POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS. Varbergs kommun Norrgatan

(1)

Kallelse/underrättelse 2018-06-07

1 (11)

Serviceförvaltningen

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS

Varbergs kommun Norrgatan 25 0340-880 00 212000-1249 svn@varberg.se

TELEFAX WEBBPLATS

432 80 Varberg 0340-69 70 46 www.varberg.se

Beslutsorgan Servicenämndens arbetsutskott

Tid Torsdagen den 14 juni, kl. 8.30

Plats Bolmen 2

Ärenden 1. Val av justerare

2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv

4. Remiss - Förslag till policy för medborgardialog i Varbergs kommun (SVN 2018/0024-2)

5. Remiss - Policy för reklam i det offentliga rummet (SVN 2018/0025-2)

6. Uppföljning matsedel och svinn 7. Remiss - Digital Agenda 2020-2023 8. Förvaltningen informerar

9. Utbyggnad av gruppbostad på Styrmansvägen 32, Träslövsläge (SVN 2018/0041-2)

10. Månadsrapport maj

Harald Lagerstedt Ordförande

Elisabeth Eriksson Sekreterare

(2)

Varbergs kommun Kallelse/underrättelse

Serviceförvaltningen 2018-06-07 2 (11)

4. Remiss - Förslag till policy för

medborgardialog i Varbergs kommun

Dnr: SVN 2018/0024-2 Handläggare: Lotta Olanya

Dokument: Beslutsförslag till servicenämnden 2018-06-05

Remiss - Förslag till policy för medborgardialog i Varbergs kommun

Förslag till beslut

Servicenämnden beslutar

1. som svar på remissen ställa sig bakom förvaltningens yttrande.

Beskrivning av ärendet

Ett förslag till policy för medborgardialog i Varbergs kommun har arbetats fram av samhällsutvecklingskontoret. I arbetet har byggnadsnämndens, hamn- och

gatunämndens och servicenämndens presidier deltagit. Då policyn berör hela kommunen, har den lämnats på remiss till samtliga nämnder.

Beslutsunderlag

Förslag till Policy för medborgardialog i Varbergs kommun

Övervägande

Förslaget till policy för medborgardialog täcker hela processen och är bra och tydlig. Förslaget att genomföra dialog kan komma från både politiker och/eller tjänstemän men det är politikerna som äger processen.

I policyn tydliggörs arbetet och ansvaret för återkoppling av resultat av dialogen till medborgarna. Detta är bra, då det är viktigt att det återförs till medborgarna, för att upprätthålla en fortsatt bra dialog.

Den översta nivån i delaktighetstrappan benämns med två olika begrepp –

”medbeslutande” och ”medbestämmande”. Det borde vara samma. Där står sedan i förklaringen; ”…när den representativa församlingen delegerar till en icke

representativt vald grupp av personer att fatta beslut inom en bestämd ram och budget eller vid en beslutande folkomröstning. ” Enligt Sveriges riksdag är

(3)

kommunala folkomröstningar alltid rådgivande. Att hänvisa till beslutande folkomröstning blir då motsägelsefullt.

I förslaget står att policyn ska kompletteras med riktlinjer. Det bör framgå i policyn vilken målgrupp riktlinjerna ska vända sig till.

Ekonomi och verksamhet

Förslaget till policy innebär ingen direkt påverkan på servicenämndens ekonomi eller verksamhet.

John Nilsson Lotta Olanya

T f förvaltningschef Verksamhetsutvecklare

Protokollsutdrag

Kommunstyrelsen Verksamhetsutvecklare

(4)

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15,

Östra Vallgatan 12 (hiss)

0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se

TELEFAX WEBBPLATS

432 80 Varberg 432 80 Varberg 0340-67 64 52 www.varberg.se

Remiss 1 (1)

2018-03-16 Dnr: KS 2016/0026-11

Till samtliga nämnder och bolag

Strategisk utveckling

Kristina Hylander, 0340-884 26

Begäran om yttrande

Ärende

Förslag till policy för medborgardialog i Varbergs kommun

Diarienummer

KS 2016/0026

Yttrande senast

2018-06-30

Kommunstyrelsens förvaltning

Kristina Hylander

(5)

Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-03-06 1

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

Ks au § 105 Dnr KS 2016/0026

Remiss - policy för medborgardialog i Varbergs kommun

Beslut

Arbetsutskottet beslutar

1. översända förslag till policy för medborgardialog i Varbergs kommun på remiss till kommunens nämnder och bolag.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet

Arbetsutskottet beslutade 9 februari 2016, § 51 uppdra åt

samhällsutvecklingskontoret att utarbeta förslag till principer för medborgardialog.

Arbetsutskottet beslutade 10 januari 2017, § 2, hemställa hos

byggnadsnämnden, hamn- och gatunämnden och servicenämnden att nämndernas presidier ska utgöra styrgrupp för arbetet med att utarbeta principer för medborgardialog.

Ett förslag till policy för medborgardialog i Varbergs kommun har arbetats fram i nära samarbete med styrgruppen.

En policy berör alla kommunens nämnder. Därför föreslås att förslaget går på remiss till nämnderna.

Arbetsutskottet beslutar gemensamt att lägga till texten ”och bolag” i beslutspunkt 1.

Beslutsunderlag

Beslutsförslag 16 februari 2018.

Förslag till policy för medborgardialog i Varbergs kommun 9 februari 2018.

Övervägande

En policy berör alla kommunens nämnder. Därför föreslås att förslag till policy för medborgadialog i Varbergs kommun går på remiss till

nämnderna.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Protokollsutdrag: Samtliga nämnder och bolag

(6)

0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se

TELEFAX WEBBPLATS

Policy 1 (4)

2018-02-09 Dnr: KS 2016/0026-8

Policy för medborgardialog i Varbergs kommun

Varför medborgardialog?

Varbergs kommuns vision är att bli västkustens kreativa mittpunkt. Till visionen hör förhållningssätten: Hållbarhet och Delaktighet – ”Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke”.

I vissa ärenden är dialog en lagstadgad skyldighet för kommunen, som Plan och bygglagens (2010:900) regler om samråd i framtagandet av planer. Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk anger de nationella minoriteternas rätt till inflytande.

Kommunallagen (217:725), 8 kap. 3 §, föreskriver att nämnderna ska verka för att samråd sker med dem som brukar deras tjänster.

Många medborgare vill engagera sig i utvecklingen av sin kommun men många gånger endast för en begränsad tid eller för ett särskilt område eller fråga. Dessutom är förtroendevalda måna om och intresserade av att föra dialog med medborgarna för att på så sätt få så många perspektiv på en fråga som möjligt.

Medborgardialog ersätter inte den representativa demokratin utan kompletterar den.

Medborgardialogen ska ge de förtroendevalda ett bredare underlag inför beslut samt vara ett komplement till det beslutsunderlag som tjänstpersonerna tar fram.

De förtroendevalda har alltid ansvaret för helhetsbedömningar och för att fatta de slutliga besluten.

Vad är medborgardialog i Varbergs kommun?

Medborgardialog ska vara ett planerat och strukturerat arbetssätt och en del av styrningen.

