigheter, fäbodar och egnahem som finns kvar i familjens ägo efter inflyttningen till stor-stadsregionen eller kanske införskaffats för att ha kvar en bostad i släktens vagga.

13,4 (10,6)

5,4 (6,1) 40,6 (40,8) 23,6 (27,8)

Figur 9 Andelar av regioninvånarnas obebod-da fastighetr i närområdet

(20)

(21)

(22)

12

Tabell 8. Obebodda fastigheter ägda av boende i Göteborgsregionen efter län.

Orust 3518 Vårgårda 259 Tjörn 3362 Vara 249 Kungälv 2365 Svenljunga 239 Göteborg 2282 Färgelanda 214 Tanum 1683 Vänersborg 210 Lysekil 1385 Dals-Ed 201 Alingsås 1288 Åmål 183 Sotenäs 1277 Falköping 161 Uddevalla 1183 Lidköping 159 Stenungsund 1080 Partille 140 Härryda 974 Herrljunga 136 Mark 856 Götene 127 Lerum 847 Tranemo 106

Lilla Edet 762 Essunga 96

Ale 680 Skövde 95 Strömstad 624 Töreboda 71 Mölndal 435 Mariestad 71 Mellerud 398 Karlsborg 68 Öckerö 396 Gullspång 67 Munkedal 370 Grästorp 61 Bengtsfors 355 Skara 45 Borås 327 Tidaholm 44 Ulricehamn 284 Tibro 36 Trollhättan 273 Hjo 33 Bollebygd 262 Summa 30337

Tabell 9. Obebodda fastigheter ägda av boende i Göteborgsregionen efter kommun i Västra Göta-land

Falkenberg 734 Kungsbacka 2668

Halmstad 233 Laholm 151

Hylte 46 Varberg 1130

Summa 4962

Tabell 10. Obebodda fastigheter ägda av boende i Göteborgsregionen efter kommun i Hallands länd

Västra Götalands län 30337 Örebro län 232 Hallands län 4962 Blekinge län 216 Värmlands län 1279 Västerbottens län 212 Dalarnas län 1047 Stockholms län 205 Skåne län 932 Norrbottens län 180 Kalmar län 585 Gävleborgs län 178 Jönköpings län 540 Gotlands län 140 Jämtlands län 519 Södermanlands län 82 Västernorrlands län 282 Uppsala län 59 Kronobergs län 261 Västmanlands län 55 Östergötlands län 256 Summa 42559

(23)

1

(24)

2

Bilaga 1.1

(25)

3

Bilaga 1.2

(26)

4

Läget för 3 781 obebodda bebyggda lantbruksenheter (Typkod 120)

(27)

5

Läget för 1 331 obebodda småhusenheter, tomtmaark med byggnadsvärde ≤ 50 tkr (Typkod 213)

(28)

(29)

Dnr: 08-146.32 Styrgruppsärende 2009-09-28 Till

Göta älv – underhandsrapport

Frågan om Göta älv är ett av Förbundsfullmäktige utpekat strategiskt satsningsområde för 2009. Styrgruppen genomförde i oktober 2008 ett seminarium i syfte att ge en bred belysning av de problem och möjligheter som finns för Göta älv och dess dalgång. Erfarenheterna från seminariet återrapporterades till styrgruppen 01-22. Vid styrgruppens möte 2009-03-05 fick planeringschefen i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att i samverkan med berörda parter nå fram till en gemensam bild av hur

utvecklingen av regionens kärna, sjöfarten samt andra gods- och trafikflöden kan säkerställas.

Ett samarbete har inletts mellan GR, Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Banverket, Sjöfartsverket och Vägverket. Arbetet fokuserar på att klara ut

förutsättningarna för den framtida sjöfarten, en stark regional kärna med goda samband över älven samt de spårbundna godsflödena till/från

Göteborgs Hamn. Avsikten är att i första hand nå en samsyn kring lämpliga brohöjder på en ny Göta älvbro och en ny Marieholmsbro (järnväg). Vid styrgruppens möte kommer en muntlig information att ges över hur långt arbetet kommit.

De samverkande parterna är överens om att ekonomiskt bidra till det utredningsstöd som behövs i form av konsultmedverkan. För GRs del bör tillförsäkras att 50 000 kr kan tillföras projektet från Gökägget.

