• No results found

UTVÄRDERING NYA HASTIGHETS- GRÄNSER Effekter mot transportpolitiska mål och delmål Förslag åtgärder för att förbättra resultaten GNS 12-06-15

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "UTVÄRDERING NYA HASTIGHETS- GRÄNSER Effekter mot transportpolitiska mål och delmål Förslag åtgärder för att förbättra resultaten GNS 12-06-15"

Copied!
22
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UTVÄRDERING NYA HASTIGHETS-

GRÄNSER Effekter mot transportpolitiska

mål och delmål Förslag åtgärder

för att

förbättra resultaten GNS

12-06-15

(2)

RESAN HIT ………..

• 1955 Tätort 50

• 1971 70, 90, 110 utom tättbebyggelse

• ?? 30

• 1997 startade översyn 90/110 men strandade …

• 1998 motorväg =110 o tätortsmärke=50 som också ”strandade”

• 2001 uppdrag 120 mv efter flera års ”Expressen-kritik”

• 2003/04 försök med ”vinterhastighet”

• 2004 trafiksäkerhetsproposition o strategiuppdrag till Vägverket

• 2005 VV-förslag hastighetsstrategi

• 2006 försök 40/60 tätort efter att regeringen sagt nej

• 2007 maj Riksdagsbeslut

• 2008 varierande hastighet

• 2008 maj TrF med möjlighet till 40, 60, 80, 100 o mv 120 mandat föreskrifter där TRV bestämmer vilka värden kommuner får använda

krav bättre skyltning o mv=110 t=50 bort

• 2009 mandaten till Transportstyrelsen

(3)

• hastighetsgränserna ska successivt prövas mot det transportpolitiska målet så att vägtransport- systemet hela tiden används effektivt

• vägtransportplaneringen och besluten om hastig- hetsgränserna ska tydligare integreras

• hastighetsgränserna ska anpassas efter trafik-, väglags-, väder- och siktförhållanden, på sikt

med kostnadseffektiva variabla hastighetsgränser

• dialogen med trafikanter ska stärkas för att för-

bättra förståelse och respekt för hastighetsgränserna

+ långsiktigt 30-40-60-80-100-110-120 för större tydlighet och enkelhet

Trafikverkets hastighetsstrategi

(4)

Regeringens genomförandebeslut ……

(5)

Regeringens

utvärderingsbeslut

”överväga om ett eller fler värden behöver tas bort”

”återrapportera till riksdagen”

och lämna förslag till genomförande i samråd med

Transportstyrelsen senast maj 2012

(6)

Många röster

Samverkan mellan Transportstyrelsen, SKL och Trafikverket Expertgrupp; Bengt Holmberg, Prof LTH Trafikplanering

Tora Friberg, Prof LiU Kulturgeografi Lars Palm, Prof HH Kommunikation

Gunnar Isacsson, Forskare HD/VTI Ekonomi Referensgrupp; RPS, Länsstyrelsen Norrbotten, SNF, SNV,

NTF, MHF, Sveriges Åkeriföretag, REV, Bussbranschens Riksförbund,

Svensk Kollektivtrafik, M, Bil Sweden, Bilprovningen, Trafikutbildarna,

Arbetsmiljöverket, kommuner Länsstyrelser

(7)

Utvärderingen omfattar

• Processtudier: hur har politiker, chefer, tjänstemän uppfattat genomförandet? Intervjuer.

• Trafikanter/allmänhet: vägkantsintervjuer, ”grupper”, Trafiksäkerhetsenkäten, web-panel.

• ”Kvantitativa effekter”: hastighets- och

tidluckemätningar, olycksanalyser, tillgänglighet arbete och service, koldioxid och buller.

• ”Kvalitativa effekter”: plottrighet, oskyddade, jämställdhet ….

• Kommunikation

Det finns en tidigare delrapport till regeringen och en rad underlagsrapporter m.m. :

http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Samhallspl anering/Tatort/Nya-hastighetsgranser/Utvardering-av-nya-hastighe tsgranser/

(8)

Genomförande - hittills

STATLIGA VÄGAR

• Alla sträckor utom tättbebyggt område över 70 km/tim beslutade av VV/TRV.

• Långväga godsnätet – möjliga höjningar gjorda till 80

• Delvis genomfarter på Europa - och riksvägar (26 av 353)

• Korta sänkningar på sträckorna; översyn bara delvis genomförd (2 regioner klara).