Medborgardialog kan ske med olika grad av inflytande på lösningar och slutliga beslut. Det ska alltid vara tydligt i inbjudan till och vid dialogtillfället vilken inflytandegrad dialogen har, så att förväntningarna hos dem som deltar stämmer överens med kommunens intention med dialogen.

De olika delaktighetsgraderna kan beskrivas genom ”delaktighetstrappan”. Trappan visar att graden av delaktighet och påverkansmöjlighet varierar beroende på vilken dialogform man väljer. Det betyder inte att den ena formen är bättre än den andra. Därför är första steget att inför varje dialog ta ställning till vilken grad av delaktighet som är aktuell och därefter

(7)

2 (4)

2018-02-09 Dnr: KS 2016/0026-

8

analysera vilka som är berörda och som dialogen vänder sig till. Det viktiga är att man i varje dialog är tydlig med vilken inflytandegrad som är aktuell.

 Information är nödvändig för att göra det möjligt för medborgarna att kunna vara delaktiga och för att få förståelse för en fråga och de alternativ, möjligheter och lösningar som är tänkbara.

 Konsultation då medborgarna får möjlighet att ge respons på analyser och förslag på möjliga lösningar men kan också handla om att ta emot och behandla medborgarnas synpunkter och frågor.

 Dialog när medborgarna ges möjlighet att tillsammans med andra föra dialog i frågor som rör kommunens utveckling. Alla som deltar i dialogen har möjlighet att framföra och argumentera för sina åsikter för att utveckla förståelse och samförstånd i syfte att medborgarnas intresse kunskap och önskemål vägs in och beaktas i den fortsatta politiska processen.

 Inflytande när medborgarna ges möjlighet att vara delaktiga i en fråga över tid och ges inflytande över val av lösningar (fram till de/det förslag som bildar underlag för demokratiska beslut).

 Medbestämmande när den representativa församlingen delegerar till en icke representativt vald grupp av personer att fatta beslut inom en bestämd ram och budget eller vid en beslutande folkomröstning.

Alla stegen i dialogtrappan utgör med ett samlingsbegrepp medborgardialog.

Till vad används medborgardialog?

Syftet med medborgardialog är flera. Medborgardialog är främst de förtroendevaldas verktyg i styrning och beslutsfattande. Medborgarna kan i dialog tillföra perspektiv, kunskap och idéer som medverkar till att bredda och fördjupa beslutsunderlag och som kan bidra till att de förtroendevalda kan fatta väl underbyggda beslut.

(8)

3 (4)

2018-02-09 Dnr: KS 2016/0026-

8

Syftet är också att medborgarna ska känna delaktighet i de kommunala frågor som angår dem och att ge medborgarna kunskap om och förståelse för det demokratiska systemet och för de förtroendevaldas uppdrag att fatta beslut som tar hänsyn till helheten.

Förvaltningarna kan i sitt utvecklingsarbete använda brukardialog som ett verktyg för att utveckla, förbättra och förnya sina tjänster och sin verksamhet. Detta kan ske på

tjänstepersoners initiativ och genomförande och är inte det som här menas med

medborgardialog. Beslut om ändring av tjänster och verksamheter följer ordinarie besluts- och delgeringsordning.

När sker medborgardialog?

Medborgardialog ska ske väl planerat, strukturerat och beslutad av den politiska församling som har ansvar för det som dialogen avser för att kunna bli en del i styrningen. Initiativet till dialog kan både tas av nämnd/styrelse och förvaltningsorganisationen men beslut fattas alltid av den aktuella nämnden/styrelsen. Ordföranden i nämnden/styrelsen initierar förslag till dialog till beslutsprocessen. Beslut om medborgardialog får inte vidaredelegeras.

Medborgardialog ska endast användas i ärenden som är påverkbara, företrädesvis tidigt i processen och där resultatet av dialogen kan utgöra ett komplement till övrigt

beslutsunderlag. Medborgardialog kan också vara värdefullt vid utvärderingen av resultatet av ett fattat beslut.

Dialog är inte aktuellt när ett beslut redan är fattat och frågan inte längre är påverkbar eller om man inte avser att använda resultatet av dialogen.

Vem deltar?

Medborgardialog är de förtroendevaldas verktyg och de förtroendevalda beslutar om, äger och deltar i respektive dialog som dialogpolitiker och representanter för Varbergs kommun.

Tjänsteorganisationen stödjer de förtroendevalda med planering, i genomförande och utvärdering av dialogen.

Medborgarna deltar med sin kunskap, sina idéer och synpunkter beroende på dialogens inflytandegrad. För att få ett användbart resultat av dialogen, är det viktigt att ett brett och representativt urval av dem som är berörda, deltar i den. Därför ska en målgruppsanalys alltid föregå dialogen liksom aktiviteter för att bjuda in och nå målgrupperna. Kan inte representativitet uppnås, ska man överväga om dialogen ska genomföras eller inte.

Med medborgare menas här de som bor, verkar och vistas i kommunen.

(9)

4 (4)

2018-02-09 Dnr: KS 2016/0026-

8

Värdegrund för medborgardialog i Varbergs kommun

Medborgardialog i Varbergs kommun bygger på Varbergs kommuns vision och

förhållningssätt om kreativitet, delaktighet och hållbarhet. Medborgardialoger i Varbergs kommun ska kännetecknas av transparens, öppenhet, tillit och medskapande.

Hur fördelas ansvaret?

Initiativ till dialog – förtroendevalda och/eller tjänstepersoner.

Beslut om dialog – den nämnd(er)/styrelse som förfogar över aktuell fråga/ärende, var för sig om flera nämnder är involverade

Planering och efterarbete – aktuell/aktuella förvaltningar

Genomförande av dialog – förtroendevalda med stöd från tjänstepersoner

Ekonomi – respektive nämnd ansvarar för egna dialogkostnader. I de investeringsprojekt där medborgardialog ingår, ska kostnaden för dialogen ingå i kostnaden för investeringen.

Som stöd för, och för utveckling av, kommunens dialogkompetens, ska ett nätverk med representanter för förvaltningarna finnas. Nätverket samordnas av kommunstyrelsens förvaltning. Kontaktpersonerna ska ges möjlighet till kompetensutveckling inom området.

Kompetensutveckling ska också erbjudas de förtroendevalda som deltar i dialoger.

Policyn för medborgardialog i Varbergs kommun kompletteras med Riktlinjer för medborgardialog i Varbergs kommun.

(10)

5. Remiss - Policy för reklam i det offentliga rummet

Dnr: SVN 2018/0025-2 Handläggare: Lotta Olanya

Dokument: Beslutsförslag till servicenämnden 2018-06-05

Remiss - Policy för reklam i det offentliga rummet

Förslag till beslut

Servicenämnden beslutar

1. tillstyrka Förslag till Policy för reklam i det offentliga rummet.

Beskrivning av ärendet

Kommunen ser en ökad efterfrågan från privata aktörer på att

sätta upp reklambudskap, och internt har behovet lyfts av platser att sprida

information på. Förslag på en övergripande policy för hantering har tagits fram och skickats på remiss till samtliga nämnder och bolag i kommunen.

Policyn syftar till att vara vägledande genom att klargöra kommunens syn på och förhållningssätt till reklam i det offentliga rummet. Med denna som grund skapas förutsättningar att vidareutveckla mer detaljerade riktlinjer för berörda

förvaltningar.