Styrgruppen föreslås besluta:

att till protokollet anteckna informationen; samt

att avsätta 50 000 ur Gökägget för GRs del av projektet

Göteborg 2009-09-15

(30)

Dnr: 09-125.21

Förslag till yttrande över ”Förstudien Väg 190,

Gråbovägen mellan Bergsjövägen och Olofstorp,

samrådshandling”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad 2009-05-28 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till yttrande, daterat 2009-09-14, har upprättats.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-09-14

(31)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 09-125.28 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Till

Förslag till yttrande över ”Förstudien Väg 190,

Gråbovägen mellan Bergsjövägen och Olofstorp,

samrådshandling”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad 2009-05-28 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund och syfte

Väg 190, eller Gråbovägen går från E45 vid Lärje via Linnarhult och vidare österut mot Gråbo. Förstudien behandlar avsnittet från Bergsjövägen till Olofstorp. Vägen ligger i ett naturskönt område parallellt med Lärjeåns dalgång och kantas av mindre samhällen. De senaste åren har nya bostäder byggts och ytterliggare expansion planeras. Väg 190 är ett viktigt stråk som knyter samman de nordöstra delarna av Göteborgsregionen med

Storgöteborg.

Syftet med förstudien är att beskriva förutsättningarna och analysera de problem som föreligger i området. Förstudien ska också lämna förslag till lämpliga åtgärder som sammantaget kan bidra till at minska problemen. Arbetet med förstudien har pågått några år i samråd med berörda myndigheter, boende och andra intressenter.

Sammanfattning

Projektets huvudmål är att förbättra trafiksäkerheten på sträckan. Målet är också en sammantaget ökad tillgänglighet för såväl fordonstrafik som oskyddade trafikanter. Särskild fokus ska hållas på kollektivtrafikresenärer som ska ges kortare restider med kollektivtrafiken och bättre tillgänglighet till hållplatser. Målet är också en ökad framkomlighet för fordonstrafiken. Att bygga en helt ny väg längs hela sträckan har översiktligt studerats, men i ett tidigt skede förkastats då det inte ansett vara rimligt ekonomiskt,

(32)

miljömässigt eller med hänsyn till de stora markintrång ett sådant alternativ skulle medföra. Föreslagna åtgärder är istället att låta vägen ligga kvar i befintlig sträckning, men att bygga om den till mötesfri landsväg (växelvis 2+1 och 1+1 sektion). Separat gång- och cykelbana byggs längs delar av sträckan där sådan saknas. Förbi samhällena Gunnilse och Björsared är förslaget att bygga mötesfri landsväg i ny vägsträckning och låta nuvarande väg ligga kvar för att nyttjas som lokalväg med eget utrymme för ång- och cykeltrafik.

Kansliets kommentarer

GR har ur ett regionalt perspektiv inget att erinra Vägverkets förstudie men önskar framföra följande synpunkter.

Väg 190 är ett viktigt vägstråk som förbinder de nordöstra delarna av Göteborgsregionen med Storgöteborg och har under arbetet med

framtagandet av Västra Götalandsregionens stråkstudier pekats ut av GR som del i ett större regionalt vägstråk som är viktig ur bl.a. ett

arbetspendlingsperspektiv. I Västra Götalandsregionens Förslag till plan för

regional transportinfrastruktur under perioden 2010-2021 inkluderas Väg

190, sträckan mellan Storåsvägen och Gunnilseås som ligger omedelbart väster om den del som studeras i föreliggande förstudie. GR ser positivt på att Vägverket arbetar vidare med resterande delar av Väg 190.

GR har genom målen i Uthållig tillväxt och överenskommelserna i den i maj antagna Strukturbild för Göteborgsregionen uttryckt att den långsiktiga visionen av Göteborgsregionen som en attraktiv, hållbar och växande region förutsätter en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik med kraftigt ökat antal resande. Minst 40 % av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik år 2025. Det innebär i princip att den resandeökning i persontrafiken som förväntas ske till 2020 ska ske med kollektivtrafik. Investeringar i biltrafiksystemet kan därför endast motiveras utifrån miljö, trafiksäkerhet och/eller sårbarhet alternativt för att säkerställa sådana godsflöden som inte kan ske på järnväg. Vid konkurrens om utrymme bör kollektivtrafik prioriteras före biltrafik.

Inom arbetet med projektet K2020 – Framtidens kollektivtrafik i

Göteborgsområdet, har väg 190 pekats ut som en viktig länk i KomFort-nätet. Detta övergripande nät ska knyta samman regionen och ge snabba förbindelser mellan regionens delar. GR ser positivt på Vägverkets intentioner att lägga fokus på kollektivtrafikresenärer och utgår ifrån att KomFort-nätets krav på framkomlighet och tillgänglighet säkras i det fortsatta arbetet.