• ca 1800 mil sänkt (ca 12 % av totala trafikarbetet TA) ….

huvudsakligen 90 till 80 , 250 mil höjt (ca 9 % av TA)

• över 1000 beslut, ca 30 överklaganden – avser regional utveckling, ingen ändrad OCH KOMMUNALT mycket begränsat

• ca 15 kommuner har tagit bort mer än 50 % av sina 50,70

• mest sänkning till 40 och ”nya” 30

• ca 2/3 av kommunerna har upprättade hastighetsplaner

(9)

Resultat – effekter tillgänglighet

• 3-4 km/tim vid trafikflöden över 500-1000 f/d - mer vid höjning

- liten effekt under 500-1000 f/d

• Ca 3 miljoner fler fordonstimmar (av ca 750 miljoner på statliga vägar)

• Sämre tillgänglighet för ”glesbygd” – kraftig regional kritik påverkan regional utveckling – oklara reala effekter

• Kommunala gator 2-4 km/tim

(10)

Resultat – effekter trafiksäkerhet o miljö

• Drygt 10 färre dödade enligt potensmodell - nästan 30 utifrån olycksstatistik

• Knappt 30 000 ton mindre koldioxid (av ca 13 miljoner ton på statliga vägar),

• Mindre buller.

• Kostnad hittills ca 130 Mkr, nytta ca 115 Mkr; NNK 10 !

• Färre sträckor med olika hastighetsgränser men fler värden – trafikanterna upplever systemet ”plottrigare”

Resultat – effekter trafikanter

(11)

Effektivitet

Kostnad hittills ca 130 Mkr, nytta ca 115 Mkr

Nettonuvärdekvot NNK 10 !

Genomsnittligt investeringsobjekt under 0,5

(12)

Åtgärdsförslagen

plottrighet/överskådlighet

• TRV har redan beslutat att inte använda 50, 70 o 90 i statlig nyinvestering.

• 50, 70 och 90 föreslås tas bort - minska plottrighet

- behövs inte av krockvåldsskäl

- ger betydande säkerhets- och effektivitetsvinster och mindre miljövinster (pga. investeringar)

• 110 föreslås behållas

- många 110-projekt medfinansierade med låg standard i planen.

- mycket svårt sänka mht acceptans - mycket svårt höja mht miljö

..överväga att ta bort något eller några av de mellanliggande stegen …

.. på sikt jämna 20-steg …

(13)

Tid för genomförande ? – ta bort 50, 70 och 90 –

Funktionella förbindelser med krav på god tillgänglighet en nyckelfråga

Kort övergångstid:

+ större tydlighet + säkerhetsvinster + miljövinster

- restider

- regional utveckling - acceptans trafikanter

- ….. Läns- o regionföreträdare

Lång övergångstid:

+ möjlighet till investeringar först + restider

+ regional utveckling + acceptans trafikanter

+ acceptans regionföreträdare - miljöförluster

- trafiksäkerhet

(14)

Förslag tid för genomförande – ta bort 50, 70 och 90 –

• 50 tas bort med 5 års genomförandetid

• 70 och 90 tas bort med 12 års genomförandetid för att medge tillgänglighetsinvesteringar på funktio- nella förbindelser

(15)

Förslag genomförande – ta bort 50, 70 och 90 –

• Viktiga funktionella förbindelser beslutas i nästa

planeringsomgång av TRV nationellt o planupprättare regionalt i samråd med kommuner mfl

• Planen anger möjlig finansiering av åtgärder på funktionella förbindelser inom 12 år

• Hastighetsgränser på ej finansierade funktionella förbindelser och övriga vägar ses över inom 5 år

• 3 investeringsplaner (12 år) för anpassning av funktionella förbindelser till standard för högre tillgänglighet

Utredningens förslag: 5 miljarder NAT, 10 REG o 0,5 K

(exkl. förstärkning och för mötesfritt även miljöåtgärder och gång- och cykelvägar)

• Ny hastighetsgränsöversyn i slutet av 12 årsperioden

med justeringar mht plangenomförande

(16)

Trafiksäkerhetskrav

ny/ombyggnad (Regler VGU)

>=100: Över 4000 f/d:

- mötesfritt, bra sidoområden ….