Förslag till policy har skickats på remiss till samtliga nämnder och bolag i kommunen.

Beslutsunderlag

Förslag till Policy för reklam i det offentliga rummet

Övervägande

Det förslag till policy som tagits fram, är tänkt att skapa förutsättningar att vidareutveckla mer detaljerade riktlinjer för samtliga förvaltningar och bolag, utan att begränsa

förvaltningarnas egna ansvarsområden. Den tydliggör kommunens roll som aktiv aktör vad gäller estetisk utformning. Nyttan med reklam/information och var den placeras ska sättas i relation till omgivningen. Dessutom beskrivs att detta ska vägas mot samhällsnyttan och hur det påverkar stadens attraktivitet.

(11)

Policyn är generellt utformad och servicenämnden bedömer att den möjligen berör vissa av nämndens verksamheter, såsom exempelvis Varberg direkt. Servicenämnden ser positivt på förslaget till policy. Utifrån detta tillstyrker servicenämnden förslaget.

Ekonomi och verksamhet

Förslaget till policy innebär ingen direkt påverkan på servicenämndens ekonomi eller verksamhet.

John Nilsson Lotta Olanya

T f förvaltningschef Verksamhetsutvecklare

Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Verksamhetsutvecklare

(12)

0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se

TELEFAX WEBBPLATS

Yttrande 1 (1)

2018-03-28 Dnr: KS 2018/0062-5

Samtliga nämnder och bolag

Kommunkansliet

Charlott Elisson, 0340-880 00

Begäran om yttrande Ärende

Policy för reklam i det offentliga rummet

Diarienummer

KS 2018/0062

Yttrande senast

29 juni 2018

Kommunkansliet

Charlott Elisson

(13)

Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-03-06 16

Ks au § 107 Dnr KS 2018/0062

Remiss - policy för reklam i det offentliga rummet

Beslut

1. skicka Policy för reklam i det offentliga rummet, på remiss till samtliga nämnder och bolag.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet

Frågan om reklam i det offentliga rummet har aktualiserats på flera håll i vår organisation. Kommunen ser en ökad efterfrågan från privata aktörer på att sätta upp reklambudskap, och internt har behovet lyfts av platser att sprida information på. En övergripande policy för hantering saknas och har efterfrågats av bland annat stadsbyggnadskontoret, hamn- och

gatuförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning. Policyn syftar till att vara vägledande genom att klargöra kommunens syn på och

förhållningssätt till reklam i det offentliga rummet. Med policyn som grund skapas förutsättningar att vidareutveckla mer detaljerade riktlinjer för berörda förvaltningar.

Beslutsunderlag

Beslutsförslag 15 februari 2018.

Policy för reklam i det offentliga rummet.

Övervägande

Det har varit en balansgång att ta fram en policy som är tillräckligt tydlig för att utgöra ett verkligt stöd, men som inte begränsar förvaltningarna utifrån de egna ansvarsområdena genom att vara för detaljerad. Med policyn som grund ska nyttan med reklam/information och dess placering ske med stor hänsyn till omgivningen och vägas mot samhällsnyttan och hur det påverkar stadens attraktivitet. För verksamheter kan angränsande befintliga styrdokument behöva ses över så att de följer policyns inriktning.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Protokollsutdrag: Samtliga nämnder och bolag

(14)

Beslutsförslag 1 (2) 2018-02-15 Dnr: KS 2018/0062-2

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens förvaltning

Charlott Elisson

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra

Vallgatan 12 (hiss) 0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se

TELEFAX WEBBPLATS

Policy för reklam i det offentliga rummet Förslag till beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar

1. skicka Policy för reklam i det offentliga rummet, på remiss till samtliga nämnder och bolag.

Beskrivning av ärendet

Frågan om reklam* i det offentliga rummet har aktualiserats på flera håll i vår organisation. Kommunen ser en ökad efterfrågan från privata aktörer på att sätta upp reklambudskap, och internt har behovet lyfts av platser att sprida information på. En övergripande policy för hantering saknas och har efterfrågats av bland annat stadsbyggnadskontoret, hamn- och

gatuförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning. Policyn syftar till att vara vägledande genom att klargöra kommunens syn på och förhållningssätt till reklam i det offentliga rummet. Med policyn som grund skapas

förutsättningar att vidareutveckla mer detaljerade riktlinjer för berörda förvaltningar.

* Reklam i detta sammanhang, när en extern aktör är inblandad, har oftast ett kommersiellt syfte medan internt fokus ligger på information och

marknadsföring av vår verksamhet och evenemang.

Beslutsunderlag

Kommunkansliets beslutsförslag 2018-02-15 Policy för reklam i det offentliga rummet

Övervägande

Det har varit en balansgång att ta fram en policy som är tillräckligt tydlig för att utgöra ett verkligt stöd, men som inte begränsar förvaltningarna utifrån de egna ansvarsområdena genom att vara för detaljerad. Med policyn som grund ska nyttan med reklam/information och dess placering ske med stor hänsyn till omgivningen och vägas mot samhällsnyttan och hur det påverkar stadens attraktivitet. För verksamheter kan angränsande befintliga styrdokument behöva ses över så att de följer policyns inriktning.

(15)

2 (2)

2018-02-15 Dnr: KS 2018/0062-2

Ekonomi och verksamhet

Det finns inga kostnader att beakta i direkt anslutning till ett fastställande av policyn. Däremot anger policyn att Varbergs kommun ställer sig positiva till möjligheten, att genom eget ägandeskap, exponera budskap på digitala skärmar utmed E6:an vilket således kan bli en budgetfråga på sikt.

Samråd

Kommunstyrelsens förvaltning har varit sammankallande i arbetet och frågan har behandlats av en grupp bestående av representanter från hamn- och gatuförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, Näringslivs- och

destinationskontoret, avdelningen för mark och exploatering, Varbergs Fastighets AB samt kommunjurist på kommunstyrelsens förvaltning. Policyn har också diskuterats och förankrats i kommunledningskontorets

ledningsgrupp.

Kommunstyrelsens förvaltning

Henrik Lundahl Charlott Elisson

Kanslichef Kommunikationsstrateg

Protokollsutdrag Samtliga nämnder Samtliga bolag

(16)

POLICY 1 (3) Dnr: Diarienr 2018-01-23

Kommunledningskontor Charlott Elisson, 0340-881 13

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15 0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se

Kommunledningskontor TELEFAX WEBBPLATS

432 80 Varberg Varberg 0340-67 64 52 www.varberg.se

Policy för reklam i det offentliga rummet Bakgrund och syfte med policyn

Frågan om reklam* i det offentliga rummet har aktualiserats på flera håll i vår organisation. Kommunen ser en ökad efterfrågan från privata aktörer på att sätta upp reklambudskap, och internt har behovet lyfts av platser att sprida information på. En övergripande policy för hantering saknas och har efterfrågats av bland annat stadsbyggnadskontoret, hamn- och

gatuförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning. Policyn syftar till att vara vägledande genom att klargöra kommunens syn på och förhållningssätt till reklam i det offentliga rummet. Med policyn som grund skapas

förutsättningar att vidareutveckla mer detaljerade riktlinjer för berörda förvaltningar.