(33)

1 Protokoll 2009-08-21 Georgia Larsson

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för

miljö och samhällsbyggnad

Tid: 10.30-12.00

Plats: Tofta herrgård, Kungälvs kommun

Närvarande ledamöter

Owe Nilsson (s), Göteborg, ordförande Hans Bergfelt (m), Mölndal, vice ordförande Benny Andersson (s), Tjörn

Elaine Björkman (s), Ale Bjarne Färjhage (c), Lilla Edet Göran Hildén (fp), Härryda Kenneth Johansson (s), Lerum Kenneth Nilsson (fp), Kungsbacka Roland Rydin (m), Göteborg Lasse Selander (v), Partille Anita Skoglund (m), Alingsås

Eva Warnvik Ahlén (s), Stenungsund

Övriga närvarande

Marielle Fredriksson, Västtrafik

Dick Hedman, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Bo Aronsson, GR

Per Kristersson, GR Cecilia Kvist, GR Georgia Larsson, GR

Anita Rynvall Mårtensson, GR

§ 1. Val av justeringsman

Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Hans Bergfelt (m).

§ 2. Meddelanden

• Vägverket har upprättat beslutshandlingar avseende följande förstudier: ”Lundbyleden, delen Eriksbergsmotet – Ringömotet”, ”Söder-Västerleden, delen Åbromotet – Vädermotet”, ”Hisingsleden, delen Vädermotet – Klareberg”.

• Utredningen om höghastighetsbanor kommer att redovisas till regeringen den 15 september 2009.

(34)

2 Styrgruppen beslöt

§ 3. Klimatinvesteringsprogram – guldklimpar – Marielle Fredriksson, Västtrafik

GR fick våren 2008 5,3 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för mobilitetsprojekten ”Dialog med hushållen” och ”Dialog med företagen”. Projekten pågår 2008-2011 och den totala projektkostnaden uppgår till 15,4 miljoner kronor. Projekten närmar sig nu halvtid och Marielle Fredriksson, projektledare för ”Dialog med hushållen” informerade om pågående samt kommande arbete.

10 av GR:s 13 medlemskommuner deltar i ”Dialog med hushållen”. Syftet med projekten är att påverka invånarnas resvanor som i förlängningen medverkar till att minska utsläppen av växthusgaser. Ca 40 000 hushåll kommer att kontaktas, de sista i oktober 2010. Slutrapport av projekten sker 2011 till Naturvårdsverket.

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information.

§ 4. Information kring statistiktjänst Mikrodatabas – Per Kristersson, GR

I samarbete med VG-region ämnar GR abonnera på en ny statistiktjänst – Mikrodatabasen. Tjänsten innebär att GR årligen får tillgång till

demografiska och socioekonomiska statistiska uppgifter på individnivå. Sex av GR:s kommuner (Alingsås, Göteborg, Lilla Edet, Kungsbacka, Kungälv, Tjörn) har valt att abonnera på tjänsten.

Styrgruppen beslöt

§ 5. Förslag till ”Aktualiserad transportstrategi för Göteborgsregionen”

Styrgruppens diskussion genomfördes innan ordinarie sammanträde och hade stöd i rubricerad handling och på plats utdelade frågeställningar. Diskussionen sammanfattas i följande punkter:

• Tillväxtfrågan bör framgå tydligare under funktionsavsnittet. I övrigt föreslår styrgruppen inga kompletteringar i föreslagna funktioner och inriktningar.

(35)

3 • ”Rätt” frågeställningar har identifierats i materialet.

• Styrgruppen vill prioritera följande inriktningar: - Utvecklade gång- och cykelmöjligheter - Utvecklad järnvägstrafik

- Effektivare utnyttjande av vägsystemet (behovet av tvärförbindelserna lyftes upp)

- Göta älv – balans mellan transportled och stadsutveckling Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna diskussionen; samt

att kansliet får i uppdrag att bearbeta handlingen utifrån förda gruppdiskussioner

§ 6. Förslag till yttrande över ”En ny kolletivtrafiklag”

Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Styrgruppen beslöt

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-08-06; samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna

förslaget; samt

att omedelbart justera paragrafen

Ett särskilt yttrande från Hans Bergfelt (m), Kenneth Nilsson (fp) och Bjarne Färjhage (c) lades till protokollet.