2-4000 f/d och långa transportavstånd:

- riktningsskiljande (”målad 2+1”), bra sidoområden

Under 1500-2000 f/d och långa transportavstånd - normalt mitträffling och bra sidoområden

80: Normalt mitträffling

Gående och cyklister: separeras om ej mycket få

(17)

Konsekvenser – ta bort 90

Kostnader;

• Mötesfritt vid höga trafikflöden (>4000 f/d) och sänka övrigt vägar;

• 4 miljarder nationella och 6 miljarder regionala vägar (exkl. förstärkning, miljö och gång- o cykelvägar)

Nyttor och effekter;

• ca 200 mil mötesfritt 100 för 10 miljarder NNK>1

• ca 800 mil sänkt 80 NNK mycket hög

• ca 25 räddade liv/år

• ca 4,5 miljoner färre fordonstimmar/år (av 750)

• ca 50 000 ton (av ca 13 miljoner på statliga vägar) mer koldioxid/år (pga investeringar)

• ca 1,5 miljarder lägre trafikantkostnader/år

(18)
(19)

Konsekvenser – ta bort 70 på 2-fältsvägar statligt

Kostnader;

• Nationella vägar till 80; 0,5 miljarder

• Riksvägar och primära länsvägar till 80; 4 miljarder

Nyttor och effekter;

• ca 360 mil höjs 80

• ca 5400 mil statligt sänks 60

• totalt 2 räddade liv/år

• ca 2,5 miljoner färre fordonstimmar/år (av 750 på statliga vägar)

• ca 15 000 ton (av 13 miljoner på statliga) mer koldioxid/år (pga investeringar)

• ca 0,75 miljarder lägre trafikantkostnader/år

(20)

Konsekvenser – ta bort 70 tätort och enskilda vägar

Kostnader;

• Huvudsakligen sänkningar + vissa investeringar

• Ca 300 mil kommunala gator

• Ca 42 000 mil enskilda vägar

Nyttor och effekter;

Kommunalt:

• ca 2 räddade liv/år på kommunala gator

• ca 2 miljoner fler fordonstimmar/år (av ca 500 på kommunala gator)

• ca 10 000 ton (av ca 6 -7 miljoner på kommunala gator) mindre koldioxid/år

• 0,1 miljarder lägre trafikantkostnader/år Enskilt: bättre anpassning faktiska hastigheter

(21)

Konsekvenser – ta bort 50

Ca 750 mil statliga, 3000 mil kommunala och 1400 mil enskilt – huvudsakligen sänkningar

Kostnader;

• statligt VMS och trafiksignaler 100 – 200 miljoner kronor

• statligt fast utmärkning 10 – 20 miljoner kronor

• kommunalt ca 300 miljoner kronor

• enskilt kostnader utmärkning o beslut

Effekter och nyttor ;

• drygt 5 räddade liv/år (S 2 K 3 E 0,5)

• ca 11 miljoner fler fordonstimmar/år (S 0,4 K 10 E 0,3)

• ca 70 000 ton mindre koldioxid/år (S +1,5 K -72 E +1,5)

• ca 0,5 miljard högre trafikantkostnad/år(S-0,25K+0,75E .)

• bättre trafikmiljö, större trygghet

• restidsförlust ca 3 sek/km resa och ofta korta resor

(22)

References

Related documents

Till hans sånger och dramer, till hvarje hans ord lyssnade icke endast hela hans folk, utan hela världen, och ända upp i de eländas stadsdel i Stockholm

Sedan den qvällen var det slut mellan hans nya flamma och honom och i sina tankar höjde han igen Sigrid Walborg på en piedestal och dyrkade henne dubbelt

Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra

• För att öka trafiksäkerhetens relevans i samhället är det viktigt att i knyta an till och visa på synergieffekter mellan trafiksäkerhet och

*) Man skall kanske mot valet af detta ämne för vår skizz invända att Paludan Muller är tillräckligt känd och läst i Sverige, för att göra både skizzen och de

[r]

 Nämndens alla verksamheter arbetar på flera olika sätt för att bidra till ett bättre och mer hållbart samhälle samt bidrar till uppfyllandet av Agenda 2030..

I många problem är vi intresserade endast av resten (och inte kvoten) vid heltalsdivision. I sådana fall pratar vi om moduloräkning. Då man räknar med resterna vid heltalsdivision