*Reklam i detta sammanhang, när en extern aktör är inblandad, har oftast ett kommersiellt syfte medan internt fokus ligger på information och

marknadsföring av vår verksamhet och evenemang. Det ska inte blandas ihop med hänvisningsskyltar eller verksamhetsskyltar som till exempel anger namnet på en butik eller en restaurang.

Varbergs kommun är en aktiv aktör

Vid beslut som innebär reklam i det offentliga rummet ska kommunen alltid vara en aktiv aktör vad gäller estetisk utformning. Placering av reklam ska ske med stor hänsyn till omgivningen och vägas mot samhällsnyttan och hur det påverkar stadens attraktivitet.

All förekomst av reklam, oavsett det är av kommunen tillhandahållna affischeringsplatser, digitala informationstavlor, reklamfinansierad

evenemangsinformation eller andra reklaminslag, ska kännetecknas av att det hålls snyggt och välvårdat.

Gemensamt för all skyltning där Varbergs kommun är avsändare är att bild- och textmaterial ska utformas i enlighet med Varbergs kommuns

varumärkesplattform och grafiska profilmanual.

(17)

2 (3) 2018-01-23

Dnr: Diarienr

Skyltar på allmän plats och på privata fastigheter

Varbergs kommun ska vara restriktiv med att bevilja bygglov och andra tillstånd för både analoga och digitala skyltar, utifrån ett gestaltningsmässigt perspektiv utmed allmänna vägar på såväl allmän plats som på privata fastigheter. Restriktiviteten gäller i synnerhet utmed entréer och infartsvägar till centralorten, men också till serviceorterna. En mer generös tillämpning och större skyltskala kan accepteras vid evenemangsplatser, vid

verksamhetsområden (industriområden) och på mindre exponerade platser i ytterområden samt på landsbygden, där kringliggande landskap och

vegetation används som stöd för att skapa en harmonisk helhetsbild.

Vid ansökan om skyltning på fasader och byggnader utmed landsväg och i innerstad sker handläggning och tillämpning i enlighet med upparbetad praxis och gällande riktlinjer för tillfällig affischering och skyltning i innerstaden.

Digitala skyltar utmed E6:an

Varbergs kommun ställer sig positiv till möjligheten att exponera egna budskap på digitala skärmar på strategiska platser utmed E6:an inom Varbergs kommun. Skärmarna bör ägas av Varbergs kommun, genom kommunstyrelsens förvaltning, som därmed kan säkerställa att budskapen som presenteras bidrar till att stärka Varberg kommuns varumärke, Varbergs destinationsutveckling samt har ett brett allmänintresse. Platsen kan även upplåtas till extern annonsör mot betalning. Annonsören och Varbergs

kommun står då som gemensam avsändare. Utgångspunkten är att budskapet ska bidra till att stärka Varbergs kommuns varumärke, som en kreativ och inspirerande plats, i enlighet med Varbergs kommuns varumärkesplattform.

Reklamfinansierad samhälls- och evenemangsinformation i innerstaden

Kommunen har behov av att nå ut med information och av att marknadsföra sig. Varbergs kommun ställer sig därför positiv till möjligheten att samverka med någon extern aktör, där kommunen får utrymme att exponera budskap utan kostnad, mot att aktören i gengäld får exponera reklambudskap i offentliga rummet. Det kan till exempel ske i form av digitala annonsskyltar.

I en eventuell kommande avtalsteckning ska etiska aspekter vad det gäller reklambudskapens innehåll beaktas och omnämnas. Kommunens egna budskap ska innehålla information om kommunens verksamhet och utveckling, och/eller marknadsföra evenemang med mål att förenkla för människor, skapa stolthet och stärka Varbergs varumärken.

Varbergs kommun ska fortsatt värna den kulturhistoriska miljön i innerstan genom en sparsam skyltning. Platserna ska väljas med omsorg och med en

(18)

3 (3) 2018-01-23

Dnr: Diarienr

strävan att upplevas som ett så naturligt inslag som möjligt i stadsmiljön, exempelvis utmed handels- och kollektivtrafikstråk. I vanlig ordning krävs upplåtelse av allmän plats och att byggnadsnämnden prövar ärendet utifrån PBL (plan- och bygglagen).

Särskild omsorg vid kulturhistoriskt intressanta platser och byggnader

Reklamskyltning får ej ske vid särskilt kulturhistoriskt intressant platser och byggnader. Exempelvis ska strandpromenaden, kallbadhuset, Societetsparken och området runt Varbergs fästning vara reklamfria zoner. Undantag kan göras i samband med tillfälliga evenemang.

Förtydligande: Vid verksamhetsskyltning på kulturhistoriskt intressanta byggnader ställs särskilda krav. Skylten får inte störa viktiga byggnadsdelar eller detaljer och det ställs högre krav på att skylten anpassas estetiskt till byggnaden, genom att exempelvis använda friliggande bokstäver.

Lagrum

Lagrum och tillståndshantering att beakta inför beslut om reklam i det offentliga rummet reglerar till exempel tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet och stadsmiljö.

(19)

6. Uppföljning matsedel och svinn

Dnr:

Handläggare: Kristian Helgesson Dokument:

Underlag bifogas

(20)

5 juni 2018

Uppföljning matsedel VT 2018

(21)

5 juni 2018

gram mat + sallad - elevsvinn

maj 2017 september 2017 februari 2018 april 2018 Medelvärde

Vegetarisk 212 203 201 209 206

Fisk 217 240 231 236 231

Färs 238 219 236 231

Korv 340 340

Fågel 275 283 279

Hur mycket mat går det åt?

(22)

5 juni 2018

• Soppa förekommer främst på vegetariska dagar Detta påverkar serveringsmängden

• Volymen från salladsbuffén påverkas inte av huvudkomponenten

• Elevsvinnet ligger på samma nivå eller något lägre på de vegetariska dagarna

• Ingen förändring gällande serveringsmängd samt tallrikssvinn på nöt- kontra hönsfärsdagarna

Reflektioner

(23)

5 juni 2018

• Tallriksvinnet ligger stabilt kring 20 g per ätande och dag

• Serveringssvinnet på huvudkomponent

Medel fyra mätningar under 2017 var 10,6%

Medel två mätningar under 2018 var 8,5%

• Serveringssvinnet på salladsbordet

Medel fyra mätningar under 2017 var 9,7%

Medel två mätningar under 2018 var 9,6%

• Varje dag slängs ca 340 kg

Hälften från serveringslinjen och hälften från tallrikarna

Svinnet

(24)

5 juni 2018

• Vegetariskt som alternativ

Alla skolor (1 undantag) serverar ett vegetariskt alternativ alla dagar i veckan ca 100-150 kg vegetariskt alternativ produceras varje dag

I snitt slängs 17% av det vegetariska alternativet

• Soppa som tredjerätt

ca 5 mottagningskök samt alla tillagningskök på skola serverar soppa tre dagar i veckan eller oftare

I snitt slängs 28% av soppan enligt den senaste mätningen

Alternativa rätter

(25)

Kvalitetsutveckling

(26)

5 juni 2018

Matlabbet

(27)

Har du ett läckert recept?

Vill du hjälpa till att inspirera kollegor?

Har du ett recept på frukost, mellanmål, bröd eller en sallad som du tycker att alla borde få ta del av?