§ 7. Till och från flygresan

att genomföra studien ”Till och från flygresan”;

att delta i och inhämta kunskap från övriga parter i ARC projektet ”Surface Access”; samt

att från Gökägget avsätta 400 000 kr för genomförandet av projektet ”Till och från flygresan” och för medverkan i projektet ”Surface Access”

§ 8. Handelsstrategi för GR

(36)

4 att remittera förslag till ”Handelsstrategi för Göteborgsregionen”, daterat

juni 2009, till GR:s medlemskommuner

§ 9. Förslag till yttrande över ”Fördjupad översiktsplan för centrala Partille”, samrådshandling

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-05-28

§ 10. Förslag till yttrande över ”Jeriko – Jonsered, en fördjupning av två översiktsplaner”

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-08-10

§ 11. Rapport från politikernas regionala uppdrag

Elaine Björkman (s) vill avsäga sitt uppdrag som GR representant i vägföreningen ”Via Lappia”. Frågan förhandlas under ”Övriga frågor”. Styrgruppen beslöt

§ 12. Rapport från pågående uppdrag

• Bo Aronsson rapporterade från arbetet med de kommande

infrastrukturplanerna för perioden 2010-2021. Remisserna på den regionala respektive nationella planen kom i juni och remisstiden går ut den 14 september. Beslut om GR:s förslag till yttrande tas av förbundsstyrelsen den 11 september.

Styrgruppen beslöt

§ 13. Övriga frågor

• Elaine Björkman (s) vill avsäga sitt uppdrag som GR representant i vägföreningen ”Via Lappia” projektet. Roland Rydin (m) kommer

(37)

5 att ersätta Elaine Björkman (s) som ordinarie ledamot i ”Via Lappia”

arbetet.

• Bo Aronsson (GR) informerade att en återkoppling av det fortsatta arbetet med Via Lappia tas upp på nästa sammanträde.

Styrgruppen beslöt

§ 14. Nästa sammanträde

Nästa sammanträde är måndag den 28 september 2009.

Göteborg dag som ovan

Georgia Larsson

Justeras:

(38)

l t

( t

- t n , ! ' i

'' -1 RllL( L r Yrpntnr

I . ' - ' . ' ' + V t _ _ ,

@t (fi,) 3)

Ang Ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:3)

Delbetiinkandet En rry kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) har haft som utgingspunkt att utifrdn ett tydligt reseniirsperspektiv se 6ver och ge lorslag till en ny reglering av den lokala och regionala kollektivtrafiken. Vi st6djer - likt SrK, och den branschgemensamma expertgruppen inom PartnersamverkanJbr Fdrdubblad kallelaivtrafik - utredningens inrikrning att de

kommersiella trafikloretagen bdr ges blittre fdrutsiittningar att agera affiirsm?issigt pi

marknaden - bide vad g?iller den avtalsbundna hafiken som den rent kommersiella trafiken. Det finns brister i dagens kollektivtrafik som p&verkar konkurrenskraften negatirt och vira forutslittningar atl ni milet lor K2020. Otydliga roller och ansvar, bristande aftirsm?lssighet, avsaknad av incitament och brist pi fokus att gdra riitt saker g0r att helhetsperspekivet pi kundens behov fbrloras samtidigt som den ekonomiska effektiviteten h6mmas. Om kol I ektivtrafi ken s m arknadsandel ska kunna fordubblas miste branschens

produktionstiinkande ?indras till ett servicetiinkande. M?inniskor miste varje dag ha en reell mdjlighet att vlilja kollektivtrafik fore den egna bilen, vilket blir m6jligt forst niir resendrernas betydelse 6kar for alla allcidrer som [r involverade i kollektivtrafikens utveckling. Mer

konkurrens pi marknaden flyttar besluten niirmare resenflrerna giillande kollektivtrafikens utveckling och kan stimulera en innovationskraft i produktionsutbudet som inte tidigare varit mojlig.

Det iir svirt att beddma konsekvenserna av att infora en marknadstilltrlidesmodell i hela landet som en generell och obligatorisk modell. Behoven ?ir olika i regioner och kommuner. Det finns ingen styrmodell som iir perfekl och kontinuitet inom kollektivtrafiken [r viktig. Fciriindringar fir inte forceras fram utan bdr ske successivt. Vi har inget att invtinda mot att olika modeller fiir marknadsmodeller prdvas i nigon del av landet och att det gtirs en

ordentlig uppftljning och utviirdering, som underlag for och innan beslut tas om en foriindrad lagstiftning.

fupntrrL

,4i2,

fr', Gu

(39)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 1 För kännedom Styrgruppsärende 2009-09-28 Till

Avlämnade remissvar samt övrigt avlämnade

synpunkter

Kansliet har yttrat sig över följande:

• Detaljplan för Station Lödöse Södra. Plansamråd. Lilla Edets kommun. • Förstudie – Samrådshandling för väg 155, Cirkulationsplats Hjuviks

Bryggväg. Göteborgs stad.

• Förstudie – Samrådshandling för Väg 587, Rödbomotet. Göteborgs stad.

• Program för bebyggelse vid Renströmsparken och Carlanderplatsen inom stadsdelen Centrum i Göteborg, samrådshandling. Göteborgs stad.

Göteborg 2009-09-15