Då har du chansen att vara med i en receptbok och kanske blir det du som vinner ett fint pris.

Skicka ett e-postmeddelande med ingredienserna / samt tydliga mått och instruktioner. I "Ämne" skriver

du någon av följande kategorier: frukost, mellanmål, sallad eller bröd. Sedan skickar du in det till kos@

varberg.se senast 31 maj.

Ta chansen och skicka in ditt bästa recept!

Har du frågor - vänd dig till Sophia Ånhed på e-post sophia.anhed@varberg.se.

VARBERGS KOMMUN

(28)

Klimat(smart)mat

(29)

Styling & matfotografering

(30)

6/5/2018

Instagram-konton

_Enhet Namn på kontot

Ankarskolan ankarskolanmat

Bockstensskolan bockstenvarberg Bolmens Förskola bolmens.kok Bosgårdsskolan bosgarsskolanskok

Ekekullen ekekullenkok

Haga Skolan hagaskolansrestaurang Håstensskolan hastensskolanskok

Kungsängen kungsangen_kok

Limagården limakoket

Lindbergs Skola lindbergkok

Mariedals Skola mariedalskolanKoS Peder Skrivare Hus 1 Köket pederskrivaresskolaskok Påskbergsskolan teampaskberg

Skällinge Skola skallingeskola_kos

Tröningebjärs tronningebjars_tillagningskok Trönninge Skola tronningeskolasrestaurang Vidhögeskolan vidhogeskolanskok

Östergården restaurang_ostergarden Applagårdens förskola applagardenskok

(31)

5 juni 2018

Bondens dag

(32)

7. Remiss - Digital Agenda 2020-2023

Dnr: SVN 2018/0038

Handläggare: Håkan Axelsson Dokument:

Underlag bifogas.

(33)

1 (1) Dnr: KS 2018-0241

Serviceförvaltning

Linda Svensson, 0340-69 76 93

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan 25 0340-880 00 212000-1249 svn@varberg.se

Serviceförvaltning TELEFAX WEBBPLATS

Yttrande önskas i följande ärende:

Ärende

Digital Agenda 2020-2023 Diarienr

KS 2018-0241 Yttrande senast 1 september 2018

Fel! Hittar inte referenskälla.

Linda Svensson

Samtliga nämnder, bolag och

kommunalförbund i Varbergs kommun

(34)

Varbergs kommun

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Ks au§ 195

Sammanträdes protokoll 2018-05-08

Dnr KS 2018/0241

Digital agenda för Varbergs kommun 2020-2023, remiss

Beslut

1. remittera förslag till Digital agenda ²⁰²⁰^-2023till samtliga nämnder och bolag för yttrande.

Beskrivning av ärendet

Kommunfullmäktige beslutade 15 december 2015, § 213, att anta den digitala agendan för Varbergs kommun. Samtidigt fick kommunstyrelsen i uppdrag att årligen revidera agendan.

IT-avdelningen har av kommunstyrelsen fått uppdraget att ta fram förslag till strategiska dokument som rör utveckling av IT/ digitalisering. Förslag till Digital agenda har hanterats inom Varbergs kommuns styrmodell för IT-verksamhet. Innehållet har omarbetats utifrån de behov som

verksamheterna framför i möten med IT-avdelningen på strategisk nivå.

Digitaliseringsgruppen, med representanter från verksamheterna, har varit delaktiga i att formulera förslaget. Digitaliseringsgruppen har även ett särskilt ansvar att prioritera, planera och följa upp genomförandet av den digitala agendan. Årets upplaga innehåller färre områden än den

föregående. Ett område som lyfts är ledning.

Bes I uts underlag

Beslutsförslag 23 april 2018.

Förslag till Digital agenda 2020-2023.

Övervägande

Förvaltningar och bolag har framfört önskemål om att få yttra sig över förslag till den digitala agendan innan den behandlas av kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsens hantering av agendan 2019-2022 förtydligades viljeinriktningen genom tillägg av Varberg ska som avslutning av

respektive område. I den nu aktuella agendan finns därför punkter med på samma sätt.

Protokollsutdrag: Samtliga nämnder och bolag

6

(35)

Styrdokument 1 (16)

IT-avdelningen

Linda Svensson, 070-640 81 14

Dokumenttyp:

Strategi Dokumentnamn:

Digital agenda för Varbergs kommun Diarienummer:

KS2018/0241 Beslutad av:

Kommunstyrelsen Beslutsdatum: Giltig till och med:

Tills vidare Gäller för:

Varbergs kommun Dokumentansvarig avdelning:

Kommunkansliet Senast reviderad:

Digital agenda för Varbergs kommun, 2020–2023

(36)

2 (16) 2018-04-19

Innehåll

Digital agenda för Varbergs kommun, 2020–2023 ... 1 Inledning ... 3 Digitalisering drivs av ledarskap och kultur ... 3 Syfte... 3 Varbergs kommuns styrmodell för digitalisering ... 4 Dokument att förhålla sig till ... 4 De globala hållbarhetsmålen ... 4 FN:s Barnkonvention ... 4 EU ... 4 Nationellt ... 5 Regionalt ... 6 Lokalt ... 6 1. Bredbandsutbyggnad ... 6 2. Informationssäkerhet, integritet ... 8 3. Självservicetjänster och digital förvaltning ... 9 4. Spetsteknik och artificiell intelligens (AI) ...10 5. Arkitektur, standarder och öppna data ...11 6. Ledarskap, kultur och samverkan ...12 7. Digital innovation - arbetssätt och kompetens ...13 8. Medborgardialog ...15 Länkar: ...16

(37)

3 (16) 2018-04-19

Inledning

Digitalisering drivs av ledarskap och kultur

Varbergs kommun växer snabbt. För år 2030 är prognosen att Varberg har 80 000 invånare. För att tillgodose medborgarnas, företagens och organisa- tionernas behov, måste det framtida smarta samhället byggas med innovativa lösningar och ny teknik. Digitaliseringen är därför en självklar del av samhällsplaneringen, som bör ha sin utgångspunkt från medborgarnas livs- händelser.

Varbergs kommun har höga ambitioner att utvecklas. 2025 ska kommunen vara Västkustens kreativa mittpunkt. Hållbarhet och delaktighet är förhållnings- sätten och nytänkande, framåtanda, kunskap och mod är nyckelorden i strävan att förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar.

Prognosen visar även att personalförsörjning är tuff och det är svårt att locka personal till offentlig verksamhet. För att locka nya medarbetare behöver Varbergs kommun vara en attraktiv arbetsgivare och utveckla nya arbetssätt.

I en värld som förändras allt snabbare krävs en kultur och ett ledarskap som tillåter misstag och firar framgångar på alla nivåer i organisationen. Varberg har genom sin vision goda förutsättningar att surfa på förändringsvågorna och göra det bästa av dem och inte hamna under och översköljas av dem. Men då måste Varberg våga kliva fram och visa mod och ett ledarskap på alla nivåer

Den digitala agendan spänner över lång tid och förändringar sker snabbt, vilket gör det svårt att sia om vilka trender som kommer att vara avgörande för framtiden. Klart är dock att organisationen måste rusta sig för att snabbt kunna utvärdera och ta till sig nya tekniker och då är kulturen och ledarskapet avgörande. Utöver en tillåtande kultur är förstås resurser nödvändiga.

Varbergs kommun står inte ensam i digitaliseringen. Utöver en självklar regional samverkan, riktlinjer på riksplanet och förordningar från EU, finns ett globalt perspektiv. Styrande dokument ska förhålla sig till FN:s barnkonvention och hållbarhetsmålen. Förändringen till ett mer digitalt samhälle berör båda dessa områden på ett ytterst märkbart sätt.

Syfte

Detta dokument har till syfte att stötta förvaltningarna i att utveckla sin verksamhet genom digitalisering. Det ska underlätta för invånare, företag och organisationer i Varbergs kommun. Den digitala agendan ska visa kommunens viljeinriktning de närmaste åren och följa intentionerna i den Digitala policyn för Varbergs kommun. En ny policy gäller från och med 2019.

Agendan pekar ut områden som Varbergs kommun ska fokusera på under de närmaste åren och blir på det sättet en gemensam viljeinriktning för att möta verksamheternas utveckling genom digitalisering. Den belyser även områden som behöver tas upp för att hanteras på kommungemensam central nivå då utvecklingen berör kommunens verksamhet som helhet.

(38)

4 (16) 2018-04-19

Varbergs kommuns styrmodell för digitalisering

Varbergs kommun har en styrmodell, Digitala tjänsters livscykel, för att arbeta med digitaliseringen i Varbergs kommuns verksamheter. Den digitala agendan är den gemensamma produkten av de möten och processer som ingår i modellen.

Digitaliseringsgruppen består av representanter för både verksamheterna och IT-avdelningen på strategisk nivå och har av kommunstyrelsen fått i uppdrag att bevaka och följa upp de prioriterade områdena i den Digitala agendan.

Med den Digitala agendans fokusområden som bas, hanterar Digitaliserings- gruppen uppföljning och prioritering av insatser.

Ledningsgruppen för digital utveckling (LDU) är kommundirektörens stöd för beslut om frågor som rör digitalisering. Gruppens representanter består av förvaltningscheferna.

Dokument att förhålla sig till

De globala hållbarhetsmålen

2015 beslutade FN:s generalförsamling om 17 globala mål till år 2030. Syftet är att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa, att avskaffa extrem fattigdom och lösa klimatkrisen.

Varbergs kommuns förmåga att uppfylla de globala målen kan minska de kommande åren om inte vissa delar av digitaliseringen genomförs på rätt sätt.

Digitaliseringen kan rätt utnyttjad bidra till att minska miljöpåverkan och det är viktigt att ställa krav på alla inblandade att använda hållbara material och metoder, både ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

FN:s Barnkonvention

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn.

1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde.

2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

3. Alla barn har rätt till liv och utveckling.

4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den representerad.

Digitaliseringen ska ske med hänsyn till dessa principer. Har till exempel alla barn samma rätt till utveckling om de inte har samma tillgång till bredband?

EU

I Europa 2020-strategin understryks hur viktig bredbandsutbyggnaden är för social integration och konkurrenskraft i EU. Varbergs kommun har 2020 ett väl utbyggt fibernät genom den höga målsättningen. Eventuella nya strategier

(39)

5 (16) 2018-04-19

framtagna av EU, 2020 och framåt, kommer att tas hänsyn till vid aktiviteter utifrån denna agenda.

EU lanserar kontinuerligt nya projekt där vi kan delta och därigenom få stöd för digitaliseringsprojekt inom t.ex. hälsoområdet och samhälls-/stadsutveckling.

Nationellt

”Regeringens uppgift är att skapa förutsättningar för en positiv utveckling och ett modernt samhällsbygge med hjälp av exempelvis automatisering, artificiell intelligens och sakernas internet. Detta bör ske genom ett visionärt men ansvarsfullt ledarskap där marknaden ges goda förutsättningar att utvecklas genom att människor är kompetenta och trygga i det digitala samhället.”

Citatet kommer från ”För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi” som regeringen presenterade 2017. I den finns fem delmål:

 D-kompetens – I Sverige ska alla kunna utveckla och använda sin digitala kompetens

 D-trygghet - I Sverige ska det finnas de bästa förutsättningarna för alla att på ett säkert sätt ta del av, ta ansvar för samt ha tillit till det digitala samhället.

 D-innovation - I Sverige ska det finnas de bästa förutsättningarna för att digitalt drivna innovationer ska utvecklas, spridas och användas.

 D-ledning – I Sverige ska relevant, målmedveten och rättssäker effektivisering och kvalitetsutveckling ske genom digitalisering.

 D-infrastruktur - Hela Sverige bör ha tillgång till infrastruktur som medger snabbt bredband, stabila mobila tjänster och som stödjer digitalisering.

Hösten 2018 etableras den nya statliga myndigheten för digitalisering, bland annat med uppgift att samordna, utveckla, förvalta och tillhandahålla en nationell digital infrastruktur för den offentliga sektorn, samt främja användningen av denna.

SKL:s handlingsplan innehåller fyra insatsområden med mål och aktiviteter för att åstadkomma gemensamma förutsättningar för digital utveckling.

1. Ledning och styrning

2. Principer, arkitektur och säkerhet

3. Informationsförsörjning och digital infrastruktur 4. Gemensamma processer och tjänster

Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet antogs 2017. Regeringens övergripande mål för strategin är att det svenska skolväsendet ska vara ledande

(40)

6 (16) 2018-04-19

i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten. Barn- och utbildningsförvaltningen utgår från fyra huvudområden för att skapa likvärdighet för ökad måluppfyllelse:

 Likvärdig tillgång till digitala verktyg

 Infrastruktur

 Digitala lärresurser

 Professionsutveckling

I likhet med de flesta andra av landets kommuner gick Varberg in som delägare i Inera 2017. Syftet är att enklare kunna utveckla gemensamma lösningar som bidrar till att effektivisera verksamheterna i kommuner, landsting och regioner.

Regionalt

Historiskt sett har svenska kommuner varit väldigt duktiga i att driva sin utveckling själv. När utvecklingen sker i en allt snabbare takt blir det också viktigare att arbeta mer tillsammans. I en relativt liten region som Halland är samverkan och samarbete extra nyttigt. Den regionala stödstruktur som etablerats i Halland bör kompletteras med en formellt beslutad strategisk grupp för digitalisering. Digitaliseringen är verksamhetsutveckling som berör samtliga verksamheter och kräver samtliga chefers och medarbetares engagemang.

För att det halländska samarbetet ska flyta på krävs också högsta ledningens engagemang. Kommunstyrelsen i Varberg har i samband med beslut om Digitala agendan 2019-2022 deklarerat att den ser positivt på samarbete vid digitalisering. Även Chefsgrupp Halland har visat viljan att prioritera digitalisering.

Lokalt

Varbergs kommun växer och det finns utmaningar i att möta den större kommunens behov i kompetensförsörjning och personalresurser. Detta ställer krav på att ta vara på den nya tekniken i olika former. Utöver nya kompetenser påverkas vår kultur och därmed även vårt ledarskap.

Den snabba förändringstakt som digitaliseringen innebär förutsätter en förändringsbar organisation. Vi behöver möta samhällets behov och utveckla verksamheterna enligt Digitalt först.

1. Bredbandsutbyggnad

Omvärld

Bredbandsutbyggnaden är en grundförutsättning för att digitaliseringen ska nå önskad omfattning och uppfylla invånarnas behov. Här ska jämlikhet råda oberoende av var man bor i Varbergs kommun.

(41)

7 (16) 2018-04-19

Regeringens nya bredbandsstrategi – Ett helt uppkopplat Sverige har följande mål:

 År 2020: 95 % 100 Mbit/s

 År 2025: 98 % 1 Gbit/s, 1,9 % 100 Mbit/s och 0,1 % 30 Mbit/s Region Halland har en Regional Bredbandsstrategi för Halland 2015–2020.

En gemensam utmaning är att nå de sista procenten med utbyggnaden och motverka utanförskap på grund av ekonomiska förutsättningar. Post- och telestyrelsen (PTS) har fått utökat uppdrag att stödja utformning av eventuella nya bidrag och ta fram underlag för de platser där man inte når fram med utbyggnaden.

Utbyggnaden av bredband och invånares och företags utökade möjligheter att arbeta från oberoende geografisk placering kan komma att förändra samhällsutvecklingen på ett sätt som vi inte har planerat för. Det utbud som staden kan ge kan nås med ett ännu större utbud via nätet och det finns olika teorier om hur detta kommer att påverka utvecklingen.

Lokalt

Varbergs kommun antog en Bredbandsstrategi i januari 2018 med målet att överträffa de nationella målen:

- Sträva efter att 99% ska ha tillgång till bredbandskapacitet med minst 1 Gbit/s år 2020.

Bredbandsstrategin beskriver rollerna mellan Varbergs kommun och Varberg Energi med syftet att samordna helheten för att nå målen.

Under 2018 publicerades en karta på varberg.se som visar aktuell information om utbyggnadsläget. Uppgifterna hämtas genom dialog med Varbergs Energi AB, övriga aktörer samt fiberföreningar.

De fastigheter som av olika skäl inte kan nås med fiber ska kunna erbjudas andra möjliga lösningar för att få tillgång till kommunal service vid behov.

Effekterna av den fortsatta digitaliseringen inom offentlig sektor inom välfärdsteknik och skolan förutsätter en ökad användning av bredbandsteknik.

Alla invånare, företag och organisationer ska ha samma möjlighet att utvecklas digitalt, samt få möjlighet att nå s.k. samhällsnära tjänster digitalt.

Varbergs kommun ska

 Utifrån PTS stödstruktur ta fram utformning av behov av alternativ finansiering i syfte att undvika utanförskap av utsatta områden och grupper.

 Följa upp att den antagna bredbandsstrategins mål nås under 2020.

 Formulera strategier för en fortsatt hållbar utveckling av bredband i hela Varbergs kommun

(42)

8 (16) 2018-04-19

2. Informationssäkerhet, integritet

Omvärld

Informationssäkerhet innebär att vi hanterar informationen konfidentiellt (rätt person), säkerställer riktigheten (rätt information), gör den tillgänglig (rätt tid och rätt plats) samt att vi gör den spårbar.

Invånarna ska känna en trygghet i att offentliga sektorn hanterar integritets- känslig information på ett korrekt sätt.

Ett sätt att skydda information och säkerställa att rätt person får åtkomst till information är via e-legitimation. De nya Efos-korten (Efos=e-legitimation för offentlig sektor) är en nationell lösning med flest användare inom omsorgen.

Lokalt

Informationssäkerhet och integritet löper som en röd tråd genom hela den digitala agendan och berör så gott som samtliga områden.

Inför att den nya Dataskyddsförordning skulle träda ikraft den 25 maj 2018 startade ett omfattande arbete inom informationssäkerhet samt IT-säkerhet.

Arbetet innebar en toppbelastning under 2017-2018 som därefter planar ut men innebär en fortsatt högre nivå än tidigare. Syftet med arbetet är att upprätthålla säkerheten så att risker för stora oväntade kostnader minimeras.

I samband med införande av nya digitala lösningar finns stöd för såväl upphandlingskrav som metoder för att säkerställa att informationssäkerheten enligt Varbergs kommuns styrdokument följs.

Riktlinjer och stöd för lagring behöver ständigt utvecklas för att förenkla processerna och underlätta arbetet för medarbetarna. Ständig kompetensutveckling behövs för att bibehålla kompetensen hos medarbetarna samt ge nyanställda kunskap om säker hantering av information i sitt uppdrag.

Kommunstyrelsen har 2017-2020 avsatt medel för projektet Säker digital informationsförvaltning. Inom projektet hanteras frågan om tillförlitlig lagring av skyddsvärd information och att personuppgifter hanteras korrekt enligt Varbergs kommuns styrdokument. Dessutom pågår ett arbetet med överföring av digital information till e-arkiv, som tillgängliggör mer information och skapar möjligheter till ökad service för kommunens invånare. Det bidrar även till ett effektivare arbetssätt för kommunens personal.

För att kunna arbeta på ett mer strukturerar och effektivt sätt behövs ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS).

Varbergs kommun ska:

 Bedriva ett riskbaserat informationssäkerhetsarbete

 Upprätthålla tydliga och relevanta processer för informations- säkerhetshantering och IT-säkerhet.

(43)

9 (16) 2018-04-19

 Ta fram ett ledningssystem för informationssäkerhet.

 Införa och arbeta med frågor rörande legitimation av medarbetare inom sitt uppdrag samt invånare och företag i användning av digitala tjänster.

3. Självservicetjänster och digital förvaltning

Omvärld

Regeringens målsättning är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Visionen är ett hållbart digitaliserat Sverige.

I regeringens och SKL:s gemensamma avsiktsförklaring slås fast att för att skapa en samverkande och innovativ offentlig förvaltning måste den digitala förnyelsen prioriteras på allvar och offentlig sektor måste övergå till att tänka digitalt först, det vill säga prioritera digital service i första hand och erbjuda personlig service där det behövs.

För att kunna erbjuda lättillgänglig service på ett kostnadseffektivt sätt pekar SKL:s handlingsplan på nödvändigheten i att kommuner och landsting i högre grad deltar i utvecklingen av och användningen av gemensamma digitala tjänster för privatpersoner och företag.

Lokalt

Varbergs kommun tänker utveckling enligt ”Digitalt först”. Det finns en tydlig väg in för invånare och företag att nå efterfrågade självservicetjänster och e- förvaltning. Varberg Direkt har en viktig roll i att notera behov och förmedla dessa till verksamheterna så att ”rätt” tjänster utvecklas. En tydlig organisation, metod för att värdera nytta samt finansieringsmodell gör att arbetet med denna form av digitalisering sker effektivt. En förutsättning för att införa digitali- serade/automatiserade tjänster är att processen är kartlagd för att kunna identifiera förbättringsmöjligheterna.

Tjänster och service ska utvecklas utifrån medborgarnas livshändelser och anpassas till deras villkor.

Varberg Direkt är en viktig motor för att signalera behovet av nya digitala tjänster.

 Utveckla tjänster utifrån behov och använda framtagen modell för denna form av digitalisering.

 Fortsatt aktivt ta del av och arbeta med hälsoteknikutvecklingen.

 Bidra i utvecklingen av gemensamma tjänster.

 Vara aktiv part i utvecklingen av regeringens prioriterade insatser kring digitalt först vid utveckling av tjänster lokalt eller i samverkan.

 Involvera användare i utvecklingen för att säkerställa delaktighet.

(44)

10 (16) 2018-04-19

4. Spetsteknik och artificiell intelligens (AI)

räcker inte till och arbetssättet är mer reaktivt än proaktivt.

Omvärld

Internet of Things (IoT) innebär att billiga sensorer kan byggas in i olika enheter och via trådlös uppkoppling sändas vidare för dataanalys eller automatiserade kontrollfunktioner.

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas gemensamma satsning på strategiska innovationsområden.

AI (Artificiell intelligens) och maskininlärning tillsammans med automatiserade processer blir viktiga verktyg i arbetet med att effektivisera offentlig sektor och motverka det rekryteringsunderskott som förutspås. Repetitiva arbetsuppgifter är oftast enkla att automatisera. AI kan ge handläggare stöd att snabbt kunna göra kontroller och fatta beslut utifrån stora datamängder och därigenom till exempel korta ledtider för invånare.

Genom den nya förvaltningslagen (2017:900), som trädde i kraft den 1 juli 2018, infördes en generell regel där det uttryckligen föreskrivs att beslut kan fattas automatiserat.

Lantmäteriet tittar på blockkedjeteknik för att kunna ge enkel, snabb, riktig och säker samhällsservice, bland annat för fastighetsöverlåtelser. En blockkedja är en öppen huvudbok för säkra transaktioner. När transaktionerna i princip är omöjliga att förfalska kan tilliten till informationen öka. Tekniken kan användas inom många områden.

Lokalt

Nya stadsutvecklingsprojektet gör att Varberg är särskilt väl lämpat att utveckla staden med avancerad miljöteknik. Internet of Things, är hjärtat i ett smart samhälle, där sensorer bidrar till allt från energieffektivisering till trafikledning, luftkvalitetövervakning till effektiv sophantering. Men digitalisering kan också användas för att förbättra förutsättningarna att leva och verka på landsbygden.

 Utveckla och främja en smart och hållbar samhällsutveckling inom hela Varbergs kommun (staden och landsbygden)

 Omvärldsbevaka och prova nya tekniker, inklusive blockkedjor

 Uppmuntra ledare och medarbetare att tänka nytt och modigt.

 Aktivt arbeta för fortsatt utveckling av automatiserade processer.

(45)

11 (16) 2018-04-19

5. Arkitektur, standarder och öppna data

Omvärld

Digitaliseringsmyndigheten skapades 2018, bland annat med syfte att öka standardiseringen av hur den offentliga sektorn utbyter information för ökad effektivitet och innovation. Ett av de fyra insatsområdena i SKL:s handlingsplan heter Principer, arkitektur och säkerhet. Gemensamma principer, standarder och arkitektur kvalitetssäkrar informationen och de tjänster som tas fram.

PSI-direktivet och PSI-lagen ställer krav på offentlig sektor att underlätta medborgare och företagsnyttjande av myndigheters handlingar. Öppna data är också ett viktigt och enkelt sätt att ge invånarna inblick och service. Att visa upp kommunala data kan ha ett stort värde för invånare, företag och övriga organisationer.

Datamängden som ska hanteras av kommuner kommer att öka dramatiskt främst som följd av utvecklingen inom flera områden som berör kommunal verksamhet. Det handlar om geografiska data, behov av analyser som är sammansatta av verksamhetsdata och geografiska data, beslutsstödsystem med kvalitetssäkrade data, spetstekniska lösningar i samhället osv.

Lokalt

Det finns således höga krav från samhället som helhet att öppna upp tillgång till vår information för att användas inom flera olika områden. Detta innebär att det blir viktigt att bestämma och tillämpa gemensamma begrepp, modeller och mönster. Vi ska även tillgängliggöra och återanvända information och tjänster på ett enhetligt sätt.

För Varbergs kommun, med stark expansion i byggnadsverksamheten, är Digitalt först och Svensk geoprocess ett viktigt standardiseringsprojekt ett viktigt standardiseringsprojekt för en smartare samhällsbyggnadsprocess.

För att möjliggöra ett effektivt och IT-säkert arbetssätt att hantera vår information krävs en stabil grundläggande teknisk plattform.

Ett gemensamt arbetssätt inom ärendehandläggning och hantering av dokument skapar förutsättningar för ett bättre verktyg som stöder även inom nämnds- och beslutsprocesserna.

Ambitionen att effektivisera och automatisera är en viktig ingrediens i samband med upphandling av nya system. Kraven som ska ställas på leverantörer ska vara entydiga för att säkerställa t.ex. öppna standarder, tillhandahålla API:er för att möjliggöra integration, hanteringen av informationen ur säker- hetsperspektivet samt möjlighet till att återanvända information och tjänster på ett enhetligt sätt.

(46)

12 (16) 2018-04-19

Hanteringen av stora mängder data som samlas från olika system förutsätter att stor vikt läggs vid hantering av informationen. Detta innebär att informations- säkerhetsarbetet bedrivs riskbaserat, skyddar den personliga integriteten samt beaktar informationens skyddsvärde i hela kedjan. Vi behöver databas- kompetens, analysförmåga och att vi rör oss med samma termer och begrepp, i så stor utsträckning som möjligt.

 Följa lagstiftning, standarder och ramverk inom de områden som omfattas av SKL:s handlingsplan

 Delta i regionalt och nationellt samarbete för gemensamma principer och bastjänster

 Införa e-arkiv och processer för arkivering av information

 Öppet publicera all geodata som kan tillgängliggöras

 Etablera ett arbetssätt för att publicera öppna datamängder

 Sträva att nyttja standarder i sin systemplattform.

 Ge medarbetare verktyg, arbetssätt och kompetens som möjliggör effektiv ärendehandläggning, säker hantering av dokument och information samt en ändamålsenlig nämnds- och beslutsprocess.

 Tillgängliggöra mer data och ta fram rutiner för att detta ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten.

 Aktivt arbeta med spetsteknik bland annat inom samhällsplaneringen

6. Ledarskap, kultur och samverkan

Omvärld

Det högsta ledarskapet har ett ansvar för att driva den kulturförändring som krävs för att förverkliga de förbättringar, effektiviseringar och kvalitets- höjningar som digitaliseringen kan skapa i det offentliga Sverige.

Digital ledning är ett av de fem delmålen i Regeringens digitaliseringsstrategi och understryker vikten av att verksamheter effektiviseras, utvecklas och får högre kvalitet genom styrning, mätning och uppföljning.

E-delegationens ”Vägledning för digital samverkan” och SKL:s ”Strategi för e- samhället” innehåller båda 19 principer för digital samverkan.

Grundprinciperna är:

1. Utgå från medborgarnas livshändelser

2. Låt digitala möten ske på användarnas villkor

3. Upprätthåll rätt nivå på informationssäkerhet och integritet 4. Delegera mandat och ansvar

5. Låt behov och nytta vara styrande

SKL understryker att förmågan att samarbeta med andra, dra nytta av varandras erfarenheter och samutnyttja resurser är vital för att driva arbetet eﬀ ektivt. SKL har också tagit fram en bra samverkansplattform för offentlig sektor, Deladigitalt.se, vilken underlättar samarbete och innovation.